Junselerummet, kommunhuset, Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista.... /Anna Forsberg. Ordförande... Elisabet Lassen (S)

1 (53) Datum Tid Kl. 08.00 13.00 Plats Beslutande Junselerummet, kommunhuset, Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Övriga Tomas Alsfjell, kommunchef 73-84 närvarande Anna Forsberg, sekreterare 73-84 Ulla Ullstein, kommunplanerare 82-83 Örjan Abrahamsson, huvudenhetschef 79 Mikael Näsström, näringslivschef 81 Underskrifter Sekreterare... Anna Forsberg Ordförande... Elisabet Lassen (S) Justerare... Bengt Sörlin (M) Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset. Myndighet Allmänna utskott Anslaget sätts upp 2016- tas ner 2016- Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift... /Anna Forsberg

2 (53) Närvaro- och tjänstgöringslista Namn När- Tjg. Reservation Jäv Anteckningar varo Ers. Ledamöter Elisabet Lassen (S) X Ordförande Åsa Sjödén (S) X Tommy Svensson (S) X Mattias Ahlenhed (ViSKB) - Bengt Sörlin (M) X Justerare Ersättare Cathrine Näsmark (S) X X Torbjörn Persson (S) X Ulf Breitholtz (V) X Vakant - Johan Andersson (C) - Val av justerare Bengt Sörlin (M) utses till justerare. Justering av dagordning Ingen justering görs.

3 (53) Ärendelista 73... 4 Muntliga informationer... 4 74... 5 Beslut om utbetalning av partistöd 2017... 5 75... 7 Riktlinjer för redovisning av partistöd... 7 76... 9 Motioner och medborgarförslag som inte slutligt avgjorts i kommunfullmäktige... 9 77... 11 Intern kontroll, reviderat reglemente med kompletterande riktlinjer... 11 78... 12 Riktlinjer mot mutor och jäv... 12 79... 13 Riktlinjer ekonomiskt bistånd... 13 80... 15 Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter om statsbidrag till verksamhet med personligt ombud... 15 81... 17 Medfinansiering av projekt; Bredband på landsbygden i... 17 Sollefteå kommun... 17 82... 19 Begäran om beslut angående tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Finnåberget, Sollefteå kommun.... 19 83... 48 Projekt Koll 2020 ett länsövergripande samarbetsprojekt 2017-2019... 48 84... 51 Svar på revisonsrapport Löpande bokföring... 51

4 (53) 73 Dnr KS 15/2016 Muntliga informationer Beslut Allmänna utskottet beslutar Informationerna noteras. Ärendebeskrivning Följande informationer delges et. Tomas Alsfjell, kommunchef - Mötesinbjudan har skickats till landstinget, Inger Bergström, gällande sommarens och höstens organisation på Sollefteå sjukhus. Svar kommer under veckan. - Regional indelning tre nya län. Remiss SOU 2016:48 har kommit och ska besvaras senast 6 oktober 2016. Diskussion förs kring synpunkter på remissens innehåll.

5 (53) 74 Dnr KS 106/2016 Beslut om utbetalning av partistöd 2017 Beslut Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta 1. Partistöd 2017 (baserat på redovisning för 2015) utbetalas till partierna enligt nedan; Socialdemokraterna Västra initiativet Moderaterna Centerpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Miljöpartiet Folkpartiet 648 500 kr 255 900 kr 165 300 kr 135 100 kr 104 900 kr 74 700 kr 44 500 kr 44 500 kr Sammanfattning Samtliga partier med förtroendevalda i Sollefteå kommun har redovisat sitt partistöd i enlighet med de regler som kommunfullmäktige beslutade om 2014-12-15. Ärendet Enligt kommunallagen 2 kap. 11 ska partier som är berättigade till kommunalt partistöd komma in med en redovisning av hur partistödet använts under föregående kalenderår innan den 1 juli. Redovisningen ska granskas av mottagarens revisor och till redovisningen ska revisorns rapport över granskningen bifogas. Hösten 2014 beslutade kommunfullmäktige om nya regler för partistöd i Sollefteå kommun, 205, 2014-12-15 som beskriver detta. I reglerna framgår även att Har redovisning och granskningsrapport inte lämnats in till kommunstyrelsen innan föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år. Beslutet började att gälla 2015 och redovisning av partistödet ska nu rapporteras in till kommunen senast 1 juli, året efter redovisningsperiodens utgång. Partistödet betalas ut två gånger per år. Fördelningen av partistöd beaktar endast mandat för vilken en ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen. Samtliga partier med förtroendevalda i Sollefteå kommun har redovisat sitt partistöd i enlighet med de regler som kommunfullmäktige beslutade om 2014-12-15 och förvaltningen föreslår därför att partistöd betalas ut enligt förslag till beslut.

6 (53) Beslutsunderlag Regler för kommunalt partistöd 2015-2018 Redovisning fr Liberalerna Redovisning fr Västrainitiativet Redovisning fr Moderaterna Redovisning fr Miljöpartiet Redovisning fr Socialdemokraterna Redovisning fr Centerpartiet Redovisning fr Vänsterpartiet Redovisning fr Sverigedemokraterna Förvaltningens förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att 1. Partistöd 2017 (baserat på redovisning för 2015) utbetalas till partierna enligt nedan; Socialdemokraterna Västra initiativet Moderaterna Centerpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Miljöpartiet Folkpartiet 648 500 kr 255 900 kr 165 300 kr 135 100 kr 104 900 kr 74 700 kr 44 500 kr 44 500 kr

7 (53) 75 Dnr KS 217/2014 Riktlinjer för redovisning av partistöd Beslut Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta 1. Anta nya riktlinjer för redovisning av partistöd daterad 2016-07-01. Ärendet Enligt kommunallagen 2 kap. 11 ska partier som är berättigade till kommunalt partistöd komma in med en redovisning av hur partistödet använts under föregående kalenderår innan den 1 juli. Redovisningen ska granskas av mottagarens revisor och till redovisningen ska revisorns rapport över granskningen bifogas. Hösten 2014 beslutade kommunfullmäktige om nya regler för partistöd i Sollefteå kommun, 205, 2014-12-15 som beskriver detta. I reglerna framgår även att Har redovisning och granskningsrapport inte lämnats in till kommunstyrelsen innan föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år. Beslutet började att gälla 2015 och redovisning av partistödet ska nu rapporteras in till kommunen senast 1 juli året efter redovisningsperiodens utgång. Fördelningen av partistöd beaktar endast mandat för vilken en ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen. Förtydligande av redovisningen Då det varit otydligt för partierna vad som ska redovisas vid den första redovisningen har förvaltningen arbetat fram förslag till förtydliganden kring vad som ska redovisas. Följande rubriker föreslås att partierna ska redovisa 1. Partiets namn och organisationsnummer. 2. Summa partistöd som partiet har fått utbetalt från kommunen under det gångna året. 3. Lokalkostnader/deltagande i utbildningar/ersättning till föreläsare/material/utskick/övriga kostnader m.m. 4. Delar av partistöd som överfört till andra delar av partiorganisationen (vilka motprestationer har erhållits för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin). 5. Köpta tjänster som överförts till andra delar av partiorganisationen (Vilka motprestationer har erhållits för att stärka den kommunala demokratin). 6. Fonderade medel inför nästa val.

8 (53) Beslutsunderlag Regler för kommunalt partistöd 2015-2018 Förslag till riktlinjer för redovisning av partistöd Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. Anta nya riktlinjer för redovisning av partistöd daterad 2016-07-01.

9 (53) 76 Dnr KS 301/2016 Motioner och medborgarförslag som inte slutligt avgjorts i kommunfullmäktige Beslut Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta Redovisningen godkänns. Ärendebeskrivning Enligt fullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger om året redovisa de motioner och medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Motioner Ankomstdatum Diarienummer Ärendemening Inlämnad av Anteckning 2015-04-23 KS/220/2015 Översyn av vägar och avgifter Gunilla Fluur KF 2015-04-27 Till KS för beredning Uppdrag till 2016-06-14 KS/279/2016 Högstadium åter till Långsele Johan Andersson Paul Höglund Monica Tirri fullmäktigeberedning KF 2016-06-20 Till Ks för beredning Medborgarförslag Ankomstdatum Diarienummer Ärendemening Inlämnat av Anteckning 2015-03-23 KS/219/2015 Utökade bussturer Tannflo Sollefteå Harriet Boman KF 2015-04-27 Till KS för beredning 2015-11-25 KS/529/2015 Särskilt boende på Nipgården Henry och Kristina Jönsson KF 2015-11-30 Till KS för beredning Koordinering med KF 2016-01-25 KS/52/2016 Bättre parkeringsmöjligheter vintertid 2016-05-26 KS/240/2016 Utbyggnad av Öns förskolas/skolas lokaler 2016-05-27 KS/253/2016 Förskolesituationen främst riktad till Öhns skola Sollefteå kommun beredning Gunilla Carlsson KF 2016-02-29 Svar till KS 9 aug Maria Mikaelsson KF 2016-06-20 Till Ks för beredning Anna Krantz KF 2016-06-20 Till Ks för beredning

10 (53) Förvaltningens förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta Redovisningen godkänns.

11 (53) 77 Dnr KS 32/2016 Intern kontroll, reviderat reglemente med kompletterande riktlinjer Beslut Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta Anta förslag till reviderat reglemente för intern kontroll samt riktlinjer för arbetet med den interna kontrollen. Ärendebeskrivning Kommunens revisorer har i en rapport från i december 2015 påpekat att reglementet för den interna kontrollen inte gäller för samtliga nämnder och beredningar. Kommunstyrelsen gav därför i maj 2016 förvaltningen i uppdrag att lämna ett förslag till ett reviderat reglemente för den interna kontrollen samt komplementerande riktlinjer för detta. I bifogat förslag till revidering har ett förtydligande avseende detta gjorts i 3 i reglementet. Vidare har revisorerna påpekat att i det nu gällande reglementet att utskotten givits en roll som inte stämmer med kommunallagen. Detta har i förslagets 3ersatts med kommunstyrelsens ansvar för den interna kontrollen. Vad avser den interna kontrollen i bolagen kvarstår förvaltningens tidigare uppfattning, det vill säga att ansvaret för den interna kontrollen åvilar bolagets styrelse. Kommunstyrelsen ska enligt KL 6 kap 1 2 st utöva uppsikt över verksamhet som bedrivs i kommunala företag. Det innebär att kommunstyrelsen ska informera sig om hur den interna kontrollen bedrivs i bolaget och resultatet av densamma. Ett sådant informationsansvar har funnits och finns inskrivet i kommunens reglemente för den interna kontrollen. Som komplement till reglementet föreslås i bilaga riktlinjer för arbetet med den interna kontrollen. Beslutsunderlag 1. Reviderat förslag till reglemente för den interna kontrollen. 2. Förslag till riktlinjer för arbetet med den interna kontrollen. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen beslutar anta förslag till reviderat reglemente för intern kontroll samt riktlinjer för arbetet med den interna kontrollen.

12 (53) 78 Dnr KS 302/2016 Riktlinjer mot mutor och jäv Beslut Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta Förslag till Riktlinjer mot mutor och jäv enligt bilaga fastställs. Ersätter tidigare riktlinje fastställd av KS 199, 2010-12-07. Ärendebeskrivning Inom kommunen arbetar vi på medborgarnas uppdrag och i deras intresse. För att de ska ha förtroende för oss och kommunen krävs att alla anställda och förtroendevalda iakttar saklighet, opartiskhet och professionalitet i sin tjänsteutövning. Anställda och förtroendevalda inom kommunen har i sin tjänsteutövning kontakter med företrädare utanför den egna organisationen. Det kan avse såväl kundrelationer som brukarrelationer och myndighetsutövning i olika sammanhang. För att upprätthålla medborgares och andras förtroende måste vi som anställda eller förtroendevalda arbeta för att motverka mutor och jäv. Vi måste uppvisa en god etik och hög moral inom den kommunala organisationen. Var gränsen går för muta eller jäv är inte alltid så lätt att avgöra. Av den anledningen förteslås att kommunen beslutar anta Riktlinjer mot mutor och jäv enligt bilaga som en vägledning för medarbetare och förtroendevalda. Förvaltningens förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår, Kommunstyrelsen besluta Förslag till Riktlinjer mot mutor och jäv enligt bilaga fastställs. Ersätter tidigare riktlinje fastställd av KS 199, 2010-12-07.

13 (53) 79 Dnr KS 185/2016 Riktlinjer ekonomiskt bistånd Beslut Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta Fastställa reviderade Riktlinjer och handledning av ekonomiskt bistånd i Sollefteå kommun. Information Huvudenhetschef, Örjan Abrahamsson, informerar om ärendet. Beskriver bakgrund samt de största förändringarna. Ärendet återremitterade av kommunstyrelsen 2016-06-07. Ärendebeskrivning Riktlinjer, boendekostnader och hemutrustningsmall har inte reviderats sedan 2008. Bifogat finns enhetens förslag till ändringar för fastställelse, tillagt sedan förra förslaget är kapitel 3.7. (Studerande) Ändringar markerade med rött tas bort och grönt läggs till löpande i dokumentet och förekommer inom: 2. Allmänna riktlinjer Hänsyn till barnets bästa Familjer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd 3. Sökandegrupper 3.3 Barn och ungdom 3.4 Beroende 3.7 Studerande 3.12 Utländskt födda personer 4. Försörjningsstöd riksnorm 5. Försörjningsstöd utöver riksnorm 5.2 Högsta godtagbara boendekostnad/skälig boendestandard 2008 5.8 Hyrd fastighet 5.13 Hemförsäkring 6. Livsföring i övrigt 7. Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 2 socialtjänstlagen 12. Sammanfattning (ID-handling)

14 (53) Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen fastställa reviderade Riktlinjer och handledning av ekonomiskt bistånd i Sollefteå kommun.

15 (53) 80 Dnr KS 300/2016 Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter om statsbidrag till verksamhet med personligt ombud Beslut Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta Anta yttrandet som sitt eget och översända svaret till Socialstyrelsen. Ärendebeskrivning Kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud kan enligt förordningen (2013:552) om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar, ansöka om statsbidrag till verksamheten. Förordningen innehåller bestämmelser om statsbidraget och om själva verksamheten med personligt ombud. Socialstyrelsen kan meddela föreskrifter som behövs för tillämpningen av förordningen, vilket man inte hitintills gjort. De föreskrifter som Socialstyrelsen nu föreslår påverkar i liten omfattning den verksamhet med personliga ombud som bedrivs i Sollefteå kommun då kommunen redan bedriver verksamheten på ett sådant sätt som framgår av förordningen. Det får dock framhållas att en likvärdig nationell hantering av ansökningar och fördelning av medel, oavsett länstillhörighet, är att se som positiv. Vidare bör påpekas att det är positivt att socialstyrelsen uppmärksammat svårigheterna med att få deltagande från de verksamheter, som enligt 5 (andra stycket förordningen) ska delta i en ledningsgrupp för verksamheten. Vikten av en fastställd mall för redovisning bör också framhållas. Det är viktigt att de parametrar som ska redovisas är kända innan årets början och att det i de fall justeringar görs i mallen så måste förändringarna vara kända i god tid före redovisningsåret. Föreskriften föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Förvaltningens förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen att anta yttrandet som sitt eget och översända svaret till Socialstyrelsen.

16 (53) Remissvar gällande förslag till föreskrifter om statsbidrag till verksamhet med personligt ombud Socialstyrelsens diarienummer 4.1.1-16990/2016 Sammanfattning Sollefteå kommun ställer sig positiv till Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om statsbidrag till verksamhet med personligt ombud. Synpunkter på förslaget till föreskrifter 2, 3, 4 och 5 Sollefteå kommun ser positivt på ett ansökningsförfarande och en fördelningsmodell som är förutsägbar och likvärdig oavsett länstillhörighet där också Socialstyrelsen ges möjlighet, att vid en given tidpunkt, fördela samtliga medel som avsatts för verksamhet med personligt ombud. 6 Det är angeläget att den mall för redovisning som föreslås är känd och likvärdig över år. I de fall justeringar eller ändringar i redovisningsmallen bedöms nödvändiga är det av största vikt att de kommer till verksamhetens kännedom i god tid innan en förändring sker och i god tid före redovisningsåret. Av konsekvensutredningen framgår att Socialstyrelsen uppmärksammat att det finns svårigheter att få alla definierade myndigheter att delta i ledningsgruppen för verksamheten med personligt ombud. Sollefteå kommun delar den uppfattningen men vill påpeka att det kommer att vara svårt för kommunen att i redovisningen redogöra för hur man planerar för att få ett fullvärdigt deltagande. Då kommunen inte har mandat och inte råder över andra myndigheters prioriteringar kommer en sådan redovisning inte i sak att påverka själva problemet och inte säkerställa en ökad samverkan.

17 (53) 81 Dnr KS 292/2016 Medfinansiering av projekt; Bredband på landsbygden i Sollefteå kommun Beslut Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta 1 Kommunstyrelsen ställer sig positiv till projektet Bredband på landsbygden i Sollefteå kommun. 2 Kommunstyrelsen godkänner en utökad grundfinansiering av Leader Höga kusten med 150 tkr per år under åren 2016-2018, totalt 450 tkr. Finansiering sker från Sollefteå stadsnät, id 81211. 3 Kommunstyrelsen godkänner en projektmedfinansiering om 245,499 kr(10%), Finansieringen sker från kommunstyrelsens konto Medfinansiering av projekt, id 81364 Information Mikael Näsström beskriver bakgrund för ärendet, ändrade förutsättningar för bredbandsprojekt som söks från Leader samt aktuella projekt som är på gång. Utskottets ledamöter ges möjlighet att ställa frågor. Ärendebeskrivning Vid framtagandet av strategin för leader Höga kusten avsattes medel för att främja bredbandsutvecklingen i de fyra Höga kusten kommunerna. Enligt den Svenska modellen för finansiering av bredbandsutbyggnaden på landsbygd, förutsätts en stor egeninsats från bybor och byalag. Insatsen ska delvis ske i form av ideellt arbete under planerings- och utbyggnadsfasen. Planering och utbyggnad av en robust och tillförlitlig infrastruktur är en relativt komplex process, såväl tekniskt som finansiellt. Tillväxtavdelningen har lämnat in en ansökan till Leader Höga kusten om ett projekt vars mål är att underlätta för planering och genomförande för de ideella krafter som engagerar sig i sina byars framtid genom fiberutbyggnadsprojekt. Projektet kommer att finansiera en projektledare, anställd hos Sollefteå stadsnät, vars uppgift är att bistå med kompetens och handledning till de byar som engagerar sig i bredbandsutbyggnaden i kommunen. Projektet får inte finansiera material och entreprenader under byggnationsfasen. Projektets mål är att ca 1000 fastigheter på landsbygden ska få en fiberanslutning innan 2019.

18 (53) Projektbudget 2016-2019 Utgifter för personal lön + PO Indirekta kostnader 15% Övriga utgifter ex info.mtrl + bilkostnader 1.719.995 kr 257.999 kr 477.000 kr 2.454.994 kr Under Leader Höga kustens strategiarbete fastlades att de kommuner som söker medel för stöd till bredbandsutbyggnaden, ska utöka sin grundfinansiering till Leader Höga kusten med 150 tkr per år under 3 år, totalt 450 tkr. Laggruppen i Leader Höga kusten har sedan också beslutat att varje enskilt projekt ska medfinansieras med 10 %, i detta fall 245,499 kr. Förvaltningens förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen ställer sig positiv till projektet Bredband på landsbygden i Sollefteå kommun. 2 Kommunstyrelsen godkänner en utökad grundfinansiering av Leader Höga kusten med 150 tkr per år under åren 2016-2018, totalt 450 tkr. Finansiering sker från Sollefteå stadsnät, id 81211. 3 Kommunstyrelsen godkänner en projektmedfinansiering om 245,499 kr (10%), Finansieringen sker från kommunstyrelsens konto Medfinansiering av projekt, id 81364

19 (53) 82 Dnr KS 176/2016 Begäran om beslut angående tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Finnåberget, Sollefteå kommun. (Länsstyrelsen Västernorrland Dnr 551-2077) Beslut Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta Tillstyrka länsstyrelsens begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraftanläggning vid Finnåberget, Finnåberget Vindkraft AB (ett helägt dotterbolag till Kraftö AB). Information Ulla Ullstein, kommunplanerare, informerar om ärendet. Beskriver bakgrund, översikt av vindkraft inom Sollefteå kommun samt detaljer kring ansökan. Går igenom resultatet av genomförd Miljökonsekvensbeskrivning, beskriver de bedömningar som gjorts m.m. Utskottet ges möjlighet att ställa frågor. Ärendebeskrivning Bakgrund Det finns i huvudsak fyra olika typer av prövningsklasser för vindkraftverk på land; miniverk, gårdsverk, medelstora anläggningar och stora anläggningar. Finnåberget Vindkraft AB (organisationsnummer 559022-3748 ett helägt dotterbolag till Kraftö AB) ansökan avser en stor anläggning. En stor anläggning definieras som: 1. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (MB) prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Enligt miljöbalken måste verksamheter med stor miljöpåverkan ha tillstånd innan de får byggas eller ändras. Vid prövningen tar länsstyrelsen ställning till om bästa teknik kommer att användas och om effekterna på omgivningen och miljön kan accepteras. Om en verksamhet kan tillåtas kopplas tillståndet till villkor, som reglerar utsläpp, buller, avfall, transporter och annan påverkan på omgivningen

20 (53) Från och med den 1 augusti 2009 får länsstyrelsens miljöprövningsdelegation endast ge tillstånd till en vindkraftsanläggning om kommunen tillstyrkt det. Detta är en konsekvens av de förändringar i miljöbalken som trädde i kraft detta datum. Innebörden av det kommunala tillstyrkandebeslutet framgår tydligt i lagrådsremissen: Prövningsmyndigheten får endast ge tillstånd enligt miljöbalken till en anläggning för vindkraft om kommunfullmäktige i den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. Miljöprövningsdelegationen begär enligt 16 kap 4 miljöbalken kommunens tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraftsanläggningen vid Finnåberg med projektnamn Finnåberget. Miljöprövningsdelegationen önskar besked om kommunens ställningstagande till etableringen och kommunen svarar på begäran om tillstyrkan i kommunfullmäktige. För att följa den normala beslutsprocessen innebär det att ärendet behandlas av kommunstyrelsens, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vindkraftprojekt Finnåberget en beskrivning. Finnåberget Vindkraft AB, ett helägt dotterbolag till Kraftö AB, planerar en vindkraftsetablering invid Finnåberg med projektnamn Finnåberget. Den planerade vindkraftparken är belägen ca 6 km väster om Långsele och 25 km väster om Sollefteå på gränsen mellan Sollefteå och Ragunda kommun. Vindkraftsparken planeras till fastigheterna Guxås 2: 15, Guxås 2 :2, Guxås 2: 21, Guxås 2:23, Guxås 3: 11, Guxås 8:1, Helgum 1: 19, Helgum 2 :20, Helgum 2 :6, Helgum 4: 25, Helgums-Mellansjö 1: 42, Helgums -Mellansjö 2 :16, Husnäs 1 :12 Ledingetorp 1: 93, Lövliden 1 :3, Västergransjö 2:22 i Sollefteå kommun. En liten del planeras på fastigheten Bipsgården 1: 53 i Ragunda kommun. Vindkraftsparken planeras bestå av upp till 27 vindkraftverk, varav 24 verk inom kommunen. Den maximala totalhöjden på vindkraftverken, det vill säga från botten av tornet till toppen av rotorbladet när det står som högst, kommer att uppgå till maximalt 240 meter. En maximerad exempellayot för Finnåbergets vindkraftanläggning bestående av totalt 27 verk kan ge följande; Effekten per vindkraftverk och årlig energiproduktion beror på vilken typ av vindkraftverk som slutligen byggs och hur höga de kommer att bli. Baserat på en installerad effekt på 3,2 MW per vindkraftverk och vindkraftverket Gamesa G128 med navhöjd 134 m och rotordiameter 128 m beräknas den förväntade årliga energiproduktionen uppgå till 370 GWh. Intresset för projekt Finnåberget har varit känt inom kommunen i några år och Bolaget har kontinuerligt informerat kommunledningen om sitt intresse för vindkraft i området.

21 (53) Arbetet med att välja ut områden som anses lämpliga för anläggning av vindkraft har skett i 3 steg; 1. Undersökning av planförhållanden och vindkarteringar för att lokalisera områden som har goda vindförutsättningar och är helt eller delvis planlagda som lämpliga för vindkraft. Kommunens vindbruksplan analyseras liksom vindpotential och motstående intressen. 2. Utredning av möjlighet att teckna avtal med markägare. 3. Mätning av verkliga vindförhållanden. Utredning av möjlighet att ansluta till elnät och transportera vindkraftverk till området, vilka inventeringar som ska utföras mm. Inledande dialog med berörda samebyar. Samrådsprocessen inleddes i mars 2015. -2015-05-07 hölls ett inledande samrådsmöte med Länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Länsstyrelsen i Jämtlands län och Sollefteå- och Ragunda kommuner. -2015-05 -25 bjöds berörda fastighetsägare in att delta på samrådsmöte 2015-06-09 och för att lämna skriftliga synpunkter. -2015-05-24-27 bjöds allmänheten, övriga myndigheter, organisationer och företag in till samrådsmöten 2015-06-09 eller för att inkomma med skriftliga synpunkter. -2015-05-26 fortsatta samrådet med myndigheterna - ett flertal samrådsmöten har genomförts med Ohredahke sameby samt Jinjevaerie sameby. Med Raedtievaerie sameby och Vournes sameby har dialog skett via telefon och e-post. Förvaltningens bedömning Projektområde Finnåberget är till övervägande del lokaliserat inom Sollefteå kommun och kommunen yttrar sig enbart över den del av lokaliseringen som berör kommunen. Kommunens planer för beslut angående vindkraftetablering. Kommunens bedömning följer vid alla beslut avseende lokalisering av vindkraft: 1) Fördjupad översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun beslutad av kommunfullmäktige 2008-12-15 155. 2) Om lokaliseringen avser områden inom sk utredningsområden i planen handläggs lokaliseringen även efter Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom så kallade utredningsområden i den fördjupade översiktsplanen vindbruk i Sollefteå. Denna vägledning har behandlats i teknikutskott, kommunstyrelse och beslutats i kommunfullmäktige. Beslutad vägledning utarbetades mot bakgrund av att det inom kommunorganisationen förekom olika tolkningar av fattade beslut avseende den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun kommunfullmäktiges beslut 2008-12-15 155 samt tolkningen av kommunstyrelsens beslut 2012-06-12 111, kommunfullmäktiges beslut 2012-09-24 130 samt kommunfullmäktiges beslut 2012-09-24 136.

22 (53) Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom s.k. utredningsområden i den fördjupade översiktplanen Vindbruk i Sollefteå kommun 2008-12-15 155 beslutad av kommunfullmäktige 2013-04-29 38. Den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun och projektområdet Finnåberget I den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15 har 10 st områden lämpliga för storskalig utbyggnad pekats ut. Planen anger även riktlinjer för; - Riksintressen - Allmänna intressen - Omgivningspåverkan; Skyddsavstånd till permanentboende och fritidsbebyggelse, Visuell påverkan, Ledningsnät och vägar, Ljud, Skuggor, Reflexer och hinderbelysning, Rennäring, Rörligt friluftsliv och turism, Höga naturvärden, Kulturmiljöer och kulturminnen, Mark- och hydrologi, Farligt avfall, Luftfarten, Säkerhet, Radio- och signalteknik, Avveckling. Område nr 6 Finnåberg. Miljöprövningsdelegationens Begäran om tillstyrkan avseende tillstyrkan angående lokalisering av vindkraft vid Finnåberget ingår som en del i den fördjupade översiktsplanen som område nr 6 Finnåberg. Nr 6 Finnåberg är därmed ett område som ingår i de utpekade områdena som lämpliga för etablering av storskalig utbyggnad. I planen redovisas inga intressen som sammanfaller med projektområdet vindkraft. Ingen inriktning anges heller för markanvändningen i området. Det finns dock ett antal riktlinjer i den fördjupade översiktsplanen gällande alla vindkraftetableringar.

23 (53) Utdrag ur Fördjupad översiktsplan Vindbruk i Sollefteå kommun. Miljökonsekvensbeskrivning av tillståndssökta verksamheten vid projekt Finnåberget. Finnåberget Vindkraft AB har lämnat in en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas den tillståndssökta verksamhetens bedömda inverkan på människors hälsa och på miljön. Miljökonsekvensbeskrivningen har utarbetats av Enetjärn Natur AB på uppdrag av Bolaget. Det är verksamhetsutövaren som upprättar en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB-n upprättas och bekostas av verksamhetsutövaren och ska ingå i ansökan. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation har möjlighet att vid behov kräva kompletteringar.

24 (53) Finnåberget Vindkraft AB har under hela utredningsprocessen och arbetet med tillståndsansökan varit medveten om att projektet planeras inom ett av de 10 områden som utpekats som områden lämpliga för storskalig utbyggnad i kommunens fördjupade översiktsplan Vindbruk i Sollefteå kommun. Bolagets ansökan har ambitionen att uppfylla den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommuns riktlinjer avseende riksintressen, allmänna intressen och omgivningspåverkan. De viktigaste frågeställningarna vid ansökan om etablering av vindkraft är projektets påverkan på människors hälsa, boendemiljö, naturmiljö inklusive växter, fåglar och däggdjur, kulturmiljö, friluftsliv, besöksnäring, landskapsbild samt på möjligheten att bedriva rennäring. - Projektets geografiska placering Karta Utdrag ur Tillståndsansökan med MKB samt samrådsunderlag visar projektets geografiska placering. - Verksamhetsområde, projektområde Projektområdet utgörs av ca 2000 ha (20km2) mark och ligger mellan ca 300-450 meter över havet. Består av flera höjdpartier mitt emellan Faxälvens dalgång (Helgumssjön) och Indalsälvens dalgång i Ragunda kommun.

25 (53) Landskapet är starkt präglat av skogsbruk och endast ett fåtal områden med kvarlämnad äldre skog förekommer inom projektområdet. Vindkraftanläggningens totala markanspråk i form av avverkade ytor för vägar, uppställningsytor etc beräknas till 97 ha. Inom projektområdet tas 4,8 % av ytan i anspråk. Utdrag ur Tillståndsansökan flik 10 Förändring av projektområdet. - Riksintressen Den södra delen av verksamhetsområdet berör en flyttled av riksintresse för rennäringen och norra delen är riksintresse för vindbruk. Inom en 10 km radie från projektområdet förekommer åtta olika typer av riksintressen. Inget av dessa riksintressen bedöms påverkas av den planerade anläggningen på annat vis än att anläggningen kommer att vara synlig från några av platserna.

26 (53) - Vindkraftverkens och vägarnas placering Utdrag ur Tillståndsansökan Bilaga 3 Vindkraftverkens och vägarnas placering (3 verk planeras utanför kommungränsen i väster)

27 (53) - Restriktionsområden efter inventeringar och analyser Utdrag ur tillståndsansökan Bilaga 4 Restriktionsområden Övrig planerad vindkraft i området Inom ca 25 km från projektområdet finns en befintlig vindkraftsanläggning Rödstahöjden ca 18 km öster om projektområdet med 6 vindkraftverk. I olika stadier av prövningsprocess från inledande samråd till byggplaner finns ytterligare projekt; - Salsjö 25 km norr om projektområdet med 25 vindkraftverk - Knäsjöberget 25 km öster om projektområdet med 34 vindkraftverk varav 26 i kommunen - Vaberget 17km nordost om projektområdet ca 22 vindkraftverk

28 (53) - Klippen 2 km norr om projektområdet med ca 24 vindkraftverk - Fjällbohög 5 km sydväst Edsele, strax norr om Finnåberget, ett systerprojekt för Kraftö AB till Finnåberget, med upp till 32 vindkraftverk (I Ragunda kommun finns även projekt Hög-Hanåsen 14 km nv om Hammarstrand och Knulen som närmast 1 km söder om projektområdet strax öster om Bispgården.) Utdrag ur MKB fig 4 Karta över projektomr. - befintlig och planerad vindkraft i regionen.

29 (53) Den kumulativa effekten av vindkraftetableringar i denna del av kommunen och inom hela kommunen följs inför varje begäran om tillstyrkan av lokalisering av vindkraft Övriga kända intressen för vindkraft i kommunen se bilaga Nuläge vindkraftsintresse. - Bolagets utredningar och bedömning i tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning med sammanfattande översikt. Översikten bedömer anläggningens konsekvenser och måluppfyllelsen avseende miljökvalitetsmålen bedömning av projekt Finnåberget (enligt MKB tabell 1 sid 7-8) Förändring av landskapsbilden Liten förändring. Stor anläggning men där mycket få människor kommer att beröras av den förändrade landskapsbilden. Konsekvenser på naturmiljö Obetydliga konsekvenser. Området är i hög grad påverkat av skogsbruk. De naturvärdesobjekt som identifierats undviks i stor utsträckning. Konsekvenser för fåglar Små konsekvenser. Vanliga skogslevande fågelarter kommer lokalt att kunna påverkas av anläggningen, företrädesvis under byggskedet. Konsekvenser för övrig fauna och arter upptagna i artskyddsförordningen. Obetydliga konsekvenser. Området är inte av stor vikt för fladdermöss, däggdjur eller arter upptagna i artskyddsförordningen. Konsekvenser för rennäringen. Små konsekvenser idag. Påverkan på idag mindre betydelsefulla delar av vinterbetesmarkerna, men möjliga kumulativa effekter till följd av andra anläggningar liksom till följd av ändrat klimat kan motivera att konsekvenserna betraktas som små till måttliga. Konsekvenser för friluftslivet. Små konsekvenser. Möjligheterna att utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras. Konsekvenser för turismen. Småkonsekvenser. Om rådet hyser idag inga större värden för turism. *Visuell påverkan från vindkraftanläggningen kommer att vara begränsad på Billtjärns naturreservat, Spåtabergsbodarna och längs Finnåleden. Konsekvenser för kulturmiljön. Små till obetydliga konsekvenser. Möjligtvis kan enstaka kulturmiljöobjekt påverkas visuellt, men i liten grad. Konsekvenser för användning av naturresurser. Positiva konsekvenser Faktisk markpåverkan är liten och skogsbruk påverkas ej, däremot möjliggörs nyttjande av en ny naturresurs-vind- inom projektområdet. Konsekvenser för luftfartens intressen. Obetydliga konsekvenser. Varken MSAytor eller navigations-och kommunikationssystem kommer att påverkas av vindkraftanläggningen. Konsekvenser för telekommunikation. Obetydliga konsekvenser. Inga vindkraftverk kommer att placeras på ett sådant sätt att störningar uppstår på länkstråk. Konsekvenser genom ljudutbredning Obetydliga konsekvenser. Gällande riktvärde för bostadsfastigheter överskrids inte vid någon av de ljudkänsliga punkterna vid vindkraftanläggningen.

30 (53) Konsekvenser genom skuggor och reflexer. Obetydliga konsekvenser. Inga riktvärden för skuggtid kommer att överskridas. Konsekvenser i byggskedet. Små konsekvenser. Anläggningsarbetet sker långt från bebyggelse och antalet transporter per dag blir få då de fördelas över en lång tidsperiod. Vindkraftanläggningen är dock stor och kommer att ta lång tid att anlägga. Byggnadsarbetena kan komma att medföra störningar av jakten i och eventuellt nyttjande av projektområdet för rennäring. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen. Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av åtta av de sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas. Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna. Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftutbyggnad minskar. Kommunen delar Bolagets och MKBns bedömning att planerad vindkraftsanläggning medför förhållandevis små konsekvenser. Kommunen bedömer att vindkraftanläggningen kan anläggas och bedrivas utan någon risk för skada av betydelse för människors hälsa, boendemiljö, naturmiljö inklusive växter, fåglar och däggdjur, kulturmiljöer, friluftsliv, besöksnäring och rennäring. Vindkraftpark Finnåberget kommer att medföra en förändring av landskapsbilden. Relativt få människor kommer dock att se den förändrade landskapsbilden från sitt boende. Kommunen bedömer att projektet främst medför påverkan på landskapsbild och möjlighet att bedriva rennäring. Landskapsbild Vindkraftverk på höjder blir alltid synliga på långt håll och kan påverka landskapsbilden på ett sådant sätt att karaktär och upplevelsevärden av landskapet förändras. Förändringen i landskapsbilden är oundviklig vid all etablering. Det har visat sig att det ofta är en subjektiv bedömning av betraktaren huruvida förändringen är positiv eller negativ. Den visuella påverkan från ett vindkraftverk pågår dock enbart under verkets livstid och upphör när verket monteras ned. Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverken måste placeras på öppna ytor, höjder eller vara så höga att de kan utnyttja tillräckligt goda vindförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs är individuellt och beror på var i landskapet man befinner sig. En vindkraftanläggning med upp till 27 verk, varav 24 inom kommunen, medför en stor förändring av landskapet. På grund av områdets topografi och markanvändning, ett aktivt skogsbruk, är anläggningen dock dold från de allra flesta platser inom 10 km från vindkraftverken. Från ett fåtal platser i omgivningen bedöms alla eller ett flertal bli synliga, men ofta handlar det endast om delar av anläggningen och delar av vindkraftverk.

31 (53) I projektområdet finns inga byggnader. Det finns mycket lite bebyggelse runt projektområdet och det är få människor som skulle få uppleva en förändrad landskapsbild från sina hem. Inom 5 km från den planerade anläggningen har ett fåtal personer sina bostäder och från en del av dessa kommer landskapsbilden att förändras. De människor som i övrigt berörs av en förändradlandskapsbild är de som bor eller besöker fritidsbebyggelsen eller fäbodmiljöerna i närområdet. Utblickarna är dock ofta skymda av skog och huvudsakliga utblickar är i andra riktningar än mot vindkraft-verken annat än i några fall-norra Finnsjön, norra Musksjön, Norr- och Sör-Ledinge. Utdrag ur MKB -Bygden kring projektområdet Bebyggelse kring Kälsjön Ca 3,5-6,6 km norr om projektområdet har fritidsbebyggelse på nordöstra stranden (Fjärdingen med ett fast hushåll) och ett tiotal hus längs den sydöstra stranden. Det finns också enstakafritidshus på Båthushöjden, Kälsjönäset, längst ini viken Fjärdingsjön (Vallen) och i den södra delen av sjön. Lövliden Bebyggelsen består av 3 gårdar med tillhörande ekonomibyggnader som närmast 1,4 km nordost om projektområdet och som närmast 2,6 km från vindkraftverken i maxexempellayouten. Bebyggelsen ligger öppet i en svag nordsluttning. Vägen mot Kälsjön går genom byn. Finnsjön Längs Finnsjöns norra strand finns 20 fritidshustomter varav ca 17 är bebyggda. Fritidshusen är relativt nybyggda, välunderhållna och används under stora delar av året. Avståndet till projektområdet är mellan 3,3 och 3,7 km. Fritidshusen har sina huvudsakliga utblickar åt sydväst, rakt ut från strandlinjen med undantag av de nordligaste byggnaderna, som har utblick söderut mot projektområdet. Flera av fritidshusen har bryggor och båthus och det finns uteplatser i anslutning till stranden. Helgumsbodarna Helgumsbodarna är en gammal fäbodvall som finns med i fornminnesregistret. Avståndet till projektområdet är c 2, 0 km. Här finns16 hus blandannat kanttimrade stugor, med tillhörande uthus. Helgums skoterklubb har en lokal där. Vägen mot Kälsjön går igenom bebyggelsen. Finnåberget Bebyggelsen ligger 3 km nordost om projektområdet på södra sidan om höjden Finnåberget och består av 7 gårdsgrupper, varav 5 ligger i sluttningen söder om vägen, mellan vägen och Finnån. Här finns också en träbro över Finnån. Inga fastboende finns här. Bebyggelse och gårdar omges av hög barrskog med inslag av löv. Bebyggelse vid Musksjön Längs Musksjöns strand finns 6 fritidshus. Fritidshusen är överlag väl underhållna och används under stora delar av året. Det finns inte väg till husen och transporter sker till stor del med båt från Pustarbodarna i södra ändan av sjön, eller via en stig 500 m österut till närmaste skogsbilväg. Avståndet till projektomådet är ca 4,5 km. Fritidshusen har sin huvudsakliga utblickar åt sydväst, rakt ut från strandlinjen med undantag av de nordligaste byggnaderna som har utblick mot söder mot projektområdet. Bebyggelse norr om Helgumssjön. Vid norra sidan av Helgumssjön ca 10 km nordost om projektområdet ligger bebyggelse utspridd i et stråk i öppen sydsluttande åkermark

32 (53) ifrån Rådom i väster till Östergransjö i öster. Totalt bor ca 50 personer på denna sida av sjön. Bebyggelsen har sina huvudsakliga utblickar mot sydväst. Bebyggelse öster om Ledingesjön. Öster om Ledingesjön, rakt väster om projektområdet finns bebyggelse i Norr-Ledinge och Sör-Ledinge med totalt ca 35 invånare och fritidsbebyggelse totalt ca 45 hus i Norr-Ledinge och 15 hus i Sör-Ledinge med tillhörande ekonomibyggnader. Avståndet till projektområdet är 5 km från Norr- Ledinge och ca 6km från Sör-Ledinge. I Norr-Ledinge ligger bebyggelsen längs huvudvägen ca 15-20 höjdmeter ovanför Ledingsjön med brant sluttande åkermark mellan bebyggelsen och sjön. I Sör-Ledinge är bebyggelsen i ett flackt åkerlandskap utan några större höjdskillnader mot sjön. Tillfället Bebyggelsen i Tillfället ligger ca 1,2 km sydost om projektområdet. Här finns de närmast fastboende. Bebyggelsen består av 3 lantbruksgårdar med hus och ekonomibyggnader och är omgiven av barrskog. Fler människor berörs utmed vägnätet i regionen väg 331 och vägnätet närmare vindkraftsanläggningen, men från vägarna är det endast längs mycket korta sträckor som anläggningen väntas bli synlig. Bedömningen är att förändringen av landskapsbilden är liten. Ingreppet är i och för sig stort, men antalet människor som berörs är mycket litet och få platser har utpekats som viktiga för rekreation eller friluftsliv, turistanläggningar, utkiksplatser eller viktiga landmärken berörs. Vidare är miljön kring tänkt vindkraftsanläggning relativt starkt påverkad av ett aktivt skogsbruk samt diverse befintlig infrastruktur väg, järnväg, kraftledning vilket gör att kontrasten mellan den nya anläggningen och det befintliga landskapet minskar. För att ge en bild av hur vindkraftsparken kommer synas i området har en siktanalys samt fotomontage från ett antal platser på olika avstånd från vindkraftsparken genomförts. (För utförlig beskrivning av påverkan på landskapet se avsnitt 5.2 i MKB samt fotomontage och synbarhetsanalys i 4.18 och 4.22 ) Generellt finn det lite bebyggelse inom 10 km från projektområdet. De norra delarna av tätorten Östra Bispgården i Ragunda kommun ligger i ytterkanten av 10 kilometerszonen. I övrigt handlar det om småorter, byar och eller enstaka bebyggelse. Helgum är den enda småorten inom 10 km och bebyggelsen är i övrigt spridd i landskapet ofta i anslutning till sjöar eller jordbrukslandskap. I skogslandskapet finns även fäbodbebyggelse, som ibland kompletterats med fritidshus. De platser med bebyggelse varifrån flertalet vindkraftverk kommer att bli synliga är främst Gransjö, Lövliden, Finnsjön och Musksjön norr om projektområdet, samt Sör-Ledinge och Fångsjöbacken (Ragunda kommun) sydost om projektområdet.

33 (53) Några fotomontage Finnåberget (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage) Ledingsjön (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage)

34 (53) Fångsjöbacken Ragunda kommun (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage) Gransjö (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage)

35 (53) Tillfället (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage) Finnsjön mot sydväst (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage)

36 (53) Finnsjön mot syd (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage) Kälsjön del även i Ragunda kommun (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage)

37 (53) Sammantaget sker det en stor förändring av landskapsbilden på vissa platser, men endast ett litet antal människor och få vyer berörs av förändringen. Detta gäller även förändringen av landskapsbilden till följd av vindkraftverkens hinderbelysning Rennäring. - Riksintresse rennäring. Projektområdet är inte beläget i något riksintresse men sammanfaller till en liten del i östra änden med en flyttled av riksintresse för rennäringen. Inom 10 km radie från projektområdet finns riksintresse för rennäringen. - Vinterbetesland Projektområdet är, enligt Sametingets kartor, beläget i ett område med möjligt vinterbete för Ohredahke sameby, Raedtievaerie sameby och Jinjevaeri sameby. Genom projektområdet Finnåberget går en äldre flyttled som tidigare nyttjats av Voernese sameby. Utifrån MKBns redovisning av rennäringen, samrådsredogörelsen och egen utredning bedömer kommunen att det idag främst är Ohredahke sameby som direkt berörs av planerad vindkraftanläggning projekt Finnåberget. Jinjevaerie sameby har i samrådet redovisat markanvändningen för 2015, markanvändningen berör idag med en kant de sydöstra delarna av projektområdet, men kan efter de stora vindkraftetableringarna se annorlunda ut i framtiden. Raedtievaerie sameby har i samrådet angivit att markerna främst nyttjas av Ohredahke sameby. Voernese sameby har i dialog angivit att flyttleden ej används längre och därmed berörs samebyn ej av projektområde Finnåberget. -Vinterbetsland rennäring Ohredahke sameby. Projektområdet är, enligt Sametingets kartor, beläget inom det område som utgör traditionellt vinterbetesland för Ohredahke sameby och planeras därmed förläggas på de områden där samebyn bedriver renskötsel baserat på sedvanerätt.

38 (53) Norrb 5 Stor- Projektområde Finnåberget " Anläggningar Renstängsel Flyttled Svår passage Uppsamlingsområde Betestrakt Kärnområde Nyckelområde Nordansjö Ü 0 5. 1 k Utdrag ur MKBn Figur 36 Markanvändning för Ohredahke sameby (från samebyns renbruksplan, kartunderlag från samebyn klippt i höjd med Bispgården). Observera att renbruksplanen är en översiktlig beskrivning av rennäringens markanvändning och avvikelser i beteslandsindelningen kan förekomma. Betselandsindelningen är endynamisk process och uppdateras kontinuerligt både baserat på ny kunskap och förändringar i landskapet.

39 (53) - Markanvändning och betesutnyttjande för en av Ohredahke samebys vintergrupper invid Finnåberg Utdrag ur MKB FIGUR 37 Markanvändning och betesutnyttjande för den vintergrupp som är närmast berörd av en eventuell etablering i Finnåberget i Ohredahke sameby. Observera att renbruksplanen är en översiktlig beskrivning av rennäringens markanvändning och avvikelser i beteslandsindelningens information kan förekomma. Beteslandsindelningen är en dynamisk process och uppdateras kontinuerligt både baserat på ny kunskap och förändringar i landskapet. -Projekt Finnåbergets inverkan på Ohredahke samebyns renskötsel En vindkraftpark i Finnåberget inverkar negativt på samebyns renskötsel. Ohredahke sameby anser dock att med relevanta villkor och anpassningar skulle dessa negativa

40 (53) konsekvenser möjligen kunna bli hanterbara för samebyn och arbeta vidare för att undersöka förutsättningar för samexistens och en om förutsättningar. Samebyns renar som under sommaren är samlade i en renhjord delas vid höstskiljningen inför flytten till vinterbetesmarkerna upp i vintergrupper inför flytten ned till vinterbeteslandet. Ohredahke brukar ett antal olika vinterbetesområden. Vilka vinterbetesområden de olika vintergrupperna nyttjar under ett specifikt år styrs av faktorer som väder och betesförhållanden. Det är även nödvändigt att rotera mellan de olika vinterbetsområden för att undvika överbetning. Samtliga vinterbetesområden är enligt Ohredahke sameby centrala för samebyns renskötselcykel. Vinterbetet kan ses som flaskhalsen för de flesta samebyar, men för Ohredahke gäller det i större utsträckning än de flesta då samebyn normalt nyttjar vinterbeteslanden under betydligt större del av årscykeln än som vanligt inom fjällrenskötseln. Ohredahkes sedvanemässiga vinterbetesområden är fragmenterade utan naturliga flyttleder dem emellan. Det innebär att när samebyns vintergrupper väl valt att flytta till ett utvalt vinterbetesland så saknas praktisk möjlighet att samla renarna igen under vintern och flytta till ett annat område. Omval av betesområde omöjliggörs huvudsakligen av renen en naturliga beteende att inte starta en flytt från vinterbetesområde förrän det bildas skare fram på vårknuten. Att det inte går att byta betesområde mitt i vintern ökar även behovet av flexibilitet inom det betesområde som brukas just den aktuella vintern. Exempelvis kan det vara ibland mer fördelaktigt att låta renarna beta på framsidan av beteslandet där solen ligger på och det därmed är mindre snö. Under andra vintrar kan baksidan med ett tjockare men också normalt mjukare, snötäcke vara att föredra. Sådan flexibilitet är idag viktigare än förr pga de stora klimatförändringarna en ny utmaning för renskötseln. Tidigare uppvisade vintrarna betydligt stabilare och därmed förutsägbara väderförhållanden. -Projektområdet Finnåberget finns inom ett av Ohredahkes vinterbetsområde benämnt Graninge- Paljakka och österut. Avgränsas i nordväst av riksväg 87 och i syd/sydväst av Indalsälven. I nord/nordost går gränsen längs Graningesjön och vidare genom dalgången längs efter riksväg 331 mot Viksjö. I öst-sydöstlig riktning går gränsen från Tallmon vid Villola över höjderna vid Laxsjön mot Jensåsen och Liden. Renbetsområdet är kuperat med väldigt skiftande karaktär. De många olika landskapstyper som ryms inom området gör detta tåligt för förhållanden som annars leder till dåligt renbete. Områdets nordvästliga del mot Graningesjön och Hultsjön är låglänt och har under normalår ett tunnare snötäcke. Områdets kärnareal är belägen i fyrkanten Gussjön- Stor Skälsjön-Laxsjön-Återvänningssjön. Detta är mer höglänt med i allmänhet mycket snö men erbjuder samtidigt goda sammanhängande lavbetesmarker.