Bidrag till en lokal strategi för föräldrastöd i Östra Göteborg

Bidrag till en lokal strategi för föräldrastöd i Östra Göteborg av Bodil Frey Examinationsuppgift i kursen Förebyggandets konst Föräldrastöd Örebro Universitet vt 2014 Mötesplatsen Mammaforum i Bergsjön Bodil Frey tel 0734 010977 mail: bodil.frey@enbrastart.se 1

Inledning Göteborg är en segregerad stad. Många personer som kommer från andra länder har bosatt sig i stadens nordöstra hörn, i de två stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Att ordna ett stöd till föräldrar i en sådan stadsdel erbjuder särskilda utmaningar. Principen om universellt föräldrastöd sätts på prov här. Det stöd som är tänkt att nå alla föräldrar visar sig ofta inte nå fram till de som kanske skulle ha störst behov av sådant stöd. Behoven kan vara annorlunda och även sättet att kommunicera kan behöva anpassas. Det vill jag ta fasta på i detta bidrag till en strategi för föräldrastöd i stadsdelen Östra Göteborg. I första hand vill jag diskutera hur hålen i det grundläggande tidiga föräldrastödet kan lagas, så att föräldrarna får stöd på jämlika villkor med alla andra i samhället. Och så att deras barn får bästa möjliga chanser att växa upp som en jämlik och integrerad del av samhället. Utgångspunkten är inte jämlik: En kombination av högt ohälsotal, fattigdom, utanförskap och många som inte talar svenska präglar stadsdelen, särskilt i Bergsjön. En kort sammanfattning: Medellivslängden 1 är den lägsta och ohälsotalet är det högsta för Göteborg, i denna stadsdel. Arbetslösheten ligger på 12 procent (17 procent i Östra Bergsjön) jämfört med 7 procent i hela Göteborg. Försörjningsstöd hade 31 procent av familjerna i Östra Bergsjön någon gång under 2011, jämfört med 7 procent i hela Göteborg. Utländsk bakgrund hade 55 procent, och så många som 83 procent av de boende i Östra Bergsjön. Andelen barn och unga är mycket stor i stadsdelen 2. Barnfattigdomen är 56 procent i Bergsjön enligt Rädda Barnen. 3 Gymnasiebehörighet har bara 57 procent av eleverna i Bergsjön när de går ut nionde klass. 4 I stadsdelen finns alltså en mycket stor andel barn och unga, och deras föräldrar lever många gånger med utanförskap och en sämre hälsa än genomsnittet. Ojämlikhet i hälsa har undersökts globalt av Marmot-komissionen på uppdrag av WHO. Så här definierar man begreppet: När systematiska skillnader i hälsa bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder globalt eller inom samhället är de helt enkelt orättvisa. Det är det vi kallar ojämlikhet i hälsa. 5 Ju lägre en persons sociala position är, ju sämre är hans eller hennes hälsa. Det togs upp i en engelsk genomgång av Marmot-komissionens resultat, där man diskuterade hur universella åtgärder kan minska skillnaderna i hälsa. Svaret var att om skillnaderna ska minska måste åtgärder vara universella, men med en omfattning och intensitet som är 1 Göteborgs Stad: Livslängdstabell 2006 2010 Göteborg 2 Göteborgs Stadsledningskontor. Samhällsanalys och Statistik, Göteborgsbladet 2013. 3 Rädda Barnen: Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2013. Andel barn 0-17 år som år 2011 lever i ekonomiskt utsatta familjer per 100 barn i åldersgruppen 4 Barnhälsoindex 2013 Göteborg (NHV-rapport 2013:3 R) Köhler, Lennart. 5 CSDH (2008) Closing the Gap in a generation; health equity through action on the social determinants of health. Final Report of the Commission on Social Determinants of Health. Geneve. World Health Organization. Marmotkomissionen, refererad av: Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen 2010 2

proportionell till graden av utsatthet. Vi kallar detta proportionell universalism 6 Omfattning och intensitet i det universella stödet till föräldrar bör alltså anpassas till hur stort behovet av stöd är. Orättvisa skillnader i hälsa är sådana som är åtgärdbara på ett rimligt sätt. Föräldrastödet i Östra Göteborg I Östra Göteborg finns bl a dessa problem: MVC:s och BVC:s föräldrastöd i grupp har mycket lågt deltagande. Förlossningen kan ske utan att kvinnan får personligt stöd på sitt språk eller möjlighet att kommunicera med personal. Psykisk ohälsa hos utrikesfödda föräldrar går ofta oupptäckt och obehandlad. Föräldraledigheten kan medföra isolering och fördröjd integration. Skolbarnsföräldrar som inte kan svenska får dåliga möjligheter att följa med i barnens skolarbete. (Mer utförlig beskrivning följer längre ned). Utanförskap och språksvårigheter medför att det universella föräldrastöd som erbjuds inte kan tas emot, alternativt avvisas. Resultatet blir att stöd kommer föräldrar i Östra Göteborg till del i mycket mindre omfattning än på andra håll. Vilket självklart är orättvist. Men vad ska man göra när de inte kommer? Vad behöver förändras för att erbjudandet ska upplevas som relevant och motsvara de behov som finns? En viktig åtgärd skulle vara att vända på perspektivet, från vad man vill förmedla till att ta reda på vad dessa föräldrar behöver och vill ha. Det finns en livaktig föreningsverksamhet i stadsdelen och den skulle utgöra en viktig resurs om den kopplas samman med de offentliga verksamheter som har svårt att nå fram. Att vända på perspektivet skulle t ex kunna innebära att föräldrakurser erbjuds av en förening, med personal/ medlemmar som talar ett visst språk. De professionella barnmorska, barnsjuksköterska, socionom och så vidare, bjuds in att medverka på deltagarnas hemmaplan och på deras villkor. Ett sådant samarbete kräver öppenhet och flexibilitet från de offentliga organisationernas sida. Det finns många möjliga samarbetsformer, en annan form kan vara att man har en kulturtolk anställd på Familjecentralen, som hjälper till att öka förståelse och tillit mellan vårdgivare och patienter. Eftersom stadsdelen är så mångkulturell behövs många olika ingångar och former där föräldrar kan mötas och där tillfälle ges till kontakt, gemenskap och information. Både med andra på samma språk, med vanliga svenskar och med professionella. Det finns redan en början på liknande samarbetsformer i stadsdelen. Positivt i Östra Göteborg är också att det finns en väl fungerande Familjecentral i Bergsjön för barn 0 6 år och deras föräldrar. Det finns även planer på ytterligare en Familjecentral i stadsdelen. Som sagt finns det en omfattande föreningsaktivitet med verksamheter riktade till föräldrar: Kvinnocenter, Födelsehuset, Fryshuset, Rädda Barnen och många somaliska och 6 Fair Society, Healthy Lives. The Marmot Review (2010), refererad av Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen 2010 3

andra föreningar. Någon samordnande kommunal funktion just för föräldrastöd finns dock inte i dagsläget. - En samordning behöver inrättas, genom att tillsätta en ansvarig person i stadsdelen. En gemensam översikt behöver skapas över vad som redan görs och vad som behöver göras. I den Nationella strategin för utvecklat föräldrastöd påpekas att alla aktörer offentliga som idéburna - behöver samarbeta mot ett gemensamt mål. 7 En hemsida behövs också där alla erbjudanden till föräldrar samlas och förklaras, även på många av de förekommande språken. Ett bra exempel är Umeås Familjepeppen föräldrastöd i samverkan. 8 - Integration av föreningarnas föräldrastödjande arbete Föreningars verksamhet brukar bygga på att skapa nätverk och kontakter, aktivera medlemmarna och uppmuntra till medskapande. Det är mycket viktigt att bygga tillit och kontakt i ett samhälle där många lever i utanförskap. Att ta emot försörjningsstöd eller A- kassa kan snarare leda till passivitet och uppgivenhet, så motkrafter och hoppingivande förebilder behöver lyftas fram. - Använd kulturtolkar / brobyggare I Östra Göteborg finns redan nu kulturtolkar som stödpersoner vid graviditet, förlossning och tiden efter. De arbetar även på mötesplatsen Mammaforum. Ett nytt projekt med kulturtolkar som stöd till nyinvandrade föräldrar till skolbarn är på gång. Man har kallat kulturtolken en tolk med rätt att förklara. Till skillnad från en vanlig tolk ska kulturtolken helst försäkra sig om att båda sidor verkligen förstår varandra (Det kan behövas mer än en ordagrann översättning). En annan skillnad är att kulturtolken ofta även är stödperson, det är önskvärt att man skapar en förtroendefull relation till brukaren. Inom förlossningsvården i Göteborg har man märkt att förtroendet för kulturtolken/ doulan även spiller över på vårdpersonalen och underlättar arbetet. 9 En annan studie visade att kulturtolkarna utvecklat en hög grad av interkulturell sensibilitet som de använder i sitt arbete. 10 Kulturtolken kan vara en förmedlande länk mellan nyanlända invandrare och olika samhällsinstanser. Fungerar det bra kan de förmedla information, underlätta kontakt och skapa tillit åt båda håll. I Socialstyrelsens rapport Interkulturellt socialt arbete nämns ytterligare möjliga syften: - hjälpa systemet att optimera insatserna och behandlingens kvalitet, - motverka diskriminering, - ge professionen mer kunskaper om brukare med 7 Regeringskansliet, Socialdepartementet 2009. Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla. 8 http://familjepeppen.se 9 Akhavan, Sharareh, Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar Högskolan i Skövde 2009. På uppdrag av Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen. 10 Jagudina, Zaira: Kulturtolkens erfarenheter av tvärkulturella interaktioner. 2012. Högskolan i Skövde på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. 4

annan etnisk bakgrund. 11 Man skriver också att det är viktigt att förtydliga rollerna. Dessa tre åtgärder: En samordnande funktion för föräldrastödet, integration av föreningsarbetet och ökad användning av kulturtolkar / brobyggare är övergripande förslag. Här nedan följer exempel på särskilda insatser: MVC:s och BVC:s föräldrastöd i grupp ska nå alla I Mödrahälsovårdens uppdrag ingår att erbjuda föräldrastöd i grupp under graviditeten. Grupperna ska vända sig till alla förstagångsföräldrar och innebär ofta 3 5 träffar med en barnmorska. Att utlandsfödda gravida deltar i liten utsträckning framgår av Mödrahälsovårdsregistrets Årsrapport för 2012 (gällande hela Sverige). Av gravida kvinnor som är födda i Sverige deltog 78 procent, medan bara 47 procent av kvinnor födda utanför Norden deltog. 12 I Östra Göteborg, med den stora andelen relativt nyinvandrade familjer, är deltagandet troligen betydligt lägre än 47 procent. En svensk studie fann att följande faktorer som hängde samman med att man inte deltog i MVC:s föräldragrupper: Att ha ett annat modersmål än svenska, vara arbetslös, rökare, ha funderat på abort, ha varit på få mödravårdsbesök. 13 I en artikel i Läkartidningen pekar forskargruppen på att föräldrautbildningen tycks brista i förmågan att nå utsatta grupper. 14 Barnhälsovården erbjuder också föräldrastöd i grupp under året efter förlossningen, men deltagandet i Östra Göteborg är mycket lågt: 14 procent i Bergsjön och 26 procent i Kortedala. I hela Göteborg är siffran 44 procent. 15 Syftet med både MVC:s och BVC:s grupper är dels att ge kunskaper, dels att föräldrarna ska få tillfälle att diskutera och lära känna andra i samma situation. För personer med ett svagt socialt kontaktnät kan det senare vara särskilt betydelsefullt. Behovet av information kan också skilja sig mycket åt det är viktigt att kursen möter deltagarnas behov. Att så många inte kommer kan t ex bero på språksvårigheter, att man inte förstår vilken nytta träffarna har, eller att man fruktar att känna sig utanför i gruppen. En lösning kan vara att erbjuda grupper som passar olika kategorier, t ex de som talar ett särskilt språk, unga föräldrar, ensamstående osv. Det har visat sig lättare att arbeta på ett sådant flexibelt sätt när BVC ingår i en Familjecentral, man har nått ut till fler föräldrar, även till fler pappor, och till särskilda grupper. 16 Samarbete med föreningar, utformande av träffarna som trevliga fikastunder istället för enbart kunskapsöverföring, och personliga 11 Socialstyrelsen: Interkulturellt socialt arbete 2010-6-9 12 Mödrahälsovårdsregistret, Årsrapport 2012. (SFOG). 13 Fabian HM1, Rådestad IJ, Waldenström U. Characteristics of Swedish women who do not attend childbirth and parenthood education classes during pregnancy. Midwifery. 2004 Sep;20(3):226-35. 14 Waldenström, Ulla, Bergström, Malin, Fabian, Helena: Föräldrautbildning under graviditet måste omprövas. Når inte de utsatta effekten tycks begränsad. Läkartidningen nr 18 2011 volym 108 15 Barnhälsoindex Göteborg 2013 16 Wallby, Thomas, Fabian Helena, Sarkadi Anna: Bättre stöd till föräldrar vid familjecentraler. Läkartidningen. 2013;110:CADY 5

inbjudningar kan öka deltagandet avsevärt. När det gäller föräldrar som inte talar svenska kan kulturtolkar hjälpa till att bjuda in och tolka under träffarna. Förslag: Sätt ett mål om ökat deltagande i MVC:s och BVC:s föräldragrupper och skapa ett samarbete där föreningar och kulturtolkar ingår. Följ upp deltagandet över tid. Förlossning med stöd och chans att kommunicera I de olika utredningar och skrifter som finns om föräldrastöd talar man om ett heltäckande föräldrastöd från 0 18 år. Det handlar om graviditeten och tiden efter barnets födelse och till myndighetsåldern. Men själva förlossningen lämnas utanför resonemanget, vilket känns omotiverat. Alla är nog överens om att förlossningen är en mycket känslig och sårbar, och samtidigt oerhört betydelsefull händelse i livet. Ett heltäckande föräldrastöd bör säkerställa en trygg förlossning på jämlika villkor. Det är inte alltid självklart. Nyinvandrade kvinnor som inte kan svenska har ofta inte deltagit i en förberedande föräldragrupp och får under förlossningen inte tillgång till tolk, annat än kanske kort tid med telefontolk. Risken att förlossningen upplevs som traumatisk ökar. Det i sin tur kan öka risken för att mamman drabbas av depression, särskilt om hon för övrigt har bristande socialt stöd. En mamma med nedsatt psykisk hälsa kan ha svårare att samspela med och skapa en trygg anknytning hos barnet. 17 Det finns även rent medicinska risker med okunskap hos mamman och bristande möjlighet till kommunikation med vårdpersonalen: En studie visade en upp till fyra gånger ökad risk för att barnet skulle dö under graviditet eller förlossning, hos kvinnor från Afrikas horn. 18 Enligt professorn och barnmorskan Ulla Waldenström borde doulastöd prövas i Sverige för kvinnor som löper ökad risk för en traumatisk förlossningsupplevelse. Det är kvinnor som är ensamstående, lågutbildade, har en oönskad graviditet, dåligt stöd från partnern och negativa förväntningar. 19 I Östra Göteborg har verksamheten Doula och Kulturtolk pågått sedan 2008. Gravida kvinnor som inte talar svenska kan nu få en doula med samma modersmål som personligt stöd före, under och efter förlossningen. Doulan är alltså med som personligt stöd och språkhjälp under förlossningen. Det har visat sig bidra till en mer jämlik och trygg vård, enligt en utvärdering som gjordes 2009 20 Förslag: Gör en översyn i samarbete med de två Mödravårdscentralerna i Östra Göteborg, hur många av de inskrivna kvinnorna med behov av tolk som får stöd av en doula. Finns 17 Hwang, Philip, och Wickberg, Birgitta: Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Statens Folkhälsoinstitut 2001:37. 18 Essén, Birgitta, Hanson, Bertil, Östergren, Per-Olof, Lindquist, Pelle G., Gudmundsson, Saemundur: Increased perinatal mortality among sub-saharan immigrants in a city-population in Sweden Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 2000, 79, 9, 737-743 19 Waldenström, Ulla: Doulor behövs! Läkartidningen nr 4, 2005. 20 Akhavan, Sharareh Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar av, Högskolan i Skövde 2009. 6

det andra kategorier av blivande föräldrar som skulle behöva doulastöd enligt Ulla Waldenströms förslag ovan? Psykisk ohälsa och stöd till drabbade föräldrar Tillgång till stöd och behandling vid psykisk ohälsa är inte jämlikt fördelad. Behoven tycks vara större och tillgången till hjälp mindre i Bergsjön och andra liknande förorter. Att kunna fånga upp och hjälpa är särskilt viktigt när det gäller föräldrar. Deras psykiska 21 22 ohälsa drabbar inte bara dem själva utan även deras barn. Posttraumatiskt stressyndrom förekommer oftare i de nordöstra stadsdelarna i Göteborg än på andra platser i Västra Götaland. Det visas av en utredning i Göteborg som även påpekade att barnen som anhöriga till PTSD-patienter särskilt behöver uppmärksammas. Att stödja föräldrarna i sin roll för att motverka anknytningsproblematik ser vårdgivarna som en viktig del i vården att utveckla. Tidig upptäckt av behov av stöd samt lättillgänglighet är viktiga delar för att motverka anknytningsproblematiken. I det sammanhanget vill man prioritera Familjecentraler. 23 Depression under graviditet och efter barnet födelse är ett problem som, liksom förekomst av PTSD, troligen har ett stort mörkertal i Östra Göteborg. Doulor och kulturtolkar i stadsdelen har rapporterat att de ofta träffar nyblivna mammor som är deprimerade. Det kan hänga samman med en känsla av isolering och maktlöshet. Många gånger kommer dock problemet inte till MVC:s eller BVC:s kännedom. 24 Förslag: Fler öppna mötesplatser som Familjecentraler, Öppna förskolor, och föreningsmötesplatser ökar möjligheten till stöd och hjälp för drabbade föräldrar, och för att hindra att barnen blir lidande. MVC och BVC behöver bli mer uppmärksamma på mörkertalet av psykisk ohälsa hos speciellt de icke-svensktalande föräldrarna. Kulturtolkar kan, som förtroendepersoner med samma språk, både hjälpa till att upptäcka tillståndet och guida till adekvat hjälp. Uppföljning behövs om antal föräldrar som får hjälp genom MVC och BVC samt Vårdcentralerna. Integrationshjälp under föräldraledighet öppna mötesplatser Kvinnor som får barn kort efter de invandrat till Sverige, så att de ännu inte hunnit lära sig språket, löper större risk att hamna i isolering och utanförskap under föräldraledigheten. Samhällets etableringsstöd, som SFI-kurser, upphör under denna period, vilket innebär att integrationsprocessen försenas. För de kvinnor som får flera barn i följd kan det innebära många år utan tillfälle att gå på undervisning i svenska språket. Detta var en anledning till att mötesplatsen Mammaforum startade på Siriusgatan i Bergsjön 2012. Även medan man är hemma med små barn ska det finnas möjlighet att lära sig språket och att få olika sorters stöd, t ex hjälp med myndighetskontakter, eller studie- och yrkesplanering för tiden efter 21 Lagerberg, D., Sundelin, C: Risk och prognos i socialt arbete med barn, kap. 6 22 Hwang P, Wickberg B. Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. FHI 2001:37. Stockholm 23 Hälso- och Sjukvårdskansliet Göteborg,Västra Götalandsregionen Dnr HSN 12-32-2012: Utredning hur vården av personer med posttraumatiskt stressyndrom bör organiseras i Göteborgsområdet. 24 Personlig kommunikation med doulor från Födelsehusets verksamhet. 7

föräldraledighet. Att komma ut från hemmet (tillsammans med barnet) och få nya kontakter är självklart viktigt även för det psykiska välmåendet. På Mammaforum arbetar kulturtolkar med olika språk. Förslag: Fler sådana mötesplatser i grannskapen borde inrättas, i samarbete med föreningar. Samarbetet mellan sådana initiativ och Familjecentralen kan också utvecklas ytterligare. Dessutom bör fler Öppna förskolor inrättas. Familjecentraler med kulturtolk / brobyggare I Östra Göteborg finns en Familjecentral i Bergsjön. Där finns MVC, BVC, Öppen Förskola samt förebyggande socialsekreterare och psykolog. Det finns planer på att starta ytterligare en Familjecentral i stadsdelen. Verksamheten i Bergsjön fungerar bra och skulle kunna utvecklas för att bli ännu mer inkluderande. I Malmö, på Familjens Hus, finns förutom de ovan nämnda verksamheterna även en arabisktalande brobyggare. Där har man erfarenheten att brobyggaren underlättar både för alla yrkeskategorier och för de arabisktalande besökarna. 25 Förslag: Anställ en eller flera kulturtolkar/ brobyggare på Familjecentralen, på de mest aktuella språken, i första hand somaliska. Öppna också upp för mer samarbete med stadsdelens föreningar. Förskola / Skola Med bakgrunden att bara 57 procent av eleverna som går ut nionde klass i Bergsjön har behörighet att söka till gymnasiet, 26 måste resultaten förbättras. Föräldrarna ska ses som en viktig resurs i det sammanhanget. Ett nytt projekt för att öka föräldrarnas möjlighet att engagera sig i barnens skolarbete startas nu av föreningen Kvinnocenter i Östra Göteborg och Angered. Arbetslösa kvinnor utbildas till kulturtolkar och stödpersoner för nyanlända föräldrar, för att underlätta deras kontakt med och förståelse för skolan. 27 Förslag: Fler initiativ behövs för att inkludera och informera föräldrarna till skolbarnen, även de som är nyanlända. Samverkan mellan skolan och föreningar och andra aktörer behöver utvecklas. Marknadsföring på fler sätt SFI är ett bra ställe att nå nyanlända på. Öppna Kanalen är en lokal TV-kanal i Göteborg där det finns möjlighet att sända på olika språk. Ett samarbete mellan offentlig verksamhet och föreningar kunde här vara mycket verksam, både för att gå ut med information och för att locka till olika aktiviteter riktade till föräldrar. Erfarenheter i stadsdelen har visat att 25 Blogg 2014-05-04: http://sombroarovermorkavatten.wordpress.com/2014/03/12/kapitel-iiifamiljens-hus/ 26 Barnhälsoindex 2013 Göteborg (NHV-rapport 2013:3 R) Köhler, Lennart. 27 Mammor som Kulturtolkar. En förstudie om invandrarkvinnors möten med skola i Västra Götaland. 2012. Högskolan Väst på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. 8

information om kurser, föredrag och liknande är effektiv om den ges i form av personlig inbjudan. Muntligt, per telefon eller sms till exempel. Just därför behövs föreningar och kulturtolkar, de kan konsten att locka människor att delta. Förslag: Använd ovannämnda möjligheter och utveckla ytterligare ideer för hur alla föräldrar kan nås. Implementering och utvärdering Har man som första steg kommit överens, över sektorsgränserna, om en gemensam målsättning: att göra det universella föräldrastödet tillgängligt för alla och anpassat efter olika behov, så är nästa steg att sätta konkreta mål som går att följa upp, till exempel: - ett ökat deltagande i MVC:s och BVC:s föräldragrupper, med särskild uppmärksamhet på vilka som deltar och vilka man inte når. - doulastöd följs upp för att se om det täcker behovet och når de mest behövande. - fler föräldrar ska få möjlighet till upptäckt och stöd vid psykisk ohälsa. - fler mötesplatser för föräldrar inrättas och marknadsförs på stadsdelens hemsida - familjecentralen anställer kulturtolk /-ar - förskola och skola bjuder in föräldrar till mer aktivt deltagande och kulturanpassad information - nya informationskanaler tas i bruk Fler sätt att följa upp om man gör framsteg är om stadsdelen förbättras i Barnhälsoindex Göteborg samt om andelen gymnasiebehöriga ungdomar som går ut nionde klass ökar. Det finns fler områden att förbättra än de jag tagit upp här, till exempel ett lätt tillgängligt och sammanhållet stöd även för föräldrar till barn i åldrarna 7 17 år. Att jag skrivit mer om det tidiga stödet beror på att det är mycket viktigt att det faktiskt kommer alla föräldrar till del. Regelbundna möten över organisationsgränser behövs, och den samordnande funktionen är viktig. Vissa uppföljningar är lätt att göra med statistik, vissa andra kan fordra medverkan av forskare. Det vore bra att ta hjälp av Göteborgs universitet för att utvärdera om man når just de föräldrar som tidigare ofta hamnat utanför. De kan ha hamnat utanför därför att de skyggar för myndighetskontakter av alla slag. Därför behöver man i Östra Göteborg arbeta med många olika ingångar och förtroendeskapande åtgärder. Peer education 28, att få råd och stöd på jämlik nivå av någon ur den egna gruppen, kan ofta vara en del av lösningen. Östra Göteborg kan arbeta vidare på en redan inslagen väg och bli en förebild när det gäller sådant integrations- och föräldrastödsarbete. 28 ur Wikipedia: Peer Education is an approach to health promotion, in which community members are supported to promote health-enhancing change among their peers. Peer education is the teaching or sharing of health information, values and behavior in educating others who may share similar social backgrounds or life experiences. 9

Referenser Akhavan, Sharareh, Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar Högskolan i Skövde (2009). På uppdrag av Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen. Barnhälsoindex 2013 Göteborg (NHV-rapport 2013:3 R) Köhler, Lennart. Essén, Birgitta, Hanson, Bertil, Östergren, Per-Olof, Lindquist, Pelle G., Gudmundsson, Saemundur: Increased perinatal mortality among sub-saharan immigrants in a citypopulation in Sweden Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 2000, 79, 9, 737-743 Fabian HM1, Rådestad IJ, Waldenström U. Characteristics of Swedish women who do not attend childbirth and parenthood education classes during pregnancy. Midwifery. 2004 Sep;20(3):226-35. Fair Society, Healthy Lives. The Marmot Review (2010), refererad av Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen 2010 Familjepeppen, Hemsida: Föräldrastöd i samverkan i Umeåregionen. http://familjepeppen.se Göteborgs Stad: Livslängdstabell 2006 2010 Göteborg: hämtad 2014-05-05: http://www4.goteborg.se/prod/ginfo/statistik.nsf/34f4087fac810b1ac1256cdf003efa4b/aaf98562b9461840c12578c40044ed fb!opendocument Göteborgsbladet 2013 områdesfakta. Göteborgs Stadsledningskontor. Samhällsanalys och Statistik. Hämtad 2014-05-02: http://www4.goteborg.se/prod/ginfo/statistik.nsf/3a1ad6102b0c4f0ac1256cdf004881c0/e1c973e615de8e87c1257b9800463 2cb/$FILE/Göteborg%20+%20SDN%202013.pdf Hwang, Philip, och Wickberg, Birgitta: Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Statens Folkhälsoinstitut 2001:37. Hälso- och Sjukvårdskansliet Göteborg,Västra Götalandsregionen Dnr HSN 12-32-2012: Utredning hur vården av personer med posttraumatiskt stressyndrom bör organiseras i Göteborgsområdet. Jagudina, Zaira: Kulturtolkens erfarenheter av tvärkulturella interaktioner.( 2012). Högskolan i Skövde på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. http://www.vgregion.se/upload/folkhälsa/rapporter/kulturtolkens%20erfarenheter%20av %20tvärkulturella%20interaktioner_rapport.pdf 10

Lagerberg, D., Sundelin, C: Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat. kap. 6. (2000 ) Stockholm: Gothia & Centrum för utvärdering av socialt arbete. Mammor som Kulturtolkar. En förstudie om invandrarkvinnors möten med skola i Västra Götaland. (2012). Högskolan Väst på uppdrag av Folkhälsokommittén i Västra Götaland. http://www.vgregion.se/upload/folkhälsa/rapporter/mammor%20som%20kulturtolkar_rap port.pdf Mödrahälsovårdsregistret, Årsrapport 2012. (SFOG). http://www.ucr.uu.se/mhv/index.php/arsrapporter Regeringen, Socialdepartementet (2009). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla. Rädda Barnen: Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2013. Andel barn 0-17 år som år 2011 lever i ekonomiskt utsatta familjer per 100 barn i åldersgruppen Socialstyrelsen: Interkulturellt socialt arbete 2010-6-9 Hämtad 2014-05-03 från: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18063/2010-6-9.pdf Som broar över mörka vatten: Blogg hämtad 2014-05-04: http://sombroarovermorkavatten.wordpress.com/2014/03/12/kapitel-iii-familjens-hus/ Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen 2010. Svenska lärdomar av Marmotkomissionens rapport Closing the Gap, Hämtad 2014-0502: http://malmo.se/download/18.2d03134212cf2b7c00b800020764/svenska+lärdomar+marm ot+fhi.pdf Waldenström, Ulla: Doulor behövs! Läkartidningen nr 4, 2005. Waldenström, Ulla, Bergström, Malin, Fabian, Helena: Föräldrautbildning under graviditet måste omprövas. Når inte de utsatta effekten tycks begränsad. Läkartidningen nr 18 2011 volym 108 Wallby, Thomas, Fabian Helena, Sarkadi Anna: Bättre stöd till föräldrar vid familjecentraler. Läkartidningen. 2013;110:CADY Wikipedia: Peer Education is an approach to health promotion, in which community members are supported to promote health-enhancing change among their peers. Peer education is the teaching or sharing of health information, values and behavior in educating others who may share similar social backgrounds or life experiences. Hämtat 2014-05-07: http://en.wikipedia.org/wiki/peer_education World Health Organization, Final Report of the Commission on Social Determinants of Health. CSDH (2008) Closing the Gap in a generation; health equity through action on the social determinants of health. Geneve. Marmotkomissionen, refererad av: Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen 2010. Svenska lärdomar av Marmot-komissionens rapport Closing the Gap 11