Miljöutredning för Göteborgs Stads Lokalförvaltning

Miljöutredning för Göteborgs Stads Lokalförvaltning Louise Engberg Uppsats för avläggande av masterexamen i Miljövetenskap 30 hp Institutionen för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Februari 2013

Sammanfattning Lokalförvaltningen är en kommunal instans inom Göteborgs Stad. Denna bildades 1 januari 2011 och har i uppdrag att förvalta kommunens fastigheter. Det är främst skolor och förskolor som förvaltas, men även andra fastigheter. Lokalförvaltningen ansvarar för in- och utvändigt underhåll, drift av tekniska installationer, fastighets- och markskötsel, energi- och vattenförsörjning samt planering och produktion/inhyrning av nya fastigheter. Syftet med föreliggande studie var att genomföra en miljöutredning för Lokalförvaltningen, eftersom ingen sådan tidigare utförts, samt att avsikten är införa ett nytt ledningssystem. Det ingår att identifiera, kvantifiera och värdera miljöaspekter inom verksamheten i denna miljöutredning. De frågeställningar som undersökningen baserades på var vilken miljöpåverkan Lokalförvaltningens verksamhet kan ha, samt vilka miljöaspekter som är mest betydande. Även huruvida det föreligger några särskilda svårigheter att utföra en miljöutredning i en nybildad organisation. Miljöaspekterna bedömdes utifrån tre kriterier, omfattning, betydenhet samt genomförbarhet. Kriterierna bedömdes på en skala 1-5 och värdena summerades. Om slutsiffran var 10 eller högre bedömdes miljöaspekterna vara betydande. På grund av tidsbegränsning fokuserades undersökningen på de operativa miljöaspekterna inom vilka det är en stor resursförbrukningen. Totalt identifierades 28 operativa miljöaspekter varav 14 bedömdes vara betydande. De miljöaspekter som anses betydande är, elvärme, fjärrvärme, oljeeldning, elförbrukning, samt avfall, kemikalier, PCB, mattor, asfalt, asbest, tryckimpregnerat virke, köldmedier, radon och innemiljö och hälsorisker. Det som bör ges högst prioriteritet är avfallshantering och kemikalier eftersom nya rutiner för kontroll av dessa skulle kunna förenklas. Summary Lokalförvaltningen is a municipal administration in the city of Gothenburg, which was founded 1 January 2011. The administration s mission is to manage the properties owned by the city of Gothenburg. Examples of activities in the properties are day care centers and schools. Lokalförvaltningen is responsible for inner and outer maintenance, management of technical installations, property and land management, power and water supply and also planning and production/rental of new properties. The aim of this study was to make an environmental investigation for Lokalförvaltningen, since it has not been done before and Lokalförvaltningen wants to integrate a new management system. Included in the investigation are identification, quantification and valuation of the environmental aspects within the organization. Questions that the study aimed to answer were which environmental impacts Lokalförvaltningen has in its activities, which environmental aspects that are most important, and also if there were any difficulties in performing an environmental investigation in a newly formed organization. To be able to evaluate the environmental aspects, a model based on three criteria were used, extent, consequence and feasibility. The different criteria were graded on a scale of 1-5 and the values were added together. Environmental aspects with a number of 10 or above were considered environmental aspects of high importance. Because of the time limitations of this study, the main focus was on operative environmental aspects where the resource consumption is high. Altogether 28 operative environmental aspects were identified, and among them 14 were considered environmental aspects of high importance. The environmental impacts of high importance are waste, electricity, district heating, fossil oil use, chemicals, carpets, pressure-treated lumber, indoor environment and health, refrigerants, PCB and radon. The aspects which should be prioritized in the continued environmental work are waste and chemicals. 1

Förord Denna studie genomfördes under hösten 2012 som ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng inom masterprogrammet i miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Examensarbetet förmedlades genom Miljöbron och har utförts på uppdrag av Lokalförvaltningen inom Göteborgs Stad. Jag vill rikta ett stort tack till mina handledare Malin Östblom på Lokalförvaltningen och Lennart Bornmalm på Institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet. Jag vill även rikta ett stort tack till all personal på Lokalförvaltningen som hjälpt mig att ta fram information och svarat på frågor under arbetets gång. Göteborg 2013-01-16 Louise Engberg Kontakt: E-mail: louise.a.engberg@gmail.com Tel nr: 0739-96 83 12 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Summary... 1 Förord... 2 1 Inledning... 1 1.1 Miljöutredning... 2 1.2 Miljöaspekter... 2 1.3 Problembeskrivning... 4 1.4 Syfte... 4 1.5 Avgränsningar... 4 2 Verksamhetsbeskrivning... 5 2.1 Organisation... 6 2.2 Lokalisering... 8 2.3 Processbeskrivning... 9 2.4 Befintligt miljöarbete... 18 3 Metodik... 21 3.1 Litteraturstudie... 21 3.2 Identifiering och kvantifiering av miljöaspekter... 21 3.3 Värdering av miljöaspekter inklusive betydande miljöaspekter... 21 4 Resultat... 23 4.1 Miljöaspekter... 23 4.2 Lagar och andra krav... 36 4.3 Olyckor och tillbud... 37 4.4 Bedömning av betydande miljöaspekter... 39 5 Diskussion... 44 6 Slutsatser... 47 Referenser... 48 Bilaga A. Rekommendationer... 51 Bilaga B. Fotografier avfallshantering... 52 3

1 Inledning Miljöarbete har under de senaste tjugo åren fått allt större vikt i företag och organisationer. Ju mer kunskap som framkommer om människans miljöpåverkan, desto större blir incitamenten för företag och verksamheter att aktivt arbeta med miljön. Ett systematiskt sätt att integrera miljö i verksamheter är att införa ett miljöledningssystem. Arbetet med dagens miljöledningsstandarder såsom ISO 14000- serien inleddes under miljökonferensen i Rio de Janeiro år 1992 (Almgren och Brorson, 2003). Syftet med att införa ett miljöledningssystem i ett företag är att effektivisera företagets miljöarbete samt lyfta fram de delar inom verksamheten som företaget kan arbeta med, dels för att kartlägga, dels för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Det finns många anledningar till varför det är fördelaktigt för företag att arbeta med miljöledningssystem. En anledning är att det ofta optimerar resursanvändningen. Lagkrav är förmodligen det inledande största incitamentet till att minska miljöpåverkan. Det är inte ovanligt att det när miljö eller miljöarbete kommer på tal i företagsvärlden övergår till en kostnadsfråga huruvida åtgärder vidtas eller ej. Faktum är att en god anledning att införa miljöledningssystem är att det just är kostnadseffektivt och potentiellt kan spara pengar. Förutom den ekonomiska resursfrågan så kommer det också en allt större efterfrågan från kunder att miljö skall integreras i produkter eller tjänster som köps in. Det finns flera typer av miljöledningssystem som ett företag kan använda. De två mest etablerade är ISO 14001 och den europeiska förordningen EMAS (Ammenberg, 2008). ISO 14001 är även den mest etablerade standarden internationellt sett. Lokala verktyg såsom Göteborgs Stads Miljödiplomering med tillhörande checklista är något som nått framgång inom företag i bland annat Västra Götalandsregionen. Det som skiljer ledningssystem av ISO 14001-karaktär från exempelvis en miljödiplomering är att det inte finns några absoluta krav på åtgärder inom ISO 14001 (Almgren och Brorson, 2006). Företagsledningen avgör själv hur ambitiösa de vill vara i sitt miljöarbete, och har möjlighet att skräddarsy miljöarbetet så att det blir så effektivt som möjligt för just dess verksamhet. Det innebär att företag har stort utrymme att vara ambitiösa och ställa höga krav på sig. Dock finns utrymme för viss problematik om ett företag inte har rätt kunskap gällande hur de bäst skall utnyttja en miljöledningsstandard såsom ISO 14001 i sin verksamhet. Följden kan då bli ett ineffektivt ledningssystem som inte alls är kostnadseffektivt. Införandet ett miljöledningssystem enligt ISO 14001-standard är helt frivilligt, men för att kunna hävda att kraven som ställs i standarden efterlevs krävs även en certifiering av en tredje part (Almgren och Brorson, 2006). ISO 14001 utgår ifrån olika processer, varav en av de viktigaste är PDCA - Plan-Do-Check-Act, eller Planera-Genomför-Följ upp-förbättra. Denna process är fokuserad på ständig förbättring inom en organisation, vilket är ett nyckelbegrepp inom ISO 14001(Almgren och Brorson 2006, 33). Planera: Företagsledningen tar fram mål som överensstämmer med ledningens miljöambitioner. Genomför: Ledningen vidtar åtgärder för att uppnå målen. Följ upp: Utfallet av miljöarbetet följs upp, det vill säga att det utreds huruvida processerna varit lyckade eller ej. Förbättra: Slutligen sätts nya mål upp för ständig förbättring(iso 14001:2004, 5). ISO-miljöledningssystem kan också integreras med ledningssystem för exempelvis kvalitet, arbetsmiljö, energi och säkerhet. 1

Figur 1. PCDA-cykeln (Mittuniversitetet, 2012). 1.1 Miljöutredning Ett av de första stegen vid införandet av ett miljöledningssystem är att göra en miljöutredning. Utredningen är ett verktyg för att på ett översiktligt sätt kartlägga sin miljöpåverkan och ta reda på vilka aktiviteter inom en verksamhet som har störst påverkan. Enligt Ammenberg (2004) är syftet med en miljöutredning att identifiera, analysera och kvantifiera aktuell organisations miljöaspekter. En miljöutredning består av några specifika delar som skall finnas med; en verksamhetsbeskrivning som beskriver företaget och eventuella tillverkningsprocesser En förteckning av lagar och andra krav som företaget är skyldiga att efterleva Olyckor och tillbud Råvaror och komponenter som kan tänkas användas i verksamheten. En förteckning av kemikalier och kemiska produkter som används inom verksamheten. Energiförbrukning inom verksamheten Avfall och återvinning Transporter som sker inom verksamheten Sammanställning av utsläpp och resursförbrukning Sammanställning och värdering av miljöaspekter I miljöutredningen utreds även vilka områden som har störst miljöpåverkan, som ett företag skall ge extra hänsyn och arbeta extra hårt för att minska. 1.2 Miljöaspekter Miljöaspekter definieras enligt Almgren och Brorson (2006) som delar av en organisations verksamhet eller produkter som kan påverka miljön. Miljöaspekter är således verktyg som används för att avgöra var en verksamhet har sin minsta, respektive största, miljöpåverkan. Genom att ta fram verksamhetsspecifika miljöaspekter erhålls därmed mätetal som indikerar inom vilka områden ett företag skall lägga sina resurser för att minska sin negativa miljöpåverkan. Vilka miljöaspekter som är viktiga för vilken verksamhet beror just på den typ av verksamhet det gäller. Exempel på miljöaspekter som gäller i de flesta verksamheter är energi- och resursförbrukning, men hur stor betydelse de olika aspekterna har i verksamheterna varierar. Miljöaspekter kan kategoriseras på några olika sätt: 2

Positiva miljöaspekten medför positiva miljöeffekter. Negativa miljöaspekter som har negativ påverkan på miljön. Direkta miljöaspekter som organisationen har fullständig kontroll över, exempelvis energiförbrukning inom den egna verksamheten, resursförbrukning och avfallshantering. Indirekta miljöaspekter som organisationen inte har fullständig kontroll över. Det kan handla om tjänster som företaget köper in eller beställningsvaror där man inte kan ställa vissa krav på leverantören. Operationella (hårda) tydliga miljöaspekter rörande material- och energiflöden. Organisatoriska (mjuka) mer svårdefinierade miljöaspekter exempelvis utbildning eller beslutsfattande (Ammenberg, 2008). När miljöaspekter identifierats inom en organisation är det viktig att dessa även värderas så att kontroll fås över vilka aspekter som är de mest miljöstörande (Ammenberg, 2008). I ISO 14001-standarden anges ingen särskild metod för att värdera och bedöma miljöaspekter, det är istället upp till respektive verksamhet att söka en metod som är lämplig för just dess miljöaspekter. Till följd av de svaga riktlinjerna gällande hur miljöaspekter bör bedömas finns ett flertal metoder för att göra detta. 1.2.1 Sveriges nationella miljökvalitetsmål och miljöarbete inom Göteborgs Stad Sverige har sedan mer än tio år tillbaka arbetat med 16 nationella miljökvalitetsmål för att strukturera Sveriges miljö- och hållbarhetsarbete (Regeringen, 2012). Som ett led i att uppnå miljökvalitetsmålen har de brutits ner på lokal nivå och Göteborgs stad har lyft fram 12 mål som anses särskilt viktiga att arbeta med (se tabell 1). Tabell 1. Sveriges nationella samt Göteborgs Stads lokala miljökvalitetsmål. Sveriges nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Göteborgs Stads lokala miljökvalitetsmål X X X X X X X X X X X X X Arbetet med de lokala miljökvalitetsmålen har pågått sedan år 2006, och Göteborgs stad har ett aktivt miljöarbete som genomsyrar stadens alla verksamheter och bolag. Sedan 2011 (Malin Östblom, pers. 3

komm, 2012) har ytterligare initiativ tagits för att säkerställa att de lokala miljökvalitetsmålen uppfylls till år 2020. Miljöförvaltningen har initierat ett arbete med ett miljöprogram som skall integreras i kommunens förvaltningar och bolag. Syftet med miljöprogrammet är att det skall användas som ett kompletterande hjälpmedel till miljökvalitetsmålen för miljöarbetet inom Göteborgs stad. Olika nämnder eller styrelser har fått ansvar för olika åtgärder i miljöprogrammet, inklusive Lokalnämnden (Göteborgs Stad, 2012b). Eftersom Lokalförvaltningen arbetar under Lokalnämnden följer åtgärdskrav som ställs på Lokalnämnden således även på Lokalförvaltningen. 1.3 Problembeskrivning Lokalförvaltningen bildades 1 januari 2011 då de tre kommunala förvaltningarna Lokalsekretariatet, Lokalförsörjningsförvaltningen samt Medichus gick samman till en förvaltning. De tre förvaltningarna hade separata miljöledningssystem innan sammanfogningen, men sedan sammanslagningen har inte något samlat ledningssystemsbaserat miljöarbete skett. Därav är en samlad miljöutredning en förutsättning för att komma igång. Lokalförvaltningen är en stor verksamhet med ganska spridda arbetsuppgifter, alltifrån vanlig kontorsverksamhet till byggnation och byggentreprenad. Det är därför extra viktigt att miljöpåverkan kartläggs och belyses så att verksamheten kan bli mer effektiv i sitt miljöarbete. Göteborgs Stad har ett ambitiöst miljöprogram så det är extra viktigt att det även genomsyrar Lokalförvaltningen. 1.4 Syfte Syftet med studien var att utföra en miljöutredning för Lokalförvaltningens samlade verksamhet. I studien ingick även att belysa vilka miljöaspekter som Lokalförvaltningens verksamhet bidrar till, att kvantifiera aspekterna samt bedöma vilka som är de betydande miljöaspekterna. Frågeställningarna som studien utgick ifrån var: Vilken miljöpåverkan har Lokalförvaltningen i sin verksamhet? Vilka är Lokalförvaltningens betydande miljöaspekter? Uppstår några särskilda svårigheter i att utföra en miljöutredning i för en så pass stor, och nyligen bildad, organisation? 1.5 Avgränsningar Till följd av tidsaspekten för studien, samt komplexiteten i Lokalförvaltningens verksamhet har vissa avgränsningar valts. Miljöutredningen är en övergripande utredning vilken huvudsakligen har fokuserats på de aktiviteter inom verksamheten som troligtvis är de mest resursförbrukande och därmed miljöpåverkande, nämligen byggprocessen samt processerna inom reparation, tillsyn och skötsel. Mindre fokus har lagts på förbrukningen inom kontorsverksamheten, exempelvis gällande livsmedel. Beträffande energianvändning beaktas endast de fastigheter som Lokalförvaltningen äger och förvaltar, ej de fastigheter som hyrs in. Anledningen till avgränsningen är att Lokalförvaltningen har begränsad rådighet över energislag i de fastigheter de hyr. Lokalförvaltningen har en uppdaterad lagförteckning, varför det inte har fokuserats på detta i denna studie. Det förekommer många indirekta miljöaspekter inom verksamheten, varför det även hade varit intressant att undersöka dessa. Ett exempel är byggnadsentreprenörernas transporter av material till byggarbetsplatset. Tyvärr fanns ej utrymme för att fördjupa sig i de indirekta miljöaspekterna i denna studie. 4

2 Verksamhetsbeskrivning Lokalförvaltningen förvaltar, anpassar och bygger lokaler och boenden för Göteborgs Stads verksamheter (Lokalförvaltningen, 2012). Förvaltningen bildades 1 januari 2011 efter att ett beslut fattats inom Göteborgs Stad den 6 maj 2010 att Lokalsekretariatet, Medichus och Lokalförsörjningsförvaltningen skulle gå samman till en samlad Lokalförvaltning. Förvaltningen samarbetar med stadsdelsförvaltningar i Göteborg, sociala resursförvaltningen, samt utbildningsförvaltningen och ordnar de lokaler som behövs i respektive verksamhet inom staden. Det görs genom ombyggnation, nybyggnation alternativt genom inhyrning av lokaler från externa fastighetsägare (Göteborgs Stad, 2012c). Beslut om vilka fastigheter som behövs för olika verksamheter fattas av Lokalsekretariatet, som fortfarande utgör en liten del av Lokalförvaltningens organisation. Förvaltningens ansvar gällande fastighetsförvaltningen sträcker sig till att innefatta inoch utvändigt underhåll, drift av tekniska installationer, fastighets- och markskötsel, energi- och vattenförsörjning samt planering och produktion/inhyrning av nya och ombyggda lokaler. Tabell 2. Lokalförvaltningens ansvarsområden inom fastighetsförvaltning (Lokalförvaltningen, 2012). Lokalförvaltningens ansvar inom fastighetsförvaltning Specifikation In- och utvändigt underhåll Drift av tekniska installationer Fastighets- och markskötsel - Energi- och vattenförsörjning Planering och produktion/inhyrning Golv, väggar, tak, vitvaror, storkök, larm Värme, ventilation, kyla, larm Till de förvaltade fastigheterna Nya och ombyggda lokaler. Lokalförvaltningen planerar ny- och ombyggnationer för att möta kommunens behov av lokaler som krävs för olika verksamheter (Lokalförvaltningen, 2012). Den största delen av Lokalförvaltningens fastighetsbestånd används för kommunal verksamhet såsom förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreboende samt Bostäder med särskild service (BmSS). Ytterligare kommunal verksamhet inom Lokalförvaltningens lokaler är kontor, kulturhus och bibliotek. Cirka 150 000 personer vistas dagligen i lokalförvaltningens lokaler (Lokalförvaltningen, 2012). Viktigt att lyfta fram är att Lokalförvaltningen inte har något ansvar för verksamheterna som hålls i lokalerna, exempelvis så sköter en förskola sin verksamhet i egen regi. Lokalförvaltningen har således endast ansvar för fastigheterna. Lokalförvaltningen har en vision att vara en ledande byggherre och fastighetsförvaltare med göteborgarnas bästa för ögonen. Förvaltningen arbetar utifrån fyra huvuduppdrag (Lokalförvaltningen, 2012): Bevara fastigheternas värde Stödja kärnverksamheten hos stadsdelsförvaltningarna, utbildningsförvaltningen och sociala resursförvaltningen På uppdrag av kommunstyrelsen och kunder planera och bygga/hyra in nya anläggningar eller bygga om Administrativt samordna kommunens gemensamma byggprocess. 5

2.1 Organisation Lokalförvaltningen har 382 anställda, vilka är fördelade på olika avdelningar och enheter enligt organisationsschemat i figur 2. Lokalnämnden Ordf. Annelie Nilsson (MP) Lokalförvaltningen Direktör Rickard Nilsson Utvecklingsavd. Chef Frank Kärrå Ekonomiavdelning Chef Mikael Sandström HR/Kommunikation Chef Linda Björk Serviceavdelning Chef Slavica Lopatic Fastighetsavdelning Chef Bo Falkevi Projektavdelning Chef Stefan Ziegler Figur 2. Organisationsschema för Lokalförvaltningen. Figur1. Organisationsschema för Lokalförvaltningen Organisation består av sex avdelningar, och inom dessa finns ett antal enheter med olika ansvarsområden (se tabell 3). 6

Tabell 3. Organisationsschema för Lokalförvaltningen uppdelat efter avdelning. Avdelning HR- och kommunikationsavdelning Ekonomiavdelning Fastighetsavdelning Projektavdelning Serviceavdelning Utvecklingsavdelning Enheter Redovisningsenheten Enheten för energi, miljö och säkerhet Enheten för förvaltarstöd Förvaltarenheten Hyresenheten Projektenhet LS Projektenhet LN Projektteknikenheten Specialistenheten Upphandlingsenheten Området för kundservice Enheten intern service Lokalvårdsenheten Området för driftteknik Enheten för fastighetsdrift Området för tillsyn och skötsel - Angered - Östra Göteborg - Västra Göteborg - Askim-Frölunda-Högsbo - Centrum - Majorna-Linné - Lundby - Örgryte-Härlanda samt snickeriverkstad - Västra Hisingen - Norra Hisingen samt Lillhagsparken Enheten för IT och nämndadministration Lokalförvaltningen arbetar utifrån ett antal huvudprocesser som tagits fram under hösten 2012. Dessa huvudprocesser utgår ifrån förvaltningens aktiviteter och listas nedan. Processerna skall läggas in i Lokalförvaltningens nya verksamhetshandbok som träder i kraft i slutet av januari 2013 (Karin Holmgren, pers. komm. 2012). Vid tidpunkten för skrivandet av denna rapport var processerna beslutade, men ännu icke fullständigt detaljbeskrivna vilket medför att visst innehåll kan komma att förändras. Processerna är: 1. Byggprocessen 2. Inhyrningsprocessen 3. Kunduppdragsprocessen 4. Långsiktigt planerade åtgärder 5. Reparationsprocessen 6. Tillsyn och skötselprocessen 7

Syftet med processerna är att de skall ligga till grund för rutiner och beslut vilka tas inom organisationen för att säkerställa att arbetet sker på ett effektivt sätt. För att beskriva verksamheten på bästa sätt kommer under avsnitt 2.3 en redogörelse för de olika processerna, samt en redovisning gällande vilka som är de främsta miljöaspekterna inom varje process. 2.2 Lokalisering Huvuddelen av Lokalförvaltningens verksamhet är förlagd i Lillhagsparken på Hisingen, Göteborg, där cirka 200 personer arbetar. Lillhagsparken (figur 3) är ett gammalt sjukhusområde som förvaltas av Lokalförvaltningen. I parken finns flera andra verksamheter, däribland restaurang, vandrarhem, äldreboende, matbutik, dagis och rättspsykiatri. Förutom kontoren i Lillhagsparken finns i Lokalförvaltningens regi även tre servicekontor inom Göteborg: Spadegatan (figur 4) i Angered, Klangfärgsgatan (figur 5) i Västra Frölunda, och Gjutjärnsgatan (figur 6) på Ringön, vilka tillhandahåller service till fastigheterna i Göteborgs olika stadsdelar. Varje stadsdel har en serviceenhet, och dessa enheter är fördelade på servicekontoren. Figur 3. Lokalförvaltningens kontor i Lillhagsparken, Skogome (Se det inringade området) (Eniro, 2012). Figur 4. Servicekontor Spadegatan (Eniro, 2012). Figur 5. Servicekontor Klangfärgsgatan (Eniro. 2012). 8 Figur 6. Servicekontor Gjutjärnsgatan (Eniro, 2012).

De fastigheter som Lokalförvaltningen förvaltar och hyr in är utspridda i samtliga av Göteborgs stadsdelar (se figur 7). Det totala antalet är 1500 anläggningar, cirka 2,1 miljoner kvadratmeter och 3000 byggnader (cirka 100 000 rum) inom Göteborgs Stad (Lokalförvaltningen, 2012). Figur 7. Göteborgs 10 stadsdelar där Lokalförvaltningen äger och förvaltar fastigheter (Göteborgs Stad, 2012a). 2.3 Processbeskrivning Varje huvudprocess utgår ifrån en kund som efterfrågar något, t ex en förskola eller annan verksamhet som behöver en ny lokal. Lokalförvaltningen arbetar sedan utifrån de olika processerna för att möta behovet. 2.3.1 Byggprocessen Syftet med byggprocessen är att producera lokaler utifrån stadens behov. Uppdragsgivare för byggprojekt är Lokalsekretariatet och brukaren av lokalen exempelvis en förskola. Processen startar antingen genom att lokalsekretariatet ger uppdraget till en förvaltare, eller att en förvaltare initierar ett projekt och därefter beställer en förstudie av projektavdelningen. Lokalförvaltningen har tagit fram ett miljöprogram för ny- och ombyggnation (se avsnitt Byggprogram för ny- och ombyggnad nedan) som skall användas i samtliga projekt. Varje projekt har en projektledare, som även blir miljöansvarig för projektet. Byggprocessen utgörs av tre huvuddelar: 1) Förstudie Förvaltaren i berört område beställer en förstudie av projektavdelningen. Under förstudien skapas en projektspecifik miljöplan (Lokalförvaltningen, 2012b), där det redovisas vilka miljökrav som projektet lever upp till, Baskrav eller Bra miljöval (se tabell 4), samt vilka miljömål som skall uppnås (Miljöaktiviteter med avstämningspunkter i byggprocessen). I förstudien inventeras även radon, förorenad mark och övriga miljömässiga förutsättningar för en byggnation (se ytterligare i figur 8). 9

Figur 8. Schematisk beskrivning över förstudien. 2) Projektering När miljöplanen tagits fram hålls samråd med projektörer där miljöplanen kompletteras med krav på uppföljning, dokumentation, konsekvenser vid eventuella avvikelser under produktionsskedet etc. Miljöplanen skickas även med i förfrågningsunderlag som går ut till olika byggentreprenörer, och det är viktigt att byggentreprenören kan möta de miljökrav som ställs. Vid projekt används Byggvarubedömningen (BvB) 1, där projektörer miljögranskar och registrerar produkter som används i projektet. Figur 9. Schematisk beskrivning över projektering. 3) Produktion När alla planer är godkända och byggnadsentreprenaden upphandlad kan produktionen starta. Förutom miljöplanen för byggnaden skall även en avfallsplan för det avfall som uppstår på byggarbetsplatsen skrivas. Det är viktigt att det under produktionsfasen används energieffektiva maskiner samt att det förekommer så lite olägenheter som möjligt gällande luft- och ljudföroreningar. 1 Byggvarubedömningen är en standard för miljöbedömning av varor. Det är möjligt att registrera hela projekt med produkter och kemikalier som ingår. Den har utvecklats av ett flertal stora fastighetsägare och byggherrar (Byggvarubedömningen, 2012). 10

Miljöprogram för ny- och ombyggnad. Figur 10. Schematisk beskrivning över produktion. För att säkerställa att alla projekt inom ny- och ombyggnation inom Lokalförvaltningen inkluderar miljöhänsyn har ett miljöprogram tagits fram vilket tillämpas i varje projekt. Syftet med miljöprogrammet är att det skall användas som ett beslutsunderlag för val av miljökrav (Lokalförvaltningen, 2011). Sedan år 2011 bygger förvaltningen endast lågenergibyggnader, vilka är i samma klass som passivhus och med god marginal lever upp till minimikraven i Boverkets byggregler (Göteborgs Stad, 2012c). Det antal projekt som hanteras årligen är cirka 1000 stycken, inklusive nyoch ombyggnationer samt underhållsprojekt. Varje projekt som leds via förvaltningen följer miljöprogrammet, och för varje enskilt projekt görs också en projektspecifik projektplan där olika aspekter som måste uppfyllas tas upp. De krav som ställs i byggprogrammet ställs även på de entreprenörer och konsulter som anlitas. Inom miljöprogrammet ställs miljökrav i två kategorier: Baskrav och Bra miljöval. 11

Tabell 4. Övergripande mål inom miljöprogrammet samt en kort beskrivning av vad de innebär. Övergripande områden i miljöprogrammet Huvuddelar i området 1. Beständighet Byggnaden skall vara långlivad. Innebär såväl att stom- och installationssystem skall vara flexibla samt att livslängden skall vara lång. Det är också viktigt att det är enkelt att utföra service och underhåll. 2. Miljöpåverkan Behandlar miljöskadliga ämnen i material och produktval. Exempelvis byggvaruinformation, ämnen som skall utfösas (Bisfenol A), egenemissioner. Hantering av förorenad mark och avfall i produktionsfasen. 3. Hälsa och inomhusklimat Kategorier som ingår är: Luftkvalitet, termisk komfort, städbarhet, elinstallationer, ljusmiljö, tappvatten samt radon. 4. Fuktskydd Behandlar fuktinventering i projekteringsskedet samt riktlinjer för material och metodval vid produktion. 5. Bullerskydd Riktlinjer för respektive verksamhet gällande ljudmiljö inomhus skall följas under projektering. Riktlinjer för maskiner och arbetsredskap skall följas under produktion. 6. Energihushållning Innefattar huvudpunkterna energianvändning, lufttäthet, belysning, installationer samt energianvändning. Handlar om att göra en fastighet så energieffektiv som möjligt, med så lite spill som möjligt, gällande ventilationsutrustning såväl som mindre elektrisk apparatur. 7. Resurshushållning Behandlar återanvändning, återvinning samt avfall i såväl projektering som produktion. Kommentar Endast baskrav. Både baskrav och Bra miljöval. Både baskrav och Bra miljöval. Både baskrav och Bra miljöval. Endast baskrav. Både baskrav och Bra miljöval. Endast baskrav. Gemensam byggprocess (GBP) Gemensam byggprocess, GBP, är ett program som skall gälla för alla aktörer som bygger inom Göteborgs Stad. Det är ett kontrollprogram för att säkerställa att byggnationer som görs inom 12

Göteborgs Stad sker med liknande riktlinjer och rutiner (Gemensam byggprocess, 2012). GBP träder i kraft i början av 2013. Inom Gemensam byggprocess har ett antal miljöaktiviteter valts ut vilka är särskilt viktiga att arbeta med. Miljöaktiviteterna hanterar dels byggarbetsplatsen, dels uppförandet och även den färdiga fastigheten och dess innemiljö. GBP skall integreras i alla bygg- och renoveringsprojekt hos Lokalförvaltningen (Nina Jacobsson-Stålheim, pers. komm, 2012). Tabell 5. Miljöaktiviteter att beakta inom Gemensam Byggprocess (GBP). Miljöaktiviteter Avfall återvinning och återanvändning av material Buller på byggarbetsplatsen Buller yttre miljö - Bullerkartläggning Dagvattenhantering Elektromagnetiska fält innemiljö Elektromagnetiska fält yttre miljö Energianvändning och energislag på byggarbetsplatsen Energiberäkning Energislag Fordon, maskiner och bränslen på byggarbetsplatsen Fuktinventering Fuktsäkerhet Förutsättning för brukarnas avfalls och kemikaliehantering Inneklimat (inklusive termisk komfort) Kemikalier på byggarbetsplatsen Köldbryggor Legionella Ljudmiljö inne (akustik) a. Bullerutredning b. Bullermätning Ljusmiljö Logistik på byggarbetsplatsen Luftkvalitet med avseende på föroreningar Material och produktval Miljöinventering byggnad Miljöinventering mark Miljötillstånd och anmälningar Naturvärden/ intressen Nödlägesberedskap på byggarbetsplatsen OVK (Obligatorisk Ventilationskontroll) Radon Täthet 13

Miljöaspekter Förstudie - De första delprocesserna i byggprocessen är främst administrativa, dvs. uppdragsgivning, kommunikation och planering. I förstudien görs dock även olika typer av undersökningar, exempelvis markprovtagning för att undersöka förorenad mark och radonmätningar. Projektering - Positiva miljöaspekter kan observeras i projekteringsfasen till följd av miljöprogrammet där aktiva val görs för att minska miljöpåverkan genom att göra bra miljöval. Det gäller såväl utrustning för uppvärmning, ventilationsanläggningar, byggmaterial, färgval, det vill säga alla beslut gällande material som skall ingå i fastigheten. Intrång i miljön kan anses som en negativ miljöaspekt, då en nybyggnation påverkar befintlig miljö. Indirekta miljöaspekter kopplade till byggmaterial är produktionsförhållanden samt eventuella transporter beroende på var entreprenören köper in material. Produktion - Produktion är den process där störst negativ miljöpåverkan föreligger. Hit inräknas användning och transporter av olika byggmaterial, avfallsproduktion, buller, uppkomst av luftföroreningar, elektromagnetiska fält, energianvändning på byggarbetsplatsen. Förutom påverkan som kommer ifrån produktionen i sig påverkas också marken och miljön vid en nyproduktion av en fastighet. Eventuella föroreningar i marken har stor potential att bli en negativ miljöaspekt i produktionsfasen, då det innebär sanering, bildande av farligt avfall samt schaktmassor som kräver särskild behandling. Även ombyggnationer inryms i processen, och vid dem kan miljöstörande material såsom PCB och asbest medföra komplikationer. Indirekta miljöaspekter i produktionsfasen är transporter av byggmaterial, avfall och leveranser till byggarbetsplatsen. 2.3.2 Inhyrningsprocessen Syftet med inhyrningsprocessen är att tillse lokalbehov hos verksamheter tillgodoses. Inhyrningsprocessen startar med att ett lokalbehov uppmärksammas i en stadsdel, t ex för en ny förskola. Lokalsekretariatet ger Lokalförvaltningen uppdraget att söka en lämplig fastighet till verksamheten. När ett lokalbehov uppstår utreds i första hand om det finns förutsättningar för en byggnation, men om det ej är möjligt hyr förvaltningen lokaler istället. Det är främst aktuellt i stadsdelar i centrum där det är inte är möjligt med nybyggnationer. Det finns fem huvuddelar i hyresprocessen: 1) Tar emot och fördelar uppdrag 2) Söker och väljer lokal 3) Förhandlar med fastighetsägaren 4) Signerar kontrakt 5) Överlämnar lokalen till verksamhet och förvaltning När ett ärende kommer till förvaltningen är det hyresenheten på fastighetsavdelningen som tar emot uppdraget, och en handläggare utses. Möten hålls med verksamheten för att få en uppfattning om vilken sorts lokal som behövs. Det behövs i de allra flesta fall anpassningar av befintliga lokaler, varför ett tekniskt stöd från projektavdelningen tas in i ett tidigt stadium. Även förvaltaren i berört område integreras tidigt, eftersom det är viktigt att denne får kunskap om fastigheterna. När handläggaren söker efter en lämplig lokal medräknas många faktorer med i beräkningarna, såväl verksamhetsspecifika som miljöfaktorer såsom radonförekomst, PCB och asbest. Information gällande miljöstörande faktorer samlas in via checklistor från fastighetsägaren. Efter möten med verksamheten, fastighetsavdelningen och fastighetsägaren görs en förstudie och kostnadskalkyl av fastighetsägaren som sedan omförhandlas och godkänns av Lokalförvaltningen. De anpassningar som kan komma att 14

behöva utföras genomförs av fastighetsägaren, inte av förvaltningen. När parterna är överens tecknas avtal, anpassningarna genomförs och till slut överlämnas lokalen till förvaltaren och kan börja användas av verksamheten. Miljöaspekter Hyresprocessen är till stor del en administrativ process varför den direkta miljöpåverkan ej blir så stor. En negativ miljöpåverkan som kan uppstå när det gäller inhyrda fastigheter är att det sällan ställs, alternativt kan ställas, några krav på resurssnåla energiarmaturer eller energieffektiva alternativ. Det ställs heller inga krav gällande vilken typ av uppvärmning som används i huset. På grund av att det i tätbebyggda stadsdelar finns så ont om plats för nybyggnation och sällan finns fler än en, eller ett par lokaler att välja mellan finns inte så stora möjligheter att ställa krav. Konflikter, vilka kan få negativa miljöeffekter, är om en det finns två lokaler att välja mellan, och den ena är mer energieffektiv än den andra, medan den mindre energieffektiva är bättre anpassad för verksamheten. Det är en svår avvägning, där den lokal som är bäst lämpad för verksamheten oftast vinner. Anpassning av lokalerna utförs av fastighetsägaren, varför miljöpåverkan ej hamnar hos förvaltningen. Den kan dock betraktas som indirekt negativ miljöpåverkan. 2.3.3 Kunduppdragsprocessen Kunduppdragsprocessen inleds med att verksamheten tar kontakt med kundservice, alternativt med förvaltaren, gällande ett ärende dem vill ha utfört. Exempel på enklare serviceärenden är hyllor som ska sättas upp, kranar som skall bytas. Det kan även röra sig om större projekt såsom väggar som ska sättas upp. Processen delas sedan i två led: 1) Arbetsorder som skickas direkt till serviceavdelningen. 2) Kunduppdrag som skickas till projektavdelningen där de får projektnummer. Det som styr vilken av de två kategorierna ett ärende tillhör är dels komplexitet och omfattningen, dels hur kostsamt projektet är. Om det gäller konstruktionsförändringar eller om priset för ett ärende överstiger ett visst belopp, två prisbasbelopp, blir det automatiskt ett kunduppdrag istället för en arbetsorder. En arbetsorder inleds med att en verksamhet hör av sig till kundmottagningen för enklare åtgärder de vill skall utföras. Kundmottagningen skapar en order i fastighetssystemet och skickar den till berörd serviceenhet på serviceavdelningen. När ordern tagits emot gör dem en utvärdering gällande hur stora kostnaderna för projektet kommer bli. Verksamheten får sedan godkänna kostnadsförslaget och bekräfta åtgärden. Därefter gör serviceavdelningen eller projektavdelningen en kalkyl som kunden får möjlighet att godkänna. Beroende på hur kostsamt ärendet blir kan projektavdelningen få ta över ärendet. När kalkylen blivit godkänd utförs åtgärden av serviceenheten och kunden faktureras. Kunduppdrag inleds med att verksamheten hör av sig till kundmottagningen eller direkt till förvaltaren. Ärendet får ett projektnummer och läggs in i fastighetssystemet. Oavsett om ärendet går via kundmottagningen eller ej skickas ärendet alltid vidare till berörd förvaltare. En projektledare utses på projektavdelningen som kommunicerar med verksamheten och planerar projektet. Om verksamheten godkänner de extra kostnaderna som en åtgärd innebär beställs en kalkyl för projektet inom förvaltningen. När kalkylen är färdig skickas den till förvaltare samt till verksamheten som får godkänna igen. Verksamheten står för kostnaderna av att utföra ärenden, och Lokalförvaltningen kan antingen fakturera verksamheten eller skriva ett tilläggsavtal. Vid tilläggsavtal skall ett tjänsteutlåtande skrivas. När planering och kalkylering är färdigställd återstår genomförande vilket 15

sker inom byggprocessen. Det är även inom byggprocessen som överlämnandet av fastigheten sker (Jonas Ahlstedt, pers. komm. 2012). Miljöaspekter Kunduppdragsprocessen är till största delen en administrativ process med få miljöpåverkande faktorer. För kunduppdrag består arbetsgången främst av kommunikation mellan de olika aktörerna, medan den miljöpåverkande byggnationsdelen hamnar inom byggprocessen och reparationsprocessen. Situationen är något annorlunda för arbetsordrar, då projekten utförs av lokalförvaltningens servicepersonal eller entreprenörer som anlitas inom processen. Miljöfaktorer är de material som används, avfall, samt transporter till inköpställen och verksamheten. Det finns möjlighet att minimera negativ miljöpåverkan om miljösmarta material och produkter används. 2.3.4 Långsiktigt planerade åtgärder/underhålls- och investeringsprocessen Långsiktigt planerade åtgärder är en process med som startar med två huvudmål från externa kunder: Långsiktigt säkrad funktion Långsiktigt säkrat värde Kravet på funktion grundar sig i verksamheten som nyttjar respektive lokal, medan det säkrade värdet grundar sig i krav från staden, det vill säga politiska motiv. För att göra en bedömning av vilka åtgärder som krävs genomförs varje år underhållsbedömningar. Under bedömningarna går utredare igenom fastigheter och inspekterar färg, fasader, inventarier och tak etc. Det vill säga allt som kan tänkas kräva underhåll, invändigt och utvändigt. Utredarna inspekterar inte hela fastighetsbeståndet varje år, och hur stor del som inspekteras varierar men det rör sig oftast om cirka en sjundedel. Varje år hålls också två underhållsplaneringsmöten, där underhållsplanerarna går igenom vad som framkommit under årets inventering, där förvaltarna från varje område gemensamt gör en underhållsplan. Från dessa genomgångar kan sedan en prioritering göras angående vilka åtgärder som är viktigast att utföra under kommande år. För att möjliggöra framtagandet av underhållsplaner har Lokalnämnden förmulerat en underhållstrategi som ska fungera som ett styrdokument att arbeta utefter. I underhållsstrategin finns fem prioriteringsgrunder som fastighetsförvaltningen har att ta ställning till i sin underhållsplanering: Säkra lokaler: Att uppfylla myndighetskrav samt att undanröja risker för liv och hälsa. Risker för liv och hälsa kan exempelvis vara PCB, asbest eller radon. Ekonomiskt ansvar: Säkra bygganders värde på sikt. Grundläggande verksamhetsuppdrag: Säkra byggnaders grundfunktion, t ex för skolverksamhet eller äldreboende. Energi- och miljöåtgärder: Ett mål som är prioriteras av kommunfullmäktige Ökad måluppfyllelse: Utveckla byggnaders funktion och standard. Prioriteringen är ett komplicerat avsnitt där många faktorer bör tas i beaktande, för att hela staden skall vinna på de satsningar som utförs. Förutom förvaltarna hålls även en dialog med enheten för Energi, miljö och säkerhet (EMS) samt andra relevanta enheter. Förvaltarna beställer sedan åtgärder från projektavdelningen respektive serviceavdelningen. Efter att ett underhåll är genomfört återrapporteras till förvaltaren som utför en uppföljning. All information som framkommer under underhållsplaneringsfasen samt genomförandet skall läggas in i ett gemensamt fastighetssystem i vilket information kan inhämtas inför uppföljningen. Detta görs för att informationen om planerade 16

samt utförda underhåll skall finnas lättillgängligt så att underhållsplanerna enkelt skall kunna uppdateras. Fastighetssystemet för den nya organisationen är ännu inte färdigställt, varför kommunikationen mellan respektive avdelningar idag mestadels sker muntligen (Tommy Thuvesson, pers. komm. 2012). Miljöaspekter Långsiktigt planerade åtgärder är en process som till största del är administrativ, i och med att utförandet av olika byggnationer och renoveringar ligger utanför processen. Vid planeringen av nya byggnader samt renovering kan energieffektiva och miljömedvetna val göras vid nyinstallationer av energi- och värmeanläggningar samt ventilationssystem och liknande. Till följd av det kan miljöeffekten av denna process delvis anses vara positiva miljöaspekter eftersom miljöförbättringar kan vidtas. Negativa miljöaspekter är främst transporter till de olika fastigheterna under inspektioner. Inom processen kan även positiva miljöaspekter lyftas fram i och med att det är i processen långsiktigt planerade åtgärder som den ekonomiska ramen sätts för vilka investeringar och underhållsprojekt som är möjliga och skall prioriteras. 2.3.5 Reparationsprocessen Liksom i processen för långsiktigt planerade åtgärder är reparationsprocessen en process som skall säkerställa att fastigheternas värde och funktion bibehålls. Processen inleds med att en felanmälan kommer in till förvaltningen, antingen ifrån brukare, eller genom upptäckt av egen personal. När en anmälan kommer in registreras ärendet i fastighetssystemet. Efter registreringen delas ärendet ut till arbetsledare på ansvarig serviceenhet. Det görs även en prioritering kring hur snabbt ärendet skall åtgärdas. Akuta ärenden med högre säkerhetsrisk åtgärdas snarast möjligt medan icke akuta reparationsarbeten kan dröja längre. En bedömning görs även för att avgöra om reparationen kan utföras i egen regi eller om man måste anlita en entreprenör. När åtgärden är slutförd är det viktigt att åtgärden registreras i fastighetssystemet, samt att kontaktpersoner i fastigheten meddelas om utförd åtgärd. Miljöaspekter Miljöaspekter inom reparationsprocessen är dels transporter mellan servicekontor och fastigheter, samt inköpsställen för material. Ytterligare miljöpåverkan kommer från de kemikalier och produkter som används vid reparation. När Lokalförvaltningens personal väljer vilka kemiska produkter de skall använda utgår de ifrån förvaltningens kemikalielista där det anges vilka kemikalier som får användas och där det står vilka som är mer miljöskadliga. Entreprenörer som anlitas använder egna produkter, vilka inte redovisas i fakturamaterial, varför det då är svårare att få kontroll över vad som används. Vid ersättning av större armaturer finns möjlighet att välja mer miljövänliga alternativ, vilket kan medföra en positiv miljöpåverkan om energieffektiva armaturer väljs framför mindre energieffektiva. 2.3.6 Tillsyn och skötselprocessen Processen för tillsyn och skötsel syftar till att säkerställa funktioner i fastigheter samt att förebygga driftstörningar och reparationer. Ytterligare nytta med processen är att bibehålla fastigheternas värde, samt att tydligt följa myndighetskrav. Serviceavdelningen är ansvarig för processen och beställer tillsyn och skötsel. Fastighetsavdelningen går varje år igenom det uppdaterade fastighetsbeståndet och fastställer vilka åtgärder som behövs i respektive fastighet. Det finns fyra huvudaktiviteter inom processen: Genomföra tillsyn & skötsel, vilket gäller mark, installation och bygg. 17

Genomföra myndighetsbesiktningar, vilket gäller mark, installation och bygg. Genomföra underhållsbedömningar, vilket gäller mark och installation. Genomföra driftoptimeringar, vilket gäller installation. Det finns olika checklistor som anger hur ofta respektive åtgärd skall göras, och det finns även olika års- och tidsplaner för när saker skall utföras. Serviceavdelningen får i uppdrag att planera varje års tillsyn och skötsel och varje enhet, t ex larm gör en årsplan för sina åtgärder. Syftet med tillsyn är att utreda funktionen hos utrustning och inredning i fastighetsobjekt och rapportera avvikelser. Skötselåtgärder omfattar justering eller vård av förvaltningsobjekt samt byte eller tillförsel av förbrukningsmaterial. Genomförandet av tillsyn och skötsel delas in i olika kategorier: Utemiljö, byggnad ut- och invändigt, värme-, luftbehandling- och kylsystem, elsystem, larm samt SRÖ (Styr, Regler, Övervakning). Myndighetsbesiktningarna handlar om att säkerställa att myndighetsbesiktningar planeras och genomförs, samt dokumenteras. Det innefattar OVK (Obligatorisk VentilationsKontroll), hantering av fettavskiljare, hiss, lekredskap, oljeeldade anläggningar, sotning/värmepannor, sotning/imkanaler, brandskyddskontroll, elrevision, köldmediekontroll samt tryckkärl. Efter planering och utförande av tillsyn- och skötselåtgärder enligt årsplaner görs en uppföljning av fastighetsavdelningen, samt förmedling av protokoll till respektive myndighet. Efter uppföljning görs kommande års plan. Miljöaspekter Miljöaspekter inom processen är transporter till och från tillsynsbesöken samt driftoptimering av installationer och tillsynsobjekt. Optimala driftinställningar kan minska energiförluster och därmed minska miljöpåverkan. Problematik som medför ytterligare negativ miljöpåverkan i processen är att tillsynsronder genomförs trots att det ej finns utrymme i budgeten att utföra mindre underhållsarbete. Det medför i förlängningen att felen ej åtgärdas och möjliggör en sänkning av fastigheternas värde. Kontinuerliga tillsynsronder utan att något underhållsarbete utförs medför även onödiga transporter då fastigheten troligtvis kräver nya tillsynsbesök innan någon underhållsåtgärd kan vidtas. Att tillsynsronder genomförs minskar dock även olycksrisker exempelvis i form av oljespill från pannor, att driftoptimeringen fungerar och resursspill minimeras. På så sätt är tillsynsronderna även att beakta som positiva miljöaspekter. 2.4 Befintligt miljöarbete Sedan Lokalförvaltningen bildades har arbetet fortgått för att sammanställa en processtyrd handbok som skall användas inom förvaltningen. I och med att Lokalförvaltningens nya processer ännu inte är helt färdiga finns som nämnt tidigare inget nytt ledningssystemsbaserat miljöarbete dokumenterat. Det beror främst på att arbetet med att utveckla de nya processerna har tagit längre tid än väntat. Lokalförsörjningsförvaltningen och Medichus hade dock dokumenterade ledningssystem redan innan sammanslagningen (se avsnitt 2.4.4), och delar av de arbetssätt som implementerats i de respektive verksamheterna sedan tidigare har delvis följt med även i den nya organisationen. Arbetet att skriva nya rutiner och lägga in dem i verksamhetshandboken är i nuläget påbörjat. Lokalförvaltningen arbetar även med miljömål (se avsnitt 2.4.1) som kommer från Göteborgs Stad. 2.4.1 Miljömål och handlingsplaner Varje år tas beslut inom kommunstyrelsen gällande mål som stadens förvaltningar och bolag ska arbeta med. Dessa mål bryts ner av respektive nämnd, och mottages sedan av respektive förvaltning eller styrelse beroende på om det är en förvaltning eller ett bolag. Målen tas upp på respektive enhet 18

och anpassas för verksamheten. Varje enhet tar fram handlingsplaner för hur de ska arbeta med de olika målen (Karin Holmgren, pers. komm. 2012). Det är främst enheten för Energi, miljö och säkerhet, projektavdelningen och serviceavdelningen som har specifika miljömål (se tabell 6). Miljömål och handlingsplaner är även framtagna för 2013. Tabell 6. Lokalförvaltningens miljömål år 2012, uppdelade efter avdelning och enhet. Avdelning/enhet Miljömål 2012 Enheten för Energi, miljö & säkerhet 5 stycken investeringsbeslut avseende energilösningar baserade på sol- eller vindenergi (befintligt fastighetsbestånd) Andelen tjänsteresor med kollektivtrafik eller cykel skall öka Att det finns möjlighet till källsortering i egna verksamhetslokaler Elanvändningen skall minska från 64 till 63 kwh/kvm Fossileldade värmeanläggningar minskar från 35 till 30 Resor med egen bil till och från arbetet skall minska Projektavdelningen Elanvändningen skall minska från 64 kwh/kvm, år till 63 kwh/kvm, år under 2012 Serviceavdelningen Förvaltningen deltar aktivt i formuleringen av relevanta krav m a p miljö och klimat vid upphandling av ramavtal I byggprojekt följa upp att ställda krav på avfallshanteringen efterlevs. Lokalförvaltningens miljöplan används i alla projekt Säkerställa att förutsättningar ges för att ställa miljö- och klimatkrav i egna upphandlingar Mark, renare gårdar Arbeta energismart. Minska elanvändningen 1 % 2013 och 1 % 2014 Minska bilkörning Utvecklingsavdelningen Förvaltningen är miljödiplomerad 2014 2.4.2 Inköp och produktval Vid inköp styrs Lokalförvaltningen av Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), vilket medför en begränsning till att göra inköp endast av upphandlade leverantörer. Dessa leverantörer handlas upp genom Göteborgs stads Upphandlingsbolag. Det finns några olika tillvägagångssätt för inköp. Ramavtal och upphandlingar är de vanligast förekommande alternativen. De större inköpen för byggprojekt sker genom separat upphandling, exempelvis vilken entreprenör som får bygga en fastighet. För mindre inköp av serviceavdelningen görs inköpen främst via upphandlade ramavtalsleverantörer. Även kontorsmaterial och övriga produkter köps in via upphandlade leverantörer. När kemikalier köps in skall förvaltningens kemikalielista användas, i vilken det anges vilka kemikalier som skall väljas framför andra med tanke på miljöhänsyn. Service har även andra riktlinjer att följa för att väga in miljöhänsyn i inköp. Upphandlingar och inköp som görs genom projektavdelningen för byggprojekt följer miljöprogrammet för byggnationer, vilket även integrerar miljöhänsyn i processen. I Göteborgs Stads program för upphandlade leverantörer, Winst, skall information finnas som visar om en leverantör har giltigt miljöledningssystem eller motsvarade så att kunder kan göra medvetna miljövänliga val. 2.4.3 Miljödiplomering av fastigheter Lokalförsörjningsförvaltning har sedan år 1999 arbetat med Göteborgs Stads miljödiplomering av fastigheter. Denna standard utgår från en checklista med ett flertal olika krav som skall uppfyllas. 19