Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond



Relevanta dokument
Tomelilla kommun. Granskning av styrning och uppföljning av sociala investeringar

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv

RIKTLINJE. Riktlinje för social investeringsreserv

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Reglemente samt utförligare beskrivning av fonderna i balanskravsutredningen

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr:

Hemställan från stadsområdesförvaltning Öster till Sociala investeringsfonden avseende Hemlösa med behov av särskilt stöd

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun

Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

Anvisningar för Sociala investeringar

Sociala investeringar i Sundsvalls kommun Riktlinje

Sociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun

Lokal utvecklingsreserv (sociala investeringar för tidiga insatser)

Rollbeskrivning. sociala investeringar

Förslag till beslut Personalberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att avslå ansökan från servicenämnden

Riktlinjer Anslaget till integration och delaktighet

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Riktlinje. för sociala investeringar. Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Att söka projektmedel av Innovativ Kultur

Riktlinje för sociala investeringar

Granskning av delårsrapport

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet.

Folkhälsoplan Folkhälsorådet. Hjo kommun

Ks 417/2013. Riktlinje för sociala investeringar Örebro kommun

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V).

FÖR ANSLAGET TILL INTEGRATION OCH DELAKTIGHET

Välj typ av styrdokument» Styr -och ledningssystem Munkedal Bilaga 1. Ekonomistyrning

Ansökan om medel ur Malmö stads sociala investeringsfond: Barnfamiljer på väg - en satsning på barnfamiljer.

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer. För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012

Ansökan om finansiering av insatser/projekt

Strategiskt folkhälsoprogram

Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se

Bolagsordning och ägardirektiv för Smedjebacken Energi AB

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Ett nytt sätt att styra och leda

Remiss Regional folkhälsomodell

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Revidering av riktlinje för sociala investeringar

Granskning av delårsrapport 2013

Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti Avesta kommun. Oktober Robert Heed

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Social investeringsfond

Rapport Team Samagera

ÅRSREDOVISNING 2016 Bostadsrättsförening Solglittret i Lund Org nr

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2016

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU

Folkhälsoplan

ÅRSREDOVISNING 2015 HSB Brf Kyrkovången i Södra Sandby Org nr

Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet

DNR: HSNV DNR:

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Granskning av delårsrapport 2014

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj Ängelholm

Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

Projektplan för Vision 2025

Plan för Social hållbarhet

Gör sociala investeringar möjliga i Uppsala! Nya grepp för bättre ekonomisk hushållning i Uppsala kommun

Internationell strategi

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

ÅRSREDOVISNING 2014 RIKSBYGGENS BRF KRONOLOTSEN 1 1/ / Org nr

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Mål för arbetet med sociala investeringar

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Riktlinjer för Digitaliserings- Fonden

Externt finansierade projekt

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Granskning av årsredovisning 2013

Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde

ÅRSREDOVISNING HSB Bostadsrättsförening Hagaborg i Karlstad

Riktlinjer för delegation 1

Plats och tid Svea Hund i kommunhuset, den 11 juni 2015, kl

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren

Granskning av delårsrapport 2016

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Ägardirektiv för Smedjebacken Energi & Vatten AB

REVISIONSRAPPORT Granskning av delårsrapport per 31 augusti Eskilstuna Kommun. Utförd av Katarina Nygren Maria Junkrans Andreas Pettersson

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Reglemente för Hälsorådet

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per

Transkript:

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och livskvalité. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. För att inte förstärka dessa skillnader måste folkhälsoarbetet utföras så att det når ut till dem som behöver det mest. Då kan de sociala klyftorna minskas. En förutsättning för att skapa ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att ha god kännedom om befolkningens livsvillkor samt hur olika verksamheter påverkar invånarnas hälsa och välbefinnande. Kunskapen om risk- och skyddsfaktorer och om hur barn och ungas levandsförhållanden påverkar utvecklingen i vuxen ålder är idag omfattande. Det finns tydliga samband mellan olika livsområden såsom familjebakgrund, hälsa, utbildning, dåliga uppväxtvillkor och social utsatthet som vuxen. Det finns även en medvetenhet om att kortsiktighet och att stuprörstänk har negativa effekter. Ju tidigare insatser sätts in desto mindre blir kostnaderna för samhället och då kan mer omfattande ingripande undvikas. För att användandet av offentliga resurser ska bli så effektivt som möjligt måste arbetet präglas av långsiktighet och helhetssyn. Syfte Syftet med den sociala investeringsfonden är att ge barn och unga en bättre framtid genom ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Barn och unga ges möjlighet till ökad kunskap, bättre möjligheter på arbetsmarknaden samt högre livskvalité. Inom ramen för den sociala investeringsfonden ska det arbetas fram former för att bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Detta kan ge vinster i form av exempelvis undvika placeringar av barn och ungdomar. Insatserna ska så långt som möjligt genomföras med ett gräns- och verksamhetsöverskridande perspektiv. Målområden: I arbetet med den sociala investeringsfonden har Tomelilla kommun prioriterade följande områden: Måluppfyllelse i skolan Målområdet mäts med meritvärde, behörighet och måluppfyllelse en gång om året. Att förebygga placeringar Målområdet mäts genom antal och kostnader för placeringar en gång om året. 1

Användningen av medel Den sociala investeringsfonden är ett komplement till befintliga övergripande satsningar på det sociala området i Tomelilla kommun. Den kan också ses som ett sätt att stimulera till nytänkande, att arbeta gränsöverskridande samt att utveckla nya arbetssätt och metoder. Det aktuella projektet ska korrespondera med befintliga satsningar och kommunens övergripande mål. Medel ur den sociala investeringsfonden ska inte finansiera befintlig ordinarie verksamhet. För att främja utveckling och användning av nya metoder och arbetssätt välkomnas insatser som kan anses nyskapande i form eller innehåll och som är till nytta för barn och unga i Tomelilla kommun. Målgrupp Insatser som finansieras med medel ur den sociala investeringsfonden ska stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga, 0-18 år, och ge god livskvalité och möjligheter att lyckas i livet. Verksamhetsöverskridande arbete Den sociala investeringsfonden ska stimulera till att utveckla verksamhetsöverskridande samverkan som kommer målgruppen till nytta. Samverkan kan utöver de kommunala verksamheterna även omfatta externa myndigheter och andra aktörer. Initialt kan enbart de kommunala verksamheterna stå som sökande till projekt som finansieras av den sociala investeringsfonden. Upplägg sociala investeringsfonden Styrgrupp Styrgruppen för den sociala investeringsfonden är ytterst ansvarig för arbetet. Styrgruppen består av ledamöterna i kommunstyrelsens och familjenämndens arbetsutskott. Kommunstyrelsen har delegerat beslutanderätten till kommunstyrelsens arbetsutskott efter samråd i styrgruppen för den sociala investeringsfonden. Styrgruppen ges också rätt att adjungera ordföranden från övriga nämnder och utskott. Fondgrupp Ansökningarna till styrgruppen bereds av fondgruppen. Fondgruppen är en tjänstemannagrupp bestående av verksamhetschefer för Stöd och lärande, Barn och utbildning, ekonomichef och berörda enhetschefer/motsvarande inom de båda organisationerna samt folkhälsoplaneraren. Övriga verksamhetschefer kan adjungeras till fondgruppen vid behov. Folkhälsoplanerare Folkhälsoplanerarens uppdrag är att samordna arbetet kring fonden och ge stöd och hjälp till verksamheterna i formulerandet av ansökan samt som stöd under pågående projekt. 2

Ekonomi Den sociala investeringsfonden ska användas för insatser som på sikt ger minskade kommunala kostnader. I varje projektansökan ska därför anges tidsplan, ekonomisk kalkyl över investeringskostnaden, samt när återbetalning kan ske. För varje beslut om nytt projekt måste tidsperioden definieras som kostnadsminskningen ska beräknas på. I samband med att uppföljning av genomförda insatser rapporteras till styrgruppen kan beslutad tidplan för återbetalning justeras. Externt regelverk Lagen om kommunal redovisning är mycket tydlig, det är inte möjligt att aktivera och göra avskrivningar för insatser av den art som det här blir fråga om. Företrädesvis torde kostnader i sådana projekt bestå av årliga insatser avseende löner, köp av tjänster, materialkostnader o.d. Här skiljer sig inte sociala investeringar från annan driftverksamhet. Kostnaderna hamnar därför i driftredovisningen och landar i den budgeterade och redovisade resultaträkningen det år då insatsen planeras och genomförs I balanskravsutredning finns möjlighet att öronmärka en del av ett överskott i ett bokslut till sådana satsningar. Det tillhör den kommuninterna ekonomistyrningen och avstämningen av balanskravet. Det är sidoordnade ställningstaganden och analyser som inte påverkar den externa redovisningen i form av resultat- och balansräkning. Finansiering Fonden tillförs, om möjligt, medel årligen för att tillförsäkras långsiktighet och kontinuitet. Samfinansiering av insatserna med hjälp av externa medel uppmuntras. Genom att göra avskrivningar/utgiftsminskningar på de verksamheter där kostnadsminskningen uppstår under den definierade tidsperioden, bygger man upp ett kapital som kan användas för ny investering. Beslut om avsättning till fonden tas upp i bokslutsberedningen för aktuellt år. Ramen för uttag ur den sociala fonden ingår som en del av budgetbeslutet för kommande år och för planperioden. Både beslut om avsättning och uttag kopplas till kommunens finansiella mål. Ekonomisk uppföljning Kontering av kostnader för insatser som finansieras ur fonden bokförs under eget ansvar, baskonto och verksamhetskod i enlighet med gällande kontoplan, varje projekt åsätts ett unikt projektnummer. Uttag från den sociala investeringsfonden följs upp regelbundet och rapportars i enlighet med regelverket i ekonomistyrningsreglementet. Redovisning av gjorda uttag ur och avsättningar till den sociala investeringsfonden görs i balanskravsutredningen i förvaltningsberättelsen i delårsrapporten och årsredovisningen. 3

Vetenskapligt stöd För att kunna förutsäga att en viss social investering kommer att betala sig på sikt, bör det undersökas om det finns dokumenterat vetenskapligt stöd på förväntade socioekonomiska effekter. Metoderna som kan komma att användas i projektet bör också så långt det är möjligt stödjas av vetenskap eller beprövad erfarenhet. Uppföljning Det ska finnas en plan för hur satsningen följs upp över tid och hur resultatet ska utvärderas. I planen ska det därför framgå hur resultatet ska mätas, vid vilka tidpunkter och till vilka resultatet ska redovisas. Arbetssättet för insatserna ska dokumenteras, så att de kan få en spridning till ett mer generellt genomförande, om de är lyckade. Ansökan Ansökan sker av den verksamhet/nämnd som ansvarar för projektet och projektets kostnader. Ansökan kan även formuleras gemensamt med andra berörda verksamheter/nämnder. Ansökningsprocess Projektidéen skrivs ner på max en A4-sida och behandlas i fondgruppen. Fondgruppen beslutar sedan om de personer som skrivit fram idén ska gå vidare och fylla i den utförligare ansökningsmallen. I framtagandet av ansökan ska folkhälsoplaneraren kontaktas initialt, så att ansökan kan processas innan den når fondgruppen för beredning. Detta säkerställer en helhetssyn på arbetet med projektet och den sociala investeringsfonden. Ansökan ska innefatta en beskrivning av insatsen avseende följande punkter (Bilaga 1. Ansökningsmall): Samverkanspartners Beskrivning av projektidé Varför behövs projektet och vad vill vi uppnå? Vad kräver projektet? Kort projektplan inklusive start- och sluttid Vilka metoder kommer att användas? Mål med projektet samt hur och när mäter vi och följer upp? Avgränsningar När tror vi att effekterna kommer att synas? Spridning av resultat och plan för fortlevnad Kort riskanalys Kostnad för projektet 4

Beredning av beslut Initiativ till att ansöka om medel ur den sociala investeringsfonden kan tas av verksamheter i Tomelilla kommun. Ansökningarna behandlas av fondgruppen och styrgruppen beslutar om tilldelning av medel, på delegation från kommunsstyrelsen, under efterföljande sammanträde. 5