Ett liv med hiv 1 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Basfakta om hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset, Stockholm. Hiv är ett virus och förkortningen betyder på svenska humant immunbrist virus (på engelska Human Immunodeficiency Virus). Aids är ett sjukdomstillstånd som orsakas av hiv. Förkortningen betyder på engelska Acquired Immuno Deficiency Syndrome (översatt till svenska blir det förvärvat immundefektsyndrom). Syndrom är ett sjukdomstillstånd med många olika symtom, alla med samma orsak. Att vara smittad med hiv och att ha aids är alltså inte samma sak. Att vara hivpositiv innebär att ha en pågående Ett liv med hiv är namnet på en informationsskrift som ges ut av Hiv-Sverige/ riksförbundet för hivpositiva. Ett liv med hiv syftar till att öka kunskapen om hur det är att leva med en hivinfektion. Läs mer om sjukdom, behandling och hur du bäst kan skydda dig mot hiv på www.hiv-sverige.se. Här kan du också få svar på dina egna frågor om hiv och aids. Hiv-Sverige är en paraplyorganisation som främst arbetar med hivpositivas rättigheter i samhället. Läs mer om oss på www.hiv-sverige.se eller ring vårt kansli i Stockholm på telefon 08-714 54 10. Ett liv med hiv är framtaget med stöd av Roche AB, Pfizer AB och MSD. infektion med ett virus som oftast tar lång tid på sig att orsaka allvarlig skada i kroppen. Att vara smittad med hiv behöver inte betyda att man känner sig sjuk. Viktigt att veta är att hiv kan smitta trots att man inte känner sig sjuk. Smittan kan överföras vid oskyddade sexuella kontakter,
graviditet, förlossning, amning och då intravenösa missbrukare delar injektionsverktyg (sprutor). Vad är hiv? Hiv tillhör en grupp virus som kan ta sig in i och angripa många olika celler i kroppen. Hos en person som blir smittad av hiv angrips och förstörs celler, vita blodkroppar, som kallas T-celler eller hjälparceller Dessa celler har en viktig roll i vårt immunförsvar (kroppens försvar mot sjukdomar). Antalet av dessa hjälparceller mäts i blodet. Även utan behandling med bromsmediciner mot hiv brukar det ta lång tid från smittotillfället till dess att personen blir allvarligt sjuk, i medeltal omkring tio år. Förloppet är dock olika hos olika individer. När immunförsvaret försämrats och antalet hjälparceller har kommit ner till väldigt låga nivåer, kan kroppen drabbas av olika svåra infektioner som till exempel en svår lunginflammation som heter Pneumocystis, en typ av hudcancer som heter Kaposis sarkom eller återupprepade svampinfektioner i luftvägarna eller matstrupen. Aids betyder att man har fått en eller flera av dessa svåra sjukdomar. Hur märker man att man blivit smittad med hiv? Många märker det inte alls, andra kan 1-2 veckor efter att de blivit smittade få symtom som påminner om andra virusinfektioner - feber, ont i halsen, svullna körtlar eller utslag. Det enda säkra sättet att få veta om man blivit smittad med hiv är att testa sig. Detta görs genom ett blodprov, och om det visar att man är smittad heter det att man är hivpositiv. Kan hiv behandlas med antibiotika? Nej, antibiotika biter inte på virus. Det finns idag inga mediciner som kan bota hiv, man bär på viruset hela livet. Däremot finns flera mediciner som kan bromsa virusets skadeverkningar i kroppen och därmed stärka immunförsvaret och förhindra att man utvecklar aids. Även om man har behandling finns virus kvar i kroppen. Vid en fungerande behandling med bromsmediciner är smittsamheten betydligt lägre än om hiv infektionen är obehandlad. Särskilt stor är
smittsamheten det första halvåret efter att man blivit smittad. Vad är aids? Aids är ett samlingsnamn för de sjukdomar man kan få när hiv har skadat immunförsvaret och gjort att de hjälparceller som ska skydda kroppen mot infektioner och cancer inte längre kan göra sitt jobb. Man kan få symtom från hud och slemhinnor, feber, avmagring, trötthet, svampinfektioner, diarréer och lunginflammation. Har man herpesvirus vilande i kroppen kan det vakna till liv och ge munsår, herpes i underlivet eller bältros. Vid behandling med bromsmediciner mot hivinfektionen förhindrar man den skada av immunförsvaret som ger aidssjukdomarna. Bromsmedicinerna minskar antalet virus i blodet, och hjälper immunförsvaret att skydda kroppen mot infektioner och andra sjukdomar. Virus och celler Virus är små organismer, mindre än bakterier, och olika virus kan ge en rad olika sjukdomar, allt från vanlig förkylning till herpes, gulsot och aids. Virus kan inte föröka sig på egen hand. De måste ta sig in i andra levande celler och utnyttja deras cellmaskineri för att kunna göra nya kopior av sig själva. Hiv angriper oftast en typ av celler i människokroppen, vita blodkroppar som kallas T-hjälparceller, och som ska hjälpa kroppen att försvara sig mot sjukdomar. Just dessa celler har på sin yta ett protein (äggviteämne) som tjänar som mottagare för viruset. När viruset fastnar på dessa mottagare (som kallas CD4) tränger hiv in i cellen och börjar där föröka sig. Målceller i slemhinnorna spelar stor roll när hiv smittar genom sexkontakt, som är det vanligaste sättet att överföra smittan. Viruset sprids med kroppsvätskor som blod, sperma och slidsekret - men bara om dessa vätskor kommer i kontakt med slemhinnor eller öppna sår hos en annan person.
Hiv hör till en grupp som heter lentivirus, långsamma virus. Med det menas att virus kan sova i kroppens celler under kort eller lång tid, för att plötsligt vakna till liv och börja angripa kroppens immunförsvar. Det är hivvirusets förmåga att gömma sig och att göra om sig till nya varianter som gör det så svårt att bota hiv och aids, och att göra ett vaccin som fungerar. Hur började det? Hiv är mycket likt ett virus (SIV), som finns hos apor i Västafrika och som ger apor symtom som liknar aids. Någon gång i början av 1900-talet tror man att det virus som gett upphov till den globala epidemin överfördes från apa till människa. Eftersom apkött varit en vanlig föda kan detta t ex ha skett när jägare fångade apor eller styckade dem. Det som vi idag kallar aids upptäcktes första gången sommaren 1981. I USA blev ovanligt många unga män, som tidigare varit friska, sjuka i en speciell sorts lunginflammation (Pneumocystis) och hudcancertumören Kaposis sarkom. Alla visade sig ha ett immunförsvar som fungerade väldigt dåligt. Många av männen var homosexuella, och man trodde först att det försvagade immunförsvaret hängde ihop med manlig homosexualitet. Senare upptäcktes att narkomaner som delat sprutor fått sjukdomen, liksom människor som fått blodtransfusioner med smittat blod. Man förstod då att orsaken var en specifik organism och att den också kan spridas mellan man och kvinna, inte bara vid sex mellan män. 1983 hade man hittat viruset som var orsak till sjukdomen - hiv.
ORDLISTA Aids Förkortningen betyder på engelska Acquired Immuno Deficiency Syndrome (översatt till svenska blir det förvärvat immunbristsyndrom). Aids är ett samlingsnamn för de sjukdomar man kan få när hivvirus har förstört immunförsvaret. Antikroppar Antikroppar tillhör en grupp proteiner (äggviteämnen) som kallas immunoglobuliner (förkortat Ig). Antikropparna produceras av vita blodkroppar som kallas B-lymfocyter. Antikroppar identifierar främmande ämnen som ett led i immunförsvarets bekämpning av olika inkräktare i kroppen. Antikroppar kan i viss mån direkt bidra till att oskadliggöra vissa hot mot kroppen, men främst signalerar de till andra celler i immunförsvaret. Antigen (av antibody generating) strukturer på och i smittämnen som orsakar reaktioner från immunförsvaret och sätter igång produktion av antikroppar. Arvsmassa Se DNA och RNA. Bakterier Encelliga mikroorganismer med runda, stavformade, spiralformade eller trådformade kroppar som lever i jord, vatten eller i växter, djur och människor. Blodfetter Levern producerar blodfettpartiklar och de tre viktigaste är LDL, det onda kolesterolet, som kan ta sig in i blodkärlens väggar och starta en inflammation som så småningom blir åderförkalkning. Triglycerider, att äta mycket sockerrik mat kan öka triglyceridhalten i blodet. HDL, det goda kolesterolet som faktiskt kan städa i blodkärlen och ta bort de skadliga blodfettpartiklarna. CD4 En ytstruktur som finns på vissa celler i kroppen. På den ytan fäster hiv för att ta sig in i cellen. DNA (deoxyribonukleinsyra), en kemisk substans i kromosomerna. DNA ligger i ett kedjemönster och innehåller cellens genetiska kod eller information om arvsanlagen. Enzymer Speciella proteiner (äggviteämnen) som bland annat spelar en stor roll i kroppens ämnesomsättning (hos människa speciellt i levern). Enzymer ingår i praktiskt taget alla processer i en levande organism, och utan enzymer är inget liv möjligt. Många hormoner verkar genom att stimulera produktionen av vissa enzymer. Genom att undersöka enzymer i blod kan man ställa diagnos på flera olika sjukdomar (speciellt hjärta, lever, galla). Hepatit C Ett virus som orsakar inflammation i levern. De flesta (70-80 %) som blir smittade bär på infektionen hela livet. Många har inga besvär men symtom kan också uppträda många år efter smittotillfället. Sjukdomen smittar via blod, det vill säga genom att blod från den som bär på virus kommer i kontakt med en annan människas blod. Det kan till exempel ske genom blodtransfusion med
smittat, okontrollerat blod eller genom att man delar injektionsspruta med en smittad person. Risken att få hepatit C vid samlag är mycket liten och sker främst då slemhinnor i underlivet har skadats. Hiv tillhör en grupp virus som kan ta sig in i och angripa många olika celler i kroppen. Hos den som blir smittad av hiv angrips och förstörs celler som kallas vita blodkroppar (T-lymfocyter) och som har en viktig roll i vårt försvar mot sjukdomar, vårt immunförsvar. Just dessa celler har på sin yta ett protein (äggviteämne) som tjänar som mottagare för viruset. När viruset har fastnat på denna mottagare tränger hiv in i cellen och börjar snabbt föröka sig i kroppen. ett minne för redan påträffade antigen och kan starta ett specialanpassat immunsvar för varje typ av antigen det får ta hand om. Det adaptiva systemet viktigaste komponenter är lymfocyter och antikroppar. Det icke-adaptiva immunförsvaret reagerar ungefär på samma sätt för alla antigen det känner igen. Det är i stort sett färdigutvecklat redan vid födseln. Integrashämmare Dessa hivläkemedel verkar genom att hämma hivs integrering i DNA i de målceller som är på väg att infekteras av hiv. Hiv hör till en grupp som heter lentivirus, långsamma virus. Med det menas att virus kan sova i kroppens celler under kort eller lång tid, för att plötsligt vakna till liv och börja angripa kroppens immunförsvar. Immunförsvaret eller immunsystemet är kroppens försvarsmekanism mot främmande ämnen och smittframkallande organismer som tagit sig in och kan vålla skada. Hur immunförsvaret reagerar beror bl.a. på hur mycket det belastas och om man har en sjukdom som försvagar immunförsvaret (t.ex. aids). När immunförsvaret reagerar mot något som är ofarligt uppstår allergier. Autoimmuna sjukdomar kallas sjukdomar där immunförsvaret vänder sig mot kroppens egen vävnad. Immunförsvaret hos människan består av två delar: det adaptiva och det ickeadaptiva. Det adaptiva systemet har Inträdeshämmare är läkemedel som blockerar receptorer nödvändiga för att virus skall kunna fästa på målceller. Det finns för närvarande två typer: - Fusionshämmare hindrar virus från att infektera cellerna genom att blockera ett protein som hiv skickar ut för att ta sig in i en värdcell. Sammansmältningen, fusionen, mellan virus och värdcell förhindras. Det måste tas i form av injektioner som man ger sig själv.
Fusionshämmare används när andra kombinationer av hivläkemedel ej kan användas t ex när resistens och biverkningar uppstår. - CCR5-hämmare blockerar en annan av de receptorer som hiv använder för att infektera celler. Kaposis sarkom En form av hudcancer som förekommer vid utvecklad aids och yttrar sig som mörka fläckar och knölar i huden. Lymfocyt En av flera grupper av vita blodkropppar. En viktig typ är T-lymfocyter, som också kallas mördarceller. Deras viktigaste uppgift är att reagera på och döda främmande celler vid direkt kontakt. De har alltså stor betydelse för immunförsvaret mot virus och bakterier som kan föröka sig i cellernas inre. Mutation betyder förändring. När hiv förökar sig bildas många nya viruspartiklar, och hos dessa sker små förändringar, mutationer, hela tiden. När hivinfektionen är ordentligt nedtryckt med hjälp av mediciner förökar sig inte viruset, men om behandlingen inte är tillräckligt effektiv, kan förökning ske. Viruspartiklar med mutationer gör det lättare för viruset att stå emot läkemedlet, och så småningom kan en läkemedelsresistent virusstam växa fram. Nukleosidanaloger (NRTI) ingår nästan alltid i en kombinationsbehandling av hiv. Nukleosidanaloger heter så för att de liknar naturligt förekommande byggstenar (nukleosider) i virusets arvsmassa. Genom att först binda till ett enzym hos viruset byggs nukleosidanalogerna in som falska byggstenar i dess arvsmassa. Därigenom stoppas bildningen av nya viruspartiklar. Icke-nukleosid RT-hämmare (NNRTI) verkar också inne i de hivinfekterade cellerna. NNRTI-preparaten påverkar samma fas i virusets livscykel som nukleosidanalogerna, men på ett lite annorlunda sätt. Virusförökningen stoppas genom att läkemedlet blockerar ett enzym hos hiv. Omvänt transkriptas Ett enzym som översätter arvsmassan hos hiv från RNA till DNA för att virus-dna skall kunna byggas in i den smittade cellens arvsmassa. Opportunistisk Opportunistiska infektioner kallas de sjukdomar som kan utvecklas efter många år när hivvirus förstört en stor del av immunförsvaret. Sådana infektioner är t ex lunginflammation, svampinfektioner och tuberkulos. Proteashämmare Dessa läkemedlet blockerar enzymet proteas hos hiv. Detta enzym behövs för att klyva stora proteiner till mindre i bildningen av nya viruspartiklar. Genom att blockera klyvningen förhindras virusförökningen. Resistens Smittämnen kan förändras så att de får motståndskraft, resistens, mot läkemedel. Hiv kan skaffa sig motståndskraft mot läkemedel mycket snabbt. Resistens innebär att hiv förändrar sig så att viruset blir mindre känsligt för ett visst läkemedel. När viruset inte längre är lika känsligt för läkemedlet kan behandlingseffekten bli sämre. Att kombinera flera läkemedel ger bättre effekt samtidigt som resistens förhindras.
Resistens förebyggs både av den goda behandlingseffekten infektionen trycks ned och virus kan inte föröka sig och att det blir svårare för viruset att skaffa sig motståndskraft mot flera olika medel samtidigt. Om hiv utvecklat resistens mot ett visst läkemedel, kan det finnas nedsatt känslighet även för andra hivläkemedel, trots att personen inte använt dessa. Det handlar då om läkemedel som är kemiskt lika varandra. Detta kallas korsresistens. Ett multiresistent virus är resistent mot preparat från mer än en klass av läkemedel. Multiresistens är förstås ännu mer allvarligt än resistens mot enbart ett läkemedel. RNA Ribonukleinsyra, ett ämne som vanligtvis spelar roll vid produktion av äggviteämnen och vid andra processer i celler. En del virus, inklusive hiv, lagrar också sin genetiska information i form av RNA i stället för DNA. Transkription Enzym som möjliggör en översättning av genetisk information från ett språk till ett annat kallas ofta för transkriptas. Översättning betyder i det här fallet en verklig förvandling från DNA till RNA eller tvärtom. Vaccin Vacciner är läkemedel som hindrar utbrott av infektionssjukdomar som orsakas både av bakterier och virus. Gemensamt för alla vacciner är att de utan att själva orsaka sjukdom framkallar immunitet. Vid immunitet känner immunförsvaret igen och oskadliggör bakterier och virus innan de hunnit föröka sig tillräckligt mycket. Virus Virus är små organismer, mindre än bakterier, som kan ge en rad olika sjukdomar, allt från vanlig förkylning till herpes, gulsot och aids. Virus kan inte föröka sig på egen hand utan måste ta sig in i andra levande celler för att kunna göra nya kopior av sig själva. Syndrom Ett sjukdomstillstånd med många olika symtom som har samma orsak. www.hiv-sverige.se