Anteckningar från nätverksträff för gymnasierektorsgruppen inom GR

111214 Anteckningar från nätverksträff för gymnasierektorsgruppen inom GR Datum: 14 december, 12-16 Deltagare: Lars Ljungberg Alingsås, Marianne Möller GO Lindholmen Göteborg, Reinhold Svensson GO Göteborg Torbjörn Claesson GO Centrum Göteborg, Christina Lindahl, Ingrid Henning Lööb GU (del av mötet), Lars Bohman? Härryda, Göran Careborg Lerum, Raymond Vaske Stenungsund, Katarina Lindgren Öckerö, Solweig Wahlqvist GR, Margaretha Allen GR Ej deltagande kommuner Ale, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille Plats: Tidbloms hotell, Göteborg Anteckningar: Föregående mötes anteckningar lades till handlingarna. Då det är bråda dagar på skolorna noterades ett visst manfall på mötet. Lärarutbildning 1. VFU-organisationen för gymnasieskolan inklusive yrkeslärarutbildning. Vad är på gång? Christina Lindahl Lärarutbildningsnämnden (LUN), Göteborgs Universitet (GU) och Ingrid Henning Loeb Yrkeslärarutbildningen GU Ämneslärarutbildningen och LUN i det nya systemet Skillnaden är att studenterna är ute fyra omgångar under sin utbildning och då samtidigt. VFU har mindre omfattning (30 högskolepoäng) nu. 4-5 veckor läggs ut varje period och VFU är mera samlad numera, vilket gör att man kan arbeta mera systematiskt. Studenten är på samma skola under hela utbildningen för att få djup snarare än bredd. De ska få erfarenhet av hur det är att vara lärare och en i kollegiet. Alla som läser ett ämne t ex matematik samlas inom samma område, vilket i år är Partille. Detta bygger på ett geografiskt samarbete mellan universitet och skolor. Praxisseminarier genomförs också under utbildningen. Förhoppningen är att detta blir en form av fortbildningsinsats för lärarna och dessutom kanske examensarbetet underlättas. När placeringarna görs vet man hur många studenterna är. Antagningsbesked finns till exempel nu och då går förfrågan ut om att ta emot studenter. Det har gjorts riktade förfrågningar till vissa kranskommuner enligt ett roterande system mellan kommunerna i den mån det går. Allt fler friskolor visar sitt intresse. Det nya avtalet mellan GR och kommunerna är klart. Ersättningen blev att om en skola åtar

sig uppdraget, så får den en ingångssumma om 70 kr gånger 30 hp, vilken skolan får behålla även om studenten avbryter. Sedan utbetalas 500 kr per hp i samband med att studenten är ute. Detta är ett femårsåtagande för skolan och inte knutet till person. Tidigare har denna ersättning ibland gått direkt till läraren.(exempel från Alingsås). Det ska dock finnas utrymme i tjänsterna för att vara med och utbilda. Att ta emot studenter ska också vara en del av skolutvecklingen. Det får inte vara en lön. Ovanstående gäller bara den nya VFUn. I det gamla finns olika system som t ex. MAG. VFU ska vara mera ämnesinriktat i det nya systemet och en ämnesföreträdare som tar ett stort ansvar är viktig. VFU är knutet till huvudämnet (det första ämnet). Det lyckliga vore om man får möta även sina andra ämnen. Frågor som återstår att diskutera: * Lektoraten i förhållande till detta? * Karriärtjänster kopplat till detta? * Ämnet i förhållande till arbetslaget? Samordnare ute i kommunerna kommer att kallas koordinatorer. Det sker förhandlingar om deras roll just nu. Ska det vara administration eller ska det vara en bro mellan universitet och skola? Utvecklingstjänster eller inte? Korta programmet går sista omgången nu, men det kommer att bli ett nytt kort program. Det görs om på samma sätt som det nya. Studenten kan komma att få prova på annan verksamhet under någon kort period i sin utbildning, men utgångspunkten är att det ska vara en syntes mellan lärarens roll och ämnet. Semantiken är viktig då det handlar om att uppfylla examensmålen och styrdokumenten i övrigt. Yrkeslärarutbildningen vid GU De som antas har särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs också och om man inte har det så kan det gå att läsa via vuxenutbildningen. Behörighetsprövningar görs vid antagningen mot ämnesplanernas kurser och kunskapskrav. En del elever har kanske bara en eller två kurser. Andra har åtta kurser. I våras fanns det bara fem program klara men det var 12 som skulle bedömas likvärdigt. 198 sökte och 80 antogs HT 11. Hundra sökte och 51 har blivit erbjudna plats inför VT2012. Medelåldern är 38,7 år. Många obehöriga jobbar nu och behovet är stort. Yrkeslärarna är undantagna än så länge. 72 studenter finns kvar av de 80 som började i höst. Några har också en individuell studiegång. Utbildningen går på halvfart och mycket distansutbildning. Sex dagar genomförs på Campus. Det går bra att göra VFU i egen tjänst med en handledare på skolan i så fall. Då utgår inte de 70 kr/hp men däremot handledarskapets ersättning. Studenterna är nöjda med utbildningens relevans enligt nyligen genomförd utvärdering. Det är dock tufft att komma in i den akademiska världen, särskilt då många lärare samtidigt har full tjänst.

Yrkeslärarutbildningen kan bli en statusfråga om man inte aktar sig, då den inte ligger på kandidatnivå. Man läser utbildningsvetenskapliga kärnan 60 hp samt 30 hp VFU. Utbildningen ska ha en yrkesdidaktisk strimma genom alla programmen. Ingrid Henning Loeb avslutade med att säga att det är väldigt skoj att ha kommit igång. Däremot påpekade hon att studenterna/lärarna behöver bättre stöd. Det är en stor uppoffring att arbeta 100 % och dessutom genomföra 50 % studier. Ingrid menade att en minskad omfattning av tjänsten skulle gynna situationen. Risken är annars avbrott. Ytterligare information samt statistik/uppgifter kring dem som antagits inför våren finns i ett mail från GU vilket kompletterar anteckningarna. Studenterna avslutar sin utbildning med en kurs som handlar om vetenskapliga metoder och en strimma mot ett aktionsforskningsprojekt. Omfattningen är en hel termin VFU (på halvfart) då de gör ett utvecklingsarbete, som tar sin utgångspunkt i de kurser som lästs. T ex kring introduktionsprogrammet, mentorskapet och det bredare uppdraget. Utbildningen har hög relevans för gymnasieskolans kvalitet framöver. Legitimation kommer antagligen att komma. De här studenterna får yrkeslärarexamen. En massa krångel kan uppstå vid antagning, vilket har gjort att GU försöker vara flexibelt på så sätt att en student antas för ett antal ämnen, men den kan skicka in certifikat om ytterligare behörighet under utbildningens gång. I den nya NQF-skalan kommer utbildningen att ligga på 5-nivå. Ungefär hälften av studenterna kommer utifrån och vill ha VFU i regionen. Den kan genomföras som fem veckor helfart eller 10 veckor halvfart. GY 2011 och nya skollagen 2. Hur har starten varit och vad görs just nu? Laget runt Gbg Centrum Betyg och bedömning dominerar. Åtgärdsprogram, överklagande och klagomål är andra stora områden. En arbetsgrupp har tagit fram förslag till mallar. Syftet är att hamna i en vardagshantering som är rätt och riktig. Alingsås Betyg och bedömning, åtgärdsprogrammen och olika ingångar dominerar. Bra mall finns för åtgärdsprogram mm. 1200 elever som kan överklaga om de inte har fått ett åtgärdsprogram är en risk för rektorernas arbetsmiljö och det får inte bli ett blanketthysteriskt system. Göteborg GO Lindholmen Samma arbete pågår. Lärare har mycket fokus på betyg och bedömning och det är inte bara ämneskonferenser. Rektor hinner inte riktigt med att pedagogiskt styra och leda om åtgärdsprogram och överklaganden blir omfattande, vilket gör att det kan bli oro i ledet.

Stenungsund Idag är det en bra arbetslagsfokusering, med cirka 25 arbetslagsmöten per år. Skolan tar också loss tid för bedömning och betygssättning, vilket lärarna önskar. Behov av särskilt stöd diskuteras mycket kopplat till överklaganden. Vad är skillnaden mellan stöd och särskilt stöd via specialpedagoger? Skolan genomför 4 klasskonferenser per år, vilka bara behandlar elevens skolsituation. Varningar ligger vid sidan om. Enkla åtgärdsprogram finns. Nationella provens betydelse i förhållande till betyg är en annan het fråga. GO Centrum Göteborg Diariehanteringen ska följas. Åtgärdsprogram handlar om att man måste sätta in särskilt stöd. OM man är borta får man inte stöd. Har man inlärningsproblem, då får man stöd. Skolinspektionen riktade kritik mot några skolor i Gbg, eftersom man inte hade mitterminskonferenser, vilket har gjort att de har återinförts. Gymnasiearbeten ska diskuteras särskilt den 29 februari. Härryda Åtgärdsprogram vid särskilt stöd liksom formativ bedömning och de nya kurserna är aktuella frågor och det börjar röra på sig. Skolan rensar i kalendariet för att jobba med detta. Det normala arbetslagsarbetet rullar på. Lerum Blanketter och remisser tar mycket tid. Vad är en skolenhet är en fråga t ex? Skolinspektionen kommer på besök under våren, vilket man ser fram emot. Arbetslag kontra ämnesgrupp diskuteras. Entreprenöriellt lärande är fortfarande mycket aktuellt i utvecklingsarbetet. Det är viktigt att också ge tid till ämnesgrupperna för att bland annat diskutera det formativa sättet att bedöma och betygssätta. Det har funnits brister kring rektorsrollen och åtgärdsprogram på en del skolor. Skollagen skärper detta. Det borde vara ett åtgärdsprogram utifrån individen. Öckerö Dokumentation kring IG och bedömning är i fokus. Problemet på Öckerö är att en del lärare är ensamma i sitt ämne. GR och aktuellt kring GY2011 Skollagens rätt att utvecklas så långt det går gäller förstås även de elever som kan prestera mycket, vilket gör att ämnesplaner, kurser och kunskapskrav måste ses i relation till skollagen. Mål och syfte i ett ämne kan ligga på en hög nivå men det är centralt innehåll och kunskapskrav som avgör vid betygssättningen. Skolverket stödjer arbetet med publikationen: Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter. En annan mycket använd bok är Bedömning för lärande av Christian Lundahl. GR har också en webbplats för att underlätta diskussionerna. Gymnasiearbetet, är ett kvitto på att eleven uppnått det kunskapsinnehåll som finns i den inriktningen/utgången eleven har valt. Skolverket arbetar med att ta fram exempel på hur gymnasiearbeten kan se ut. Som ett led i implementeringen av innehållet i GY2011 har Teknikcollege och GR Utbildning

genomfört ytterligare en kompetensutvecklingsdag för lärare på TE och IN. De 80 deltagarna kom från hela södra Sverige. Kommentarmaterial till ämnen kommer att börja publiceras inom kort med start i de gymnasiegemensamma ämnena. Skolverket har inbjudit 100 referensskolor till ett gemensamt möte inför den kommande implementeringen. 19 deltagare kommer från GR-kommunerna. 3. Valet till inriktning hur arbetar vi i kommunerna? Hur undvika missvisande antagningsbesked. Raymond Vaske Förväntningar från eleverna är höga när de antas till gymnasieskolan. Är det en intresseanmälan eller ett val till inriktning de har gjort? Vilken information tror eleven att den har fått? Hvitfeldtska och Schillerska har bland annat haft problem med detta. En blankett som kommer ur det gemensamma antagningssystemet till eleven är densamma som tidigare, vilket leder eleven in på helt fel spår. Gymnasieantagningen måste skyndsamt se till att texten ändras. Det måste framgå att eleven endast anmält intresse för en inriktning i år två, så vitt den inte startar i år ett (gäller fyra program). De är inte antagna till inriktning. Studie- och yrkesvägledare måste också informera rätt. 4. Vad händer med elever som utökar sin studieplan? Vilket blir snittet? Raymond Vaske Läser eleven utökade studiekurser, så räknas dessa in i snittet vid antagning till högskolan. Se VHS information eller webb. 5. Behovet av kommenteramaterial om ämnen och gymnasiearbete Margaretha Allen Sådant material kommer. Se tidigare punkt. 6. Skolinspektionens klagomålshantering och Skolväsendets överklagande Laget runt Tips från Lerum: Det finns en knapp på hemsidan. Vi vill bli bättre.. Personen skriver in i en ruta. Administratörerna ger det till rätt rektor och svar kommer om X dagar. Ärendet diarieförs. Göteborg har en skrift om 10 sidor för hanteringen. Administratörerna har tagit fram hur det ska gå till. Verksamheterna ska hantera detta så rationellt som möjligt. Materialet efterfrågades från Gymnasierektorsgruppen. Skicka material till varandra via mailen. 7. CSNs-regler kring skolk Tre tillfällen och sedan ryker bidraget. Vad är skolk? Icke anmäld frånvaro. Hur tänker ni och vad gör ni nu? Raymond Vaske

CSNs förstasida ger information om skolk. Lerum: Acceptans av skolk? Mentorn har ansvaret för att signalera till rektor. Rektorn går till en administratör som skriver en varning som rektor skriver på. Följer upp detta och annars dras studiebidraget. Ledighet för en vecka ligger hos mentorn. Skolk är inte ok. Skolan har stort ansvar för elevens sociala situation. Härryda Skolan räknar inte in beviljad ledighet. Generell elevvårdssyn gäller. Diskussion förs om att automatisera detta, fast samtidigt är det lärarna som vet mest om detta. Kan detta också vara en stödinsats som kommer att hjälpa eleven tillbaka till lektionen? Föräldern ska reagera. Men hur går det om eleven inte kommer trots det? GR: Varför skolkar Kalle? Skolan får heller inte missa, då skolk också är elevens enda sätt att protestera mot hur utbildningen ser ut/genomförs i vissa fall. Samverkan skola arbetsliv 8. Krav på lokalt programråd. Resultatet av enkäten om behovet av regionala programråd. Margaretha Allen Resultatet av den gemensamma enkäten presenterades. Det framgår tydligt att det finns önskemål om regionala programråd inom vissa program och inom vissa inriktningar, men att det i andra fall räcker med lokalt programråd. Diskussion om vidare hantering genomfördes. Lerum kommer att ta ett initiativ kring Handel och administration. En inbjudan till gemensamt möte kommer att skickas inför möte 24 januari. GRs nätverk för lärande på arbetsplats samt Gymnasierektorsgruppen lägger fram förslag till vidare hantering. 9. Utbildningskontrakt för lärlingsutbildning med exemplet Kungsbacka Lärlingsutbildningens utbildningskontrakt är obligatoriska. Då Skolverket kommer med sin tolkning av hur detta kan se ut först under våren 2012 har GRs nätverk för Lärande på arbetsplatsen tacksamt tagit emot ett exempel som Kungsbacka kommun tagit fram och juridiskt granskat. Det finns också exempel på frivilliga avtal för APU/APL och för försöksverksamheten med gymnasial lärling där de ska finnas. Exemplet bifogas anteckningarna. 10. Vad händer inom Collegesamarbetet just nu? Teknikcollege Kungsbacka och Vård- och omsorgscollege Margaretha Allen Punkten sköts upp till nästa möte. Gymnasiesamverkan

11. Gemensamma gymnasiet Solweig Wahlqvist Inte så många deltar i Gemensamma gymnasiet det här läsåret. Modersmålsundervisning omfattar dock 1100 elever, vilket går genom Språkcentrum i Göteborg. GRs system för administration används. De traditionella språkkurserna är endast japanska på Hvitfeldtska och teckenspråk på Burgården. Enstaka elever läser på naturkunskap på NTI. Det kan finnas olika orsaker till att det har blivit färre kurser t ex rektorsbyten på skolor som har erbjudit utbildning. Frågan är om GR vill ha kvar detta? Solweig har talat med Helen Odenjung i Utbildningsgruppen, som gärna vill att det fortsätter. Problemet är att ett par av de fristående skolorna har fått påpekanden av skolinspektionen. Fristående skolor får bara lägga ut modersmål och kommunala skolor får bara lägga ut yrkesämnen på entreprenad. Många elever vill ha ett moderns språk i stället. T ex arabiska. Rektor avgör. Då blir inte det tillåtet. Vi ska påpeka detta. Blir det inte en ändring i lagen, så kan det bli ett särskilt tillstånd för GR. Vem kan erbjuda vad inför nästa år? Det saknas till exempel spanska, franska och tyska på högre nivå. Japanska och kinesiska finns ett behov samt små språk. Även på stora skolor tvingas man blanda eleverna för att kunna erbjuda högre steg. Solweig jobbar vidare med ett underlag. Skolorna skickar önskemål och utbud till Solweig senast 30 januari. Utbud läggs ut 29 februari på GRs webbplats. Beslut om att starta eller inte ska finnas senast 15 maj under förutsättning att vi får ett speciellt tillstånd. Rektorsgruppen Skånegatan undrar om det går att bygga ut Indra så att modersmål kan önskas som ett av moderna språktillvalen i Indra. Solweig tar med sig frågan. 12. Mötesplats Skola Återkoppling av gemensamt nätverksseminarium Laget runt Frågan sköts upp till kommande möte Rektors roll 13. Rektors roll kring IT-utveckling. Artikel som underlag. Var sin dator-konceptet. Raymond Vaske Frågan sköts upp till kommande möte Övrigt 14. Reklam för Nordiska skolledarkongressen Torbjörn Claesson Information om kongressen delades ut till deltagarna. 15. Budgeten för 2012 angående skolans del Margaretha Allen

Frågan återkommer under nästa möte då vi vet mera om hur medel kommer att fördelas. 16. Anställd i gymnasieskolan Hur tänker vi kring introduktionsåret, mentorskapet, obehöriga, vikariat och tidsbegränsningar? Torbjörn Claesson Frågan sköts upp till kommande möte 17. Vårens mötestider Margaretha skickar ut en enkät via mail om vilka datum och tider som passar bäst Alternativa datum/tider: 24 februari fm eller em 18 april em eller 19 april em (inklusive fristående) 22 maj em eller 23 maj em Margaretha återkommer med besked om vilka datum som det blir, då deltagarna besvarat enkäten. Vid anteckningarna Margaretha Allen