Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön



Relevanta dokument
Turismguld och gröna skogar eller bara bakterier kvar?

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB

Miljökonsekvensbeskrivelse För etablering av fiskodling i Storsjön, Krokoms Kommun.

Underlagsmaterial samråd

SMP Svenska MiljörapporteringsPortalen

Testbädd för vattenbruk

Gemensamt fiskekort. Storuman

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Planering för va-enbruk

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Lektion nr 3 Matens resa

Till Regionfullmäktige Jämtland-Härjedalen. Motion/Medborgarförslag

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

PLANER PÅ. Reduktionsfiske -Häckebergasjön -Sövdesjön -Vombsjön

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr.

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

ATTITYDER TILL ODLAD FISK I SVERIGE

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

European Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Fiske i. Sverige. Finansierat av Naturvårdsverket

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

BKD i Finland. Kajsa Hakulin Jord- och skogsbruksministeriet Finland

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Data om svenska fiskodlingar

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Christl Kampa-Ohlsson

Aktiebolaget Allan J Akvakultur

Gässens som omflyttare av näringsämnen. Lisa Dessborn

Vaddå ekologisk mat?

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari 2016 i beslut med diarienummer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Ekonomiskt beräkningsunderlag

Cold Lake AB. Val av plats. Recirkulering, Vattenanvändning. Utsläpp av fosfor och slam. Miljöpåverkan. Fiskrens och slam.

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Länsstyrelsens syn på vattenbruk

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"

Kretsloppskomposten

Epizootihandboken Del I 22 Vaccination_130830

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB Kälarne

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Översiktlig revision och miljöbedömning av Shark Solutions återvinningsprocess av laminat i Svinninge, Danmark

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Effekt av ökat närsaltstillskott via fiskodling i Malgomajsjön

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken

DEN KLIMATSMARTA LEVERANTÖREN

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Myter och fakta om laks.

Utveckling och hållbarhet på Åland

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Ekosystem ekosystem lokala och globala

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Bygget av 4000 kvm produktionsanläggning i Härnösand går enligt tidsplan

MILJÖTILLSTÅND. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) 25127, Fax.nr.(018) Hemsida.

RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Med denna skrivelse vill Matfiskodlarna redogöra för vad som ska anses vara bästa möjliga teknik vid produktion av matfisk avseende arten regnbåge.

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Miljöutredning för vår förening

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Fågelsjörummet :30. Tommy Borg

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår

Storröding i Vättern

Frågeblankett Miljöansvarsförsäkring

Ansökan. Utökat tillstånd till fiskodling för Svensk Fjällröding AB i Landösjön

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Transkript:

Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön Bright Water Fish Sweden AB ansöker nu om tillstånd från Länsstyrelsen att få föda upp ca 5 700 ton regnbåge och röding per år i norra Storsjön fördelat på tre platser (se karta nedan). Samråd med berörda parter såsom närboende, föreningar, samebyar m fl är det första steget i denna tillståndsprocess. Samtliga samrådshandlingar i ärendet finns att ladda ner från Krokom och Åre kommuns hemsidor (www.krokom.se samt www.are.se). Denna korta sammanfattning är tänkt som ett komplement till samrådshandlingarna där de viktigaste delarna för närboende har lyfts fram. Dessa uppfödningsplatser är tänkta att ligga på allmänt vatten ca 300 meter från land och för dessa platser har Bright Water Fish Sweden AB erhållit rådighet över vattnet från staten. Bakgrund, varför Storsjön? Storsjön är Sveriges femte största sjö med en enorm vattenomsättning med mycket bra vattenkvalité. Regleringen av Storsjön har lett till att sjön är mycket näringsfattig. Detta ger en möjlighet till att bedriva storskalig fiskuppfödning då sjöns ekosystem skulle må bra av mer näringsämnen (kväve och fosfor). Storsjöns fosfor värde är idag ca. 3,5 och tillståndens storlek är så beräknad att Storsjöns fosfor värde ej ska komma upp i mer än maximalt 7,5. I samrådshandlingarna har flera beräkningsmetoder används och vi har gått på den mest försiktiga beräkningen och lämnat en tredjedel i säkerhetsmarginal för att komma fram till 5700 tons fiskproduktion (motsvarar 6300 ton foder).

Hur ser en fiskuppfödning ut och hur går det till? Uppfödning av fisk görs i stora kassar som placeras så att ringarna ligger i två rader med tio ringar i var rad. Diametern på kassarna är ca 32 meter och de sticker upp en meter ovan vattenytan. Man sätter ut något som kallas sättfisk i dessa. Sättfisk har föds upp från rom till ca 50-100 grams storlek av ett sättfiskbolag. Fisken matas med pellets där ca 30% av fodret består av marina råvaror och resten kommer från landväxter. Efter 1-2 säsonger är fisken stor nog för att slaktas. När fisken har vuxit till rätt storlek bogseras kassarna in till det tilltänkta fiskslakteriet. BILD - De tre anläggningarna är beräknade att påbörjas en efter en under de kommande 1-5 åren. Fiskslakteri OBS EJ del i samrådet, men har tagits med ur upplysningssynpunkt Bright Water Fish Sweden AB har identifierat ett antal olika platser för slakteri, där det främsta alternativet är Trångsviken. Kontakter med kommun och Trångsviksboende har påbörjats för att se om detta kan bli en bra plats. Viktigt för oss är att fisken slaktas i ett slakteri någonstans utmed Storsjöns strand så att onödiga landtransporter från uppfödning till slakteri kan undvikas, både ut miljösynpunkt men även utifrån fiskens välbefinnande, samt att denna verksamhet sker på plats i Jämtland så att arbetsplatserna hamnar här. Inom slakteriverksamheten planeras fiskrenset kunna användas för att framställa biodiesel.

Hur mycket kommer fiskuppfödningen påverka landskapsbilden? Uppfödningen kommer att ligga 300 meter från land där ringarna sticker upp ca en meter ovan vattenytan. Om man står på stranden precis vid uppfödningen och tittar rakt mot den, håller ut en rak arm framför sig och tummen vid vattenytan vid kassarna och pekfingret vid toppen av ringarna så är avståndet ca 0,4 cm mellan fingrarna. Ringarna ligger i två rader med tio ringar i var rad. Avståndet mellan kassarna är ca 20 meter så anläggningen blir ca 500 meter bred. Om man står vid stranden och håller ut armarna och händerna

rakt framför sig blir avståndet ca 1,7 meter mellan händerna. Vad för ämnen släpps ut i vattnet? Kassarna som kommer användas är inte impregnerade. Fisken matas med foderpellets vilka är rika på fosfor. Genom modern teknologi ser man till att foderspill blir så liten som möjligt, dvs man slutar mata fisken då den är mätt. Det som ger mest utsläpp från uppfödningarna av kväve och fosfor kommer från fiskens avföring. Det mesta av den fosfor som släpps ut är inte biologiskt användbar utan binds i sedimentet. Ca 20% blir tillgänglig vilket motsvarar ca 2540 kg från anläggningen vid Vejmon och 2160 kg vardera från anläggningarna vid Rödön och Högsta. Andelen kväve som släpps ut är ca: 115.000 kg från anläggningen vid Vejmon och 100.000 kg vardera från anläggningarna vid Rödön och Högsta. Ökad mängd landtransporter En fiskuppfödning kräver transporter av foder till uppfödningsplatserna. Dessa kommer per lastbil från fodertillverkarna. Fisken växer mest på sommaren (ca 90% av allt foder går åt under sommarhalvåret) med mest intensiv matning mellan juni och augusti. Under denna tid kommer det behövas ca 5 transporter i veckan till respektive uppfödningsplats. Övrig tid på året kommer transporterna 4-8 gånger per månad. Antingen kommer samtliga transporter att gå till den tilltänkta landbasen på Rödön-Vejmon, varifrån samtliga anläggningar förses med foder, alternativt om markägarna i närheten av de andra uppfödningsplatserna är intresserade av landbaser på deras marker, så kommer aktuella transporter gå dit. Någon gånger per månad kommer avfall från uppfödningsplatserna att transporteras bort. Största mängden avfall består av fodersäckar, samt några gånger per år transporteras död fisk från anläggningarna bort. Ökad mängd vattentransporter Uppfödningsplatserna besöks dagligen av personal för att kontrollera att fisken mår bra, att den äter som den ska och för att kontrollera utrustningen. Personalen kommer under sommartid ta sig mellan landbasen och anläggningarna per båt och på vintern ta sig ut till kassarna med hjälp av snöskoter. Hur påverkas fritidsverksamheten på sjön? En fiskuppfödning är tydligt markerad med blinkande varningslampor i respektive hörn. Från

Vejmon planeras uppfödningen söder om den landbasen att matas med hjälp av foderautomater på land och från dessa löper det foderslangar till respektive kasse. Fritidsbåtar kommer således ej kunna passera mellan kassarna och land utan behöva ta en kortare omväg runt anläggningen. Om markägare i närheten av de två andra uppfödningsplatserna visar intresse för att upplåta sin mark till landbaser kommer det även gå foderslangar från dessa eventuella landbaser till kassarna. Alternativt kommer fisken på dessa anläggningar att matas från sjön. På vintern kommer anläggningen flyttas till ett säkrare ställe i lä för vinterstormar och senare islossningens krafter. Vårt huvudalternativ för vinterförvaring är i Trångsviken, men även viken i Mjäla kan bli aktuell. När isen har lagt sig finns varningsbojar vid kassarna. Detta för att varna att man inte ska gå för nära då fiskarnas rörelse gör att vattnet i kassarna hålls öppet och isen således gradvis blir tunnare ju närmare anläggningen man kommer. Säkerhetszon är maximalt 50 m runt kassar. Hur påverkas vildfisken i Storsjön? De fiskarter som kommer att odlas är Regnbåge (Onchorhyncuss Mykiss) samt Röding (Salvelinus Alpinus). Regnbåge och röding är bra arter som inte kan reproducera sig i Storsjön pga vandringshinder och brist på lekplatser. Det har visat sig från andra platser att vildfisk i sjön ökar pga lite foderspill från uppfödningsplatserna, som snabbt tas omhand av vildfisken. Bild: Om ekosystemet och påverkan av fiskodling i fjällsjöar. Publicerats av Dagens Nyheter/ Vetenskap den 2008-11-09.

Rymlingar hur hantera och vad får det för konsekvenser för vildfisken? Rymlingar från uppfödningen kan inte hota öringsbeståndet. Anledningen till detta är att det är genetiskt omöjligt att regnbågen skulle hybridisera sig med öring. Röding i Storsjön har slagits stort sätt ut pga reglering och konkurrans med kanadaröding. Rymling av fisk är överhuvudtaget mycket ovanligt pga. att det är kostsamt för företaget. Det är mycket billigare att förebygga rymlingar. - Bolaget använder certifierade kassar - Man har daglig tillsyn på anläggningen - Man provfiskar för att kontrollera rymlingar i närheten av odling Bolaget kommer att ha även detaljerade handlingsplaner och beredskapsövningar. Dödfiskhantering Som i annan djuruppfödning avlider en del djur. Kassarna kontrolleras dagligen och eventuell avliden fisk placeras i speciella slutna kylkontainrar där de förvaras tills de skickas iväg på destruktion. Containarna är kylda för att säkerställa att ingen lukt uppkommer. Om dessa skulle fallera, finns möjlighet att använda luktmaskering, dvs man tillsätter kemiska ämnen vilka tar bort lukten från fisken. Hur påverkas annat djur- och fågelliv runt Storsjön? Vi ser ingen större påverkan för djur- och fågelliv pga fiskuppfödningen, vilket vi bl a grundar på hur det ser ut vid andra fiskuppfödningsanläggningar i landet. Genom att hålla rent och snyggt på landbaserna lockar man inga opportunister som t ex räv, kråkor mm att komma och kalasa på avfall. Kassarna täcks med fågelnät som gör att fåglarna inte kan komma åt fisken eller kan stressa den. Således lockar fiskuppfödningar inga måsar eller trutar till platsen, för de erbjuder ingen mat till fåglarna. Eventuellt kommer sällsynta fåglar att åskådas ibland i närheten av odling (t.ex. fiskgjuse eller vattenfåglar)

Vad är Bright Water Fish Sweden AB's affärsidé? Bright Water Fish Sweden AB har sitt säte i Krokoms kommun och har som vision att bli ledande i Sverige inom: Kvalitet, Hållbarhet och Lönsamhet. Vi ämnar bli den främsta producenten av högkvalitativ röding och regnbåge i Sverige Vi erbjuder ett ansvarstagande, miljövänligt, tekniskt modernt vattenbruk Vi är intresserade av en långsiktig etablering i Jämtland av både uppfödning och slakteri samt på sikt även förädlingsverksamhet i Jämtland. Vilka är ni som står bakom Bright Water Fish Sweden AB? Jussi Kähäri har jobbat inom fiskuppfödningsbranschen de senaste 6 åren. Han har bl a varit affärsansvarig (speciellt storkunder utanför Sverige) på Umlax, VD på Överumans Fisk AB och på senare tid rådgivare åt ett flertal fiskuppfödningsföretag samt medverkat i några internationella möten kring framtidens vattenbruk i Östersjö-regionen (Aquabest) där stort antal av forskare, statliga tjänstemän och sakkunniga diskuterar om möjligheter att utveckla ännu bättre lösningar för miljön. Jussi har stor erfarenhet av denna bransch, har kontakter med allt från biologer till fiskgrossister och förädlingsindustrin. Cecilia Nordén har jobbat med affärs- och verksamhetsutveckling, sälj- och marknadsföring och haft egna bolag de senaste 10 åren. Sune Larsson är vår kunskapsbank med ett stort kontaktnät inom allt från innovationstekniker till finansiärer.