Polismyndighetens budgetunderlag 2016-2018
Utgivare: Polismyndigheten, Ekonomiavdelningen, Box 12256, 102 26 Stockholm Dnr: A.516.999/2014, saknr: 979 Omslagsfoto: Polismyndigheten 2
Polismyndighetens budgetunderlag 2016 2018 Polismyndigheten överlämnar härmed budgetunderlag för perioden 2016-2018. Beslut i detta ärende har fattats av rikspolischefen Dan Eliasson. I den slutliga handläggningen har följande personer deltagit: chefen för den nationella operativa avdelningen Mats Löfving, regionpolischeferna Klas Friberg, Carin Götblad, Ulrika Herbst, Klas Johansson, Ulf Johansson, Dan Persson och Annika Stenberg, HR-direktör Kajsa Möller, avdelningsdirektör Eva Järmark, analytiker Ann- Sofi Jakobsson, controller Leif Hagberg, biträdande ekonomidirektör Britt Rehnberg samt ekonomidirektör Jan Andersson, föredragande. POLISMYNDIGHETEN Dan Eliasson Jan Andersson 3
Sändlista Regeringen Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Justitieutskottet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Försvarsdepartementet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Säkerhetspolisen Ekobrottsmyndigheten Åklagarmyndigheten Domstolsverket Kriminalvården Rättsmedicinalverket Brottsförebyggande rådet (Brå) Brottsoffermyndigheten Polismyndighetens insynsråd samt regionpolisråden vid Polismyndigheten Arbetstagarorganisationerna 4
Innehåll 1 Rikspolischefens inledning... 7 1.1 Förslag till finansiering för perioden 2016-2018... 8 2 Polismyndighetens strategiska inriktning 2016 2018... 9 2.1 Ombildningen till Polismyndigheten... 9 2.2 Verksamhetsidé och långsiktiga mål... 9 2.3 Strategiska initiativ inom målområdena... 10 2.3.1 Vi finns tillgängliga där medborgarna behöver oss... 10 2.3.2 Vi är EN polismyndighet och skapar framgång tillsammans... 10 2.3.3 Vi är proaktiva och flexibla, med förmågan att anpassa verksamheten... 11 2.3.4 Vi förhindrar att brott begås... 11 2.3.5 Vi har förbättrat vårt utredningsresultat... 12 3 Kompetens, it och lokaler... 12 3.1 Kompetens... 12 3.2 It... 13 3.3 Lokaler... 13 4 Ekonomi... 13 4.1 Åtgärder för en ekonomi i balans... 13 4.2 Osäkerhetsfaktorer... 14 4.3 Prognos till regeringen och förslag till finansiering... 15 5 Investeringar i anläggningstillgångar (uppgifter beträffande lån i Riksgäldskontoret)... 16 6 Avgifter och övriga intäkter... 17 7 Övriga villkor... 17 8 Bilaga... 18 5
6
1 Rikspolischefens inledning Den nya polismyndighetens viktigaste uppgift är att göra polisen mer närvarande och tillgänglig i lokalsamhället. Mer polisarbete ska bedrivas ute i lokalpolisområdena. Nära allmänheten ska vi rycka ut på larm, bedriva utredningar och förebygga brott. Vi ska i större utsträckning utgå från lokala behov. Det handlar om att lyssna på allmänheten, lokala myndigheter, det civila samhället och andra samhällskrafter. Ombildningen till en polismyndighet är troligen den största förvaltningsreform som skett i Sverige på närmare femtio år. Uppdraget att genomföra reformen kommer under de närmaste åren att stå i förgrunden. Vi ska säkra att den nya organisationen kommer på plats och fungerar och att de beslut som fattats om verksamhetens inriktning får genomslag. Vi ska också ta tillvara fördelarna med den nya organisationen, t.ex. vad gäller enhetliga arbetssätt och möjligheten att dra nytta av polisens samlade kompetens. En av de bärande principerna för Polismyndigheten är att organisationen ska byggas underifrån. Avstånden mellan olika beslutsnivåer ska minska och ansvar och befogenheter ska föras längre ut i verksamheten. En ny styrmodell ska öka medarbetarnas delaktighet och ge dem större ansvar. Genom ett medarbetardrivet utvecklingsarbete ska deras engagemang och kunskap om verksamheten tas tillvara. Styrningen ska också säkerställa att polisen arbetar som en myndighet; samlat och kraftfullt utifrån ett nationellt helhetsperspektiv. Vi ska ta tillvara fördelarna med en nationell ledning som kan fatta beslut om insatser och resurser över hela landet. Det stärker det operativa polisarbetet, förmågan till samverkan med andra myndigheter och skapar förutsättningar för ett effektivare resursutnyttjande. Ytterst är medborgarna polisens uppdragsgivare. Vi ska bli bättre på att lyssna på deras behov och önskemål. Möjligheterna för medborgarna att lämna synpunkter, klagomål eller förslag till Polismyndigheten ska utvecklas. Jag ser fram emot att fortsätta arbetet med de medborgardialoger och medborgarlöften som påbörjades under 2014. Det är ett arbetssätt som ligger helt rätt i tiden. Vi inleder den nya Polismyndigheten med en ekonomi i balans, glädjande nog. Min preliminära bedömning är också att verksamheten för perioden 2016-2018 kan finansieras inom aviserad anslagsram. Det finns förväntningar att den nya organisationen ska leda till ökad effektivitet. Det är rimligt och realistiskt. Vi ska göra vårt yttersta för att säkerställa att möjligheterna till ett effektivare resursutnyttjande tillvaratas. Samtidigt är vi i ett tidigt skede i en mycket omfattande myndighetsombildning med de osäkerheter en sådan oundvikligen för med sig. Det gäller t.ex. vilka resurser som kommer att krävas för att säkerställa nödvändiga och önskvärda verksamhetsmässiga och organisatoriska förändringar och i vilken omfattning och takt effektiviseringar kan ge lägre kostnader. Händelseutvecklingen i vår omvärld kan också innebära att vi tillsammans med andra samhällsaktörer måste stärka arbetet för att förebygga terrordåd och värna de fri- och rättigheter som utgör grunden för det öppna samhället och demokratin. Givet samtliga dessa osäkerheter är det inte uteslutet att vi under perioden kan komma att behöva resursförstärkningar. Jag kommer löpande att hålla regeringskansliet informerat om den finansiella utvecklingen. 7
1.1 Förslag till finansiering för perioden 2016-2018 Polismyndigheten lämnar följande förslag till finansiering för perioden 2016-2018. Att regeringen föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:1 Polisorganisationen, anslagspost 1 Polismyndigheten, för 2016 på 21 349 miljoner kronor, samt beräkna ett ramanslag för 2017 på 21 678 miljoner kronor och för 2018 på 22 166 miljoner kronor. Att regeringen föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:1 Polismyndigheten, anslagspost 3 Avdelningen för särskilda utredningar, för 2016 på 39 miljoner kronor, samt beräkna ett ramanslag för 2017 på 40 miljoner kronor och för 2018 på 41 miljoner kronor. Att regeringen föreslår riksdagen att fastställa medel som täcker Polismyndighetens kostnader för avgifter till internationella sammanslutningar och att dessa anvisas under utgiftsområde 4, Rättsväsendet, 1:14 Avgifter till internationella sammanslutningar, anslagspost 3. Att regeringen föreslår riksdagen att fastställa medel som täcker Polismyndighetens kostnader för utlandsverksamhet och att dessa anvisas under: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan, 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, anslagspost 2. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, 1:1 Biståndsverksamhet, anslagspost 3. Att regeringen beslutar om en låneram som uppgår till 2 900 miljoner kronor för 2016, 3 000 miljoner kronor för 2017 och 3 100 miljoner kronor för 2018. Att regeringen beslutar att anslagskrediten för respektive år under perioden 2016-2018 får uppgå till 3 procent. Att regeringen beslutar att krediten på räntekontot för respektive år under perioden 2016-2018 får uppgå till den nivå som normalt gäller för statliga myndigheter, idag ca 10 procent. 8
2 Polismyndighetens strategiska inriktning 2016 2018 2.1 Ombildningen till Polismyndigheten Under de närmaste åren kommer genomförandet av ombildningen till Polismyndigheten att stå i förgrunden för vårt arbete. Arbetet ska vägledas av intentionerna med reformen: att skapa förutsättningar för att stärka polisens förmåga att bekämpa brott, bl.a. genom tydligare ledning och styrning, större enhetlighet, ökad flexibilitet samt ett mer effektivt resursutnyttjande att verksamheten ska bedrivas närmare medborgarna och i samverkan med lokalsamhället. För att säkerställa genomförandet kommer en särskild funktion inledningsvis att arbeta med att driva på och följa det fortsatta ombildningsarbetet. En viktig del av detta arbete är att identifiera och föreslå områden där rationaliseringar kan göras. En annan viktig uppgift är att följa upp de beslut som fattats och att identifiera och föreslå åtgärder mot de eventuella hinder som kan visa sig finnas för ett genomförande. 2.2 Verksamhetsidé och långsiktiga mål För att tydliggöra Polismyndighetens uppdrag har en verksamhetsidé tagits fram: Närmare medborgarna, mer tillgängliga och tillsammans leder vi det brottsbekämpande arbetet för trygghet, rättssäkerhet och demokrati. Polisens kärnverksamhet ska utföras nära medborgarna. Medborgarna ska känna sig trygga där de bor och vistas och ha ett högt förtroende för Polismyndigheten. Genom att förebygga, ingripa mot och utreda brott samt hindra ordningsstörningar skapar polisen ökad trygghet. Ett professionellt och respektfullt bemötande stärker medborgarnas förtroende för polisen. I samverkan med kommunerna och lokalsamhället, och med utgångspunkt i lokala problembilder, ska det lokala polisarbetet stärkas. Medborgarna ska ha möjlighet att ge sin syn på polisverksamheten och kunna påverka Polismyndighetens prioriteringar. Denna inriktning ska avspeglas i Polismyndighetens ledning och styrning och i resurstilldelningen till lokalpolisområdena. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med Polismyndigheten. Polismyndighetens kontaktytor gentemot medborgarna ska utvecklas. Vi ska utgå från helheten före delarna och tillsammans utgöra en polismyndighet. Polismyndigheten har i uppdrag att säkerställa och skydda centrala värden som trygghet, rättssäkerhet och demokrati. Vi finns tillgängliga dygnet runt året om och är ofta den samhällsaktör som medborgarna först kommer i kontakt med i utsatta situationer. I kraft av vårt uppdrag och verksamhetens omfattning har vi en ledande roll i det brottsbekämpande arbetet. Med utgångspunkt i verksamhetsidén har fem långsiktiga mål fastställts. Målen anger verksamhetens inriktning på 3-5 års sikt. 9
Vi finns tillgängliga där medborgarna behöver oss Vi är EN polismyndighet och skapar framgång tillsammans Vi är proaktiva och flexibla, med förmågan att anpassa verksamheten Vi förhindrar att brott begås Vi har förbättrat vårt utredningsresultat 2.3 Strategiska initiativ inom målområdena För att utveckla verksamheten mot de långsiktiga målen har strategiska initiativ beslutats inom varje målområde. De strategiska initiativen är åtgärder som prioriteras under de kommande åren. 2.3.1 Vi finns tillgängliga där medborgarna behöver oss Lokalpolisområden. Polisens fortsatta utveckling mot en verksamhet som bedrivs närmare medborgarna kommer de närmaste åren att stå i förgrunden för förändringen av verksamheten. Mer än hälften av resurserna och verksamheten i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. I varje lokalpolisområde ska det finnas områdespoliser med uppdrag att utifrån den lokala problembilden långsiktigt och i samverkan med bl.a. kommunerna arbeta kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande. Polisens kontaktcenter. En av de vanligaste kontaktvägarna för medborgarnas kontakter med polisen är Polisens kontaktcenter (PKC). Under perioden 2016-2018 ska tillgängligheten och verksamheten vid PKC fortsätta att utvecklas. PKC-verksamhet ska finnas i varje polisregion. Verksamheten ska samverka med polisens nationella telefonväxel och ledningscentralerna. Allmänhetens nöjdhet vad avser tillgängligheten, bemötandet och utförandet ska öka. Återkoppling till brottsutsatta. Att polisen återkopplar till den som utsatts för brott är viktigt för förtroendet för polisen och för att få brottsutsatta att medverka i brottsutredningar. Detta är ett viktigt område att fortsätta utveckla under de närmaste åren. Den som utsatts för brott ska också enkelt kunna få information om det egna ärendet. E-tjänster och digitala kanaler. Genom e-tjänster ska medborgarna själva kunna utföra eller följa sina ärenden på webbplatsen polisen.se. Den tekniska plattformen ska utvecklas så att behoven av e- tjänster kan mötas. Nya e-tjänster kan röra t.ex. begäran om utlämnande av allmän handling, ansökan om olika tillstånd och förfrågningar om hittegods/förlorat gods. Polisen.se. Webbplatsen polisen.se är navet i den digitala kommunikationen och ska innehålla både tjänster och information som i huvudsak riktar sig till medborgarna. Webbplatsen och sociala medier är också bland de viktigaste kanalerna för medborgarnas kontakter med polisen och för att synliggöra polisens arbete. Medborgarnas möjlighet att framföra synpunkter på polisverksamheten ska förbättras och vi ska bli bättre på att lämna återkoppling till medborgarna. För att öka tillgängligheten och underlätta för besökare med mobila enheter ska informationen och tjänsterna på polisen.se mobilanpassas. 2.3.2 Vi är EN polismyndighet och skapar framgång tillsammans Ledningscentraler. Inrättandet av regionala ledningscentraler är en viktig åtgärd för att tillvarata de möjligheter som den nya organisationen ger när det gäller att skapa enhetlighet, en effektivare styr- 10
ning och en nationellt sammanhållen polis. Arbete pågår med att ersätta nuvarande nitton länskommunikationscentraler med sju regionala ledningscentraler och att inrätta en nationell ledningscentral. På sikt kan detta också skapa en möjlighet att öka antalet poliser i yttre tjänst i lokalpolisområdena. Grov organiserad brottslighet. Den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten fortsätter. Arbetet inriktas mot strategiska personer och deras nätverk samt mot den brottslighet de bedriver inom brottsområden som, i kombination med varandra, bedöms som särskilt samhällsfarliga: företag i brottslig verksamhet, otillåten påverkan och våld och hot. Under 2015 pågår arbetet med att ta fram en myndighetsgemensam lägesbild för de kommande två åren. Vidare kommer Polismyndigheten under perioden att utveckla arbetet mot den grova organiserade brottsligheten och narkotikabekämpningen i ett lokalt perspektiv. Internationellt informationsutbyte. Med en allt mer globaliserad brottslighet är ett av de viktigaste verktygen för ökad brottsuppklaring de internationella verktyg som står till buds. Genom att utöka och underlätta det internationella operativa samarbetet och informationsutbytet effektiviseras det brottsbekämpande arbetet, t.ex. med avseende på organiserad brottslighet. Inriktningen är att fler inom polisen ska få direkt tillgång till internationell information som utbyts genom Interpol, Europol, Schengen eller via de nordiska polis- och tullsambandsmännen. I detta arbete ska vi ta tillvara erfarenheterna från den försöksverksamhet som bedrivits vid de tidigare polismyndigheterna i Kalmar, Kronobergs och Blekinge län. Vi ska också säkerställa att svensk polis förser internationella samarbetsorgan med information. 2.3.3 Vi är proaktiva och flexibla, med förmågan att anpassa verksamheten Mobilitet. För att kunna utveckla och effektivisera den operativa polisverksamheten ska en större del av arbetet förläggas och så långt möjligt slutföras nära medborgarna. En utvecklad mobilitet, som bl.a. ger åtkomst till polisens it-system för dem som arbetar i yttre tjänst, förbättrar förutsättningarna att bedriva en effektiv verksamhet. För den enskilde polisen kan det handla om att kunna upprätta en brottsanmälan eller utfärda en ordningsbot på plats, få tillgång till polisens intranät, e-post, manualer eller kunna avrapportera och göra registerslagningar. 2.3.4 Vi förhindrar att brott begås Lokalt polisarbete. Arbetet i lokalpolisområdena ska vara långsiktigt, uthålligt och bedrivas med fokus på särskilt brottsutsatta områden. Polisens samverkan med kommunerna och det övriga lokalsamhället ska utvecklas. I varje lokalpolisområde ska det finnas en särskild funktion för samverkan med kommunerna (kommunpolis). Genom tillgänglighet och närvaro ska polisen förhindra brott och ordningsstörningar och kunna genomföra ingripanden när brott begås. Ett viktigt underlag för det lokala polisarbetet är problembilder som tas fram i samverkan med kommuner och i dialog med medborgarna. Medborgarlöften. Under de närmaste åren ska vi utveckla arbetet med lokala medborgarlöften och sprida detta arbetssätt till samtliga lokalpolisområden. Medborgarlöften handlar om åtgärder för att hantera lokala problem i syfte att öka tryggheten eller minska brottsligheten i ett område. Medborgarlöften är en utveckling och förstärkning av samverkansöverenskommelserna mellan polis och kommun och är en integrerad del av Polismyndighetens styrning. Krisberedskap. Utvecklingen i omvärlden ställer ökade krav på vår förmåga att också i det lokala polisarbetet förebygga terrorism och annan allvarlig våldsbrottslighet liksom på vår beredskap att 11
hantera kriser. I detta arbete ska polisens samverkan och samarbete med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten utvecklas. It-stöd. Tillgång till information har stor betydelse för ett effektivt arbete med att förhindra och utreda brott. För ett mer samordnat informationsflöde inom underrättelseverksamheten införs ett nytt it-stöd. Detta ersätter befintliga it-stöd som Allmänna spaningsregistret (ASP), Centrala brottspaningsregistret (CBS), Förundersökningsregistret (FU-reg), Signalementsregistret (SIGN) och Kriminalunderrättelseregistret (KUR). 2.3.5 Vi har förbättrat vårt utredningsresultat Polisens nationella utredningsdirektiv. Utredningsverksamheten ska utvecklas med utgångspunkt i Polisens nationella utredningsdirektiv (PNU). Särskilt vikt ska läggas vid att utveckla de åtgärder som vidtas tidigt i en brottsutredning. Samverkan med Åklagarmyndigheten ska utvecklas: Polisens brottsutredningar ska ge en bra grund för åklagarnas ställningstagande om åtal ska väckas. Det forensiska stödet till rättskedjan, såväl utredningsprocessen som domstolsprocessen, ska utvecklas och en enhetlig ackrediterad forensisk process ska införas. Polisens kontaktcenter. Merparten av de brott som anmäls kommer in via PKC. Arbetet med att integrera PKC i den brottsutredande verksamheten, och på så sätt effektivisera utredningsprocessen, fortgår under perioden. PKC ska ansvara för den regionala brotts- och ärendesamordningen i de ärenden som initieras vid PKC. Endast ärenden som bedöms ha förutsättningar att utredas vidare ska gå vidare i utredningsprocessen. De ärenden som överlämnas ska vara bearbetade och hålla en hög kvalitet. Nationellt it-brottscentrum. För att stärka polisens förmåga att arbeta mot it-brott och it-relaterad brottslighet ska ett nationellt it-brottscentrum inrättas. Viktiga utvecklingsområden är enhetliga metoder för arbetet i digital miljö och förmågan att omhänderta digital bevisning. It-stöd. Polisens it-stöd för utredningar Durtvå ska vidareutvecklas för att stödja ett enhetligt arbetssätt enligt den nationella utredningsprocessen. It-stödet ska även kunna användas för att upprätta en brottsanmälan. Därmed kan Rar, polisens ärendehanteringsrutin för brottsanmälningar, avvecklas. Utökat informationsutbyte i rättskedjan. Arbetet med att utveckla myndighetssamverkan avseende brottmålsprocessen inom ramen för RIF-samarbetet (Rättskedjans informationsförsörjning) fortsätter. Befintliga it-system ska utvecklas för att möjliggöra ett ömsesidigt informationsutbyte mellan myndigheterna. En förstudie om elektroniskt utbyte av tvångsmedelsinformation pågår. 3 Kompetens, it och lokaler 3.1 Kompetens Under perioden kommer det att genomföras flera större verksamhetsförändringar som förutsätter omställning av kompetens. Mer än hälften av resurserna och verksamheten i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Länskommunikationscentraler ska ersättas av sju regionledningscentraler och en nationell ledningscentral ska inrättas. Verksamheten vid PKC ska utvecklas och ett nytt kontaktcenter etableras i polisregion Bergslagen. 12
Den inriktning av polisverksamheten som beslutats medför delvis förändrade arbetssätt och därmed nya kompetenskrav. För att inriktningen om ett ökat medborgarfokus i polisverksamheten och en förstärkning av det lokala polisarbetet ska få genomslag krävs kompetensutvecklingsinsatser, bl.a. vad avser samverkan och arbetet med lokala problembilder samt medborgardialoger. Ambitionen att förbättra utredningsresultatet, och integrationen av PKC i den brottsutredande verksamheten, medför bl.a. ökade krav på tillgänglighet och kompetens avseende förundersökningsledning. Nya former för styrning och utvecklingsarbete kommer också att kräva kompetensutvecklingsinsatser för både chefer och medarbetare. 3.2 It Polisens verksamhet bedrivs dygnet runt under årets alla dagar vilket ställer höga krav på en säker och avbrottsfri it-drift. Risken för allvarliga störningar ska reduceras. Under perioden kommer arbetet med att modernisera och anpassa polisens it-system till den nya organisationen att fortsätta. För att uppnå en bättre och effektivare intern och extern samverkan krävs utveckling och/eller vidareutveckling av it-system och samverkansplattformer. Det gäller t.ex. telefon- och videokonferens och gemensamma lagringsytor. Ur ett operativt perspektiv ska beslutstöd utvecklas för informationsinsamling och informationsbearbetning. Vidare behöver olika typer av beslutsstöd utvecklas för den myndighetsgemensamma verksamhetsplaneringen, uppföljningen och till stöd för nationella lägesbilder m.m. Ett nytt it-system för personaladministration (tid, lön m.m.) och resursplanering ska införas. Arbetet med att anpassa it-systemen till polisdatalagens krav fortsätter under perioden. Det finns ett stort och ökande behov av mobila kommunikationstjänster för tal och data via bredband som uppfyller säkerhets- och tillgänglighetskrav för verksamhet inom allmän ordning, säkerhet eller hälsa. En förutsättning för dessa kommunikationstjänster är tilldelade radiofrekvenser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för att tillhandahålla säkra, skyddade, robusta och tillgängliga kommunikationstjänster. Polisen följer och stödjer MSB:s arbete för att säkerställa tilldelade radiofrekvenser för samhällsviktig verksamhet. 3.3 Lokaler Polisens varierande och omfattande lokalbehov innebär stora kostnader för lokalförsörjningen. Med den nya organisationen och en nationell styrning av lokalförsörjningen skapas förutsättningar för en mer effektiv lokalanvändning, vilket kan minska dessa kostnader. Till följd av lokalförsörjningens långsiktiga karaktär och förutsättningar är detta en målsättning som under de kommande åren uppnås gradvis. 4 Ekonomi 4.1 Åtgärder för en ekonomi i balans Polisen inleder 2015 med en ekonomi i balans. I den prognos som beräknas för Polismyndigheten bedöms ekonomin preliminärt vara i balans även under perioden 2016-2018. Jämfört med tidigare 13
prognos innebär detta en väsentligt lägre kostnadsnivå. Detta beror bl.a. på att strukturella och verksamhetsmässiga förändringar till följd av ombildningen förväntas ge förutsättningar för att sänka kostnaderna inom ett flertal områden. Polismyndigheten kommer under perioden att arbeta för att tillvarata de möjligheter till effektiviseringar som ombildningen förväntas ge. En bättre resursanvändning kan uppnås genom en effektivare inköpsverksamhet samt samordningsmöjligheter. Det kan också finnas möjligheter att sänka kostnaderna för lokaler genom en mer enhetlig och långsiktig styrning. På kort sikt kan kostnaderna sänkas genom en bättre arbetstidsplanering och därmed ett minskat övertidsuttag. Polisen har också en stor mängd fordon av olika slag som medför höga kostnader för anskaffning, skötsel och drift. Under perioden bedöms det finnas möjligheter att tillgodose verksamhetens behov av fordon till en lägre kostnad. De åtgärder som Polismyndigheten kommer att vidta för att sänka kostnaderna beräknas ge successivt ökande effekt under perioden. Mer omfattande kostnadssänkningar till följd av ombildningen, och av olika effektiviserings- och besparingsåtgärder, beräknas få genomslag först i slutet av perioden. Sammantaget beräknas kostnaderna kunna sänkas med 240 mnkr under 2015 och med ytterligare 380 mnkr under 2016. 4.2 Osäkerhetsfaktorer Möjligheterna att under perioden bedriva verksamheten med en ekonomi i balans påverkas av flera faktorer som i nuläget är svåra att bedöma. De antaganden som ligger till grund för de långsiktiga kostnadsberäkningarna innehåller därför ett visst mått av osäkerhet. Eftersom uppbyggnaden av Polismyndighetens organisation och verksamhet fortfarande är i ett inledningsskede finns det t.ex. osäkerheter kring kostnader för it-utveckling, ledningscentraler, behovet av rekryteringar och omställningskostnader. Satsningen på att utveckla PKC-verksamheten kan också innebära ökade kostnader. En faktor som polisen inte kan påverka är att till synes marginella anslagsjusteringar kan, om de är nivåpåverkande, ge stora negativa effekter över tid. Likaså kan den antiterrorstrategi regeringen aviserade i februari 2015 komma att innebära merkostnader under perioden. Givet dessa osäkerheter är det inte uteslutet att polisen under perioden kan komma att behöva resursförstärkningar. 14
4.3 Prognos till regeringen och förslag till finansiering Polismyndighetens senaste prognos, 20 februari 2015, visar på en ekonomi i balans vid utgången av 2018. Tabell 1. Prognos till regeringen (belopp i mnkr). Anslag Polismyndigheten Utfall 2014 Prognos 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp -199 11 13 12 15 Tilldelade medel 21 213 21 102 21 349 21 678 22 166 Prognostiserad anslagsförbrukning 21 003 21 100 21 350 21 675 22 175 Årets utfall 210 2-1 3-9 Utgående överföringsbelopp 11 13 12 15 6 Anslagssparande/anslagskredit i % 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 Tabell 2. Förslag till finansiering 2016-2018 (belopp i mnkr). Anslag Polismyndigheten Utfall 2014 Prognos 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp -199 11 13 12 15 Tilldelade medel 21 213 21 102 21 349 21 678 22 166 Prognostiserad anslagsförbrukning 21 003 21 100 21 350 21 675 22 175 Årets utfall 210 2-1 3-9 Utgående överföringsbelopp 11 13 12 15 6 Anslagssparande/anslagskredit i % 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 15
5 Investeringar i anläggningstillgångar (uppgifter beträffande lån i Riksgäldskontoret) Polismyndigheten byter under 2015 ut samtliga befintliga helikoptrar. För att polisflyget med rimlig kvalitet ska klara att täcka hela landet utökas antalet helikoptrar från nuvarande sex till sju. Därmed återgår antalet helikoptrar till den nivå som gällde innan 2007. Detta är en stor investering som medför att Polismyndighetens tilldelade låneram måste utökas från och med 2015. Under 2014 och 2015 görs större investeringar än tidigare planerat för anpassningar av lokaler. Behoven av anpassning och modernisering av it-systemen innebär också ett ökat behov av investeringar. Polisens fordon byts ut löpande men på grund av det begränsade investeringsutrymmet under 2015 måste planerade utbyten skjutas upp för att skapa utrymme för helikopterinvesteringen. Detta leder till ett ökat investeringsbehov under 2016. Samtidigt ökar andelen investeringar med lång avskrivningstid genom ökade investeringar i annans fastighet samt förlängd avskrivningstid på helikoptrar. Polismyndigheten har valt att i större utsträckning göra egna investeringar i annans fastighet i stället för att låta hyresvärden göra investeringen och sedan lägga kostnaden på hyran. Detta ger totalt sett en lägre kostnad för Polismyndigheten. Detta medför ett ökat nyttjande av låneramen vilket innebär att låneramen behöver höjas under perioden 2016-2018. Behovet av utökad låneram beräknas uppgå till 200 miljoner kronor för 2016, 300 miljoner kronor för 2017 och 400 miljoner kronor för 2018. Beräkningar i tabell 3 bygger på antagandet att investeringar motsvarande 200 miljoner kronor under 2015 senareläggs och genomförs under 2016 i stället. Polisens investeringar används inom polisverksamheten. De investeringar som görs är i huvudsak ersättningar för utrangerade anläggningstillgångar. Årliga investeringar uppgår till ett belopp som motsvarar bedömt behov av nyupplåning. 16
Tabell 3. Redovisat lånebehov för investeringar t.o.m. 2018 (belopp i mnkr). Lånebehov Polismyndigheten Utfall 2014 2015 2016 2017 2018 IB lån i Riksgäldskontoret 2 344,6 2 391,9 2 700,0 2 891,9 2 991,9 Beräknad nyupplåning 907,3 1 058,1 1 041,9 950,0 950,0 varav investeringar i immateriella tillgångar 175,0 175,0 175,0 175,0 175,0 Beräknad amortering -860,0-750,0-850,0-850,0-850,0 UB lån i Riksgäldskontoret 2 391,9 2 700,0 2 891,9 2 991,9 3 091,9 Beslutad/föreslagen låneram 2 700,0 2 700,0 2 900,0 3 000,0 3 100,0 Beräknad ränteutgift 11,1 10,2 36,7 71,2 93,5 Ränteantaganden för upplåning 0,47% 0,4% 1,3% 2,4% 3,1% Finansiering av räntor och amorteringar Utgiftsområde 4, anslag A1 871,1 760,2 886,7 921,2 943,5 Polismyndigheten föreslår en låneram för 2016 på 2 900 mnkr, för 2017 på 3 000 mnkr och för 2018 på 3 100 mnkr. 6 Avgifter och övriga intäkter I bilagan redovisas de avgifter och andra ersättningar som utgår från den struktur som regeringen angett i regleringsbrevet för år 2015. De prognostiserade siffrorna avseende år 2015 är desamma som framgår av regleringsbrevet. 7 Övriga villkor Räntekontokredit. Räntekontokrediten föreslås för budgetåren 2016-2018 uppgå till den nivå som normalt gäller för statliga myndigheter, idag ca 10 procent. Anslagskredit. Anslagskrediten föreslås för budgetåren 2016-2018 vara 3 procent av anslaget för samtliga anslag/anslagsposter som Polismyndigheten disponerar. Låneram. Låneramen föreslås för budgetåren 2016-2018 uppgå till 2 900 mnkr för 2016, 3 000 mnkr för 2017 och 3 100 mnkr för 2018. 17
8 Bilaga Avgifter och andra ersättningar (belopp i miljoner kronor) Avgifter Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras Ack. utfall Utfall Avgiftsintäkter Kostnader Utfall Ack.utfall Utfall Ack.utfall Utfall Ack.utfall Utfall Ack.utfall t.o.m under t.o.m under t.o.m under t.o.m under t.o.m 2013 2014 2015 2015 2015 2015 2016 2016 2017 2017 2018 2018 () () () () () () Offentligrättslig verksamhet Stämningsmannadelgivning -388,8-31,6 35,0 71,0-36,0-456,4-36,7-493,1-37,5-530,6-38,2-568,8 Passhantering 157,9 45,1 622,0 543,0 79,0 282,0 80,6 362,6 82,2 444,8 83,8 528,6 Nationellt ID kort 73,8 15,5 79,0 56,0 23,0 112,3 23,5 135,8 23,9 159,7 24,4 184,1 Summa -157,1 29,0 736,0 670,0 66,0-62,1 67,3 5,2 68,7 73,9 70,0 143,9 Uppdragsverksamhet SKL -3,7-0,5 6,0 7,0-1,0-5,2-1,0-6,2-1,0-7,3-1,1-8,3 Tjänsteexport 0,0 0,0 22,4 22,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utbildning av ordningsvakter -40,4-15,0 7,0 23,0-16,0-71,4-16,3-87,7-16,6-104,4-17,0-121,3 Kontroll av väktarhundar -1,3-0,1 0,3 0,4-0,1-1,5-0,1-1,6-0,1-1,7-0,1-1,8 Summa -45,4-15,6 35,7 52,8-17,1-78,1-17,4-95,5-17,8-113,3-18,1-131,5 Summa intäkter som disponeras -202,5 13,4 771,7 722,8 48,9-140,2 49,9-90,3 50,9-39,4 51,9 12,4 Verksamhet där avgiftsintäkterna inte disponeras Ack. utfall Utfall Avgiftsintäkter Kostnader Utfall Ack.utfall Utfall Ack.utfall Utfall Ack.utfall Utfall Ack.utfall t.o.m under t.o.m under t.o.m under t.o.m under t.o.m 2013 2014 2015 2015 2015 2015 2016 2016 2017 2017 2018 2018 () () () () () () Offentligrättslig verksamhet Tillståndsgivning -1 529,4-254,1 65,0 316,0-251,0-2 034,5-256,0-2 290,5-261,1-2 551,7-266,4-2 818,0 Riksbankens penningtransporter -1,8-0,2 1,8 1,6 0,2-1,8 0,2-1,6 0,2-1,4 0,2-1,2 Summa intäkter som ej disponeras -1 531,2-254,3 66,8 317,6-250,8-2 036,3-255,8-2 292,1-260,9-2 553,0-266,2-2 819,2 Övriga inkomster Utfall 2014 2015 2016 2017 2018 Övr inkomster som ej får disp.(1) 24,8 28,0 29,0 30,0 31,0 Bötesmedel 772,7 802,0 794,0 788,0 782,0 Övr inkomster som får disp.(2) 487,9 570,0 581,0 593,0 605,0 Summa 1 285,4 1 400,0 1 404,0 1 411,0 1 418,0 (1) Övriga inkomster som ej får disponeras består främst av intäkter avseende larmanläggningar, bevakning enligt ordningslagen, försäljning av beslagtagna djur m.m. (2) Övriga inkomster som får disponeras består av bidrag, ränteintäkter, reavinster på sålda inventarier och föräkringsersättningar mm. 18