1 Exkursion Vattendagarna 2011 Tåmeälven kustvattendrag Ostviksfjärdens strandbete Sca Scharins marksanering
2 Scharinsprojektet Skellefteå kommun ansvarar för att sanera och rusta upp f d Scharins industriområde, området är beläget 15 km öster om Skellefteå centrum strax intill Skellefteälven i Ursviken, Klemensnäs. Undersökningar av mark och vatten inom området visar på förhöjda halter av framför allt arsenik och dioxin. Dessa tunga miljögifter ska kartläggas och saneras/behandlas för att tillgängliggöra fritidsområden samt eventuellt boendeytor. Kort historik År 1824 grundades AB SCHARINS & SÖNER av Adolf Fredrik Scharin (1797-1877) född i Sunnanå, Skellefteå. Med handel över hela världen och verksamhet i över 160 år (1824-1986) inom en och samma familj är detta en unik era av företagshistoria i Västerbottens län. På Scharins industriområde bedrevs sågverksamhet, pappersmassatillverkning samt tillverkning av träfiberskivor (board-tillverkning) under olika tidsperioder från 1824 till 1992. Föroreningssituationen Mark och vatten är förorenat av mycket höga halter av dioxin och arsenik. Dioxin har sitt ursprung i klorfenolbehandling av sågat virke och arsenik har tidigare använts för att impregnera träfiberskivor. Projektet har undersökt, grundvatten, ytvatten/älvsvatten, sediment etc. Läckage ut till älven kan påvisas gällande dioxiner. Kongener specifika från Scharinsområdet har hittats i älven. Även slaggrester från Rönnskärsverken har använts som fyllnadsmaterial på området som innehåller höga halter av en mängd metaller som t ex arsenik (As), bly (Pb), koppar (Cu), krom (Cr) och zink (Zn). Scharins i framtiden Scharins industriområde ska genom Scharinsprojektet saneras och rustas upp. Beläget 15 km öster om Skellefteå centrum strax intill Skellefteälven är detta ett mycket attraktivt område som ska frigöras för att kunna nyttjas av allmänheten för rekreation och eventuellt nya boytor.
3 Ostviksfjärdens betade havsstrandängar Ett naturvårdsprojekt är i full gång och landskapet kring Ostviksfjärden håller på att åter öppnas upp och bli en del av det öppna jordbrukslandskapet. Två områden kommer att röjas upp och fräsas för att sedan stängslas in. Sommaren 2011 kommer de första kvigorna att släppas upp på bete i området. För att genomföra detta har ett projekt som heter Ostviksfjärdens betade havsstrandängar startats upp och beviljats pengar från länsstyrelsens Utvald miljö. Arbetet har gått bra så här långt, mycket beroende på att alla berörda fastighetsägare varit positiva till projektet. Skogsstyrelsen har hjälpt till med röjning och risdragning i området, Norra skogsägarna har genomfört energiklippning och avverkning, LVR är entreprenören som genomför och iordningställer marken genom fräsning. Projektets syfte är att förbättra och återskapa den biologiska mångfalden genom att höja natur- och kulturvärdena i Ostviksfjärden. Genom detta möjliggörs satsningar på naturvårdsinriktat företagande i området. Huvudmålet är att återställa Ostviksfjärdens havsstrandängar och på nytt göra dem till en del av odlingslandskapet. Avsikten är att långsiktigt sköta havsstrandängarna med betesdjur och därmed skapa naturbetesmark. Tillgängligheten till området för rekreation och fritid ska genom ett antal åtgärder förbättras. Att återskapa betade havsstrandängar innebär inte bara att den biologiska mångfalden gynnas, utan även en möjlighet för lantbrukare, skola, turism etc att växa i området. För att ta vara på det ökade fågellivet i form av änder och vadarfåglar kommer ett antal fågelplattformar att byggas för fågelintresserade besökare. Längst Storbäcken är man i full gång med att iordningställa en vandringsled och närheten till Ostträskets naturreservat innebär att detta projekt är ytterligare en pusselbit för att förädla Kågedalen. Området kommer att i olika former nyttjas i Solviks folkhögskolas undervisning. Projektet omfattar totalt ca 55 ha, varav 44 ha i etapp 1 och 11 ha i etapp 2
4 Kustvattendragens betydelse för fiskreproduktion - Inventeringsprojekt 2006-2010 Kartläggning av kustvattendrag för fiskvandring och fisklek - ålryssjor, visuell kontroll på våren Inventerat vattendragen på vandringshinder och annan påverkan Kartlagt sänkta och torrlagda sjöar Vattenkemiprovtagning under basflöden och höga flöden Intervjuat äldre personer om fiske och fiskeförekomst samt litteraturstudier Föreslagit lämpliga restaureringsåtgärder 70 vattendrag ingick i studien 63 vattendrag kontroll. fiskvandring 56 vattendrag vattenkemi 40 vattendrag biotopinventerades I 44 av 63 vattendrag konstaterades fiskvandring, gädda, abborre, mört, lake, id, harr, nors, flodnejonöga, storspigg, småspigg, (öring) 40 vattendrag inventerades till fots, ca 16 mil. Totalt 96 åtgärdsförslag. - åtgärda vandringshinder höja sänkta sjöar sedimentfällor i diken återställa rensade bäckfåror förbättrade lekbottnar återintrodution av fisk plocka skräp vegetationsrensning höja ph värden höja grundvattenytor skyddszoner på jordbruksmark lägga igen muddringar i vikar 18 vattendrag ph <5,0 19 vattendrag ph >5,0 < 5,5 19 vattendrag ph >5,5
5 Kontroll av fiskvandring med hjälp av fiskräknare i Tåmeälven I Tåmeälven var en automatisk fiskräknare utplacerad för att kontrollera uppvandrande fisk. Räknaren var försedd med fotoceller som gav en siluettbild, tidpunkt och längder på förbipasserande fisk. Räknaren var i drift under lekvandring våren 2007 från 19 april till 29 maj. Exempel på registrerad siluettbild av harr. Diagrammet visar antalet uppvandrande fiskar under perioden
6 Diagrammet visar fördelning i längd hos de uppvandrande fiskarna. Totalt registrerades 796 uppvandrande individer under tidsperioden. Eftersom inte hela vattendraget kunde täckas in av ledarmarna uppskattar vi att minst 1000 fiskar vandrade upp under perioden. Av siluettbilderna att döma så vandrade abborre, vitfisk (mört eventuellt id) harr, gädda och lake. Eftersom siluettbilderna i många fall var otydliga utesluter vi inte att även andra arter kan ha passerat. Det stora antalet lekvandrande fiskar visar på vilken stor betydelse som mindre kustvattendrag har för reproduktionen. Metoden är arbetskrävande med regelbunden tillsyn men kan ge mycket värdefull information om både nuvarande status och som uppföljning av olika åtgärder. Lek av kustharr i kommunens vattendrag, försvunnit från 11 av 12 mindre, medelstora vdr. Storlek Vattendrag Fjällälv Skellefteälven Skogsälv Åbyälven Skogsälv Byskeälven Skogsälv Kågeälven Skogsälv Bureälven Status Till Bergsbydammen,? Reproducerande Reproducerande Reproducerande Svagt reproducerande Medel Tåmälven Reproducerande Medel Bäckån, Risböle Försvann 1950-1960? Medel Mångbyån, Lövånger Försvann? Tidigare romtäkt Medel Storbäcken, Ostvik Försvann ca 1939-1940 Liten Lillån, Kåge Försvann före 1950 Liten Klumpbäcken, Kåge Försvann ca 1950? Liten Fällbäcken, Kåge Försvann ca 1950 Liten Harrbäcken, Kinnbäck Försvann ca 1920? Liten Harrbäcken, Harrrbäcksand Försvann ca 1950? Liten Harrsjöbäcken, Bureå Försvann? Liten Lövseleån, Lövånger Försvann 1900-tal Liten Sundbäcken, Lövånger Försvann 1900-tal
7 Strandskyddsprojekt 2009 För att underlätta arbetet med strandskyddstillsynen och för att lättare ställa krav vid dispensgivning gjordes en övergripande flygbildstolkning och en fältinventering. Tanken är att detta ska underlätta bedömningen av nya ansökningar eller förelägganden och minska handläggningstiden på bygg- och miljökontoret. Syfte Att genom ett samarbete mellan bygg- och miljökontorets avdelningar ta fram en hållbar syn på strandskyddet, för att på så sätt underlätta hanteringen av strandskyddsdispenser och anmälningar om strandskyddsbrott i framtiden. Metod En jämförelse gjordes mellan flygbilder tagna 1997/98 och 2007, man identifierade pirar, muddringar, byggnationer samt privatisering (plattläggning, uteplatser, häck m.m). Objekt äldre än år 1997/98 ingår inte i projekt men kan inte preskriberas, då det inte finns någon preskriptionstid för strandskyddsbrott. Objekt som bara återfanns i flygfoton från 2007 jämförs med inkomna ärenden i MiljöReda, saknas notering om åtgärden så registreras den som möjligt strandskyddsbrott. Inför fältarbetet togs ett inventeringsprotokoll fram. Fältarbete gick ut på att fotodokumentera, mäta in objekt samt ritat skisser över otillåtna åtgärder. Resultat Totalt undersöktes 1573 åtgärder/objekt. I flygfoton från 2007 återfanns ca 160 åtgärder som inte fanns vid flygfoto tillfället 1997/98. Nuläge Starta hanteringen av de otillåtna objekt som uppkommit sedan 1997/98. Ta fram riktlinjer, policy och mallar för att hantera strandskyddsfrågor i framtiden. Flygbild 1998 - Ingen pir Flygbild 2007 - Pir
8 Inventering av värdefulla stränder och LIS-områden Syfte Förbättra kunskapen om framförallt strändernas naturvärden men även friluftsvärden. Peka ut särskilt värdefulla stränder samt potentiella områden för LIS-områden Metod/Nuläge En omfattande GIS-analys utförs där stränder längs kusten, större vattendrag samt större sjöar studeras utifrån flygfoton. Med hjälp olika kartmaterial fastställs vilka stränder som är orörda samt exploaterade samt att stränderna klassas utifrån naturtyp, substrat och exploaterings grad. I ett sista steg undersöks vilka områden som har höga frilufts- och kulturvärden. Under barmarkssäsongen kommer vissa lokaler att besökas för att säkerställa områden med höga naturvärden och LIS-områden samt att det kommer att göras stickprovskontroller för att säkerställa svårtolkade områden. Bjuröklubbs naturreservat, röda cirklar visar buffertzonen på 100 m runt hus. Vita linjer är klassningen av stränder utifrån naturtyp, substrat och exploatering.