Utdrag ur Handlingar Scouternas stämma 18-20 november 2016
Motion 16: Sjöscouting Bakgrund Sjöscouting inom scoutprogrammet På förbundsstämman 2014 beslöts satsa på scoutverksamhet inom sjö och hav (OBS citat!). Jag vill gärna se en verksamhetsplan för nå detta mål! Redan i scouternas begynnelse ansåg Baden Powell segling var karaktärskapande. Han var själv en seglare (tro det eller ej) och nöjesseglade tillsammans med sin äldre bror Warren runt i Östersjön, vilket var ovanligt då! De första tre scoutlägren (med Brownsea Island som det första) där BP var lägeransvarig var på öar eller vid kusten där båtinslag förekom. Redan 1911 växte intresse för ett sjöscoutprogram varvid BP bad sin bror Warren (som var sjökapten) skriva en första sjöscouthandbok och bli sjöscoutchef. Dåvarande marinministern i Storbritannien, Winston Churchill, visade också ett stort intresse för sjöscouting. Sjöscouting i Sverige började så tidigt som 1911 i Göteborg och Vaxholm. Biscaya har funnits i scouternas ägo sedan 1942 och har varit en levande del av scouternas verksamhet sedan dess. Den nya satsningen börjar med Scouterna säljer s/y Biscaya (på grund av kostnadsskäl) våren 2016. I anbudshandlingarna står det man säljer Biscaya för kunna satsa på kust och hav. Jag har hitintills inte sett någon satsning på sjö- och havsprogram som ett resultat av detta! Jag känner dock stor tillfredsställse med Biscaya även fortsättningsvis kommer vara ett Scouternas flaggskepp, nu genom Stockholms Scoutskeppslag. Det är många tusen ungdomar som har fått en sjömanskaps/scoutupplevelse på Biscaya sedan 1942. Sedan ca 1967 (när man slog ihop pojk- och flickscouterna) har även flickorna fått vara med. Biscaya har blivit en profil för scoutverksamheten både bland allmänheten, båtmänniskor (tillika allmänhet!) och ute i hamnarna runt Sveriges kuster, längs Göta Kanal, runt Östersjön, Bottenhavet och Nordsjön. Biscaya har ca 80-100 seglingsdygn om året, vilket får anses vara en mycket god nyttjandegrad. Landscouter har alltid varit välkomna ombord och de senaste åren har ca 60 % av deltagarna varit landscouter. Vid några tillfällen har man haft seglingar med stökiga ungdomar som inte varit scouter. Även helgseglingar med scoutkårer och externa grupper brukar förekomma. Länge hade man en egen sjöscoutkonsulent på förbundet, med Rulle Neveling i ca 30 år och Lasse Östlund i ca 20 år. Biscaya har även deltagit i flera Tall Ships Race och därmed skapat sig ett internationellt rykte (härav beteckningen TS i seglet). Av Scouternas ca 700 scoutkårer är det ca 80 som är uttalade sjöscoutkårer, ofta ganska stora kårer. Dessutom finns det ett antal scoutkårer som bedriver viss sjöscouting enligt deras respektive verksamhetsplaner. Dessutom tillkommer alla de scoutkårer som bedriver kanoting, som juridiskt sett är fartyg, till dem som bedriver sjöscoutverksamhet som en del i programmet!
Idag finns det bara ett fyra segelfartyg bland kårerna med kapacitet till motsvarande upplevelse som man kan få ombord på Biscaya. Dessa är i enskilda kårers ägo: segelfartygen Kerstin i Östhammar, Nordan i Gävle, Sarpen i Simrishamn och Mandalay i Göteborgskretsen. Ett fåtal sjöscoutkårer har större segelbåtar där man kan bedriva långseglingar (dygnetruntseglingar), det vill säga båtar med fler än fem kojer, men det rör sig bara om en handfull båtar! Till dessa 10-15 båtar har man nu satsat på ge ut en Kokbok för sjöscouter En trevlig bok, men det kanske finns andra viktigare satsningar?. Segling är karaktärskapande Segling har länge ansetts som en god uppfostran av ungdomar i gruppgemenskap, ansvarstagande med mera. Många föreningar (med Kryssarklubben och Fryshuset i spetsen) och kommuner bedriver ungdomsverksamhet med segelfartyg/skutor. Även flera skolor har skutor (Skeppsholmsskolan, Marina gymnasiet m fl). Försvaret använder fortfarande sina Gladan och Falken för träning och fostran i sjömanskap och kamratskap. Jag anser det vara en stor förlust om Scouterna förlorade denna profil. Sjöscoutmöten Det finns sedan länge ett Riksskeppsråd där alla scoutkårer med sjöscoutverksamhet är välkomna. Riksskepprådet har funnits länge och sedan cirka 15 år har man ett årligt möte första helgen i februari någonstans i Sverige (2016 i Gävle och 2017 i Viggbyholm). Riksskeppsråden brukar samla ca 50-80 ledare och utmanare från 20-30 scoutkårer. Ofta även med intressenter från våra nordiska grannländer. Diskussionerna kretsar programverksamhet, försäkringsfrågor, utrustning, rikssjöscoutläger (Sjöstjärnan 2006, Mareld 2011 och ett nytt planeras till 2020) samt allmänt erfarenhetsutbyte. Dessa möten sker helt på gruppens eget initiativ och egna kostnader, utan inblandning från Scouterna (fast de brukar vara på plats med en representant). Var tredje år anordnas Eurosea, som är ett europeiskt möte för sjöscoutledare (ofta med intressenter från USA och Australien!). I de flesta inlandsländer har man särskild waterscout -verksamhet! Sverige brukar skicka 1-2 delegater till dessa möten. Det har varit på Vässarö vid ett tillfälle och i Polen 2016. Dessutom finns det lokala skeppslag i Stockholmsregionen (ca 30 kårer) (som även ansvarar för Vindalsö, där dock ej kårerna från Stockholms scoutdistrikt medverkar), Malmöregionen (ca 4 kårer) och Göteborgsregionen (ca 4 kårer). När man kallade till scoutforum i september 2015 fanns det en hel del programpunkter för olika diskussioner, närmare ett 40 tal olika forum. Jag saknar dock ett samlat grepp på satsningar på verksamheten inom sjö och hav bland dessa forum Ny sjöscouthandbok, samt mer sjöscouting och kust och hav i Aktivitetsbanken Scoutförbundet hade tidigare en egen handbok Till sjöss (för ledare och allmänhet) (första upplagan kom redan 1942) och Sjöscoutboken för de yngre, båda skrivna av Rulle Neveling, samt särskilda uppgiftsböcker kopplade till sjöscoutprogrammet. Tidigare fanns inom förbundet en särskild sjöscoutgrupp som tog fram programhäften och
som månade om Biscaya. Programhäftena har nu erss av Aktivitetsbanken. Inom Arrangemangsgruppen fanns även en särskilt sjöscoutrepresentant. Inom Riksskeppsrådet har vi sedan länge även fört fram behovet av en ny sjöscoutbok byggt på det nya scoutprogrammet och programupplägget Sjöstjärnan som vi haft som arbetsmodell sedan cirkaa tio år. Det finns nu två små uppgiftsböcker och en sjöscouthandbok, den senaste finns dock bara som en pdf-fil. Från Scouterna centralt har man velat avvakta med en ny sjöscoutbok, bland annat med hänvisning till de grundläggande ledarböckerna först ska få fäste. Vi har tolkat det som t den serien är väl nu komplett, så det kanske kan vara dags med en sjöscoutbok. Till ett slutgiltigt förfande finns sedan länge en grupp skapad med seglingskunniga ledare, sjöjuridiskt kunnande och förlagskompetens. Vill man läsa mer om sjöscouting finns den egna hemsidan www.sjoscout.nu. I Aktivitetsbanken har det tidigare bara funnits enstaka förslag på aktiviteter anpassade till sjöscoutprogrammet. Nu har dock kursen SjöLU och några ytterligare personer börjat fylla på med programaktiviteter på eget initiativ. (SjöLU är en sjöscoutledarkurs i september varje år som bedrivs inom Stockholmsregionen med Roslagens Scoutdistrikt som ansvariga. Deltagare till kursen brukar komma från hela landet.) Märken De två knopmärkena bör omprövas, både innehållsmässigt och bildmässigt. Knopmärke 1 och 2 har råbandsknop och spansk tagling respektive. Råbandsknopen anses numera vara en olämplig knop, dessutom anses den som en farlig knop mest lämpad som paketknop och inte som en skarvknop (se nästan vilken knopbok som helst). Att den spanska taglingen används som illustration kan även missleda uppgiften om sjömaningsarbete. Den spanska taglingen är olämplig som sjömaningsarbete, eftersom den inte används till sjöss då den lätt fastnar i block etc!). Den spanska taglingen kan möjligen användas för hindra sisalsurrningsrep fransa upp sig! Välj istället förslagsvis en treslagen valknop (sölja) eller en ögonsplits, mer användbara reparbeten. Ett annat exempel är göra en talja? Vad är en talja, kan man göra en talja? Motionären föreslår stämman Sätt fokus på kust och hav (sjöscouting!) som förbundsstämman beslöt på stämman 2014: i nästa verksamhetsplan konkretisera det man på förra förbundsstämman beslöt om satsning på kust och hav. #motionaren-29 det på scoutforum och förbundsstämman bör finnas centralt planerade diskussionsfora för sjöscouting (parallellt med andra gamla och nya teman). #motionaren-30 producera en Sjöscouthandbok för ledare respektive ungdomarna. #motionaren-31 se över de sjöscoutmärken som finns liksom de nya alternativ som Riksskeppsrådet
föreslagit, både kunskapsmärken och behörighetsmärken. Kan även gälla översyn av andra märken. #motionaren-32 göra Riksskeppsrådsmötet (en helg i jan/feb varje år) till ett Scouternas officiella möte för sjöscoutfrågor, inkluderande aktivt deltagande från styrelse/anställda. #motionaren-33 arbeta mer aktivt för få in kust och hav-programidéer till Aktivitetsbanken. #motionaren-34 Scouterna organiseras så sjöscoutfrågorna (och kanske andra särskilda intressen!) får ett tydligare engagemang bland de anställda och styrelse. #motionaren-35 Scouterna ger ett aktivt (i huvudsak marknadsföring) stöd för Biscayas fortsa verksamhet genom Stockholms scoutskeppslag (som ju fortsätter verksamheten med Biscaya som tidigare (de flesta deltagarna kommer inte från stockholmsregionen och ca 60 % är landscouter)). #motionaren-36 Scouterna ger stöd för deltagande för två representanter till Eurosea -mötena (vart tredje år?) som är ett möte för europeiska sjöscoutledare. #motionaren-37 modernisera innehållet i scoutprogrammet, t ex använda rätt knopar! (råbandsknop och pålsteken m fl!), ej dödslinekastning (använd Hansalinan!)! Etc. #motionaren-38 Motionär Göran Thulin, Norra Lidingö Sjöscoutkår Med flera! Styrelsen svarar på motion 16 Styrelsen håller med motionären om scouting på ven så som sjö och hav är en uppskad del av Scouterna och ger ett mervärde till de scouter som tar del av dessa aktiviteter. Styrelsen vill också gärna fler ska få uppleva scouting på ven och beslutade därför redan 2014 en särskild satsning på scouting nära sjö och hav ska genomföras när resurser finns. Scouterna har under verksamhetsåret 2015-2016 erbjudit flera upplevelser knutna till scouting på ven, framförallt i många scoutkårer runt om i landet som erbjuder upplevelser så som segling, paddling eller andra venaktiviteter. Till stöd och utveckling av scouting på ven har Scouterna bland annat lanserat friluftsledarutbildningarna kanot och kajak, nationella seglingar samt nya Expedition Havskajak som genomfördes första gången 2016 som en helt ny utbildningssatsning! Det finns också intressemärket Vara ute ven och som tema Friluftsliv på Leda-scouting-sidorna på scoutservice.se som innehåller både ämnena kajak och segling, som stöd till just scouting på ven. Ytterligare finns det ett antal
exempelaktiviteter på aktivitetsbanken på temat ven, sjö och hav och styrelsen uppmanar fler kårer och scouter fylla på aktivitetsbanken med aktiviteter som knyter till just ven, sjö och hav. Styrelsen vill poängtera vi ser ett behov av en extra satsning på scouting på ven för fler barn och unga ska få ta del av de fantastiska upplevelser det kan ge. Det är dock tydligt för styrelsen Scouternas program utmärkt kan tillämpas på all form för scouting, inklusive scouting på ven, på land, i berg, i träd, i stadsmiljö och så vidare. Vi ser alltså inget behov för ett nytt programmaterial, det finns redan ett fungerande programmaterial. Däremot vill styrelsen gärna satsa på utveckla scouting på ven för ge fler scouter upplevelser utöver det vanliga. Styrelsen hade som ambition Scouterna skulle arbeta ännu mer med utveckling av scouting på ven under verksamhetsåret 2014-2016. Tyvärr hittades aldrig tillräcklig extern finansiering för genomföra satsningen i den skala som ursprungligen var tänkt. Därför hoppas styrelsen nu detta ska genomföras under verksamhetsåret 2017-2018 och har inkluderat det i den föreslagna verksamhetplanen och budget. I den av styrelsen föreslagna verksamhetsplanen ligger en extra satsning för scouting på ven budgeterad med 100 000 kr. Samarbetet med Försvarsmakten kommer också ge möjlighet till fler scouter delta på äventyr på ven genom minst en av utbildningarna hålls på Försvarsmaktens skonerter Gladan och Falken. Eftersom scouting på ven och scoutverksamhet inom sjö och hav inkluderar många olika typer av aktiviteter vill styrelsen inte begränsa satsningen till endast innebära nuvarande sjöscoutkårer eller till kårer som är medlemmar av Riksskeppsrådet. Däremot är styrelsen alltid glada för bli inbjuden och ha dialog med nätverk inom rörelsen så som Riksskeppsrådet eller andra och styrelsen tackar för ha blivit inbjudna till Riksskeppsrådets sammankomster de senaste åren. Styrelsen föreslår stämman avslå -satserna i motionen till förmån för de satsningar som finns i föreslagen budget och verksamhetsplan.