Den mångkulturella marknaden. En studie av invandrarnas köpkraft

Den mångkulturella marknaden. En studie av invandrarnas köpkraft Bijan Fahimi & Anja Fridholm ISBN: 91-7566-561-1 April 2004 TIMBRO www.timbro.se info@timbro.se Box 5234, 102 45 Stockholm Tel 08-587 898 00 Fax 08-587 898 55

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 INLEDNING...6 Vilka är invandrare och är invandrare en konsumentgrupp?...6 MÅNGKULTURELL MARKNADSFÖRING...8 Etnicitet påverkar konsumtionen...8 Hur segmenterar vi den mångkulturella marknaden...9 Strukturella faktorer...10 Kulturella faktorer...11 Individuella aspekter...11 Hur många segment handlar det om?...12 BESKRIVNING AV MARKNADEN...13 Ursprungsregioner och framtida tillväxtregioner...14 Norden...16 Europa...17 Asien...18 Sydamerika...19 Afrika...20 EN KÖPKRAFTSANALYS AV SVERIGES INVANDRARGRUPPER...21 Sysselsättningsgrad...21 Förvärvsinkomst...23 Disponibel inkomst...25 Köpkraft...26 Köpkraft per ursprungsregion...26 Köpkraft i Stockholms län...28 Hushållens utgifter...29 Framtiden...30 Etnisk marknadsföring gynnar integrationen...31 KÄLLOR...32 BILAGA 1...33 2

FÖRORD Den rapport du nu håller i din hand är unik. Detta är första gången som det presenteras statistik över invandrares köpkraft i Sverige. Den statistiken är inte bara intressant för företag företrädesvis konsumentorienterade företag som med nya metoder kan nå en stor målgrupp med betydande samlade resurser. Statistiken och de övriga perspektiv som läggs fram innehåller också grunden för en för svensk del annorlunda diskussion om invandrares ställning i Sverige. Vanligtvis diskuteras den frågan i ett problemorienterat perspektiv. Diskussionerna handlar om segregation, diskriminering, arbetslöshet och en rad andra sociala problem. De politiska åtgärder som föreslås hämtar också sin inspiration från traditionell svensk regleringspolitik och siktar således på lagstiftning och kvotering. Sällan för att inte säga aldrig utgår diskussionen från den betydelse som invandrare har för den svenska marknadsekonomin och från den styrka som en fritt väljande konsument besitter, oavsett hudfärg och bakgrund. Problem bör inte underskattas eller negligeras, tvärtom. Men när politiken utgår från att källan till problem med invandring och integration är den öppna marknadsekonomin går något viktigt förlorat den delaktighet i samhället som skapas av företags intresse av att tjäna pengar på produkter som efterfrågas av individer eller grupper. Cash är inte king. Men köpkraft är en bra väg till integration. Rapporten har skrivits av Bijan Fahimi och Anja Fridholm VD respektive konsult i Veritas Communication (www.veritas.se) på uppdrag av Timbro. Fredrik Erixon Chefekonom i Timbro 3

SAMMANFATTNING Sverige är ett mångkulturellt land. I dag har 20 procent av befolkningen invandrarbakgrund och enligt SCB:s prognoser kommer den siffran att växa till minst 27 procent redan år 2020. Detta eftersom invandrare beräknas stå för över 90 procent av landets befolkningsutveckling. Dagens debatt om invandring och integration är problemfokuserad och berör framför allt arbetslöshet, diskriminering och segregation. Invandringens betydelse som tillväxtfaktor och dess positiva bidrag i form av ökad konsumtionskraft har helt kommit i skymundan. Den här rapporten är ett försök att för första gången, efter vad vi känner till, värdera den mångkulturella marknadens köpkraft i kronor. Vi har samtidigt fört en diskussion om hur konsumtion påverkas av vårt etniska och kulturella ursprung. Tidigare har nordbor utgjort den överlägset största invandrargruppen i Sverige, men på senare tid har grupper från länder i Mellanöstern och även Balkan kommit att dominera invandringen. Det innebär att en allt större andel av befolkningen kommer att ha sina rötter i avlägsna länder och kulturer. Redan i dag finns det t ex runt 350 000 muslimer i Sverige. Vad betyder det då att en stor andel av vårt lands konsumenter har en annan kulturell, språklig och ibland religiös bakgrund och identitet än den svenska? Jo, det finns faktorer som uppenbart skiljer de olika invandrargrupperna både från varandra och från svenskar, faktorer som på olika sätt påverkar konsumtionen. För att exemplifiera vad som kan påverka invandrargruppernas konsumtion har vi delat in materialet i strukturella, kulturella och individuella faktorer. Strukturella faktorer rör bl a det faktum att alla invandrare har en relation till ett annat land, vilket påverkar deras konsumtion. Detta skulle kunna innebära större andel utlandssamtal till hemlandet eller fler resor till just det landet än andra konsumenter generellt sett. Kulturella faktorer rör gemensamma värderingar, traditioner och religion. Religionen påverkar konsumtionen genom exempelvis regleringar av vilken mat som är tillåten att äta. Högtider påverkas också av ursprungskulturen. I Sverige har vi hundratusentals människor som med mat, fest och presenter firar den muslimska helg som följer på fastemånaden Ramadan, då fastan bryts. Även värderingar och identitet påverkar konsumtionen, såsom synen på individualitet. Att det dessutom naturligtvis finns individuella skillnader människor emellan är viktigt att ha i åtanke när vi segmenterar den mångkulturella marknaden. Vi har i våra beräkningar av den mångkulturella marknadens köpkraft utgått från utrikes födda per ursprungsregion, såsom Östeuropa, Mellanöstern/Nordafrika, Norden o s v, främst eftersom dagens officiella statistik är uppdelad efter födelseland och inte exempelvis religiös eller etnisk tillhörighet. Detta är ett sätt att segmentera marknaden, men uppdelningens relevans beror givetvis på syftet med segmenteringen. Vi har när statistik finns även redogjort för personer med utrikes födda föräldrar. När vi räknat på den totala köpkraften har vi använt oss av disponibel inkomst, även om vi också redogjort för förvärvsinkomst och sysselsättningsgrad. Den disponibla inkomsten är alltså den summa som hushållen har att disponera efter skatt och inklusive bidrag. Detta betyder att hushåll med två inkomsttagare har högre genomsnittlig inkomst än enpersonshushåll. 4

Statistiken visar att de nordiska invandrarna har marginellt lägre disponibla inkomster än det genomsnittliga svenska hushållet och att invandrare från västländer t o m har högre disponibel inkomst än genomsnittet. Sydeuropéer har något lägre disponibel inkomst än nordbor samtidigt som hushåll från Mellanöstern/Nordafrika samt Östeuropa har lägst inkomster. För att räkna ut gruppens totala köpkraft har vi multiplicerat den disponibla inkomsten med antalet hushåll. Totalt visade sig utrikes födda omfatta 11 procent av den totala köpkraften i Sverige (12 procent av hushållen), vilket betyder att marknaden omfattar 113 miljarder kronor. Vi uppskattar dessutom att hushåll där huvudinkomsttagaren har minst en utrikes född förälder disponerar ca 72 miljarder kronor. Nordbor (utrikes födda) har en köpkraft om 40,5 miljarder kronor, vilket innebär att de, inte helt överraskande, utgör den största marknaden bland invandrargrupperna. Den näst största marknaden utgörs av sydeuropéer, som har en sammanlagd disponibel inkomst om 17,5 miljarder, medan hushåll från Mellanöstern och Nordafrika kommer upp i 16 miljarder. Östeuropéer disponerar 13 miljarder kronor eftersom gruppen är något mindre än de övriga. Västerlandets köpkraft uppgår till drygt 11 miljarder kronor. Övriga grupper är inte segmenterade men disponerar sammanlagt 15 miljarder kronor. Vi har konstaterat att invandrargruppernas konsumtionskraft är betydande och framför allt växande i Sverige. Vi anser att det bästa sättet att uppnå integration i Sverige är att fler företag börjar få upp ögonen för den ekonomiska potential som dessa konsumentgrupper utgör. Att sälja till invandrare kräver kulturell och språklig kompetens. Denna kompetens erhåller företagen delvis genom att anställa invandrare. Och arbete är otvivelaktigt den bästa vägen till integration. 5

INLEDNING Att Sverige är ett mångkulturellt land blir tydligt när vi betänker att ca 1,9 miljoner svenskar har invandrarbakgrund och att 1,1 miljoner av dessa är födda i ett annat land. Övriga har minst en förälder som är född utanför Sveriges gränser. Totalt utgör dessa människor en femtedel av Sveriges befolkning. I storstäderna är andelen än högre, mellan 30 och 40 procent. Detta är ingen nyhet för de flesta av oss. Men att Sverige är ett mångkulturellt land innebär också att landet har en mångkulturell marknad, och det är något som betydligt färre har insett. Dagens debatt om invandring och integration är problemfokuserad och berör framför allt arbetslöshet, diskriminering och segregation. Debatten om etnisk mångfald handlar till stor del om att myndigheter, kommuner och även företag ska ta sitt ansvar för att skapa integration. Invandringens betydelse som tillväxtfaktor och dess positiva inverkan på det privata näringslivet har helt kommit i skymundan. Utan att bortse från problemen vill vi genom denna rapport lyfta blicken mot den enorma potential Sveriges invandrarbefolkning utgör i egenskap av konsumenter. I dag är det fortfarande få aktörer på den svenska marknaden som har identifierat och dragit nytta av den mångkulturella marknadens ekonomiska potential. Den negativa debatten är säkerligen en bidragande orsak till företagsledares bristande intresse för invandrare som potentiella målgrupper för produkter och tjänster. Men en annan orsak till det bristande intresset kan vara frånvaron av empiriska data rörande invandrargruppernas köpkraft och konsumtionsbeteende. Den här rapporten är ett försök att för första gången, såvitt vi känner till, värdera den mångkulturella marknadens köpkraft i kronor. Vi kommer samtidigt att diskutera hur konsumtionen påverkas av vårt etniska och kulturella ursprung och redogöra för vilka invandrargrupper som i dag lever och konsumerar i Sverige. Vår förhoppning är att denna rapport både ska rikta uppmärksamheten på den mångkulturella marknaden och samtidigt bidra till en ny syn på integration, där vi alla har något att vinna. Vilka är invandrare och är invandrare en konsumentgrupp? När vi pratar om invandrare och den mångkulturella marknaden kan man fråga sig vem som egentligen räknas till gruppen invandrare eller för den delen nysvenskar? När har en person egentligen vandrat klart, och hur länge är man ny? Integrationsverket bestämde under förra året att vi i stället för invandrare ska använda begreppet personer med utländsk bakgrund. Detta ska innefatta personer som är utrikes födda och dem som har två utrikes födda föräldrar. Tidigare kallades, förutom utrikes födda, även personer som enbart har en utrikes född förälder för en person med invandrarbakgrund. Integrationsverkets nya definition kommer givetvis att minska antalet invandrare i Sverige eftersom definitionen blir snävare. En stor del av de data som redovisas i den här rapporten är dock från tidigare år, varför den äldre definitionen har använts. Men oberoende av vilken definition som används, och oavsett om vi pratar om invandrare, nysvenskar eller personer med utländsk bakgrund, är det viktiga i sammanhanget huruvida den etniska eller kulturella bakgrunden är relevant för det som diskuteras. Invandrare har i princip inte mycket mer 6

gemensamt med varandra än att de på något sätt har en relation till en annan kultur och i många fall ett annat språk. Invandrare kommer från ett stort antal olika kulturer, varför vi hellre talar om den mångkulturella marknaden. Eftersom svenskar, alltså personer som är födda i Sverige och som också har två svenskfödda föräldrar, tillhör normkulturen, är de exkluderade i denna rapport. När vi pratar om den mångkulturella marknaden är det i vissa fall relevant att även inkludera personer som är födda i Sverige men som har en eller två utrikes födda föräldrar, eftersom barn i olika utsträckning påverkas av sina föräldrars kulturella identitet. Andra generationens invandrare står ofta med en fot i varje värld, en fot i varje kultur, vilket förstärks av det faktum att vi lever så pass segregerat som vi gör i Sverige. Vi ska ge ett konkret exempel: en person som har en pappa som är svensk och en mamma som är turkiska kommer sannolikt att ha en större vana vid den turkiska matkulturen än en person med två svenskfödda föräldrar. Denna person efterfrågar sannolikt också mer turkiska varor i sin livsmedelsbutik än en person med två svenskfödda föräldrar. Det är därför relevant för livsmedelsbranschen att i diskussionen ta med det vidare begreppet av personer med invandrarbakgrund i beräkningen. Det är också troligt att barnen firar föräldrarnas högtider, att de påverkas av föräldrarnas religion, precis som de även påverkas av det svenska samhällets kultur och värderingar. Beroende av i vilket sammanhang vi diskuterar den mångkulturella marknaden kan alltså olika avgränsningar vara nödvändiga. Det är också viktigt att påpeka att vi i denna rapport har exkluderat Sveriges etniska minoriteter som romer, samer och tornedalsfinnar, eftersom det, på grund av förbudet att registrera personers etnicitet, inte finns någon säkerställd statistik över dessa gruppers storlek i Sverige. Däremot finns det statistik över personers ursprungsländer, både i första och andra generationen, varför vi har utgått från denna. 7

MÅNGKULTURELL MARKNADSFÖRING Vad betyder det då att en stor andel av vårt lands konsumenter har en annan kulturell, språklig och ibland religiös bakgrund och identitet än den svenska? Vi skulle vilja ställa frågan hur många företag som skulle marknadsföra sig på samma sätt i Irak som i Sverige? Inte särskilt många, antar vi. Det är inte bara språket som skiljer oss åt, utan även hur vi konsumerar, tar till oss budskap och kommunicerar. Vi gav tidigare ett exempel på olika behov av livsmedel, vilket är en konkret aspekt. Vilken betydelse har då den kulturella eller etniska bakgrunden för konsumtionen? I Sverige har vi mycket lite empirisk kunskap på detta område. Etnisk eller mångkulturell marknadsföring är också ett tämligen okänt begrepp i Sverige. Det är i och för sig inte så konstigt med tanke på att Sverige fram tills för 20 år sedan varit ett närmast homogent land i ett etniskt perspektiv. I USA är begreppet mer välkänt, varför vi valt att titta närmare på studier som gjorts på den amerikanska marknaden. Etnicitet påverkar konsumtionen I en bok skriven av Alfred L Schreiber, Mulitcultural marketing selling to the new America, jämför författaren köpkraft och konsumtionsvanor mellan olika etniska grupper med vad han kallar ickeetniska grupper, d v s vita amerikaner och genomsnittshushållet i USA. Schreiber påvisar exempelvis att afroamerikaner, trots att de har lägre inkomst än den genomsnittliga amerikanska befolkningen, spenderar mer pengar på kläder och telefonitjänster än det genomsnittliga hushållet. Afroamerikaner spenderar också en högre andel av sina inkomster efter skatt på boende, elektricitet, transport och mat som äts i hemmet än det genomsnittliga amerikanska hushållet. Däremot spenderar de mindre på pension, mat på restaurang, hälsa och möbler. Intressant är att dessa skillnader går att påvisa trots att afroamerikaner inte är en grupp som nyligen invandrat till USA. Det är en grupp som funnits i landet i hundratals år och som är lika mycket amerikaner som den vita majoriteten. En förklaring går säkert att härleda till socioekonomisk status, men det är inte den enda förklaringen. För samtidigt visar studier, som Schreiber redovisar, att det inte bara är konsumtionen som skiljer olika etniska grupper åt utan även hur man uppfattar reklam och budskap. Undersökningarna visar att afroamerikaner är mer känsliga än övriga amerikaner, för om reklambudskap som riktas mot dem är autentiska. Man är alltså mer känslig för att bli framställd på ett stereotypt sätt än andra amerikaner. Afroamerikaner tittar också på andra tv-program än den genomsnittliga befolkningen. Av de tvprogram som låg på tio-i-toplistan när undersökningen genomfördes var bara ett program gemensamt för afroamerikaner och övriga amerikaner. En undersökning som enligt Schreiber genomfördes 1996 visade följande: Nästan 70 procent av alla afroamerikaner kände ett behov av att värna etniska traditioner och symboler, vilket kan jämföras med 46 procent av hela befolkningen. 78 procent av alla afroamerikaner ansåg att föräldrar bör föra etniska traditioner vidare, jämfört med 62 procent av hela befolkningen. 90 procent av alla afroamerikaner höll med om påståendet Jag är stolt över mitt etniska ursprung, jämfört med 78 procent av hela befolkningen. 8

Vi vet inte hur motsvarande beteende och attityder ser ut bland olika etniska grupper i Sverige, men det är inte oskäligt att anta att det även här går att identifiera skillnader. Grupper som varit förtryckta tenderar att slå vakt om den kulturella identiteten mer än andra grupper. I Sverige kan vi se att grupper som kurder, assyrier, syrianer och romer värnar sin identitet och kultur mycket starkt. Det är heller inte osannolikt att personer som inte tillhört en etnisk minoritet i hemlandet, kan känna sig marginaliserade i Sverige och därför utvecklar en stark gemenskap och identitet med andra personer från hemregionen. I en undersökning som Demoskop genomförde i samarbete med Veritas Communication på uppdrag av Regionplane- och Trafikkontoret 2003, framgick att 50 procent av alla personer med invandrarbakgrund (utrikes födda och personer med minst en utrikes född förälder) i Stockholms län identifierade sig helt och hållet eller i huvudsak med hemlandets nationalitet eller etnicitet. Tiden i Sverige utgör en faktor som påverkade identiteten, d v s personer som vistats lång tid i Sverige ansåg sig i högre utsträckning vara svenskar än nyanlända, men tiden var inte avgörande. Utrikes födda i den turkiska gruppen bestod till 40 procent av personer som invandrat tidigare än 1980 och endast 16 procent hade kommit till Sverige efter 1990. Trots det ansåg sig 63 procent av alla med ursprung i Turkiet (även barn till personer från Turkiet) vara helt och hållet eller i huvudsak turkar. Endast 1 procent kände sig helt och hållet som svenskar. När man skilde ut personer med minst en utrikes född förälder bland alla i undersökningen identifierade sig 40 procent framför allt med föräldrarnas hemland, trots att de var födda och uppvuxna i Sverige. Endast 5 procent upplevde sig vara helt och hållet svenska. Detta visar att identifikationen med ursprungsregionen i många fall är mycket stark bland invandrargrupperna i Sverige vilket, om vi jämför med den amerikanska marknaden, torde påverka konsumtionen. Schreiber redogör också för studier av gruppen Hispanics (d v s latinamerikaner) i USA, som genomförts vid University of Georgia. Gruppen har större likheter med invandrare i Sverige eftersom de flesta invandrat till USA under de senaste 50 åren. Latinamerikaner inkluderar i denna studie personer från Mexico, Puerto Rico, Kuba, Syd- och Centralamerika. Studien visade att latinamerikaner, trots lägre genomsnittlig inkomst, spenderade mer pengar på mat i hemmet, telefonitjänster och kläder än den övriga befolkningen. De spenderade också i förhållande till sin inkomst mer på boende och hygienprodukter. Avsevärt mindre spenderades på böcker och tidningar, utbildning, tobak, hälsovård och underhållning. Schreiber menar att de flesta latinamerikaner i USA, trots att de ofta talar engelska lika bra som modersmålet, fortsätter att tala spanska i hemmet och slår vakt om sin kulturella identitet. Att dela upp konsumenter efter ursprung och etnisk identitet är med andra ord inte diskriminerande utan ett sätt att bättre kunna identifiera och tillfredsställa gruppernas konsumtionsbehov. Hur segmenterar vi den mångkulturella marknaden Det finns faktorer som uppenbart skiljer de olika invandrargrupperna från andra svenskar, faktorer som kan användas som segmenteringsvariabler. Vi kommer nedan att exemplifiera dessa faktorer i 9

olika nivåer för att visa på vilka möjligheter som finns. Vi gör dock inga anspråk på att detta sätt skulle vara det enda eller ens det bästa sättet att segmentera den mångkulturella marknaden. Strukturella faktorer, som omfattar bl a ursprungsland, boende, ekonomi, tid i Sverige o s v. Kulturella faktorer som kulturgemensamma värderingar, traditioner och religion. Individuella faktorer. Strukturella faktorer Det finns vissa grundläggande aspekter som skiljer invandrare från andra svenskar, och som i många fall också skiljer invandrargrupperna från varandra. Vi kommer att redogöra för några exempel nedan. Relation till hemlandet Alla som har invandrat till Sverige och även barnen till dem har en relation till ett annat land och en annan kultur än den svenska. Detta påverkar deras konsumtion på olika sätt och i olika grad. Vi kan exempelvis anta att invandrare ringer utlandssamtal i högre utsträckning än svenskar eftersom de har släkt och vänner kvar i hemlandet. Vi kan också anta att resmålen skiljer sig, eftersom invandrare ofta använder semestern till att hälsa på släktingar i hemlandet (med undantag för de länder som det inte är möjligt att återvända till). Att vara född i ett annat land påverkar också synen på varumärken, där de svenska inte har en given plats, medan internationella varumärken kan vara mer etablerade. Det är alltså viktigt att i grunden ta hänsyn till att en person dels har en relation till ett annat land än Sverige på ett generellt plan, och också vilket land personen har en relation till. Ekonomi En annan strukturell aspekt är ekonomin. Som vi kommer att visa i rapporten skiljer sig inkomsterna mellan svenskar och utrikes födda och också mellan olika invandrargrupper. Inkomsten är relaterad till gruppens tid i Sverige och till individernas utbildning, men den verkar också påverkas av ursprungslandet. Enligt en rapport från Integrationsverket 2004, tenderar exempelvis afrikaner att ha svårare att få arbete än européer. Detta är sannolikt delvis en konsekvens av diskriminering. Ekonomin påverkar givetvis vilka produkter och tjänster en person konsumerar. IKEA, H&M, Willys, ja, det finns ett antal företag som redan i dag fokuserar på ekonomiska kunder. Men även banker och försäkringsbolag har utvecklat produkter och tjänster som passar personer med lägre inkomster. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att lägre inkomster inte nödvändigtvis innebär att konsumenten alltid söker lågprisprodukter. I vissa fall kan det vara viktigare för en grupp som känner sig marginaliserad i samhället att konsumera statusprodukter. Det kan vara vissa bilmärken, klockor eller märkeskläder. I USA har man exempelvis noterat att afroamerikaner i stor utsträckning köper dyra, utländska bilmärken (Schreiber, 2000) trots att de generellt sett har lägre inkomster än genomsnittshushållet. Boendesituation Vi lever mycket segregerat i Sverige. Utrikes födda tenderar att bo i hyresrätter i väsentligt högre utsträckning än svenskfödda. Därtill finns det en viss tendens att invandrargrupper bosätter sig i områden där personer från samma etniska grupp bor. Det finns t ex en klar dominans av turkar i Stockholmsområdet. Nästan 60 procent av alla turkar i Sverige bor i Stockholm. Däremot finns det en koncentration av personer från forna Jugoslavien i Skåne och Göteborgstrakten. 10

Den segregerande boendesituationen är också en viktigt strukturell faktor som säljare av produkter och tjänster bör ta hänsyn till. Språket Språket är ytterligare en strukturell aspekt av vikt framför allt för företag som vill nå utrikes födda personer. Kunskaper i det svenska språket påverkar givetvis en persons möjligheter på arbetsmarknaden, men också konsumtionen. Tjänster eller produkter som kräver en hög grad av informationsinsamling eller dialog är svårare att konsumera för den som inte har svenska som modersmål. Vi kan i Sverige se exempel på att invandrare startar resebyråer som specialiserar sig på att betjäna personer från samma land. Likaså finns det företag som specialiserat sig på att skicka pengar till invandrares hemländer. Det finns en växande marknad, som i dag är skild från den svenska, där skickliga affärsmän kan tillgodose olika invandrargruppers behov, eftersom de har en rent språklig konkurrensfördel. Kulturella faktorer Det finns också kulturella aspekter som påverkar vår konsumtion. Följande är ett par exempel: Graden av individualitet Ett exempel på en kulturellt betingad faktor är graden av individualitet. Det finns kulturer som anses mer familjeorienterade och kulturer som betraktas som mer individualistiska. Nordeuropa och USA tillhör den senare kategorin, samtidigt som majoriteten av våra invandrare härstammar från mer familjeorienterade kulturer (Hofstede, 2003). Att vara självständig behöver exempelvis inte vara positivt laddat i familjeorienterade kulturer, som det är i Sverige och andra individualistiska kulturer. Detta kan exempelvis påverka i vilken ålder barnen flyttar hemfrån eller i vilken utsträckning personer lever ensamma eller med vänner och familj. Religion Andra kulturella aspekter kan inkludera religionens påverkan på det dagliga livet. Högtider är en sådan självklar aspekt som skiljer sig beroende på vilken religion en person bekänner sig till. I Sverige finns det exempelvis minst 300 000 muslimer, som firar den helg som avslutar den 30 dagar långa fastemånaden Ramadan, då fastan bryts. Då firar man med mat och fest, och barnen får presenter precis som när svenskar firar jul. Det kan också handla om religiösa regler för vad man får konsumera och inte får konsumera, som att griskött är förbjudet enligt islam och i judendomen. Individuella aspekter Som alltid är alla individer olika. Det finns alltid personer som avviker från massan, och det är viktigt att aldrig tappa individperspektivet, även när vi pratar om den mångkulturella marknaden. Ålder, familjesituation, livsstil o s v påverkar oss alla i vår konsumtion. Men en individuell aspekt, som samtidigt kan vara gemensam för en större grupp, är självbilden, som vi diskuterade tidigare. Huruvida en person identifierar sig med Sverige och att vara svensk eller med ursprungslandet påverkar 11

säkerligen konsumtionen. Hur personen uppfattar sig själv kan givetvis också påverkas av hur omgivningen uppfattar personen i fråga. Hur många segment handlar det om? Vi har konstaterat att det inte finns en enda invandrarmarknad utan att det handlar om flera sådana. I hur stor utsträckning är det då relevant att segmentera marknaderna? Det beror som sagt på vad syftet är. Att alltid se individen är nog eftersträvansvärt men oftast inte ekonomiskt. Någonstans måste vi börja generalisera för att segmentet ska kunna uppnå en viss volym. För en livsmedelskedja är matkulturen den mest relevanta segmenteringsvariabeln. Det är t ex möjligt att identifiera gemensamma nämnare i matkulturen i Mellanöstern. Medelhavsländerna har också till stor del en gemensam matkultur, precis som de nordiska länderna. Religionen är en annan korsvariabel som livsmedelskedjan bör ta hänsyn till, eftersom religionen påverkar konsumtionen samtidigt som den sträcker sig över olika matkultursgränser. För en bank skulle det kunna handla om andra variabler som språk, banktraditioner i hemlandet och ekonomisk situation. Det finns alltså inte ett enkelt svar; precis som på alla andra marknader är det kundernas behov som avgör vilken segmenteringsmodell som är relevant. 12

BESKRIVNING AV MARKNADEN Det finns, som sagt, ca 1,9 miljoner människor med invandrarbakgrund i Sverige och av dessa är 1,1 miljoner födda utomlands. Det kan jämföras med knappt 300 000 utrikes födda personer år 1960 och med 625 000 år 1970 (SCB). På 30 år har med andra ord antalet utrikes födda personer i Sverige nära nog fördubblats. Och utvecklingen beräknas fortsätta i än högre fart. Under åren 1981 2000 låg invandringsnettot i genomsnitt på 18 000 personer per år. År 2001 2020 beräknas invandringsnettot, enligt SCB:s prognoser, öka till 29 000 per år. Samma prognos säger att utrikes födda personer och personer med två utrikes födda föräldrar kommer att stå för över 90 procent av Sveriges befolkningstillväxt fram till år 2020, vilket omfattar 750 000 personer (tabell 1)! Och då räknar prognosen inte ens in en sannolik ökning av arbetskraftsinvandringen. Tabell 1. Den mångkulturella marknaden 2002 2020 (exkl ökad arbetskraftsinvandring) Utrikes födda 1 100 000 1 500 000 Födda i Sverige, med minst en förälder född utomlands 800 000 1 150 000 Befolkning totalt 8 900 000 9 700 000 Andel av befolkning 20 % 27 % Källa: SCB, 2002 Det är ett känt faktum att den ökade medellivslängden i Sverige, i kombination med stora födelsekullar som går i pension, gör att försörjningsbördan för de förvärvsarbetande kommer att öka markant under den kommande trettioårsperioden från år 2005. Antalet ålderspensionärer beräknas öka kraftigt runt år 2010, när de stora kullarna födda i mitten av 1940-talet fyller 65 år. Tjugo år senare är det dags för alla 60-talisterna att fylla 65 år. I dag försörjer två förvärvsarbetande personer varje pensionär (inklusive ålders- och förtidspensionärer, SCB, 2002). Om drygt 30 år förväntas två förvärvsarbetande personer försörja 1,4 pensionärer. Att arbetslösa (både invandrare och svenskar) sysselsätts, att långtidssjukskrivningarna minskar samt att pensionsåldern höjs är olika lösningar på problemet, men de kommer sannolikt inte att räcka. Arbetskraftsinvandring ter sig nödvändigt för att Sverige ska undvika att sysselsättningstillväxten hämmas. Det är med andra ord inte orimligt att även inkludera en ökad arbetskraftsinvandring i prognoserna över utvecklingen av antalet utrikes födda i Sverige. I dag är antalet arbetskraftsinvandrare i Sverige marginellt. År 2003 var bara 1 procent av alla erhållna uppehållstillstånd relaterade till arbetsmarknadsskäl (Migrationsverket, 2004). SCB har gjort en kalkyl som baseras på 20 000 arbetskraftsinvandrare per år fram till år 2050 (plus deras anhöriga) med antagandet att dagens förvärvsfrekvens och andel förtidspensionärer är konstant (diagram 1). Med den kalkylen kommer försörjningsbördan fortfarande att öka men inte så alarmerande som om vi inte öppnade för arbetskraftsinvandring. Detta alternativ stämmer också väl överens med de förslag som framförts i den offentliga debatten. 13

Om vi jämför med scenariot utan arbetskraftsinvandring (ca 1,8 miljoner utrikes födda personer år 2020) kommer antalet utrikes födda enligt detta scenario att uppgå till 2,5 miljoner personer redan 2020, under förutsättning att prognosen för flykting- och anhöriginvandring förblir oförändrad. Därtill följer också en ökning av antalet barn till utrikes födda. Diagram 1. Tillskott i befolkningen på grund av arbetskraftsinvandring 7 000 000 6 000 000 5 000 000 Arbetskraftsinvandring för att bibehålla två förvärvsarbetande per pensionär 4 000 000 3 000 000 Arbetskraftsinvandring 20000 per år 2 000 000 1 000 000 Högre förvärvsfrekvens och arbetskraftsinvandring 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Källa: SCB, 2003 Ursprungsregioner och framtida tillväxtregioner För att visa hur den mångkulturella marknaden är sammansatt i Sverige kommer vi att ge en närmare beskrivning av landets olika invandrargrupper. Vi kommer att utgå från det sätt som den offentliga statistiken delar in invandrargrupperna. Det sker vanligen efter ursprungsregion, vilket ibland betyder världsdel och ibland snävare regioner och de största ursprungsländerna i varje region. Bland utrikes födda är, som syns i diagram 2, den asiatiska invandrargruppen lika stor som den nordiska med 27 procent vardera av befolkningen. Den asiatiska gruppen består framför allt av invandrare från Mellanöstern, som invandrat till Sverige under de senaste 15 åren. På tredje plats storleksmässigt kommer personer från Europa utom Norden och EU, vilket främst handlar om personer från f d Jugoslavien och de östeuropeiska länderna. Dessa omfattar 23 procent av alla utrikes födda. EU-länderna och Afrika står för 10 respektive 6 procent medan personer från Sydamerika utgör 5 procent av alla utrikes födda. Bland sydamerikanerna är ca hälften från Chile. De nordamerikanska invandrarna utgör bara två procent av alla utrikes födda i Sverige. 14

Diagram 2. Andelen utrikes födda i Sverige efter region, 2002 Sydamerika 5 % Asien 27 % Norden 27 % Nordamerika 2 % Afrika 6 % EU-länder utom Danmark och Finland 10 % Europa utom Norden och EU 23 % Källa: SCB, 2002 Om vi tittar på diagram 3, som avser både utrikes födda personer och personer födda i Sverige med minst en utrikes född förälder, kan vi se att andelen från Norden blir väsentligt mycket högre, 34 procent. Detta beror på att övriga grupper är så pass nyanlända att de inte hunnit få barn i Sverige i samma utsträckning som nordbor. Denna bild kommer sannolikt att förändras markant under de närmaste 10 åren. Diagram 3. Utrikes födda och födda i Sverige med minst en utlandsfödd förälder Asien 22 % Sydamerika 4 % Norden 34 % Nordamerika 3 % Afrika 5 % EU-länder utom Danmark och Finland 12 % Europa utom Norden och EU 20 % Källa: SCB, 2002 15

Diagram 4 illustrerar hur invandringen från olika regioner varierat genom åren. Diagram 4. Utrikes födda efter invandringsår 140 000 Norden 120 000 100 000 EU15 (utom Norden) 80 000 Europa (utom Norden och EU) 60 000 Afrika 40 000 Nordamerika 20 000 0 Okänt -1969 1970-74 1975-79 1980-84 1985-89 1990-94 1995-99 2000-02 Sydamerika Asien Källa: SCB, 2002 Vi kommer nedan att beskriva invandringen från de olika regionerna närmare. Norden Sverige har en lång tradition av invandring från våra nordiska grannländer. Utrikes födda nordbor uppgår i dag till 280 000 personer. Om vi även räknar in personer med minst en utrikes född förälder omfattar den nordiska gruppen totalt 663 000 personer (tabell 2). Finland är det klart största ursprungslandet med ca 190 000 utrikes födda personer i Sverige och 255 000 i andra generationen. Danmark och Norge är avsevärt mycket mindre till antal men tillhör fortfarande de större invandrarländerna i Sverige. Tabell 2. Nordiska invandrare Region/Land Utrikes födda Födda i Sverige Sedan 1970-talet har invandringen av nordbor till Sverige minskat kontinuerligt. År 1980 uppgick antalet personer med nordiskt ursprung till 340 000 för att till millennieskiftet ha minskat till de 280 000 vi har i dag. Enligt SCB:s prognoser kommer antalet att ligga kvar på denna nivå fram till år 2010 för att sedan minska till 265 000 år 2020. Totalt Norden 279 570 384 057 663 627 Finland 191 515 255 015 446 530 Danmark 39 890 58 666 98 556 Norge 44 474 71 141 115 615 Island 3 691 2 654 6 345 Källa: SCB, 2002 Även om det finns skillnader mellan de olika nordiska ländernas kultur och identitet har vi också mycket gemensamt. Vi tillhör alla väst, med allt vad det innebär i form av ekonomisk standard och graden av individualitet. Vi har samtidigt en gemensam religion och i stor utsträckning gemensam historia. Samtidigt har flertalet av de nordiska invandrarna levt i Sverige under lång tid och kan anses integrerade i samhället. De har också i stor utsträckning gift sig med andra svenskar. De nordiska 16

invandrarna har heller inte upplevt förtryck som minoritetsgrupp i hemlandet (utom vissa romska grupper). Dessa faktorer bidrar till att skillnaderna i konsumtionsvanor torde vara förhållandevis små mellan svenskar och nordbor. Men det faktum att även nordbor kan ha rötter i något annat land påverkar givetvis vissa av de strukturella faktorerna som språk och relationen till hemlandet. Europa Personer från EU-länder (utom Norden) uppgår till ca 100 000 utrikes födda personer och över 225 000 om vi räknar in svenskfödda med en utrikes född förälder. Den europeiska gruppen utanför EU är än större med ca 245 000 utrikes födda och över 380 000 om vi räknar in andra generationens invandrare (tabell 3). Under 1950- och 1960-talen kom stora strömmar av arbetskraftsinvandrare till Sverige bland annat från Jugoslavien, Italien och Grekland. Många italienare och greker har i dag återvänt till hemlandet, men Sverige har fortfarande en stor och växande befolkning med ursprung i f d Jugoslavien. Under 90-talet mottog Sverige ett mycket stort antal flyktingar både från Bosnien-Hercegovina, Serbien-Montenegro och Kroatien. I dag uppgår antalet personer som är födda i f d Jugoslavien till minst 140 000 utrikes födda personer och andra generationens invandrare till över 60 000 personer. Det är sannolikt att vi kommer att se en fortsatt invandring från regionen, främst i form av anhöriga till personer som redan fått uppehållstillstånd. Sverige har i dag en mycket liten nytillströmning av invandrare från de nuvarande EU-länderna, eftersom det finns få ekonomiska incitament för medborgare i dagens EU-länder att flytta hit. SCB förväntar sig inte heller, i sina befolkningsutvecklingsprognoser, en ökning av migrationen från de nuvarande EU-länderna utan antar att den kommer att hålla sig på dagens låga nivå, vilket är ca 6 000 personer per år under de närmaste 20 åren. Tabell 3. Europeiska invandrare Region/Land Utrikes födda Födda i Sverige Däremot förväntas en viss ökning av invandringen från de nya EU-länderna som Polen och Baltikum, eftersom skillnaden i levnadsstandard fortfarande är så stor. Hur stor invandringen blir beror delvis på Sveriges och övriga EU:s övergångsbestämmelser. När Källa: SCB, 2002 Spanien, Grekland och Portugal gick med i EU var man i Sverige också oroad över stora migrationsströmmar av vad man i dag kallar sociala turister. Så blev inte fallet. I stället förbättrades levnadsstandarden i de sydeuropeiska länderna och människor valde att stanna hemma. Totalt Europa utom Norden och EU 243 109 138 935 382 044 EU-länder utom Danmark och Finland 100 673 125 448 226 121 Bosnien-Hercegovina 52 948 10 708 63 656 Jugoslavien 74 418 47 609 122 027 Polen 41 119 28 377 69 496 Storbrit & Nordirland 16 055 16 157 32 212 Tyskland 39 447 55 458 94 905 Ungern 13 935 13 956 27 891 17

Sverige har dock redan i dag en relativt stor befolkning med rötter i Östeuropa. Totalt omfattar människor från de forna sovjetstaterna 1 113 000 personer (minst 150 000 inklusive andra generationen). Den enskilt största gruppen består av polacker som utgör över hälften av gruppen. De östeuropeiska invandrarna är välutbildade och har uppnått en förhållandevis hög sysselsättningsgrad i Sverige. Det finns dock skillnader både i religion, språk och naturligtvis i relationen till hemlandet, som kan påverka konsumtionen på olika sätt. De sydeuropeiska invandrarna skiljer sig från svenskar när det gäller religion; de är katoliker (till exempel kroater, spanjorer, italienare), ortodoxa (serber, greker) och muslimer (framför allt bosnier). Sydeuropéer är också mer familjeorienterade än svenskar generellt. De strukturella faktorerna varierar i gruppen. De har varit olika lång tid i Sverige och är också integrerade i samhället i olika grad. Ett annat modersmål i kombination med relationen till hemlandet är också påverkande faktorer. Krigen på Balkan har dessutom bidragit till att den etniska tillhörigheten är stark för många från f d Jugoslavien. Asien Invandrare från Asien är vår i dag snabbast växande invandrargrupp. Gruppen har t o m vuxit sig något större än den nordiska bland utrikes födda och omfattar i dag drygt 280 000 personer (SCB, 2002). Om vi räknar in andra generationen uppgår gruppen till över 415 000 personer. Tabell 4. Asiatiska invandrare Region/Land Utrikes födda Födda i Sverige Totalt Asien 280 916 135 372 416 288 Irak 62 751 18 559 81 310 Iran 52 721 18 771 71 492 Libanon 20 473 17 990 38 463 Turkiet 33 094 30 511 63 605 Som vi ser i diagram 4 började gruppen växa kraftigt under mitten av 80-talet till följd av politisk förföljelse och krig i hemländerna, och avmattningen under senare år har bara varit marginell. Syrien 15 156 (ej uppgift) Källa: SCB, 2002 Den asiatiska gruppen består, som tidigare nämnt, framför allt av personer från Mellanöstern. Bara människor från Irak, Iran, Turkiet och Libanon uppgår totalt till 170 000 personer (tabell 4). Men det är viktigt att känna till att ursprungsland i Mellanöstern säger mycket lite om vilken etnisk grupp invandraren tillhör. Det finns exempelvis ett stort antal kristna ortodoxa syrianer och assyrier i Sverige, som härstammar från bl a Turkiet, Syrien och Libanon. De sunnimuslimska kurderna är också en stor grupp som framför allt kommer från Irak, Turkiet och Iran. Irakiska flyktingar, som främst består av kurder, har vuxit kraftigt de senaste tio åren. 90 procent av alla irakier i Sverige har anlänt efter 1990. I dag är den irakiska gruppen den tredje största enskilda invandrargruppen i Sverige. Iranierna är framför allt sekulariserade muslimer (främst perser), medan araberna är religiösa i större utsträckning. Från Turkiet kom de första invandrarna till Sverige som arbetskraft under 50- och 60- talen, men antalet anhöriginvandrare och även politiska flyktingar, då främst kurder, som anlände under 80-talet var ännu större. Även Libanon har försett oss med viss arbetskraft, men övriga har framför allt anlänt som flyktingar eller som anhöriga till dem. 1 Albanien, Bulgarien, Polen, Rumänien, Ryssland. Estland, Lettland, Litauen, Slovakien, f d Sovjetunionen, Tjeckien, f d Tjeckoslovakien, Ukraina, Ungern, Vitryssland (alla registreras efter det land de utvandrade från). 18

Flertalet personer från Mellanöstern i Sverige är dock muslimer, även om ca hälften av alla omkring 350 000 muslimer i Sverige uppskattas vara tämligen sekulariserade. Mellanöstern är också en typisk familjeorienterad region. Enligt SCB:s befolkningsutvecklingsprognos kan vi vänta en fortsatt ökad invandring från Mellanöstern. Detta framför allt på grund av en ökad invandring av anhöriga till personer som redan erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Under år 2003 stod andelen ickeeuropéer för 53 procent (Migrationsverket, 2003) av alla som invandrade till Sverige! Därtill är Mellanöstern intressant för rekrytering av arbetskraft (Rauhut 2002). Hela västra Asien beräknas ha en fortsatt mycket positiv befolkningsutveckling fram till 2050. Regionen har samtidigt stora problem med undersysselsättning i synnerhet för sin högutbildade befolkning. Detta i kombination med att det redan finns etablerade migrationsströmmar från regionen till Sverige ökar möjligheterna för arbetskraftsinvandring. Sydamerika I dag bor nära 85 000 personer med ursprung i Latinamerika i Sverige. Av dessa är ca 53 000 personer födda utomlands. Nästan halva gruppen kommer från Chile och i övrigt är det tämligen jämt fördelat mellan ett stort antal sydamerikanska länder, däribland Colombia, Brasilien, Argentina och Bolivia (tabell 5). Tabell 5. Sydamerikanska invandrare Region, land Utrikes födda Födda i Sverige Totalt Sydamerika 53 315 29 636 82 951 Chile 27 345 16 457 43 802 Källa: SCB, 2002 Vid tiden för den chilenska militärkuppen 1973 bodde i runda tal 1 500 latinamerikaner i Sverige. Chilenska politiska flyktingar blev de första kvotflyktingarna i Sverige under perioden efter 1973. De var huvudsakligen akademiker, studenter och arbetarledare. Under 1980-talet kom en andra våg av chilensk invandring, men då var det framför allt ekonomiska flyktingar som kom hit. I dag bor ca 44 000 personer med ursprung i Chile i Sverige. Av dessa är 27 000 födda i Chile. Invandringen från det geografiskt avlägsna Sydamerika har varit måttlig under de senaste årtiondena. Framtida invandring från regionen är svår att sia om och beror framför allt på den politiska och ekonomiska utvecklingen. De sydamerikanska invandrarna tillhör den grupp som i USA kallas hispanics (d v s latinamerikaner). Om det finns några likheter mellan konsumtionen i den latinamerikanska populationen i USA och den i Sverige är osäkert. Att spanskan är ett världsspråk bidrar till möjligheterna att behålla de kulturella banden genom utbudet av exempelvis spanska satellitkanaler. 19

Afrika Från Afrika har vi i dag ca 60 000 utrikes födda personer och därtill nära 45 000 personer med minst en förälder som är född i Afrika. Flertalet personer kommer från det krigs- och svältdrabbade Afrikas horn. De länder vi räknar till Afrikas horn är Eritrea, Etiopien och Somalia. Gruppen har framför allt anlänt till Sverige under de senaste 15 åren. I dag uppgår antalet personer från Afrikas horn till drygt 45 000 personer. Av dessa är ca 30 000 födda utomlands (tabell 6). Tabell 6. Afrikanska invandrare Region/Land Utrikes födda Födda i Sverige Totalt Afrika 59 507 43 581 103 088 Etiopien 11 409 7 773 19 182 Eritrea 3 943 uppg saknas Somalia 14 005 8 050 22 055 Källa: SCB, 2002 Övriga personer från Afrika utgörs framför allt av politiska flyktingar från de nordafrikanska länderna Egypten, Tunisien och Algeriet. Framför allt de nordafrikanska länderna har potential som framtida avsändare av arbetskraft till Europa i allmänhet och även Sverige. Nordafrikas befolkningssituation liknar den i västra Asien, men till skillnad från den asiatiska invandringen till Sverige har vi i dag inte några större invandrarströmmar från den regionen. Trots detta anser Rauhut (2002) att Nordafrika utgör en intressant region för arbetskraftsinvandring. Man tror att den muslimska gemenskapen regionerna emellan kan utnyttjas för att skapa migrationsströmmar. Länder från mellersta och södra Afrika som Etiopien och Somalia har i dag så låg utbildningsnivå att de trots en hög befolkningstillväxt inte antas utgöra primära avsändarländer av arbetskraft. Anhörigoch flyktinginvandringen förväntas dock öka fram till 2020, men inte markant. Den afrikanska befolkningen i Sverige är till stor del muslimer. En stor andel är också troende. Invandrarna från Afrikas horn anlände till Sverige framför allt under 90-talets krisår. Det har bidragit till svårigheterna för gruppen att få fotfäste på arbetsmarknaden, vilket i sin tur har försvårat gruppernas integration i samhället. 20

EN KÖPKRAFTSANALYS AV SVERIGES INVANDRARGRUPPER Den statistik över det stora och ökande antalet personer med annan etnisk och kulturell bakgrund som vi redogjort för vittnar om en betydande marknad. Frågan är dock hur stor marknaden är uttryckt i monetära termer. Ständigt återkommande rapporter från Integrationsverket, Diskrimineringsombudsmannen och andra instanser vittnar om en negativ situation på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund. I vissa fall får man intrycket av att invandrare över huvud taget inte arbetar i Sverige. Så är givetvis inte fallet. Samtidigt är det ett faktum att det i dag är svårare för invandrare att få arbeten som motsvarar deras kvalifikationer än det är för svenskar. Sysselsättningsgraden är också väsentligt lägre för utomeuropeiska grupper. För att få en uppfattning om hur stor den mångkulturella marknaden är kommer vi att redogöra dels för sysselsättningsgrad, dels för förvärvsinkomst och disponibel inkomst fördelat på hushåll i olika ursprungsregioner. Vi kommer också göra en beräkning av den totala köpkraften för utrikes födda fördelat på olika ursprungsregioner. Sysselsättningsgrad Sysselsättningen för invandrare har varierat kraftigt under de senaste decennierna. Under arbetskraftsinvandringsåren på 1950- och 1960-talen var sysselsättningen högre bland invandrare än bland svenskar, men sedan dess har nivån sjunkit kontinuerligt, med några upp och nedgångar (diagram 5). Den allt lägre sysselsättningsgraden har flera orsaker. En orsak är att Sverige under 70- talet lade om sin migrationspolitik från en hög andel arbetskraftsinvandring till en hög andel flyktingoch anhöriginvandring. Arbetskraftsinvandrarna hamnade direkt i industrins produktion, medan flyktingarna ofta får gå i åratal utan arbete. Ytterligare en orsak till den lägre sysselsättningen är att industrin och våra arbetsuppgifter förändrats. Under 60-talets löpande-bandproduktion var språk- och kulturkompetens inte avgörande. I dag kräver de flesta arbetsuppgifter att man kan kommunicera i både tal och skrift på svenska och samtidigt att man är så kallat socialt kompetent. Vad social kompetens innebär kan skilja sig ganska mycket från land till land, vilket gör det svårare för invandrare från avlägsna kulturer att leva upp till normen. 21

Diagram 5. Sysselsättning efter födelseregion/ursprung. Befolkning 16 64 år Utrikes födda Barn till invandrare Infödda svenskar Mellanöstern/Nordafrika Sydeuropa 1993 2000 2002 Östeuropa Västvärlden Norden 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Källa: SCB, 2003 Flykting- och anhöriginvandringen sker också oberoende av Sveriges konjunktur och huruvida vi är i behov av arbetskraft. Under 90-talet mottog vi ett mycket stort antal flyktingar både från Balkan, Mellanöstern och Afrikas horn. Det höga antalet flyktingar under en mycket kort tidsperiod i kombination med lågkonjunkturen blev förödande för sysselsättningen bland invandrare. Skillnaden i andelen sysselsatta mellan infödda svenskar 2 och de utrikes födda var närmare 20 procentenheter under 1990-talet. I början av 1980-talet var motsvarande skillnad bara två procentenheter. Situationen på arbetsmarknaden har dock förändrats avsevärt sedan 90-talet, speciellt i de grupper som hade den högsta arbetslösheten. Personer från Mellanöstern och Nordafrika har ökat sin sysselsättningsgrad från ca 35 procent till 50 procent och östeuropéer från ca 60 procent till närmare 70 procent. Detta kan jämföras med svenskars marginella sysselsättningsökning, om än från en väsentligt högre nivå. Även om arbetslösheten fortfarande är mycket högre bland utrikes födda än bland svenskar är detta ett gott tecken. Även barn till två utrikes födda föräldrar har en något lägre sysselsättningsgrad än personer med svensk bakgrund, men den har ökat från ca 52 procent 1993 till 70 procent år 2002. Invandrare, exempelvis personer från Mellanöstern, skapar också sysselsättning och tillväxt genom sitt företagande. Omkring var femte förvärvsarbetande person från Mellanöstern och Nordafrika drev år 2002 eget företag, vilket är betydligt vanligare än bland infödda svenskar (ca 10 procent). Tiden i Sverige påverkar sysselsättningen i hög utsträckning. Att vissa grupper är så pass nyanlända, som t ex personer från Mellanöstern, bidrar starkt till att gruppen har så låg sysselsättningsgrad. Vi kan se (diagram 6) att kvinnor från Asien och Afrika efter 20 år har lika hög sysselsättning som nordbor, om än inte lika hög som svenskar. Det verkar dock som om det tar längst tid för asiater och afrikaner att komma upp i samma sysselsättningsgrad som den övriga befolkningen. Detta kan delvis bero på diskriminering på arbetsmarknaden. Dessa siffror säger dock inte mycket om hur det kommer att se ut i framtiden. 2 Personer födda i Sverige och med båda föräldrarna födda i Sverige. 22