Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010



Relevanta dokument
Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Fakta om virus, hiv och aids

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Smittsamhet och hiv-behandling idag

Information: hiv och STI

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.

Grundutbildning STI-smittspårning HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Biologi Humant immunbristvirus och förvärvat immunbristsyndrom

Hiv och hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

Allmänt om bakterier

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Barn med hivinfektion

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Lunginflammation och vaccinering

Hur ser det ut i Sverige? HIV. Nära personer lever med hiv idag, 60% män 40% kvinnor, hälften i Stockholms län.

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Allt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint-presentation.

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2007

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

VADVARJE KILLE BÖR VETA

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Lunginflammation och vaccinering

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

HIV-infektionen i går, i dag och i morgon

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

6.5 Så försvarar sig din kropp

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Vårt immun- system. En berättelse för barn som har primär immunbrist. Skriven av Sara LeBien

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

kombinationsbehandlingens

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Hepatit C hos unga. - Fakta

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

Frågor och svar om hiv och aids

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

berättelsen om febriga pannor, snoriga näsor och hur små hjältar besegrar fräcka virus och onda bakterier. Text: arne norlin bild: per demervall

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

Riskhanteringsplan för kladribin (MAVENCLAD), version 1.0 Godkänt av Fimea PATIENTGUIDE

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

15. Hiv och hepatiter

Det bästa sättet att skydda sig mot infektion av hepatit A och B är genom vaccination. Det finns också flera saker du kan tänka på avseende sexuellt ö

DNA- analyser kan användas för att

Aktuellt om hiv. Gunilla Persson Smittskyddsdagen 2018

kombinationsbehandlingens

TILL DIG MED HUDMELANOM

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

KROPPEN Kunskapskrav:

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Rezolsta (darunavir/kobicistat)

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Bara för män. Allt om säkrare sex

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Genvoya OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF

En ny behandlingsform inom RA

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Hiv Mödrahälsovården 2018

Din vägledning för KEYTRUDA

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media:

Noaks Arks Nyhetsbrev No 2, 2007

Pedagogisk planering Elev år 5

VEM TAR VEM? RFSL om sex för dig som är ung

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

HEPATIT. Personalföreläsning Lars Goyeryd

Vid vilka sexuella praktiker kan en överföring av hiv ske och vid vilka sexuella praktiker kan det inte ske?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Transkript:

Ett liv med hiv 1 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Basfakta om hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset, Stockholm. Hiv är ett virus och förkortningen betyder på svenska humant immunbrist virus (på engelska Human Immunodeficiency Virus). Aids är ett sjukdomstillstånd som orsakas av hiv. Förkortningen betyder på engelska Acquired Immuno Deficiency Syndrome (översatt till svenska blir det förvärvat immundefektsyndrom). Syndrom är ett sjukdomstillstånd med många olika symtom, alla med samma orsak. Att vara smittad med hiv och att ha aids är alltså inte samma sak. Att vara hivpositiv innebär att ha en pågående Ett liv med hiv är namnet på en informationsskrift som ges ut av Hiv-Sverige/ riksförbundet för hivpositiva. Ett liv med hiv syftar till att öka kunskapen om hur det är att leva med en hivinfektion. Läs mer om sjukdom, behandling och hur du bäst kan skydda dig mot hiv på www.hiv-sverige.se. Här kan du också få svar på dina egna frågor om hiv och aids. Hiv-Sverige är en paraplyorganisation som främst arbetar med hivpositivas rättigheter i samhället. Läs mer om oss på www.hiv-sverige.se eller ring vårt kansli i Stockholm på telefon 08-714 54 10. Ett liv med hiv är framtaget med stöd av Roche AB, Pfizer AB och MSD. infektion med ett virus som oftast tar lång tid på sig att orsaka allvarlig skada i kroppen. Att vara smittad med hiv behöver inte betyda att man känner sig sjuk. Viktigt att veta är att hiv kan smitta trots att man inte känner sig sjuk. Smittan kan överföras vid oskyddade sexuella kontakter,

graviditet, förlossning, amning och då intravenösa missbrukare delar injektionsverktyg (sprutor). Vad är hiv? Hiv tillhör en grupp virus som kan ta sig in i och angripa många olika celler i kroppen. Hos en person som blir smittad av hiv angrips och förstörs celler, vita blodkroppar, som kallas T-celler eller hjälparceller Dessa celler har en viktig roll i vårt immunförsvar (kroppens försvar mot sjukdomar). Antalet av dessa hjälparceller mäts i blodet. Även utan behandling med bromsmediciner mot hiv brukar det ta lång tid från smittotillfället till dess att personen blir allvarligt sjuk, i medeltal omkring tio år. Förloppet är dock olika hos olika individer. När immunförsvaret försämrats och antalet hjälparceller har kommit ner till väldigt låga nivåer, kan kroppen drabbas av olika svåra infektioner som till exempel en svår lunginflammation som heter Pneumocystis, en typ av hudcancer som heter Kaposis sarkom eller återupprepade svampinfektioner i luftvägarna eller matstrupen. Aids betyder att man har fått en eller flera av dessa svåra sjukdomar. Hur märker man att man blivit smittad med hiv? Många märker det inte alls, andra kan 1-2 veckor efter att de blivit smittade få symtom som påminner om andra virusinfektioner - feber, ont i halsen, svullna körtlar eller utslag. Det enda säkra sättet att få veta om man blivit smittad med hiv är att testa sig. Detta görs genom ett blodprov, och om det visar att man är smittad heter det att man är hivpositiv. Kan hiv behandlas med antibiotika? Nej, antibiotika biter inte på virus. Det finns idag inga mediciner som kan bota hiv, man bär på viruset hela livet. Däremot finns flera mediciner som kan bromsa virusets skadeverkningar i kroppen och därmed stärka immunförsvaret och förhindra att man utvecklar aids. Även om man har behandling finns virus kvar i kroppen. Vid en fungerande behandling med bromsmediciner är smittsamheten betydligt lägre än om hiv infektionen är obehandlad. Särskilt stor är

smittsamheten det första halvåret efter att man blivit smittad. Vad är aids? Aids är ett samlingsnamn för de sjukdomar man kan få när hiv har skadat immunförsvaret och gjort att de hjälparceller som ska skydda kroppen mot infektioner och cancer inte längre kan göra sitt jobb. Man kan få symtom från hud och slemhinnor, feber, avmagring, trötthet, svampinfektioner, diarréer och lunginflammation. Har man herpesvirus vilande i kroppen kan det vakna till liv och ge munsår, herpes i underlivet eller bältros. Vid behandling med bromsmediciner mot hivinfektionen förhindrar man den skada av immunförsvaret som ger aidssjukdomarna. Bromsmedicinerna minskar antalet virus i blodet, och hjälper immunförsvaret att skydda kroppen mot infektioner och andra sjukdomar. Virus och celler Virus är små organismer, mindre än bakterier, och olika virus kan ge en rad olika sjukdomar, allt från vanlig förkylning till herpes, gulsot och aids. Virus kan inte föröka sig på egen hand. De måste ta sig in i andra levande celler och utnyttja deras cellmaskineri för att kunna göra nya kopior av sig själva. Hiv angriper oftast en typ av celler i människokroppen, vita blodkroppar som kallas T-hjälparceller, och som ska hjälpa kroppen att försvara sig mot sjukdomar. Just dessa celler har på sin yta ett protein (äggviteämne) som tjänar som mottagare för viruset. När viruset fastnar på dessa mottagare (som kallas CD4) tränger hiv in i cellen och börjar där föröka sig. Målceller i slemhinnorna spelar stor roll när hiv smittar genom sexkontakt, som är det vanligaste sättet att överföra smittan. Viruset sprids med kroppsvätskor som blod, sperma och slidsekret - men bara om dessa vätskor kommer i kontakt med slemhinnor eller öppna sår hos en annan person.

Hiv hör till en grupp som heter lentivirus, långsamma virus. Med det menas att virus kan sova i kroppens celler under kort eller lång tid, för att plötsligt vakna till liv och börja angripa kroppens immunförsvar. Det är hivvirusets förmåga att gömma sig och att göra om sig till nya varianter som gör det så svårt att bota hiv och aids, och att göra ett vaccin som fungerar. Hur började det? Hiv är mycket likt ett virus (SIV), som finns hos apor i Västafrika och som ger apor symtom som liknar aids. Någon gång i början av 1900-talet tror man att det virus som gett upphov till den globala epidemin överfördes från apa till människa. Eftersom apkött varit en vanlig föda kan detta t ex ha skett när jägare fångade apor eller styckade dem. Det som vi idag kallar aids upptäcktes första gången sommaren 1981. I USA blev ovanligt många unga män, som tidigare varit friska, sjuka i en speciell sorts lunginflammation (Pneumocystis) och hudcancertumören Kaposis sarkom. Alla visade sig ha ett immunförsvar som fungerade väldigt dåligt. Många av männen var homosexuella, och man trodde först att det försvagade immunförsvaret hängde ihop med manlig homosexualitet. Senare upptäcktes att narkomaner som delat sprutor fått sjukdomen, liksom människor som fått blodtransfusioner med smittat blod. Man förstod då att orsaken var en specifik organism och att den också kan spridas mellan man och kvinna, inte bara vid sex mellan män. 1983 hade man hittat viruset som var orsak till sjukdomen - hiv.

ORDLISTA Aids Förkortningen betyder på engelska Acquired Immuno Deficiency Syndrome (översatt till svenska blir det förvärvat immunbristsyndrom). Aids är ett samlingsnamn för de sjukdomar man kan få när hivvirus har förstört immunförsvaret. Antikroppar Antikroppar tillhör en grupp proteiner (äggviteämnen) som kallas immunoglobuliner (förkortat Ig). Antikropparna produceras av vita blodkroppar som kallas B-lymfocyter. Antikroppar identifierar främmande ämnen som ett led i immunförsvarets bekämpning av olika inkräktare i kroppen. Antikroppar kan i viss mån direkt bidra till att oskadliggöra vissa hot mot kroppen, men främst signalerar de till andra celler i immunförsvaret. Antigen (av antibody generating) strukturer på och i smittämnen som orsakar reaktioner från immunförsvaret och sätter igång produktion av antikroppar. Arvsmassa Se DNA och RNA. Bakterier Encelliga mikroorganismer med runda, stavformade, spiralformade eller trådformade kroppar som lever i jord, vatten eller i växter, djur och människor. Blodfetter Levern producerar blodfettpartiklar och de tre viktigaste är LDL, det onda kolesterolet, som kan ta sig in i blodkärlens väggar och starta en inflammation som så småningom blir åderförkalkning. Triglycerider, att äta mycket sockerrik mat kan öka triglyceridhalten i blodet. HDL, det goda kolesterolet som faktiskt kan städa i blodkärlen och ta bort de skadliga blodfettpartiklarna. CD4 En ytstruktur som finns på vissa celler i kroppen. På den ytan fäster hiv för att ta sig in i cellen. DNA (deoxyribonukleinsyra), en kemisk substans i kromosomerna. DNA ligger i ett kedjemönster och innehåller cellens genetiska kod eller information om arvsanlagen. Enzymer Speciella proteiner (äggviteämnen) som bland annat spelar en stor roll i kroppens ämnesomsättning (hos människa speciellt i levern). Enzymer ingår i praktiskt taget alla processer i en levande organism, och utan enzymer är inget liv möjligt. Många hormoner verkar genom att stimulera produktionen av vissa enzymer. Genom att undersöka enzymer i blod kan man ställa diagnos på flera olika sjukdomar (speciellt hjärta, lever, galla). Hepatit C Ett virus som orsakar inflammation i levern. De flesta (70-80 %) som blir smittade bär på infektionen hela livet. Många har inga besvär men symtom kan också uppträda många år efter smittotillfället. Sjukdomen smittar via blod, det vill säga genom att blod från den som bär på virus kommer i kontakt med en annan människas blod. Det kan till exempel ske genom blodtransfusion med

smittat, okontrollerat blod eller genom att man delar injektionsspruta med en smittad person. Risken att få hepatit C vid samlag är mycket liten och sker främst då slemhinnor i underlivet har skadats. Hiv tillhör en grupp virus som kan ta sig in i och angripa många olika celler i kroppen. Hos den som blir smittad av hiv angrips och förstörs celler som kallas vita blodkroppar (T-lymfocyter) och som har en viktig roll i vårt försvar mot sjukdomar, vårt immunförsvar. Just dessa celler har på sin yta ett protein (äggviteämne) som tjänar som mottagare för viruset. När viruset har fastnat på denna mottagare tränger hiv in i cellen och börjar snabbt föröka sig i kroppen. ett minne för redan påträffade antigen och kan starta ett specialanpassat immunsvar för varje typ av antigen det får ta hand om. Det adaptiva systemet viktigaste komponenter är lymfocyter och antikroppar. Det icke-adaptiva immunförsvaret reagerar ungefär på samma sätt för alla antigen det känner igen. Det är i stort sett färdigutvecklat redan vid födseln. Integrashämmare Dessa hivläkemedel verkar genom att hämma hivs integrering i DNA i de målceller som är på väg att infekteras av hiv. Hiv hör till en grupp som heter lentivirus, långsamma virus. Med det menas att virus kan sova i kroppens celler under kort eller lång tid, för att plötsligt vakna till liv och börja angripa kroppens immunförsvar. Immunförsvaret eller immunsystemet är kroppens försvarsmekanism mot främmande ämnen och smittframkallande organismer som tagit sig in och kan vålla skada. Hur immunförsvaret reagerar beror bl.a. på hur mycket det belastas och om man har en sjukdom som försvagar immunförsvaret (t.ex. aids). När immunförsvaret reagerar mot något som är ofarligt uppstår allergier. Autoimmuna sjukdomar kallas sjukdomar där immunförsvaret vänder sig mot kroppens egen vävnad. Immunförsvaret hos människan består av två delar: det adaptiva och det ickeadaptiva. Det adaptiva systemet har Inträdeshämmare är läkemedel som blockerar receptorer nödvändiga för att virus skall kunna fästa på målceller. Det finns för närvarande två typer: - Fusionshämmare hindrar virus från att infektera cellerna genom att blockera ett protein som hiv skickar ut för att ta sig in i en värdcell. Sammansmältningen, fusionen, mellan virus och värdcell förhindras. Det måste tas i form av injektioner som man ger sig själv.

Fusionshämmare används när andra kombinationer av hivläkemedel ej kan användas t ex när resistens och biverkningar uppstår. - CCR5-hämmare blockerar en annan av de receptorer som hiv använder för att infektera celler. Kaposis sarkom En form av hudcancer som förekommer vid utvecklad aids och yttrar sig som mörka fläckar och knölar i huden. Lymfocyt En av flera grupper av vita blodkropppar. En viktig typ är T-lymfocyter, som också kallas mördarceller. Deras viktigaste uppgift är att reagera på och döda främmande celler vid direkt kontakt. De har alltså stor betydelse för immunförsvaret mot virus och bakterier som kan föröka sig i cellernas inre. Mutation betyder förändring. När hiv förökar sig bildas många nya viruspartiklar, och hos dessa sker små förändringar, mutationer, hela tiden. När hivinfektionen är ordentligt nedtryckt med hjälp av mediciner förökar sig inte viruset, men om behandlingen inte är tillräckligt effektiv, kan förökning ske. Viruspartiklar med mutationer gör det lättare för viruset att stå emot läkemedlet, och så småningom kan en läkemedelsresistent virusstam växa fram. Nukleosidanaloger (NRTI) ingår nästan alltid i en kombinationsbehandling av hiv. Nukleosidanaloger heter så för att de liknar naturligt förekommande byggstenar (nukleosider) i virusets arvsmassa. Genom att först binda till ett enzym hos viruset byggs nukleosidanalogerna in som falska byggstenar i dess arvsmassa. Därigenom stoppas bildningen av nya viruspartiklar. Icke-nukleosid RT-hämmare (NNRTI) verkar också inne i de hivinfekterade cellerna. NNRTI-preparaten påverkar samma fas i virusets livscykel som nukleosidanalogerna, men på ett lite annorlunda sätt. Virusförökningen stoppas genom att läkemedlet blockerar ett enzym hos hiv. Omvänt transkriptas Ett enzym som översätter arvsmassan hos hiv från RNA till DNA för att virus-dna skall kunna byggas in i den smittade cellens arvsmassa. Opportunistisk Opportunistiska infektioner kallas de sjukdomar som kan utvecklas efter många år när hivvirus förstört en stor del av immunförsvaret. Sådana infektioner är t ex lunginflammation, svampinfektioner och tuberkulos. Proteashämmare Dessa läkemedlet blockerar enzymet proteas hos hiv. Detta enzym behövs för att klyva stora proteiner till mindre i bildningen av nya viruspartiklar. Genom att blockera klyvningen förhindras virusförökningen. Resistens Smittämnen kan förändras så att de får motståndskraft, resistens, mot läkemedel. Hiv kan skaffa sig motståndskraft mot läkemedel mycket snabbt. Resistens innebär att hiv förändrar sig så att viruset blir mindre känsligt för ett visst läkemedel. När viruset inte längre är lika känsligt för läkemedlet kan behandlingseffekten bli sämre. Att kombinera flera läkemedel ger bättre effekt samtidigt som resistens förhindras.

Resistens förebyggs både av den goda behandlingseffekten infektionen trycks ned och virus kan inte föröka sig och att det blir svårare för viruset att skaffa sig motståndskraft mot flera olika medel samtidigt. Om hiv utvecklat resistens mot ett visst läkemedel, kan det finnas nedsatt känslighet även för andra hivläkemedel, trots att personen inte använt dessa. Det handlar då om läkemedel som är kemiskt lika varandra. Detta kallas korsresistens. Ett multiresistent virus är resistent mot preparat från mer än en klass av läkemedel. Multiresistens är förstås ännu mer allvarligt än resistens mot enbart ett läkemedel. RNA Ribonukleinsyra, ett ämne som vanligtvis spelar roll vid produktion av äggviteämnen och vid andra processer i celler. En del virus, inklusive hiv, lagrar också sin genetiska information i form av RNA i stället för DNA. Transkription Enzym som möjliggör en översättning av genetisk information från ett språk till ett annat kallas ofta för transkriptas. Översättning betyder i det här fallet en verklig förvandling från DNA till RNA eller tvärtom. Vaccin Vacciner är läkemedel som hindrar utbrott av infektionssjukdomar som orsakas både av bakterier och virus. Gemensamt för alla vacciner är att de utan att själva orsaka sjukdom framkallar immunitet. Vid immunitet känner immunförsvaret igen och oskadliggör bakterier och virus innan de hunnit föröka sig tillräckligt mycket. Virus Virus är små organismer, mindre än bakterier, som kan ge en rad olika sjukdomar, allt från vanlig förkylning till herpes, gulsot och aids. Virus kan inte föröka sig på egen hand utan måste ta sig in i andra levande celler för att kunna göra nya kopior av sig själva. Syndrom Ett sjukdomstillstånd med många olika symtom som har samma orsak. www.hiv-sverige.se