1 januari (HSL 2 g )

Relevanta dokument
Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Med utgångspunkt i barnkonventionen

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Hälso- och sjukvårdslagen

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Barn som närstående/anhöriga

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Barn som far illa & våld i nära relationer

Barnperspektivet inom Beroendevården

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Barn som anhöriga - pyramiden

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

När någon i familjen fått cancer

När någon i familjen fått cancer

Barn som är närstående

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Projekt Barn som anhöriga

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Lagstiftning kring samverkan

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kartläggning som grund för utveckling

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Se till mig som liten är

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Program för stöd till anhöriga

Våga prata om sexuella övergrepp

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Barn som är närstående

Vägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne

Vårdproduktionsutskottet

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

Barn som riskerar att fara illa

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Information anhörigstöd 2015

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Barnperspektivet inom Beroendevården

BARN PÅ SJUKHUS. Ca barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Nätverksträff barnombud. Eksjö Jönköping Värnamo

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Ärenden Föredragande kl

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Bästa platsen att växa upp på

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

-Anhörigstöd -Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet

- Anhörigstöd - Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet

PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

Handläggare Datum Diarienummer Venemalm Sofia (SCF) KSN Davidsson Per (KLK)

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Vad innebär lagändringen?

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Arbete med närstående

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling i Karlstad Gymnastikförening

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Framtagande och genomförande

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Transkript:

1 januari 2010 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen barnet varaktigt bor med oväntat avlider. (HSL 2 g )

2011 startade Barnhusets utvecklingsarbete BRA, Barns Rätt som Anhöriga - för att stödja personal i hur de ska uppmärksamma anhöriga barns behov av information, råd och stöd.

Anhöriga barn till vuxenvärlden: Vi önskar att vuxna måste bilda en förståelse om hur barn har det i en familj där någon är sjuk eller skadad, för att kunna bygga information och sedan ge oss barn stöd och hjälp. (s. 13. Barns rätt som anhöriga en antologi om att göra barn delaktiga)

Förutom HSL och PSL Socialtjänstlagen - Barns rätt till förebyggande insatser och skydd i utsatta situationer. FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, särskild betoning på artikel 2, 3, 6, 12, 28 och 31.

BRA B= Barn 7-18 år R= Rätten att få information att få råd och stöd till fritid, lek/egna aktiviteter och vila att uttrycka sina åsikter och bli lyssnad på i alla frågor som rör barnet A= Anhöriga barn som har föräldrar med funktionshinder, sjukdom (fysisk, psykisk, skada) eller missbruk

BRA samtal inkluderar även... om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en intellektuell funktionsnedsättning.

BRA modellen Ett program för ett läger med barn En struktur för fem samtal med barn och deras föräldrar Syfte här och nu information och stöd, öka delaktighet och handlingsutrymme På lång sikt förebygga fysisk och psykisk ohälsa

Lämnat bidrag och haft synpunkter Två referensgrupper; en med professionella och en med personer med erfarenhet av att ha varit anhöriga som barn. Under pilotperioden; personal från två kommuner och en råd- och stödenhet på ett sjukhus 56 barn mellan 8-18 år har prövat BRA

Lämnat bidrag & granskat Maria Eriksson, professor i socialt arbete Pernilla Leviner, doktor och lektor i offentlig rätt Åsa Landberg, leg psykolog och psykoterapeut Merike Hansson, utredare Socialstyrelsen Susanne Knutsson, fil dr och lektor i vårdvetenskap m.fl.

Referensgrupp med egen erfarenhet - Inte ömka, inte hundögon, ge oss inte tycka-synd-om-blicken - Prata med oss inte om! - Uppmärksamma alla barn, varje enskilt barn. Vi behöver olika - Skapa skyddsnät - Ge anhörigskapet status: Hypa att ha varit anhörigt barn

Hur ska det gå till att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas

Bra samtal syftar till att barnet ska få möjlighet att ställa sina frågor och uttrycka eventuellt behov av stöd

BRA samtal Samtal med förälder Samtal med barn och förälder Två samtal med barnet Uppföljningssamtal med barn och förälder

Samtalsverktyg

/ / ja, jag har blivit starkare och jag tror att fler ungdomar skulle känna en trygghet att man pratar om bekymmer eller sjukdomar/ / man tänker inte bara på det negativa utan det blir positivt av det när man gjorde den cirkeln med tårbitarna, det var inte bara negativt som kom upp utan man fick tänka till om det positiva. (s. 21 f. Barns rätt som anhöriga en antologi om att göra barn delaktiga)

BRA samtal ett första steg Den information och de samtal som ges inom ramen för BRA kan vara fullt tillräckligt för många barn. Framkommer behov av andra stödinsatser får barnet och föräldrarna information om vart de kan vända sig vidare. Vid kännedom om, eller misstanke om att ett barn far illa ska en anmälan genast göras till socialnämnden

Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell information Informationsmaterial 1. Samtal med förälder 2. Samtal med barn och förälder/annan vuxen Kartläggning av situation & individuellt anpassad info 3-4. Två enskilda samtal med barnet 5. Uppföljningssamtal med barn och föräldrar Stödinsatser BRA läger.

Under 2014 Fler personalgrupper prövar och utvärderar BRA samtal Utbildning av lokala BRA utbildare Utbildningsmaterial för BRA läger Ta fram en strategi för utveckling, spridning och kvalitetssäkring

Utbildningspaket för BRA samtal Två heldagar med 2-4 veckors mellanrum. Utbildningsmaterial: En guide för BRA samtal med konkret instruktion för att kunna genomföra de samtal som ingår i modellen (2014) + En antologi med fördjupande artiklar (2014) Utbildningspaketet kan ges på hemmaplan eller i form av ett internat på Barnhusets konferensanläggning, Sätra Bruks Herrgård.

Publicerat material 2014 Guide för BRA samtal. Instruktion till fem samtal med anhöriga barn. Delas ut i samband med utbildningen. Barns rätt som anhöriga En antologi om att göra barn delaktiga. Artikelförfattare: Åsa Lundström Mattsson, Maria Eriksson, Elisabet Näsman, Pernilla Leviner, Åsa Landberg.

En antologi om att göra barn delaktiga Artikelförfattare: Åsa Lundström Mattsson, Maria Eriksson, Elisabet Näsman, Pernilla Leviner, Åsa Landberg Beställ! www.allmannanabarnhuset.se

Kontakt Åsa Lundström Mattsson Asa.l.mattsson@allmannabarnhuset.se 073-5332553