1 (6) Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? Inledning Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första personerna de tidsgränser som införts i sjukpenning respektive tidsbegränsad sjukersättning. Denna analys omfattar de personer som från årsskiftet 2009/2010 fram till sista juni 2010 lämnade sjukförsäkringen på grund av att de uppnått tidsgränserna. Även personer som uppnått tidsgränsen men som beviljats fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå eller sjukersättning tillsvidare men med en lägre omfattning än vad man haft tidigare inom sjukförsäkringen ingår. Dessa personer har följts i ett antal rapporter (till exempel: Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011, dnr 016315-2011). I diagram visas var de som lämnat sjukförsäkringen befinner sig över tid. Diagrammet bygger på uppgifterna Försäkringskassan har haft om dessa personer fram till april 2012. Detta har också analyserats i en underlagsrapport till ett regeringsuppdrag ( Flödesanalys av personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av tidsgräns dnr 015252-2012). Det som Försäkringskassan inte har kunnat uttala sig om i dessa rapporter är hur personernas förvärvsinkomster utvecklats över tid. Dessutom har det funnits en övrig grupp som vare sig varit inskriven på Arbetsförmedlingen eller återvänt till Försäkringskassan och vars försörjning varit oklar. I diagram 1 är det gruppen övrigt som ökar med tiden efter att individerna lämnat sjukförsäkringen. De försörjningskällor som kan vara aktuella för gruppen övrigt är till exempel arbete, ekonomiskt bistånd, försörjd av närstående.
2 (6) Diagram 1 Flödesdiagram för de som lämnade sjukförsäkringen på grund av maximal tid första halvåret 2010 100% 90% 80% 70% 60% 50% Blev 65 Övrigt Inskriven endast på AF Deltid FK + AF Deltid endast FK Heltid endast FK 40% 30% 20% 10% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Månader efter lämnat sjukförsäkringen Försäkringskassan har nu tillgång till preliminära pensionsgrundande förvärvsinkomster (PGI) för år 2010. Därför kan Försäkringskassan presentera hur förvärvsinkomsterna utvecklats för dem som har lämnat sjukförsäkringen på grund av att de uppnått tidsgränserna. Detta ger emellertid inte en helhetsbild av individernas försörjning eftersom det fortfarande saknas uppgifter om icke-pensionsgrundande inkomster (såsom till exempel ekonomiskt bistånd). Det ska även beaktas att inkomsterna oftast inte avser ett helår då personer i den analyserade gruppen lämnade försäkringen under första halvåret och då i vissa fall så sent som i juni 2010. Ekonomiskt bistånd är å andra sidan en process som tar tid, bland annat för att sparade medel skall förbrukas. Analysen av uppgifterna om den preliminära pensionsgrundande förvärvsinkomsten ger en första indikation på hur inkomsterna förändrats men för en mer komplett bild bör inkomsterna följas över en längre tid och även inkludera ekonomiskt bistånd.
3 (6) Datamaterialet De personer som utgör underlag för beräkningarna är de som lämnade sjukförsäkringen på grund av maximal tid mellan årsskiftet 2009/2010 och juni 2010. Populationen i beräkningarna är totalt 26 644 unika individer. 1 De pensionsgrundande inkomsterna delas upp på förvärvsinkomst och transfereringar (till exempel sjukpenning, sjukersättning, arbetslöshetsersättning). Resultatredovisning Gruppen i beräkningarna beskrivs i tabell 1. Medelåldern för kvinnor i gruppen är 46 år medan mäns medelålder är 47 år. Flest personer lämnade vid årsskiftet 2009/2010 och uppgick därefter till (exklusive januari) runt 2 000 2 500 personer per månad. Kvinnor utgör knappt 70 procent av hela gruppen. Tabell 1 Personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av att de har uppnått maximal tid Period Kvinnor Män Samtliga Årsskiftet 09/10 9 236 4 511 13 747 201001 693 309 1 002 201002 1 462 590 2 052 201003 1 854 688 2 542 201004 1 641 638 2 279 201005 1 611 621 2 232 201006 1 990 800 2 790 Samtliga 18 487 8 157 26 644 I tabell 2 nedan visas andelarna som har en förvärvsinkomst och inkomst från transfereringar. Andelen som har en förvärvsinkomst 2010 har ökat lika mycket bland kvinnor och män, men fler kvinnor än män har någon förvärvsinkomst båda åren. Transfereringar ökar något. Orsaken till att alla inte har transfereringar 2009 är att garantiersättningen i sjukersättning inte är pensionsgrundande och därför inte fångas i beräkningarna. Att andelen som mottar transfereringar ökar beror troligtvis på att personer som under 2009 endast mottog garantiersättning under 2010 till exempel får aktivitetsstöd, som är pensionsgrundande. 1 Ett fåtal personer har lämnat både sjukpenning och tidsbegränsad sjukersättning under denna period, för att dessa inte skall räknas två gånger så tas den ena observationen bort. Dessutom ingår inte 256 personer som avled under 2010 samt 278 personer som fyllde 65 år 2010.
4 (6) Tabell 2 Antal och andel med förvärvsinkomster respektive transfereringar Kvinnor Män Pensionsgrundande inkomst 2009 2010 2009 2010 Förvärvsinkomst 8 736 10 439 3 254 3 978 Transfereringar 18 079 18 414 7 875 8 113 Andel förvärvsinkomst 47,3% 56,5% 39,9% 48,8% Andel transfereringar 97,8% 99,6% 96,5% 99,5% Av tabell 3 framgår att kvinnor har högre medelförvärvsinkomst båda åren vilket troligtvis speglar att kvinnorna i gruppen har en högre grad av partiell sjukfrånvaro. Ökningen i medelförvärvsinkomsten är dock högre för män, både i absoluta samt relativa mått. Att beloppen är låga förklaras främst av att många i den här gruppen återvände till sjukförsäkringen redan under 2010 (drygt 50 procent). Av dessa har en relativt stor andel heltid i sjukförsäkringen och saknar därmed förvärvsinkomster. Tabell 3 Medel- samt medianförvärvsinkomst uppdelat på kvinnor och män respektive år Kvinnor Män 2009 2010 2009 2010 Medelvärde 45 095 67 209 38 006 61 478 Median 0 10 344 0 0 I tabell 4 redovisas antalet kvinnor och män i olika förvärvsinkomstgrupper samt hur den har förändrats mellan åren 2009 och 2010. År 2010 är det färre som inte har någon förvärvsinkomst alls, samtidigt som fler har en förvärvsinkomst i grupperna som har mer än 100 000 kr i förvärvsinkomst. Tabell 4 Förvärvsinkomst uppdelat på inkomstgrupper, kön och år Kvinnor Män Kvinnor Män Inkomstgrupper 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 0 9 751 8 048 4 903 4 179 53% 44% 60% 51% 1 100 000 4 894 4 966 1 984 1 945 26% 27% 24% 24% 100 001 200 000 2 920 3 378 886 1 151 16% 18% 11% 14% 200 001 300 000 785 1 644 278 603 4% 9% 3% 7% 300 001 137 451 106 279 1% 2% 1% 3% Samtliga 18 487 18 487 8 157 8 157 100% 100% 100% 100%
5 (6) Gruppen Övrigt Kategorin Övrigt är den kategori i diagram 1 som Försäkringskassan haft minst kunskap om. De finns således varken hos Försäkringskassan eller hos Arbetsförmedlingen efter att de lämnat sjukförsäkringen. I tabell 5 nedan presenteras gruppen övrigt uppdelat i olika inkomstklasser samt hur antalet och andelarna fördelar sig mellan åren 2009 och 2010. I tabell 5 har 62 procent en förvärvsinkomst över 100 000 kronor år 2010, 38 procent har en förvärvsinkomst över 200 000 kronor och 11 procent har en förvärvsinkomst över 300 000 kronor. Av de som lämnat sjukförsäkringen och inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen saknar 22 procent förvärvsinkomst år 2010. Tabell 5 Förvärvsinkomsten för personer som inte finns vare sig hos Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen 8 månader efter att de lämnat sjukförsäkringen (år 2010) 2009 2010 2009 2010 0 1 241 902 30% 22% 1 100 001 1 114 663 27% 16% 100 001 200 000 1 151 997 28% 24% 200 001 300 000 531 1 134 13% 27% 300 001 130 471 3% 11% Samtliga 4 167 4 167 100% 100%
6 (6) I tabell 6 är gruppen Övrigt fördelad på olika diagnosgrupper och förvärvsinkomstgrupper. De vanligaste diagnosgrupperna i gruppen som inte har någon förvärvsinkomst är övriga psykiska sjukdomar, förstämningssyndrom och sjukdomar i nervsystemet. De vanligaste diagnoserna i den grupp som har den högsta förvärvsinkomsten är övriga diagnoser, symptom och sjukdomstecken och onormala kliniska fynd samt övriga sjukdomar i rörelseorganen. Även bland dem med Andra ryggsjukdomar hittar vi en stor andel som finns i den högsta förvärvsinkomstgruppen. De med övriga psykiska sjukdomar är den grupp inom kategorin övrigt som har lägst förvärvsinkomst. I denna diagnosgrupp ingår bland annat diagnoserna personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna. Tabell 6 Personer som inte finns vare sig hos Försäkringskassan eller hos Arbetsförmedlingen 8 månader efter att de har lämnat sjukförsäkringen förvärvsinkomst får år 2010 antal och andel per diagnos Diagnosgrupp 0 1 200 000 200 001 0 1 200 000 200 001 Rörelseorganens sjukdomar 182 390 318 20% 44% 36% varav: Andra ryggsjukdomar 70 147 142 19% 41% 40% Andra sjukdomar i mjukvävnader 69 135 88 24% 46% 30% Artros 16 44 25 19% 52% 29% Övriga rörelseorganens sjukdomar 27 64 63 18% 42% 41% Psykiska sjukdomar 417 542 508 28% 37% 35% varav: Förstämningssyndrom 154 220 209 26% 38% 36% Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom 165 274 267 23% 39% 38% Övriga psykiska sjukdomar 98 48 32 55% 27% 18% Skador och förgiftningar 35 42 46 28% 34% 37% Symptom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej 14 31 34 18% 39% 43% klassificeras annorstädes Sjukdomar i nervsystemet 15 25 19 25% 42% 32% Övriga diagnoser 54 136 177 15% 37% 48% Saknas/Okänd 185 494 503 16% 42% 43% Samtliga 902 1660 1605 22% 40% 39%