38 Budget Nämndens för habilitering och hjälpmedels beslut. Nämnden för habilitering och hjälpmedel beslutar att

Relevanta dokument
FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden; Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

Landstingsstyrelsens beslut

FÖRSLAG. 23 Delårsrapport Nämndens för habilitering och hjälpmedel beslut


Årsredovisning för VOHJS nämnden 2011, Dnr VOHJS12-004

Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården. Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Förvaltningsbudget 2012

Förändringar i styrtal - Karsudden.

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

FÖRSLAG. 34 Budget och verksamhetsplan Nämndens för habilitering och hjälpmedel beslut

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service

Nämndens delårsrapport

Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. Peter Linnstrand (V) yttrade sig.

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137

Medarbetar- och ledarskapsprogram

Verksamhetsplan RAR 2012 Dnr RAR12-04

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

Verksamhetsplan 2014

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

Budget 2014 Landstingets kansli

Antal brukare som erhållit hjälpmedel

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

Likabehandling - handlingsplan

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Policy. Personalpolicy för Luleå kommunkoncern

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Med Tyresöborna i centrum

Budget för. Hälso- och sjukvårdsnämnden. Regionsjukhuset Karsudden (RSK)

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Granskning av Delårsrapport

13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Nämndens delårsrapport, delår 2

Planera, göra, studera och agera

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Personalpolitiskt program

Granskning av Delårsrapport

Anmälan av slutlig budget 2017 för Stockholms läns landsting

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

Förslag till Mål och Inriktningar för Ambulanssjukvården Halland 2013.

Verksamhetsberättelse 2013

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Personalpolicy för Sollentuna kommun.

Mål för arbetet med sociala investeringar

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

FÖRSLAG. Nämndens för habilitering och hjälpmedel beslut

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Uppföljningsplan 2017

Kvalitet inom äldreomsorgen

UTKAST. Detaljbudget Patientnämnderna. Beslutsunderlag Patientnämnderna

FÖRSLAG 2016:102 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Anmälan av slutlig budget 2017 för Stockholms läns landsting

Mångfaldsplan för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan.

Personalpolitiskt program

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

VERKSAMHETSPLAN Våra fem servicelöften. Hörsel Syn Tolk

47/16 Kvartalsrapport september 2016 Dammsdal

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola

Verksamhetsplan med budget

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Granskning av Delårsrapport

Personalpolitiskt program

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Landstingsstyrelsens beslut

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige


Personalpolitiskt Program

GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR FOLKTANDVÅRDEN SÖRMLAND AB

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Dnr Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Bild

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade

Samordningsförbundet RAR i Sörmland

Verksamhetsplan för nämnd och bolag

Personalpolitiskt program

Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2014

Granskning av Delårsrapport

Kvalitets och värdegrundsdeklaration

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Transkript:

Nämnden för habilitering och hjälpmedel PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-12-01 HH-HOH09-097 38 Budget 2010 Nämndens för habilitering och hjälpmedels beslut Nämnden för habilitering och hjälpmedel beslutar att 1. godkänna förslag till budget för 2010 med mål, inriktning/åtagande och styrtal efter att följande tillägg gjorts 2. under kapitel medborgarperspektiv, strategiska mål 2, lägga till - identifiera förbättringsområden när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. 3. senast 5 maj 2010 fastställa internkontrollplan för 2010 Ärendebeskrivning I samband med fastställandet av landstingsbudget för 2010 fick landstingsstyrelsen och nämnderna i uppdrag att utarbeta förslag till inriktning/åtagande samt styrtal som visar hur man ska uppnå de strategiska målen. Styrtalen ska vara mätbara och konkretiseras sedan i måttsatta måltal. Bilaga Budget 2010 med bilagor Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2009\hh-nämnden\(6) 01 Dec\ 38 Budget 2010\ 38 Budget 2010.doc Utskriftsdatum: SID 1(1) 2009-12-09 08:34

DATUM DIARIENR 2009-11-16 HH-HOH09-114 Bilaga 1 HH 38/09 Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel Budget 2010 Landstinget Sörmland Habilitering & Hjälpmedel 611 85 Nyköping Fax 0155-24 58 38 SID 1(15)

Verksamhetens uppdrag Förvaltningens uppdrag är att skapa förutsättningar för självständighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättningar. Detta sker genom kompenserande, stödjande och utvecklande insatser. Individens behov ses ur ett helhetsperspektiv, samtidigt som individens möjligheter och styrkor utvecklas och synliggörs. Habilitering och Hjälpmedel är en specialresurs inom landstinget när det gäller kunskap om funktionshinder. Som sådan ska förvaltningen arbeta effektivt och professionellt, följa forskning och utveckling och fungera som en kunskapsbas gentemot andra. Förvaltningen skall ha ett tydligt utbud av tjänster och ett utvecklat samarbete med vårdgrannar. Habilitering Habiliteringsverksamheten inriktas mot barn, ungdomar och vuxna med svåra och långvariga funktionsnedsättningar inom området rörelsehinder, utvecklingsstörning, autismspektrat och flerfunktionshinder. För Kommunikationscenter är motsvarande inriktning kommunikation, syn och eller hörselskada. Tillsammans med brukaren kartläggs behov, formuleras mål och planeras insatser som beskrivs i en individuell habiliterings-, rehabiliteringsplan. Insatser som ges är personligt upplagt råd och stöd, hjälpmedel samt tolktjänst. Behandling ges enskilt eller i grupp. Stöd och kompetens ges också till närstående. Samarbete sker med andra verksamheter inom och utom landstinget som också ger insatser till verksamhetens brukare. Dammsdal Dammsdal erbjuder skola och boende för ungdomar med autismspektrum- tillstånd. Ungdomarna, i åldrarna 12-21 år kommer från olika delar av landet och befinner sig på olika utvecklingsnivåer. Samtliga elever har stora svårigheter med tidigare skolgång och/eller i sin sociala miljö. Målet med verksamheten är att eleverna efter avslutad skolgång ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt efter sina förutsättningar. Arbetssättet utgår från TEACCHprogrammets filosofi och pedagogik. Tillsammans med eleven upprättas en individuell utvecklingsplan för boendet samt studieplan och utvecklingsplan för arbetet i skolan. Verksamheten är förlagd i Vingåker. Sjuk- och behandlingsresor Förvaltningen har kostnadsansvaret och sköter administrationen av landstingets sjuk- och behandlingsresor till och från vården. Särskilt regelverk för beviljande av sjukresa finns. SID 2(15)

Tillsammans med åtta av länets kommuner har gemensam beställningscentral och transportörer för samhällsbetalda resor upphandlats. Handikappservice Uppdraget omfattar administrativ service till länshandikapprådet samt stöd till handikapporganisationer. Bidrag ges till klimatvård och viss lägerverksamhet. Att administrera landstingets organisationsbidrag till handikapporganisationerna ingår också i uppdraget. Finansiering Verksamheterna är i huvudsak anslagsfinansierade. Förutom anslag förekommer i mindre omfattning intäkter från t ex statsbidrag, egenavgifter och ersättning för insatser till brukare från andra län. Dammsdal är intäktsfinansierad och säljer tjänster till självkostnadspris till kommuner runtom i Sverige. Styrprinciper Förvaltningen tillämpar sedan flera år tillbaka balanserad styrning utifrån de fyra perspektiven brukare, verksamhet, medarbetare och ekonomi. Förvaltningens styrkort följs upp årligen. Från och med 2010 kommer Landstinget Sörmland att tillämpa balanserad styrning för all sin verksamhet. Syftet är att främja en helhetssyn på verksamheten, skapa en större kännedom om och förståelse för verksamhetens uppdrag samt att öka möjligheten till delaktighet och ansvarstagande i hela organisationen. Landstingsfullmäktige har för år 2010 antagit fem grundläggande perspektiv för landstingets alla verksamheter samt strategiska mål för varje perspektiv. Med utgångspunkt från detta tar nämnden för Habilitering och Hjälpmedel fram 2010 års styrkort, med åtaganden, styrtal och måltal. SID 3(15)

Organisationsskiss för förvaltningen Habilitering och Hjälpmedel Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel Gemensam Hjälpmedelsnämnd gemensam nämnd med landstinget och länets kommuner Förvaltningschef Ledningskansli Handikapp service Habiliteringsverksamheten Kommunikationscenter Dammsdal Sjukresor Hjälpmedels central (HMC) Norra enheten Södra enheten Västra enheten Syncentral Tolkcentral Pedagogisk hörselvård Teknisk hörselvård Kosmos dataresurs center Riksverksamhet, skola och boende för elever med diagnoser inom autismspektrat Eskilstuna med filialer i Katrineholm och Nyköping Hjälpmedelscentralen sorterar som figuren ovan visar under den Gemensamma Hjälpmedelsnämnden. Förändringar under planperioden Habiliteringsverksamheten Från och med 2010 skärps kraven på tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Ett första besök skall erbjudas inom 30 dagar, fördjupad utredning och behandling inom ytterligare 30 dagar. För att uppnå tillgänglighet enligt de nationella riktlinjerna behöver resurser, arbetssätt och överenskommelser med remittenter/vårdgrannar vidareutvecklas. Ansvar på olika nivåer behöver tydliggöras. Kommunikationscenter Kommunikationscenter har idag uppdrag inom både habilitering och hjälpmedelsförsörjning. Organisationen kan uppfattas som otydlig och icke optimal. En obalans råder mellan Kommunikationscenters intäkter och kostnader. Rationaliseringar och effektiviseringar av verksamheten är därför nödvändig samtidigt som kompetens och insatser för verksamhetens målgrupper måste säkras. SID 4(15)

En översyn av Kommunikationscenters organisation påbörjades därför hösten 2009 och skall vara genomförd sista mars 2010. Översynen förväntas föreslå en tydlig, ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation för verksamhetens brukare, samverkanspartners och medarbetare. Dammsdal De två nya boendeenheterna som beräknas stå klara i början av 2010 planeras bli modell för mottagande, kontakt med anhöriga och köpare, dokumentation och det pedagogiska arbetssättet. Sjuk- och behandlingsresor Inför 2009 påbörjades försöksverksamhet med att lägga ut sjukresekostnader på pilotkliniker inom sjukvården. Försöket utvidgas 2010 samtidigt som en utvärdering och ett ställningstagande till fortsatt fördelning av anslag skall genomföras under året. I den mån strukturella förändringar i vården diskuteras framöver är det av vikt att även belysa eventuella konsekvenser för patientens resande till och från vården. Hjälpmedelsverksamhet Det nationella projektet Fritt val av hjälpmedel som bedrivits sedan 2008 upphör vid 2009 års utgång. Hjälpmedelsinstitutet lämnar sin slutrapport till regeringen våren 2010. Äldre- och folkhälsoministern uttrycker sig positiv till projektet men påpekar också att lagändringar kan behövas för fortsatt fritt val. Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel avvaktar slutrapporten och regeringens ställningstagande till fortsatt fritt val. Medborgarperspektiv/ (Patient-brukare-kund) Visionen för Habilitering och Hjälpmedel är att personer med funktionsnedsättningar är aktiva, gör sina egna val och är delaktiga i samhället. Visionen ger uttryck för ett önskat tillstånd och är således grunden för all verksamhet och planering. Tillgänglighet, ett gott bemötande och rätt insatser i rätt tid är i fokus. Med tillgängliga avser vi att vi är lätta att få kontakt med, vi har öppettider, lokaler och information som är anpassade efter brukarnas behov och att vi är flexibla i kontakten, utifrån brukarens förutsättningar. Varje brukare ska så långt det är möjligt vara delaktig i de mål som sätts samt de insatser som planeras. Anhöriga och andra i brukarens närhet ses som resurser. Behov hos den enskilde tillgodoses även av andra inom och utom landstinget. I förekommande fall krävs därför samverkan med andra verksamheter för att vardagen för den enskilde skall fungera så bra som möjligt. Sjuk- och behandlingsresa skall erbjudas befolkningen på ett tryggt och effektivt sätt efter gällande regelverk. SID 5(15)

Bidrag till rehabilitering utomlands, så kallad klimatvård samt bidrag till viss lägerverksamhet erbjuds utifrån avsatta resurser. Strategiskt mål 1 Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Inriktning/åtagande Brukare som har behov av verksamhetens insatser skall tas emot inom angiven besöks- och behandlingsgaranti. De insatser som ges utgår från brukarens behov och den professionella bedömningen. Bemötande präglas av att vi har kompetens att bemöta brukaren utifrån dennes förutsättningar och behov samt att vi skapar en ömsesidighet i mötet med respekt och tolerans. Aktiviteter För att uppnå tillgänglighet till habiliteringsinsatser, enligt de nationella riktlinjerna skall arbetssätt utvecklas och överenskommelser med remittenter och vårdgrannar förbättras. Ansvar på olika nivåer behöver tydliggöras. Tillsammans med brukaren kartläggs behov och insatser planeras som beskrivs i en individuell plan. Utgångspunkten för de insatser som ges är de mål som formulerats i planen tillsammans med brukaren. Planen skall följas upp, och vid behov revideras. Brukarens upplevelse av bemötande och delaktighet i planeringen utvärderas. Strategiskt mål 2 Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Inriktning/åtagande Av Folkhälsoinstitutets lägesrapport om hälsosituationen för personer med funktionshinder (Onödig ohälsa 2008) framgår att den självupplevda ohälsan bland personer med funktionsnedsättning är mer än tio gånger vanligare jämfört med befolkningen i övrigt. Att ha en funktionsnedsättning behöver inte innebära en försämrad hälsa men kan vara en hälsorisk. En stor del av ohälsan hör samman med bestämningsfaktorer såsom brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. Genom insatser och hjälpmedel som ger ökad delaktighet, tillgänglighet och förståelse för brukarens situation skapas förutsättningar för ett aktivt liv och minskad ohälsa. SID 6(15)

Aktiviteter Ökad kunskap om funktionsnedsättning och dess konsekvenser hos närstående och andra vårdgivare skapar förutsättning för ökad förståelse, inflytande och tillgänglighet för brukaren. Informationsinsatser, föreläsningar och utbildningstillfällen skall därför erbjudas. För att kunna identifiera förbättringsområden när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män, ska antalet områden med könsuppdelad statistik utökas under året. Strategiskt mål 3 Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Inriktning/åtagande Under 2009 har landstinget Sörmlands principer för Handikappolitiken reviderats. En ny Policy för personer med funktionsnedsättning för åren 2010-2014 är under beredning. Avsikten med policyn är att ange färdriktningen för landstingets arbete. Framtagna målsättningar inriktar sig på förbättringar som skall förverkligas stegvis. Habilitering och Hjälpmedels inriktning för 2010 är att leva upp till landstingets policy för personer med funktionsnedsättning. Aktiviteter Den reviderade policyn kommer i olika delar att beröra förvaltningens verksamheter. Under 2010 skall samtliga verksamheter identifiera och påbörja ett förbättringsarbete så att målsättningar i policyn kan förverkligas. Personalperspektiv Personalsituationen är i stort i balans inom Habilitering och Hjälpmedel. Ett omställningsarbete pågår för att kontinuerligt anpassa personalstrukturen efter behoven. En begränsad övertalighet förekommer temporärt inom ett par enheter. Samtidigt uppmärksammar verksamheterna kommande rekryteringsbehov. Inom en femårsperiod kommer exempelvis habiliteringsverksamheten att behöva ersätta flera erfarna och specialistkompetenta psykologer efter den grupp som beräknas gå i pension inom perioden. Frågor kring ledarskap, utveckling och delaktighet står i fokus på olika sätt inom förvaltningen. Efter en tidigare intensiv period av ledarskapsprogram i landstinget har chefsbyten och dålig tillgång på programplatser gjort att det för första linjens chefer nu finns ett växande behov av att delta i sådana program. SID 7(15)

Strategiskt mål 1 Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Inriktning/åtagande Kompetensförsörjningen ska utgå från verksamhetens behov. Ett gott ledarskap är en viktig grund för utveckling och engagemang hos medarbetarna. Aktiviteter Förvaltningen kommer att verka för att de chefer som inte deltagit i landstingets ledarutvecklingsprogram snarast kommer att erbjudas plats. De gemensamma chefsdagar som ordnas inom förvaltningen kommer att fortsätta. Verksamheterna ska få stöd för att ta fram verksamhetsspecifika kompetensplaner under 2010. Det innebär en kartläggning dels av vilka kompetenser som kommer att behövas framöver, dels en genomgång av vilka kompetenser som finns i dagsläget. Genom medarbetarenkäter och medarbetarsamtal ska frågor kring ledarskap, utveckling, engagemang och delaktighet följas upp. Strategiskt mål 2 Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Inriktning/åtagande Arbetsmiljö och hälsa har sedan flera år varit i fokus inom förvaltningen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är viktigt. Sjukfrånvaro följs och följs upp. Hälsofrämjande aktiviteter uppmuntras. Aktiviteter Sjukfrånvaro följs upp enligt angivna parametrar månadsvis. Rehabiliteringsinsatser sätts in där så är möjligt. Verksamheterna måste också vara fortsatt aktiva med hälsofrämjade insatser för personalen och rehabilitering inom ramen för landstingets fastställda policy. Varje verksamhet ska genomföra ett par hälsofrämjande aktiviteter årligen. Strategiskt mål 3 Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Inriktning/åtagande Förvaltningens chefer uppmuntrar till ett aktivt samråd på olika nivåer i organisationen och utgår från att alla bidrar i utvecklingsarbetet. Aktiviteter En övergripande fråga för framgång är att ytterligare öka personalens engagemang i verksamheternas utvecklingsarbete. Ett fortsatt arbete med att se över verksamheternas SID 8(15)

huvudprocesser uppmuntrar till ett brett engagemang. Likaså har väl genomförda medarbetarsamtal en central roll. Frågor kring personalens engagemang, delaktighet mm har mätts under fem år genom medarbetarenkäter inom Habilitering och Hjälpmedel. Förändringar kan därför lätt följas genom en medarbetarenkät i slutet av 2010. Förnyelseperspektiv Inom förvaltningen pågår ett kontinuerligt kvalitetsarbete. Verksamhetsutveckling ses som en integrerad del av det dagliga arbetet, där idéer och erfarenheter från medarbetare tas tillvara. Insatser skall ges utifrån brukarens behov samtidigt som resurserna utnyttjas så effektivt som möjligt. Verksamheten bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Mål 1. Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Inriktning/åtagande Förvaltningens inriktning är att kontinuerligt utveckla kärnprocesser, stödprocesser och administrativa processer. Aktiviteter I syfte att undersöka hur mycket av den samlade arbetstiden som kommer brukaren eller eleven till del, ska förvaltningen under 2010 genomföra en brukartidsmätning. Utfallet av denna skall analyseras och förbättringsområden identifieras. Jämförelser med andra inom eller utom länet skall genomföras för att stimulera till analys och utveckling av den egna verksamheten. Nyckeltalsamverkan (NYSAM) utgör en viktig källa till jämförelser inom habilitering, syn och hörselområdet. Inom ramen för Uppsala- Örebro sjukvårdsregion fortsätter ett gemensamt utvecklingsarbete inom habiliteringsområdet. Mål 2. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Inriktning/åtagande Förvaltningens målgrupper har ofta behov av insatser från ett flertal aktörer inom offentlig sektor. Behovet av samordning är stort för att vardagen för den enskilde skall fungera. Ansvarsdelar, gränssnitt och vårdkedjor med vårdgrannar skall vara tydliggjorda och överenskomna. SID 9(15)

Formaliserade mötesplatser för samverkan verksamheter emellan samt kring enskild individ behöver finnas såväl med andra landstingsverksamheter som med kommunala aktörer. Habilitering och Hjälpmedels inriktning är att utveckla samverkan med andra aktörer inom och utom länet, samt med brukarorganisationerna. Aktiviteter Under 2010 skall överenskommen länsgemensam rutin för Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS2008:20) implementeras i berörda verksamheter. En inventering av befintliga samverkansöverenskommelser skall genomföras för att identifiera eventuella behov av kompletteringar. Miljöperspektiv Landstingets miljöprogram med tillhörande handlingsplan markerar tydligt vilka mål som är gällande för landstingets egna verksamheter samt vilka aktiviteter som förväntas under perioden. Nuvarande program gäller under perioden 2009-2013. Miljöprogrammet syftar till att landstinget genom ett organiserat miljöarbete ska minimera verksamhetens negativa påverkan på både hälsa och miljö. Under 2009 togs det första steget för att införa ett certifierbart miljöledningssystem som ska integreras inom ett landstingsövergripande ledningssystem. Förvaltningen har en miljösamordnare på deltid som med hjälp av verksamheternas miljöombud arbetar systematiskt med mål och uppföljning enligt miljöprogrammet. Strategiskt mål 1 Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Inriktning/åtagande Inriktningen är att samtliga anställda på Habilitering och Hjälpmedel ska ha god kännedom om miljöprogrammet och arbeta i enlighet med det. Aktiviteter Under 2010 inleds ett arbete för att all personal ska få grundläggande miljökunskap. Interaktiv webbutbildning för ledare och för all personal kommer att ordnas centralt i Landstinget. Målet är att alla personer i ledande ställning ska gå utbildningen 2010, och att samtliga ska ha genomgått utbildningen under en treårsperiod. SID 10(15)

Strategiskt mål 2 Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Inriktning/åtagande Habilitering och Hjälpmedels inriktning är att arbeta för minskad klimatpåverkan från transporter genom att samordna resor och där det är möjligt använda elektroniska hjälpmedel istället för resor. Aktiviteter Transporter och resor till brukare ute i länet planeras och samordnas i möjligaste mån. Under 2010 kommer minst två informationsaktiviteter per länsdel att genomföras. Informationsinsatserna syftar till att öka samordningen av sjukresor. För att minska resor till arbetsmöten undersöks möjligheten till samåkning. För att när så är möjligt ytterligare minska resandet, skall möjligheten att köpa in fler videokonferensutrustningar övervägas. Utbildning och information om användning av telefon- och videokonferens kommer att genomföras. Här finns både miljömässiga vinster och tidsvinster att göra. Strategiskt mål 3 Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Inriktning/åtagande Habilitering och Hjälpmedel ska successivt byta ut farliga kemikalier inom förvaltningen. Aktiviteter Under 2010 kommer en inventering och en utfasningsplan att göras där det framgår vilka miljöskadliga kemikalier som finns samt i vilken ordning utbyte kan ske och vilka ersättningsprodukter som är lämpliga. Den största användningen av kemikalier inom förvaltningen finns på Kosmos och Dammsdal samt på Hjälpmedelscentralen som sorterar under annan nämnd. Ekonomiperspektiv Mål 1. Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Nämnden lägger för sina verksamhetsområden, inklusive sjukresor och Dammsdal, en budget i balans med det anslag samt det resultatkrav avseende Dammsdal, som Landstingsfullmäktige beslutat om. SID 11(15)

Utgångspunkten för den balanserade budgeten utgörs av en i grunden stabil ekonomi, företrädesvis Dammsdal, men också Habiliteringsverksamheten. Ändrat regelverk inför 2009 avseende sjukresor i kombination med ökad kostnadskontroll, har också starkt bidragit till en stabil budget. Faktorer som dock riskerar att kunna påverka 2010 års budget i balans är, förutom en oviss lönerörelse, också högt ställda förväntningar på ekonomisk avkastning från Dammsdal. Skolan utsätts allt hårdare för ekonomisk prövning av köpande kommuner i kombination med risk för återhållsamhet av köp av platser från skolan på grund av ekonomiska skäl. 2010 utgör också ett år med hög omsättning av elever, där tillflöde av nya elever är avgörande för det ekonomiska resultatet framöver. För att nå en budget i balans är det också av vikt att kostnadsutvecklingen avseende sjukresor stabiliseras på 2009 års nivå. Det förutsätter bibehållet regelverk och i samarbete med hälso- och sjukvården fortsatt fokus på kostnadskontroll. För övriga verksamhetsgrenar förutsätts också fortsatt fokus på kostnadskontroll. Ett viktigt led i detta är den nu pågående organisationsöversynen inom Kommunikationscenter. Förutom arbetskraftkostnader utgör kostnader för hyra eller köp av hjälpmedel, tunga kostnadsposter som sällan är styrbara för såväl Habiliteringsverksamheten som Kommunikationscenter. Inom Kommunikationscenter utgör också tjänsteköp av tolkar en viktig kostnadspost att hålla i fokus i balans med egna resurser. Detaljerad budget, samt investeringsplan per verksamhetsområde kommer nämnden, i enligt med det nya planeringsreglementet, att informeras om vid sitt första sammanträde 2010. De ramar som anvisats för 2010 framgår av nedanstående tabell. Habilitering och Hjälpmedel inklusive Sjukresor Tkr 2009 2010 2011 2012 Landstingsbidrag 154 431 156 571 158 385 160 408 Resultatkrav 0 0 0 0 Investeringsram, utrustning 1 300 2 000 1 300 1 100 Dammsdal Tkr 2009 2010 2011 2012 Resultatkrav 2000 2 200 2 400 2 600 Investeringsram 1000 600 300 300 SID 12(15)

Sammanfattande förvaltningsbudget 2010 Kkr Budget 2010 Budget 2009 Utfall 2008 Intäkter Anslag 156,6 154,5 158,7 Övriga intäkter 95,5 94,4 99,4 Summa Intäkter 252,1 248,9 258,1 Kostnader Verksamhetens kostnader 249,2 246,5 258,4 Finansiella poster -0,7 0,8 1,2 Resultat 2,2 3,2 0,8 Anslaget har fördelats enligt följande Kkr Budget 2010 Budget 2009 Handikappservice Klimatvård 1 724 1 700 Organisationsbidrag 1 705 1 705 Handikappservice 1 884 1 858 Kommunikationscentrum 25 228 24 357 Habiliteringsverksamheten 71 780 69 886 Sjukresor 54 200 54 313 Övrigt 50 629 Summa anslag 156 571 154 431 Specificerad resultaträkning, balansräkning, samt investeringsspecifikation framgår av bilagorna 2-4. SID 13(15)

Förvaltningens budgetarbete har bedrivits efter de förutsättningar som Landstingsfullmäktige angav i landstingsbudgeten. Dessa är beräknad kostnadsökningstakt 2,4 % generellt besparingsbeting 1 %. verksamhet i den omfattning och enligt det regelverk som nu är gällande prestationsersättning av anslag har upphört I jämförelse mellan budget 2010 och budget 2009 beräknas intäkterna öka med 1,3 % samtidigt som verksamhetens kostnader beräknas öka med 1,1 %. Finansiella intäkter beräknas minska med ca 1, 0 mkr beroende på låga räntenivåer som slår igenom i landstingets internränta, ett faktum som i första hand berör Dammsdal. Investeringar Förvaltningens investeringsram för 2010 är satt till 1 800 kkr inklusive Dammsdal. Investeringsplan för 2010 innehåller inte några objekt överstigande 3 mkr. En detaljerad förteckning över investeringsobjekt 2010 bilägges de verksamhetsbudgetar som nämnden skall behandla vid sitt första sammanträde 2010. Mål 2. Landstinget bedriver ett kontinuerligt och systematiskt utvecklings- och prioriteringsarbete. Förvaltningen hänvisar till förnyelseperspektivet ovan där aktiviteter och inriktning beskrivs. Ekonomiska effekter för utvecklings- och prioriteringsarbetet redovisas under målet budget i balans. Intern kontroll Nämnden beslutade i maj 2009 om 2009 års internkontrollplan. Planen innehåller fem kontrollmål. Följs mål för väntetider? Ges brukare möjlighet att vara delaktiga i den individuella planeringen? Är medarbetare engagerade i utvecklingen av verksamheten? Följs landstingets policy avseende representation; syfte, namn på deltagare och inom godkända beloppsgränser Verksamhetsledning på olika nivåer har engagerats i kontrollarbetet. Enhetschefer från samtliga verksamheter inom förvaltningen, inkluderat Hjälpmedelscentralen, utför SID 14(15)

granskning av dessa kontrollmoment under hösten 2009. Granskningen sker av berörda över sina respektive ordinarie verksamhetsgränser i syfte att undvika att granska eget område, samtidigt som det är väsentligt att också ta vara på lärandeprocessen. Granskningen skall vara genomförd till den 1 december 2009 och rapporteras till nämnden i årsredovisningen för 2009. Mot bakgrund av pågående process avser förvaltningen att resultatet av 2009 års internkontrollarbete bör analyseras och utvärderas innan 2010 års internkontrollplan kan fastställas. Därför kommer förvaltningen först under våren 2010 att besluta om 2010 års internkontrollplan. Rapportplan Varje verksamhet inom förvaltningen följer upp styrkortets måltal regelbundet och rapporterar uppföljningen i verktyget PLUSS. Periodiciteten beror på vilken typ av måltal det handlar om, t ex följs väntetider enligt vårdgaranti upp varje månad, medan t ex medarbetarenkäten används en gång per perspektiv. Landstingsstyrelsen ska redovisa utfallet för ekonomi och verksamhet per mars, augusti och december. Utöver detta skall nämnden lämna en ekonomisk resultatrapport avseende övriga månader med undantag för januari och juli. Nämnden ska bistå med uppgifter i enlighet med landstingsstyrelsens instruktioner Nämnden ska i delårsrapporterna kommentera utfallet i förhållande till budget och relevant lagstiftning. De eventuella mål man inte anser sig kunna uppnå ska särskilt kommenteras. I de fall prognoser visar på negativ budgetavvikelse, ska nämnden rapportera vilka åtgärder som vidtagits eller planeras genomföras, samt vilken effekt dessa gett. Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Målbilaga Resultaträkning Balansräkning Investeringar SID 15(15)

Bilaga 1 Nämnden för Habilitering och hjälpmedel Perspektiv/Mål Medborgare(patient, kund) Mål 1. Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. 2009-11-19 Inriktning/åtagande Våra insatser utgår från brukarens behov och en professionell bedömning. Styrtal Måltal Mätmetod Aktivitet Andel nöjda brukare. Minst 75 % nöjda brukare. (delaktighet och bemötande) Brukarenkät Anonym enkät till brukaren i samband med att ny plan upprättas. Brukaren får kontakt med rätt verksamhet i rätt tid. Andel individuella planer. Andel utvärderade individuella planer. Andel brukare som erbjuds besök, inom vårdgarantin. Andel brukare som erbjuds behandling inom vårdgarantin Minst 50 % Minst 60 % Individuella habiliteringsplaner av de som borde ha ind. plan. Individuella utvecklingsplaner (Dammsdal) Utvärderade upprättade planer jämfört med ej utvärderade planer. 100 % Via systemet Vårdadmin. 100 % Via systemet Vårdadmin. Utveckla arbetssätt. Utveckla arbetssätt. Utveckla arbetssätt Överenskommelser med vårdgrannar. Tydliggöra ansvar. Utveckla arbetssätt. 1

Bilaga 1 Perspektiv/Mål Medborgarperspektiv forts. Mål 2. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Inriktning/åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Aktivitet Genom insatser och hjälpmedel ökar vi förutsättningarna för delaktighet och ett aktivt liv. Antal tillfällen för kunskaps- och informationsspridning om funktionsnedsättning och dess konsekvenser. 5 tillfällen per år och verksamhet Rapporteras per verksamhet i samband med delåsbokslut. Generella gruppinformationer t ex föreläsningar, utbildningar. Mål 3. Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Vi lever upp till Policy för personer med funktionsnedsättning. Antal verksamheter som identifierat sina förbättringsområden och påbörjat förbättringsarbetet. Samtliga verksamheter Rapporteras per verksamhet i samband med delåsbokslut. Per verksamhet identifiera och påbörja förbättringsarbete. 2

Bilaga 1 Perspektiv/Mål Personal Mål 1. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Inriktning/åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Aktivitet Att kompetensförsörjningen utgår från verksamhetens behov idag och i framtiden. Andelen chefer som deltagit i av landstinget fastställt ledarutvecklingsprogram eller motsvarande Minst 80 % år 2010 Minst 95 % över en treårsperiod. Registreras manuellt. Delta i centralt ledarutvecklingsprogram. Andelen verksamheter som har verksamhetsspecifika kompetensplaner Andel kvinnliga chefer jmf m andelen kvinnor bland personalen Minst 50 % Inget måltal 2010. Rapporteras per verksamhet i samband med delåsbokslut. Könsfördelningen i personalgruppen ska avspeglas i chefsgruppen. Mäts som kvoter. Ta fram modell för verksamhetsspecifika kompetensplaner. Beskriva nuläget för vidare analys. 3

Bilaga 1 Perspektiv/Mål Personalperspektivet forts. Mål 2. Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Inriktning/åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Aktivitet Att vi har ett pågående arbete kring arbetsmiljö och hälsa. Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid Andelen verksamheter som under året haft hälsofrämjande aktiviteter utifrån kriterierna i den hälsofrämjande policyn Samma värde som 2009 eller lägre. Statistik tas ut från PA-systemet Heroma. 100 % Rapporteras per verksamhet i samband med delåsbokslut. Uppföljning sjukfrånvaro. Aktivt arbete med rehabiliteringsinsatser. Genomföra hälsofrämjande aktiviteter. Mål 3. Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten Att medarbetarna är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten Minst 90 % Medarbetarsamtal Upplevelsen av engagemang och delaktighet diskuteras vid medarbetarsamtal. 4

Bilaga 1 Perspektiv/Mål Förnyelseperspektivet Mål 1. Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Inriktning/åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Aktivitet Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla våra processer. Antal verksamheter som mäter brukartid. Antal genomförda jämförelser med andra. Samtliga verksamheter 6 verksamhetsområden har gjort jämförelser med andra. Mätning av brukartid, alla medarbetare. Medverkan i olika nyckeltalssamver kan Genomföra mätning och analys. Deltagande i NYSAM och 7- län samverkan. Mål 2. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Vi utvecklar samverkan med andra aktörer inom och utom länet, för större brukarnytta och effektivitet. Antal genomförda samverkansöverenskommelser med andra aktörer Inget måltal 2010. Rapporteras per verksamhet i samband med delåsbokslut. Implementera länsgemensamma rutiner för SOSFS 2008:20. Inventera nuläge och behov 2010. 5

Bilaga 1 Perspektiv/Mål Miljöperspektivet Mål 1. Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete Inriktning/åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Aktivitet Personalen har god kunskap om miljöprogrammet och dess innehåll och arbetar i enlighet med det. Antal anställda som erbjudits grundläggande utbildning i miljökunskap 100 % av all personal i ledande ställning har genomgått grundläggande miljöutbildning. Minst 30 % av de anställda har genomgått grundläggande utbildning i miljökunskap. Om möjligt tas statistik från centralt system. Centralt ordnad interaktiv webbutbildning för ledare och för all personal. ( I miljöplanen centralt anges måltalet 100 % för perioden 2010-2013.) Mål 2. Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Vi arbetar för minskad klimatpåverkan från transporter genom att samordna resor och genom att använda elektroniska hjälpmedel istället för resor där det är möjligt. Antal informationsaktiviteter för att öka samordningen av sjukresor. 6 stycken informationsaktiviteter. Rapporteras per verksamhet i samband med delåsbokslut. Minst två informationsaktiviteter per sjukhusområde ordnas under året. Antal telefon- och videokonferenser. Inget måltal 2010. Manuell registrering. Kartlägga nuläge, följa 2010. 6

Bilaga 1 Perspektiv/Mål Miljöperspektiv forts. Mål 3. Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Inriktning/åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Aktivitet Vi ska successivt byta ut farliga kemikalier från våra verksamheter. Antal miljöskadliga kemikalier. Inget måltal 2010. Berörda verksamheter rapporterar i delårsbokslut. Inventering av nuläget 2010 samt ta fram en utfasningsplan. Perspektiv/Mål Ekonomi Mål 1. Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Inriktning/åtagande Stabil ekonomisk utveckling Soliditeten ska successivt öka Stödja en processorienterad verksamhetsutveckling. Styrtal Måltal Mätmetod Aktivitet Avvikelse mot budgeterat resultat Noll avvikelse mot budget. Resultaträkning Genomsnittlig lönekostnad/ anställd Se förnyelseperspektivet. Inget måltal 2010 Inget måltal 2010 Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren Arbetad tid Inget måltal 2010 Statistik från PAsystemet Heroma. Statistik från PAsystemet Heroma. Kontinuerlig ekonomisk kontroll. Skall följas. Skall följas. 7

Bilaga 1 Perspektiv/Mål Ekonomi forts. Mål 2. Landstinget bedriver ett kontinuerligt och systematiskt utvecklings- och prioriteringsarbete. Inriktning/åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Aktivitet Ompröva och utvärdera verksamheten Tillvarata forskning, förbättrad teknik och nya läkemedel utifrån landstingets prioriteringar och ekonomi. Se förnyelse perspektiv. Se förnyelseperspektivet. Se förnyelseperspektivet. Inget måltal 2010 Inget måltal 2010 8

Resultaträkning Bilaga 2 Förvaltning: Period: Habilitering och hjälpmedel Budget 2010 RE 33, 53 och 54 (Kkr) Helår Budget Budget Bokslut 2010 2009 2008 Verksamhetens intäkter Anslag 156 571 154 501 158 706 Övriga intäkter 95 554 94 401 99 353 Summa verksamhetens intäkter 252 125 248 902 258 059 Verksamhetens kostnader Kostnader för köpt verksamhet (kkl 5) -19 160-17 253-24 078 Kostn för arbetskraft (kkl 4) -136 632-135 243-129 310 Övriga kostnader -93 405-94 033-105 042 Summa verksamhetens kostnader -249 197-246 529-258 430 Avskrivningar maskiner och inventarier -973-805 -859 Verksamhetens nettoresultat 1 955 1 568-1 230 Finansiella intäkter 275 1 660 2 130 Finansiella kostnader -30-18 -94 Resultat efter finansnetto 2 200 3 210 806 Förändring av eget kapital 2 200 3 210 806

Rapportering 2010 Balansräkning Bilaga 3 Förvaltning: Habilitering & Hjälmedel (tkr) Helår Budget Prognos Bokslut 2010 2009 2008 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Imateriella tillgångar Byggnader Mark och markanläggningar Pågående ny-, till- eller ombyggnad IT 165 165 Övr maskiner och inventarier 2 700 2 700 2 534 Konst Aktier och andelar Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar 2 865 2 865 2 534 Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar 5 000 13 100 2 052 Kassa/Bank 60 000 69 562 60 000 Summa omsättningstillgångar 65 000 82 662 62 052 SUMMA TILLGÅNGAR 67 865 85 527 64 586 EGET KAP, AVSÄTTN, SKULDER Eget kapital Eget kapital 40 165 52 544 41 142 -därav årets resultat 7 500 4 200-1 075 -därav särskilt avsatta medel Summa eget kapital 40 165 52 544 41 142 Avsättningar Avsatt till pensioner Avsatt till ersättningsreserv LÖF Summa avsättningar 0 0 0 Långfristiga skulder Checkkredit (I) 1 500 1 500 Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder 1 500 1 500 0 Kortfristiga skulder Sem.skuld inkl uppeh löneskuld (exkl PO) 6 000 5 800 5 345 Komp skuld (exkl PO) 200 240 212 Övriga kortfristiga skulder 20 000 25 443 17 887 Summa kortfristiga skulder 26 200 31 483 23 444 SUMMA EGET KAP, AVSÄTTN. OCH SKULDER 67 865 85 527 64 586 Diffkontroll 0 0 0

Budget 2010 Investeringsspecifikation Bilaga 4 Förvaltning: Habilitering & Hjälpmedel (tkr) INVESTERINGAR Imateriella tillgångar Byggnader Mark och markanläggningar Pågående ny-, till- eller ombyggnad Helår Budget Budget Bokslut 2010 2009 2008 IT 100 200 0 Landstingshjälpmedel (endast Hjälpm.nämnden) Övriga maskiner och inventarier 2 500 2 100 1 228 - varav medicinteknisk utrustning Konst Delsumma 1 2 600 2 300 1 228 Hjälpmedel avseende kommun/annan huvudman "Externa" byggnader Delsumma 2 0 0 0 SUMMA INVESTERINGAR 2 600 2 300 1 228 FÖRSÄLJNINGAR Byggnader Mark och markanläggningar IT Övriga maskiner och inventarier Konst SUMMA FÖRSÄLJNINGAR 0 0 0 UTRANGERING Typ av anläggningstillgång: SUMMA UTRANGERING 0 0 0 NYLEASING Typ av anläggningstillgång: SUMMA NYLEASING 0 0 0