KNUT-dagen Klurigheter & Experiment i Polhems fotspår 14 september 2011, Falu Gruva

Relevanta dokument
Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Koppling till läroplanen

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98)

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

reviderad Handlingsplan för förskolan Athena

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

1. Förskolans värdegrund och uppdrag

Dokumentera med ipad i förskolan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Läroplan för förskolan

Handlingsplan för 2012/2013

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Utkom från trycket den 10 juli 1998

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Statens skolverks författningssamling

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Läroplan för förskolan

Läroplan för förskolan Lpfö 98

Fenomen som undersöks

Västra Vrams strategi för

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Handlingsplan för Trollgårdens förskola, läsåret:

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98

Transkript:

KNUT-dagen 2011 Klurigheter & Experiment i Polhems fotspår 14 september 2011, Falu Gruva

NTA Vatten Fenomenala Försök

Balansera och väga NTA Syfte Teknik: Johanna Maxén Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Syfte Matematik: Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

Balansera och väga NTA Centralt innehåll som behandlas i Teknik: Några praktiska föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå viss funktion till exempel föremål på lekplatser Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Johanna Maxén Centralt innehåll som behandlas i Matematik: Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. Olika proportionella samband däribland dubbelt och hälften.

Varför finns det en gruva i Falun? Gruvmuseet

Experimentskola Framtidsmuseet Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Barnet ska också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.

Experimentskola Framtidsmuseet Förskolan ska främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter att olika språk och kunskapsformer och olika sätt att lära, balanseras och bildar en helhet.

Experimentskola Framtidsmuseet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn ska: Utveckla sin identitet och känner trygghet i den Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Utvecklar motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andra perspektiv. Utvecklar ett nyanserat talspråk ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Helene Ecström Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att navända sig av, tolka och samtala om dessa. Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar av egna och andras problemställningar. Utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Utvecklar sin matematiska förmåga och föra och följa resonemang. Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Experimentskola Framtidsmuseet Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Helene Ecström Förskollärare ska ansvar för arbetet i barngruppen genomförs så att barnen: Ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga. Upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Ställs inför utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Får stöd i sin sociala utveckling. Ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen. Stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling. Stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Få stöd och stimulans i sin motoriska utveckling och Erbjuds en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm.

Experimentskola Framtidsmuseet Arbetslaget ska: Samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olik skäl behöver stöd i sin utveckling. Ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust och lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan. Ge stimulans och särskilt stöd till de barn so befinner sig i svårigheter av olika slag Utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik. Ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och för medla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer. Ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön och Ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga liver samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Helene Ecström Förskollärare ska ansvar för arbetet i barngruppen genomförs så att barnen: Ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga. Upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Ställs inför utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Får stöd i sin sociala utveckling. Ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen. Stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling. Stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Få stöd och stimulans i sin motoriska utveckling och Erbjuds en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm.

Energiutmaningen Framtidsmuseet FYSIK: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. GEOGRAFI: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling Lisen Vogt HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP: Genom undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling SAMHÄLLSKUNSKAP: Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

Energiutmaningen Framtidsmuseet RELIGIONSKUNSKAP: Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet. resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller Lisen Vogt TEKNIK: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö

Polhem i skolan Högskolan Dalarna Lgr i teknik 7-9 Utveckla förmågor att... identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid Centralt innehåll Tekniska lösningar Styr-och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Conny Ängsback Teknik, människa, samhälle och miljö Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktionsoch teknikutvecklingsarbete.

Polhem i skolan Högskolan Dalarna Conny Ängsback Teknik, människa, samhälle och miljö Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktionsoch teknikutvecklingsarbete.

Leranimerad film Slättaskolans elever presenterar sitt Polhemsarbete som de gjort under vt -11 på den egna skolan med stöd från Teknikverkstan Foto: Anita Johansson

Konstruktion för barn i lägre åldrar Teknikverkstan

Naturskolan Hävstången

Ett riktigt bryt - gruvbrytning Naturskolan Anders Sjöberg Ämnet Teknik Centralt innehåll i åk 7-9 styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och Analysera drivkrafter bakom teknikutvecklingen och hur tekniken har förändrats över tid

Klurigt, kreativt och kul Naturskolan Aktiviteten syftar bl. a till Evis Engman Att barnen på förskolan ska utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper

Naturens Teknik Högskolan Dalarna Susanne Antell, Johanne Maad I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2011) så beskrivs ett av skolan uppdrag så här: En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därige nom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Det centrala innehållet för teknikämnet för årskurs 1-3: Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.

Ingvar Bergh gestaltar Christopher Polhem Foto: Gunilla Hedenblad

2007 Carl von Linne 300 år 2009 Charles Darwin 200 år 2011 Christopher Polhem 350 år 2029 Jöns Jacob Berzelius 250år (om 18år) 2029 Albert Einstein 150 år (om 18år) 2042 Isaac Newton 400 år (om 31 år)

Vi som har planerat är: Amelie Sahlin Gävle-Dala energikontor Anders Sjöberg Naturskolan Anita Johansson Teknikverkstan Christina Staberg Visit Falun, Världsarvet Erika Zakrisson Evis Engman Gunhild Roos Gunilla Hedenblad Framtidsmuseet Naturskolan Stiftelsen Husbyringen, Polhemsmuseet. Falu Gruva Ingvar Bergh som Christofer Polhem Johanna Nybelius Falu Gruva Lisen Vogt Lotta Carlegård Marcus Lind Maria Pettersson Marie Lennerstig Mia Bucht Per Lindgren Susanne, Antell Tom Stenberg Framtidsmuseet Klassrum utan väggar Stiftelsen Teknikdalen Högskolan Dalarna Gruvhospitalet Naturskolan NTA regional samordnare Högskolan Dalarna teknikverkstan

Stort tack! till Ingvar Bergh som gestaltar Christopher Polhem

Tack för idag! Maria Pettersson map@du.se