EKObruk Norr Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 1 2007 Foto: Torbjörn Pettersson Ur innehållet Ledaren Från teori till praktik Lönsamhet i nötköttsproduktionen Energi på gårdsnivå Aranea certifierar
ledaren Från teori till praktik Imars 2000 började jag arbeta på länsstyrelsen i Västernorrland. Under mina år här har jag haft ett antal olika arbetsuppgifter, allt från handläggning och kontroll av EU-stöden till kompetensutveckling inom Kulm/K2. Under några år har jag också haft förmånen att arbeta som projektledare för ett landsbygdsutvecklingsprojekt i länet. I mars 2007 räknar jag med att stämpla ut för sista gången från länsstyrelsen i Härnösand. Jag ser nu istället fram mot en tillvaro utan stämpelklocka men med fler arbetstimmar under veckans alla dagar. Familjen Gillberg-Danvind ska nämligen bli lantbrukare på Björksättra Gård. Gården ligger i Huddinge, ca 15 km fågelvägen från Sergels torg. På Björksättra Gård bedrivs idag KRAV-ansluten mjölkproduktion med leverans till Arla från ett femtiotal kor. Till gården hör också 100 ha åker och 30 ha naturbetesmarker. Vi tar under vårvintern över gårdsarrendet på Björksättra som ägs av Huddinge kommun. Nu kan man ju fråga sig varför en kommun ska äga en mjölkgård. Historiskt beror det på, om jag förstått saken rätt, att kommunerna runt Stockholm ville säkra tillgången på mark inför framtidens expansion av staden. Sedan ett antal år tillbaks har motivet ändrat karaktär. Det handlar fortfarande om att säkerställa tillgången till mark men nu för kommuninnevånarnas rekreationsmöjligheter, helt enkelt tillgången till någorlunda ostörd skog och mark att vistas i för natursugna storstadsbor. Björksättra Gårds verksamhet bedrivs inom minst fem olika naturreservat. Det ser vi som en stor utmaning men också en trygghet i form av ett skydd för åker- och betesmarken. Utan naturreservaten hade risken för att bli av med mark på grund av väg- och husbyggnationer varit stor, kanske allt för stor. Huddinge kommun bedriver ett långsiktigt arbete tillsammans med arrendatorerna på gårdarna. Stor vikt läggs vid att markerna ska skötas med ett levande lantbruk. Betande djur av olika djurslag och en variation av grödor på åkrarna ses som viktiga inslag i skötseln av markerna. Närheten till den så kallade marknaden kan inte gärna vara mycket närmre än 15 km från Sergels torg. Det medför att gården har en del verksamheter som vänder sig till besökare. Björksättra är sedan länge en av de gårdar i Stockholmstrakten som är besöksgårdar för Arlas miniorverksamhet. Under vintern besöks Björksättra av ca 3 000 barn mellan 6 och 9 år gamla. Denna verksamhet tar ca 5 timmar per dag, två dagar i veckan under 4 månader per år. Till det kommer ett antal studiebesök av människor i varierande åldrar som är intresserade av att få veta mer om hur ett modernt ekologiskt lantbruk fungerar. Kosläppet på våren är en annan attraktion som lockar många besökare. En röd tråd i de arbeten jag haft tidigare är en stor kontakt med människor, jag ser fram mot att i fortsättningen kombinera det med aktivt lantbruk. Den här närheten till marknaden är kanske inte alltid av godo, för om sanningen ska fram så finns det en viss oro till exempel för betesdjurens hälsa under utevistelsen. Det lär också finnas ett stort behov av skräpplockning inför vallskörden på vissa utsatta åkrar som ligger nära genomfartsvägar. Apropå närhet till marknaden så bor vi nu i Ramvik norr om Härnösand, enligt vissa inte speciellt centralt. Jag kollade för ett tag sedan möjligheten till bredband med vårt största telebolag. Bredband med i stort sett valfri hastighet var inget problem! Dessutom erbjöd företaget i fråga kabel- TV, ett lockande alternativ för den som i dagsläget endast har en halvdan 1:a, ännu sämre 4:a och obefintlig 2:a. Glad i hågen tänkte jag att även möjligheterna till bredband/kabel-tv på Björksättra måste undersökas. Efter en något längre väntan under sökningen trodde jag att min dator börjat med ståupp-komik, telestationen som Björksättra är ansluten till är varken utbyggd för det ena eller det andra. Under ett något undrande samtal till det stora telebolagets supporttelefon besannades dock mina farhågor, 15 km från Sergels torg har inte teknikutvecklingen hängt med. Vårt modem verkar få hänga med ett tag till. Lasse Gillberg Lantbrukskonsulent Länsstyrelsen Västernorrlands län Foto: Torbjörn Pettersson EKObruk Tidningen är ett samarbetsprojekt inom miljöprogrammet för jordbruket i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg och Dalarna. Tidningen finansieras gemensamt av Sverige och EU, ukommer med sex nr/år och vänder sig till dig som är intresserad av ekologiskt lantbruk. Detta nummer sänds till alla som har fått EU-bidrag 2006. Kostnadsfri prenumeration kan beställas hos Gun Bernes, fax 090-786 87 49, postadress se nedan eller via e-post gun.bernes@njv.slu.se Adress: EKO-bruk Norr, Röbäcksdalen Box 4097, 904 03 UMEÅ Ansvarig utgivare: Mats Hindström Länsstyrelsen Gävleborg, 026-17 11 33 Grafisk Form: EnaInfo, Ödeshög Tryck: Danagårds Grafiska Redaktionskommitté: Gun Bernes, SLU Grovfodercentrum, 090-786 87 44 Berit Löfgren, Länsstyrelsen Gävleborg, 026-17 11 36 Ingvar Persson, Länsstyrelsen Västerbotten, 090-10 82 60 2 Ekobruk Norr Nr 1 2007
Ekonomisk analys av tio nötköttsföretag i Västerbotten Foto: Torbjörn Pettersson Köttproduktionen är i gungning med jämna mellanrum, osäkerhet kring slakteriföretagen, prissättningen och stöden är några faktorer som spelar in. Men hur är läget i praktiken? I ett projekt bekostat av Länsstyrelsen har den ekonomiska situationen på tio nötköttsgårdar i Västerbottens kustland granskats. Produktionskostnaderna för diko med kalv, dikokviga, nötkött och hemmaproducerat foder har beräknats. I dessa kostnader ingår maskiner, byggnader, arbete och allt övrigt som berör nötköttsproduktionen, som till exempel gårdens driftsledning. Räntan är satt till 5 %. Kostnaderna är beräknade för år 2005. Ett gårdsstöd på 1100 kr/ha samt övriga vanligast förekommande stöd är medräknade. Gårdar av varierande storlek På åtta av gårdarna är köttproduktionen den huvudsakliga inkomstkällan. Gårdarna brukar 30 116 ha åker och hade år 2005 22 115 djurenheter. Åtta av gårdarna har dikor, av dessa vidareuppföder alla utom en sina avvanda kalvar. Tre av gårdarna med dikor köper också in kalvar, både mjölk- och köttras, för uppfödning till slakt. De två återstående gårdarna är specialiserade nötköttsproducenter och föder upp mjölkrastjurar och -stutar. Ha koll på maskinkostnaderna Gårdarna får en genomsnittlig timlön på 142 kr/tim med en spridning från 53 till 224 kr/tim. Gårdar med hög timersättning har främst låga produktionskostnader för det hemmaproducerade fodret. Dessa gårdar lejer oftast för maskintjänster och har en billig maskinpark. Men det går också att få en bra lönsamhet med höga maskinkostnader per hektar om skördenivån är hög. Det finns ett tydligt samband mellan vallfodrets produktionskostnad och antalet arbetstimmar per skörd. Vallensilaget kostade i genomsnitt 1,13 kr/kg ts med en spridning från 0,70 till 1,83 kr/kg ts. Bete på vall kostade 22 öre per kg ts och för varje kg ts naturbete görs en vinst på 1,33 kr. Sex gårdar producerar korn för i medeltal 1,26 kr per kg och halm för 93 öre per kg. Det går att få lönsamhet Undersökningen visar att det går att få lönsamhet med flera olika slags gårdar, se tabellen. En gård som köper in avvanda köttrastjurar, en gård som köper in mjölkrastjurar och en liten ekologisk gård med dikor och uppfödning av kalvarna till slakt, hade alla en timlön över 180 kr/timme. Gårdarna med ekologisk växtodling hävdar sig bra, vallfoderkostnaden var här i genomsnitt 1,05 kr/kg ts. Fem av gårdarna har ekologisk djurhållning. Alla dessa har dikor och fyra av dem föder också upp sina kalvar till slakt. Gårdarna hade 2005 i genomsnitt 68 ha och 41 djurenheter. Maskinkostnaden var 2800 per ha och arbetsersättningen 144 kr per timme. En fullständig redogörelse av undersökningen, liksom ett scenario över en lönsam köttproduktion i Västerbotten, görs vid SLU Grovfodercentrum och kan beställas av författaren. Torbjörn Pettersson SLU Grovfodercentrum 090-786 87 42, torbjorn.pettersson@njv.slu.se Sammanställning över 10 gårdar med nötköttsproduktion rangordnade efter produktionens timersättning Gård 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Medel Andel ekologisk areal 60% 100% 0 100% 100% 20% 100% 0 100% 0 Ekologisk djurhållning Ja Ja Ja Ja Ja Areal, ha 116 40 100 86 109 100 30 105 74 104 86 Vallkostnad, kr/kg ts 0,70 0,81 0,88 1,13 0,87 0,89 1,12 1,76 1,34 1,83 1,13 Djurenheter, DE 71 23 85 45 78 85 22 115 36 90 65 Maskiner, kr/ha och år 2 669 2 724 4 423 2 102 2 010 2 844 4 325 3 557 2 813 3 176 3 064 Arbete med djur, tim/år 936 357 1 921 737 1 561 1 619 328 2 142 1 053 1 163 1 182 Arbete totalt tim/år 1569 679 2 889 1482 2 161 2 586 690 3 536 1 670 2 442 1 970 Lön, kr/tim 224 184 184 166 150 147 144 89 76 53 142 Lön, *1000 kr/år 351 125 532 246 324 380 99 315 127 129 263 Ränta, *1000 kr/år 134 31 177 74 128 127 48 111 84 141 105 Lön+ränta, *1000 kr/år 485 156 709 320 452 507 147 425 211 270 368 Ekobruk Norr Nr 1 2007 3
Energi hur hot kan det bli?! Foto: Ingvar Persson Ett mildare klimat ger också ett blåsigare klimat. Vindkraft har framtiden för sig. På senare år har man inte kunnat öppna en tidning utan att hitta artiklar som handlat om energi, klimatfrågan och sparåtgärder. Under förra våren ordnade länsstyrelsen i Västerbotten en seminarieserie om energi med fyra teman: energieffektivisering på gårdsnivå, odling och förädling av energi på gårdsnivå, värmeanläggningar på gårdsnivå samt alternativ energi. Dagarna var fristående från varandra men hade samma målsättning, att förbättra energibalansen i livsmedelsproduktionen och visa på vilka möjligheter som finns att odla och förädla bioenergi på den egna gården. Sverige förbrukar ungefär 600 TWh (terawattimmar) energi per år och lantbruket står för ungefär 4 TWh. Dessa 4 TWh består av 60 procent diesel, 30 procent el och resten är bioenergi. Lantbruket kan i framtiden bli en viktig aktör på energimarknaden. Energieffektivisering på gårdsnivå Många gånger kan små förändringar ge stora resultat utan investeringar och sådant tycker alla om. Sparsam körning är ett lysande exempel på hur man genom att förändra sitt sätt att t.ex. plöja kan spara så mycket som 20 procent diesel utan att kapaciteten försämras. En felaktigt inställd plog kan öka dragkraftsbehovet och därmed dieselförbrukningen med 20 procent. Att variera plöjningsdjupet mellan plöjningarna sparar också energi. Ett plöjninsdjup på 23 cm kräver nästan dubbla dragkraftsbehovet jämfört med plöjning på 13 cm. Ett annat sätt att sänka dieselförbrukningen är att med fronthydraulik göra flera arbetsmoment samtidigt. I energisnåla vallskördesystem är snabb och jämn förtorkning av grönmassan viktig. Att transportera vatten är bara onödigt, kostar traktortimmar och plast. Kombipressar som både pressar och plastar rundbalar i ett moment sparar förutom arbetskraft även en traktor. Se över elförbrukningen Energirådgivaren på Umeå Kommun, Maria Sjögren, pratade om vad man kan göra för att få ner sin kostnad för elenergi. Tyvärr är man ganska låst idag med få aktörer och dålig konkurrens mellan elleverantörerna. Ett dåligt elavtal kan läggas rörligt för att sen låsas på en lägre nivå. Fem öres skillnad på en årsförbrukning om 200 000 kwh är faktiskt 10 000 kronor. Genom att planera användningen av sina elektriska maskiner kan man kanske klara sig med en mindre huvudsäkring och spara lite pengar på den fasta avgiften. Andra viktiga saker att tänka på när det gäller gårdens energieffektivitet: Kör traktorn på ett varvtal där man kan ta ut max effekt vid lågt varvtal, 100 varvs sänkning på motorns varvtal ger 10 procent i bränslebesparing. Bannlys tomgångskörning, tar 4 6 l/timme. Stor skillnad i bränsleförbrukning mellan olika traktormärken, titta på www.dlg-test.de Radialdäck spar bränsle och det gäller inte bara traktorns däck. Se över möjligheten till värmeåtervinning från djuren, en ko avger 800 900W. En bra vattenhaltsmätare för spannmål håller koll på onödig övertorkning. 4 Ekobruk Norr Nr 1 2007
Biobränslen från åkermark och skog Vi är duktiga i Sverige på att använda bioenergi och 2004 stod bioenergi för ungefär 20 procent av energiförsörjningen vilket är en hög andel jämfört med andra länder i Europa. Fram till år 2020 är målsättningen att 20 TWh ska komma från åkermark vilket motsvarar biomassa från ca 650 000 hektar åkermark. Vilka möjligheter har vi att odla energi på åkermark och vilken potential har olika grödor? Rörflen, havre och hampa är grödor som i första hand kommer ifråga på åkermark. Jag gjorde några enkla kalkyler och rörflenet syns vara intressantast om man ska leverera till värmeverk. Ingen lantbrukare kommer dock att tjäna några stora pengar som råvaruproducent av bränsleråvara. Förädling av det man odlat på åkern är intressant då man kan växla upp värdet på biomassa till kanske det tredubbla. I samband med en studieresa besöktes en lokal entreprenör som pressar loggar av spån. Vi hade med oss ett par säckar mald/riven rörflen för test i pressen, ett test som utan inställningar visade sig fungera bra. Peta in en pinne i brasan Vedeldning, dimensionering av gårdsanläggningar, pannor och kulvertsystem pratade Bengt-Erik Löfgren, Sveriges vedguru nummer ett om. De flesta förståsigpåare är överens om att oljeeran är över och uran som liksom oljan är en ändlig råvara kommer att ta slut. Så slutsatsen är att det inte finns någon genväg: vi måste minska vår förbrukning av el, framför allt vintertid och Bengt-Erik var mycket kritisk till dagens energipolitik som med värmepumpar sakta men säkert bygger fast oss i ett ökat elberoende. Ett värmebatteri som koppas till en fastbränslepanna kan minska oljeförbrukningen betydligt i spannmålstorkningen. I den här anläggningen sparar man 10 20 000 liter per år. byggnader. Det finns mer att läsa på www.lantbruketsbrandskydd.nu Dimensionering av värmeanläggningar Det finns som jag ser det två vägar: eldning mot ackumulatortank eller en panna som brinner kontinuerligt. Pannstorlekar och panntyper varierar beroende på vilket system man väljer. Moderna ved- och pelletspannor har mycket hög verkningsgrad och vissa är svanenmärkta för sina låga Foto: Ingvar Persson utsläppsemissioner. Har du en äldre oljepanna så kan den med rätt pelletsbrännare konverteras med bra resultat, se ÄFAB:s eller Konsumentverkets hemsida www.afabinfo.com eller www.konsumentverket.se. Gamla pannor (20 25 år) byter man ut och sätter in ny utrustning med bästa möjliga verkningsgrad istället för att lappa och laga. Naturens egen energi Sista seminariedagen handlade om småskalig vatten-, vind- och solkraft samt biogas, små kraftvärmeverk och bränsleceller. SMHI har kartlagt hela Sverige vad det gäller vindar och hur det blåser. Man vet idag ganska exakt var man ska ställa upp ett vindkraftverk för att få ut maximal effekt. Vindkraft klassas som miljöfarlig verksamhet vilket kan låta konstigt, men anläggningar som kan medföra olägenhet för omgivningen klassas som miljöfarliga. För vindkraftverken gäller buller, skakningar och reflexer från vingarnas rörelser. Denna artikel är ett kompakt koncentrat från våra energiseminarier som vi också tidigare skrivit om i tidningen Norrbruk. Det finns mycket mer att förmedla men jag har försökt ta upp det viktigaste. Ingvar Persson Länsstyrelsen i Västerbottens län Regler och brandskydd Vid planering av en värmeanläggning finns ett antal regler och lagar som måste följas. Kontakta den lokale sotarmästaren och eventuellt andra myndigheter som kommunen. Enligt miljöbalken har man skyldighet att skaffa den kunskap som behövs, man ska vidta skyddsåtgärder, använda bästa teknik, orsaka minsta möjliga intrång och olägenhet för andra samt bygga med ett hållbarhetsperspektiv. Lantbrukets brandskyddskommité (LBK) reglerar hur man ska bygga i lantbrukets Ett experiment som lyckades. Utan inställning av pressen kom rörflenet ut i fina loggar. Den ljusare loggen är gjord av spån. Foto: Ingvar Persson Ekobruk Norr Nr 1 2007 5
Det finns två godkända certifieringsorgan i Sverige, ARANEA och SMAK. I nr 6 2006 kunde ni läsa om SMAK. I detta nummer finns uppgifter från ARANEA. Endast certifierad produktion ger fullt ekostöd Den som inte har certifierat sin ekologiska produktion kommer bara att få en del av stödet under 2007. Det innebär att det finns pengar att vinna på att vara certifierad. Aranea certifiering erbjuder både EU-ekologisk certifiering och KRAV-certifiering. Du väljer själv vilken du vill ha, ekostödet blir detsamma. Vill du få fullt statligt stöd för din ekologiska produktion måste den vara certifierad. Det gäller för dig som ska skriva nytt femårsavtal. Det innebär att det finns pengar att vinna på att vara certifierad. En annan fördel är möjligheten att få ut ett mervärde för produkterna eftersom det blir tillåtet att sälja dem som ekologiska. Vi rekommenderar att du tar kontakt med uppköpare för eventuellt kontrakt. Det särskilda stödet för kvalitetscertifiering, som är en ersättning för själva certifieringskostnaden, kommer att finnas kvar minst till och med 2007. Du kan söka detta stöd och miljöersättningen för ekologiska produktionsformer samtidigt. KRAV eller EU-ekologiskt? Du väljer själv om certifieringen ska ske enligt KRAVs regler eller EUs förordning (Rådets förordning (EEG) nr 2092/91). Stödet blir lika stort oavsett certifiering. Bra att veta är att de flesta som vidareförädlar i Sverige vill i huvudsak köpa KRAV-märkta råvaror. För närvarande är marknaden för EU-ekologiska produkter liten. Aranea erbjuder båda certifieringstjänsterna. KRAV-certifierade produkter är samtidigt EU-ekologiska. Helt omlagd eller ej? Hela din gård behöver inte vara omlagd, men hela den areal som du söker miljöersättning för måste vara certifierad om du ska få full ersättning. Det är viktigt att du följer upp vad stödreglerna slutligen kommer att innebära. När måste du besluta dig? Senast när du skickar in din SAM-ansökan bör du vara ansluten till ett godkänt certifieringsorgan för att få fullt stöd. Så här går certifieringen till Du ansöker om certifiering till Aranea Certifiering och tecknar ett avtal. En av våra kontrollanter bokar tid och kommer på besök till ditt företag för att göra en inbesiktning. Kontrollanten skickar sedan in en kontrollrapport till Aranea. Rapporten granskas av en certifierare som avgör om produktionen kan godkännas. Handlar det om ett förädlingsföretag ska också de enskilda produkterna godkännas för att få säljas som EU-ekologiska eller KRAV-märkta. Har du en produktion som kräver karenstid får du meddelande om att reglerna uppfylls, och du får även veta när din produktion kan bli godkänd. När produktionen är godkänd får du ett certifikat och först då kan du börja sälja/marknadsföra din produktion som EU-ekologisk eller KRAV-certifierad. När din produktion är godkänd kommer du att få ett kontrollbesök per år. Besöket kan vara oanmält. Mindre pappersarbete med Aranea Aranea Certifiering har ett modernt webbaserat redovisningssystem som kallas e-kontoret. Där kan du själv fylla i dina uppgifter via datorn och ha en god översikt av dina produktionsuppgifter. E-kontoret har en kontrollfunktion som minskar risken för att du fyller i uppgifter på fel sätt. Du har även tillgång till dina certifikat och godkännandebrev. Ansök via Internet! Du kan ansöka om certifiering via www.araneacert.se. Där kan du själv skriva ut ett anslutningsavtal, som du undertecknar och skickar in till oss. Om du även söker EU-stöd behöver vi ha ditt avtal senast den 29 mars 2007. Om du lämnar dina produktionsuppgifter via e-kontoret före den 28 februari får du en rabatt på 1 000 kr. Före 15 mars är rabatten 700 kr och därefter 500 kr. Mer information Ytterligare information och möjlighet att anmäla din produktion finns på Araneas webbplats, www.araneacert.se. Du kan också kontakta oss på e-post, vanlig post eller telefon.info@araneacert.se Aranea Certifiering, Box 1940, 751 49 Uppsala, tel 018-10 02 90. Sophia Johnson Processägare Affärsområde lantbruk Aranea Certifiering 6 Ekobruk Norr Nr 1 2007
RÅDGIVARE Dalarnas län Jakob Ebner, husdjur, Länsstyrelsen, 023-818 79 Kicki Markusson, husdjur, Svenska Husdjur, 0243-21 71 78 Johanna Rangrost, husdjur, Hushållningssällskapet, 0290-336 13, 070-67 87 877 Åsa Odelros, fjäderfä, 0291-610 41 Hans Bovin, växtodling, Deveco, 0650-56 71 10, 070-266 71 10 Henrik Bergman, växtodling, Hushållningssällskapet, 0278-404 82, 070-674 62 88 Erik Köpmans, växtodling, Länsstyrelsen, 023-818 35 Pirjo Gustafsson, potatis, GRO i Sverige AB, 0225-321 92, 070-330 96 14 Kristina Homman, trädgård, Länsstyrelsen, 023-818 29 Annica Larsdotter, trädgård, Hushållningssällskapet, 0226-303 08, 070-6517014 Leif Karlsson, ekonomi, Hushållningssällskapet, 0290-336 03 Christian Scheutz, ekonomi, Hushållningssällskapet, 019-6032713 Peder Schiöler, byggnader, Hushållningssällskapet, 018-56 04 21 Erik Fagerberg, byggnader, LantByggByrån, 023-70 95 41 Inger Lidegran, KRAV-kontrollant, 0248-123 77, 0705-91 16 78 Gävleborgs län Anna Backlin, husdjur, Länsstyrelsen, 026-17 11 34 Johanna Rangrost, husdjur, Hushållningssällskapet, 0290-336 13 Åsa Terent, växtodling, Länsstyrelsen, 026-17 11 27 Henrik Bergman, växtodling, Hushållningssällskapet, 0278-404 82, 070-674 62 88 Ulf Sundblad, växtodling, husdjur, Sundblads lantbrukskonsult, 0652-719 99 Hans Bovin, växtodling, Deveco, 0650-56 71 10 Kristina Homman, trädgård, Länsstyrelsen, 023-818 29 Annica Larsdotter, trädgård, Hushållningssällskapet, 0226-303 08 Olof Andersson, växthus, odlare, 0651-420 84 Klas Fredriksson, ekonomi, Länsstyrelsen, 026-17 11 59 Jan Hallgren, ekonomi, LRF-Konsult, 0278-63 92 50 Lasse Svensson, ekonomi, LRF-konsult, 0278-63 92 50 Erland Hedin, ekonomi, LRF-Konsult, 0651-76 61 74 Åsa Odelros, fjäderfä, 0291-610 41 Ylva Jonsson, KRAV, 060-12 03 95,, 0703-63 22 15 Mikael Henriksson, KRAV, 070-215 46 27 Inger Lidegran, KRAV, 0248-123 77, 0705-91 16 78 Lantbrukarledd rådgivning i Gävleborgs län: Carin Bratt, mjölk, kött, lamm, 0278-66 55 31 Niclas Danielsson, dikor, 070-214 65 70 Peter Eriksson, dikor, direktförsäljning, 0650-230 60 Johan Färnstrand, mjölk, proteinfoder, 0291-320 07 Lasse Rolfhamre, mjölk, lösdrift, 0651-330 28 Västernorrlands län Lisa Holmer, husdjur, Länsstyrelsen, 0611-34 90 09 Kalle Dahlberg, husdjur, Hushållningssällskapet, 0611-251 30 Fleming Rodebrand, utfodring mjölkkor, NNP Husdjur, 0612-223 68 Örjan Rudin, byggnader, dikor, får, 0692-210 72, 070-534 93 83 Maria Bellskog, husdjur, LRF Konsult 0620-259 20 Lee Mettälä-Krok, husdjur, LRF Konsult 0620-259 20 Margareta Magnusson, grönsaker friland, 0612-601 13, 0612-71 19 44, 090-786 94 34 Ulf Sundblad, växtodling, husdjur, Sundblads lantbrukskonsult, 0652-719 99 Hans Bovin, växtodling, Deveco, 0650-56 71 10 Ann-Sofie Stark, ekonomi, Hushållningssällskapet, 0611-251 41, 070-340 45 18 Jämtlands län Agneta Andersson, husdjur, Länsstyrelsen, 063-14 60 48 Ingrid Gunnarsson, husdjur, Länsstyrelsen, 063-14 62 05 Bodil Cornell, getter, Länsstyrelsen, 063-14 60 65 Hanna Arvidsson, växtodling, Länsstyrelsen, 063-14 60 70 Per-Erik Nemby, växtodling, SLU Ås, 063-302 07 Eva Engström, trädgård, Länsstyrelsen, 0696-521 20 Liv Ekerwald, trädgård, Ås trädgård, 063-301 01 Jith Chacko, ekonomi, Länsstyrelsen, 063-14 60 23 Christer Dahlqvist, byggnader, Länsstyrelsen, 063-14 60 35 Lennart Josefsson, KRAV, 0696-240 60, 0705-80 94 11 Västerbottens län Harry Eriksson, husdjur, Länsstyrelsen, 090-10 82 62 Lisbeth Andersson, mjölkproduktion/foderstater, Norrmejerier, 0934-204 50 Ingvar Persson, växtodling, husdjur, Länsstyrelsen, 090-10 82 60, 070-620 89 85 Per-Göran Persson, svinproduktion, växtodling, Länsstyrelsen, 090-10 82 55 Jan Banstorp, växtodling, Länsstyrelsen, 070-625 12 34, 0951-772 90 Torbjörn Pettersson, husdjur SLU, 090-786 87 42, 070-070- 623 67 10 Elisabeth Öberg, frilandsgrönsaker, bär, Hushållningssällskapet (BD), 0920-24 41 80 Håkan Hultman, frilandsgrönsaker, potatis, Hushållningssällskapet (BD), 0920-24 41 93 Mårten Wikner, ekonomi, LRF-konsult, 090-13 24 20 Ingemar Helgesson, byggnader, Länsstyrelsen, 090-10 82 74 Norrbottens län Jan G Nilsson, husdjur, Länsstyrelsen, 0920-962 69, 070-349 62 69 Anja Johansson, husdjur, Länsstyrelsen, 0920-962 74, 070-609 62 74 Alec Lundström, husdjur, Hushållningssällskapet, 0920-24 41 80 Maria Lundbäck, växtodling och husdjur, Hushållningssällskapet, 0923-121 83, 070-377 22 42 Josefin Lundberg, växtodling, Hushållningssällskapet, 0920-24 41 88 Bill Hultman, växtodling, Hushållningssällskapet, 0911-607 96 Karin Wiberg, växtodling, BodsjöGrönt, 070-294 70 12 Nina Olovsson, växtodling, DiNi-farmen, 0911-701 89 Håkan Hultman, frilandsgrönsaker och potatis, Hushållningssällskapet, 0911-668 90, 070-312 18 25 Elisabeth Öberg, frilandsgrönsaker och bär, Hushållningssällskapet, 0911-607 50, 070-598 48 49 Mats Fabricius, ekonomi, Hushållningssällskapet, 0920-24 41 82 Hela landet Åsa Odelros, fjäderfä- och äggproduktion, 0291-610 41, 0706-97 66 11 Sylvia Persson, svinproduktion, 0501-60 58 38, 070-696 87 02 Ekobruk Norr Nr 1 2007 7
Bpost Porto betalt kursaktuellt DALARNA Ekologisk tomatodling. Besök hos Ulf Engström, Skolträdgården i Södertälje, som bedriver ekologisk tomatodling i avgränsad bädd. Vi tittar på odlingen och diskuterar växtnäringsstrategier i ekologisk tomatodling. Visning av ympning av tomatplantor samt diskussion kring användningen av ympade tomatplantor. Kursdagen bygger på erfarenheter från den deltagardrivna forskningsgruppen som arbetar med ekologisk tomatodling. 21 mars kl 9 16. Anmälan senast 14 mars till Christina Winter, Jordbruksverket, Uppsala, 018-69 38 30, 070-258 04 44, christina.winter@sjv.se Teknik för småskalig ekologisk grönsaksodling. Johan Ascard, regional rådgivare för ekologisk grönsaksodling, lär ut om redskap och maskiner för bäddläggning, sådd, plantering, mekanisk ogräsbekämpning samt flamning som underlättar arbetet i en mindre grönsaksodling. Fornby Folkhögskola, Borlänge 29 mars kl 9.30 15. Anmälan senast 23 mars till Kristina Homman 023-818 29, kristina.homman@w.lst.se eller Länsstyrelsen 023-81 000. VÄSTERNORRLAND Certifiera ditt ekologiska lantbruk! Information om förändringar i ersättningen för ekologisk produktion i det nya landsbygdsprogrammet. Vilka möjligheter till certifiering finns att välja på och vad skiljer dem åt? Länsstyrelsen ordnar träffar som ger svar på det du behöver veta om certifiering innan det är dags att lämna in årets ansökan om jordbrukarstöd. Kontakta Anna Tjell 0611-34 90 12 eller Lisa Holmer 0611-34 90 09 för information om tid och plats. VÄSTERBOTTEN OCH NORRBOTTEN Nötköttsproduktion i Norr- och Västerbotten. Presentation av ekonomiprojekt som genomförts i Västerbotten. Vi visar på lönsamma produktionsmodeller och var bristerna finns i nötköttsproduktionen och åtgärder för att förbättra ekonomin. Vännäs 6 feb kl 12 15. Lycksele 6 feb kl 18.30 21.30. Burträsk 8 feb kl 12 15. Kalix 14 feb kl 12 15. Luleå el Piteå 14 feb kl 18.30 21.30. Anmälan senast 2 feb: Ingrid Gustafsson 090-14 61 80, Karin Isaksson, 0911-23 31 17. Ekologisk nötköttsproduktion. Dikor samt uppfödning av köttras- och mjölkrasdjur. Regelverk, utfodring och vård. Luleå 20 feb. Skellefteå 21 feb. Umeå 22 feb. Kl 10 15 på alla platser. Anmälan senast 13 feb: Ingrid Gustafsson 090-14 61 80, Karin Isaksson, 0911-23 31 17. Starta med ekologisk mjölkproduktion. En första kursdag har hållits, men det är öppet för alla att delta i fortsättningen. Kursen ordnas tillsammans med Norrmejerier. Träff 2 handlar om fodermedel, utfodring och djurhållning. Luleå 30 jan. Skellefteå 31 jan. Umeå 1 feb. Kl 10 15 på alla platser. Träff 3 tar upp ekologisk växtodling, t ex växtföljd, ogräs och växtnäring. Luleå 13 feb. Skellefteå 14 feb. Umeå 15 feb. Kl 10 15 på alla platser. Anmälan senast 6 feb: Ingrid Gustafsson 090-14 61 80, Karin Isaksson, 0911-23 31 17. Vallfoderdominerad foderstat till mjölkkor. Ekologisk utfodring med sikte på 100 procent ekologisk foderstat. Foderkvalitet, ensilering, kompletterande foder mm. En kursdag i Västerbotten och en i Norrbotten. Tid och plats meddelas senare. Certifierad ekologisk produktion. Vad innebär det att certifiera sin produktion? För att få full ersättning i det nya ekostödet krävs det att produktionen certifieras, antingen av KRAV eller SMAK. Vi reder ut vad det innebär, vad som krävs av er brukare och vad det kostar. Kursdagarna kommer att genomföras under mars. Särskild inbjudan kommer att skickas ut. Ekologisk växtodling. Vi går igenom åtgärder för att förbättra avkastningen och foderkvalitén i ekologisk växtodling. Särskild inbjudan kommer att skickas ut. Nytt-blad om kornsorter och vitaminer Två Nytt-blad från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap har nyligen kommit ut. Det ena behandlar studier rörande vitaminer i foder. Vi har analyserat vitamininnehållet i ett antal vallfoderprover. Det var mycket stor variation i halterna, vilka dessvärre inte tydligt kunde kopplas till fodrets kvalitet eller några andra av de parametrar vi studerade. Vad som framgick ganska klart var dock att det i genomsnitt var högre värden på vitamin A (betakaroten) i plansilo- än i rundbalsensilage. Ensilage som helhet hade i sin tur högre värden på såväl vitamin A och E jämfört med hö. Detta gick också igen i blodvärdena hos de får som i försök utfodrades med antingen en hö- eller en ensilagebaserad foderstat. Det andra bladet är en sammanfattning av de sortförsök med korn som gjorts i ett gemensamt projekt mellan Jämtland och Tröndelag. Projektet har varit ett led i att stimulera till ökad odling av ekologisk spannmål i regionen. Tabellerna visar bl a vilka skördar man kan förvänta sig av olika sorter på de olika försöksplatserna och hur väl de konkurrerar mot ogräs. Bladen skickas ut till Norrmejeriers och Milkos producenter. De kan även ses på www.njv.slu.se/pub Gun Bernes SLU Grovfodercentrum