Polismyndighetens verksamhetsplan för

Transkript

1 Polismyndighetens verksamhetsplan för

2

3 Innehåll Innehåll Förord...4 Polisens verksamhetsinriktning...6 Verksamhetsidé och långsiktiga mål...8 De strategiska initiativen...9 Polisens planerings- och uppföljningsprocess

4 Polismyndighetens verksamhetsplan för Förord År 2016 blev på många sätt ett kämpigt år för polisen. En ny kravbild har växt fram med utökade arbetsuppgifter kopplade till läget i de mest brottsutsatta områdena, migrantsituationen och det ökade terrorhotet. Detta sammanföll med genomförandet av omorganisationen. För att möta utmaningarna har Polismyndigheten slagit fast fem strategiska initiativ som är de viktigaste verksamhetsprioriteringarna för åren Ökad trygghet i lokalsamhället. Polisen fortsätter arbetet med att stärka förmågan vid lokalpolisområdena. Fler medarbetare arbetar med att rycka ut på akuta larm, utreda brott och arbeta brottsförebyggande i lokalsamhället. Det brottsförebyggande arbetet utvecklas med satsningar på områdes- och kommunpoliser samt arbetet med medborgardialoger och medborgarlöften. De områden som präglas av stor otrygghet ska prioriteras särskilt. Polisen ska också fortsätta utveckla mötet med medborgarna genom en ny strategi för bland annat e-tjänster, telefontjänster och receptionsverksamhet. För att nå målet att komma närmare medborgarna och garantera en kraftsamling till det lokala polisarbetet har ett anställningsstopp införts vid de nationella avdelningarna. Bättre utredningsresultat. Fler medarbetare arbetar med brottsutredningar som ska vända utvecklingen av utredningsresultaten. En viktig del blir att dra största möjliga nytta av de nya anställda som tillfördes verksamheten under år Vid sidan av det fortsätter arbetet med att förbättra utredningspersonalens teknik- och it-stöd samt metodutvecklingsprojekt. Utöver det ska polisen, enligt ett nytt regeringsuppdrag, utöka sin operativa samverkan med Åklagarmyndigheten och utveckla uppföljningen av verksamheten. Långsiktig kompetensförsörjning. För att öka resurserna till kärnverksamheten har polisen ökat intaget till polisutbildningen och anställt fler civilanställda. Ambitionen är att antalet poliser ska öka med fram till och med år För att skapa långsiktighet för polisstudenter införs en nyordning som innebär att besked om framtida placering ges redan vid antagning vid utbildningen. Arbetet med, att få fram tydligare utvecklings- och karriärvägar och att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet fortsätter. Ökad motivation och delaktighet. Arbetet med att genomföra den förändrade styrfilosofin, som innebär att mer ansvar förflyttas till de som arbetar närmast medborgarna, fortsätter. En bra dialog och samsyn med arbetstagarorganisationerna krävs i detta arbete och ambitionen är att ta fram ett nytt samverkansavtal med parterna senast år Bättre ekonomiska förutsättningar. Det ekonomiska läget är ansträngt. Det påbörjade effektiviseringsarbetet behöver därför intensifieras. För att skapa varaktiga kostnadsminskningar krävs samtidigt initiala investeringar (t.ex. för digitalisering). Viktiga områden är effektivare lokalförförsörjning, inköp och upphandlingar, 4

5 Förord ökad digitalisering samt insatser för att minska övertidskostnaderna. Effektiviseringar ska också uppnås genom bättre samordning och planering mellan nationell och regional nivå och inom polisregionerna. De senaste två åren har starkt präglats av omorganisationen. Min förhoppning är att kommande år ska ge mer tid och kraft åt att utveckla polisens verksamhet och nå bättre resultat. Polisen står som alltid inför stora utmaningar. Samtidigt finns en ny stark organisation med bättre förmåga att möta omvärldens krav och bidra till ett samhälle som värnar trygghet, rättssäkerhet och demokrati. Dan Eliasson, rikspolischef 5

6 Polismyndighetens verksamhetsplan för Polisens verksamhetsinriktning Målet för rättsväsendet är att säkerställa den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Polismyndigheten ska tillsammans med övriga myndigheter inom och utom rättsväsendet genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Polisens arbete ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. 1 Den 1 januari 2015 ombildades polisen till en sammanhållen myndighet. Genomförandet av ombildningen har varit i fokus de senaste två åren. Reformen skapar förutsättningar för en mer resurseffektiv polisverksamhet. Flexibiliteten i den nya organisationen tillsammans med möjligheterna till nationell samordning och prioritering har även bidragit till att den operativa förmågan stärkts. Grunderna för reformen, såsom större enhetlighet och att verksamheten ska bedrivas närmare medborgarna, ligger fast. Den åtgärdsplan som nationella strategiska ledningsgruppen tagit fram, Åtgärder för att säkerställa ökad operativ förmåga, förbättrade verksamhetsresultat och bättre arbetsmiljö, ska genomföras. Ombildningen av polisen är nu i allt väsentligt genomförd. För att utveckla verksamheten och uppnå de långsiktiga målen: Vi finns tillgängliga där medborgarna behöver oss, Vi förhindrar brott från att begås samt att Vi har förbättrat vårt utredningsresultat, kommer inriktningen för verksamheten utgå från fem strategiska initiativ. 1 1 polislagen (1984:387) Trygghet i lokalsamhället Utredningsresultaten Kompetensförsörjning Motivation och delaktighet Ekonomi Arbetet med att bedriva verksamheten närmare medborgarna fortsätter genom att stärka den lokala närvaron och öka tillgängligheten till polisen. Resursförflyttningen till lokalpolisområdena fortsätter och det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet utvecklas genom bland annat fler områdespoliser, medborgardialoger och medborgarlöften. Detta är inte minst viktigt i de särskilt utsatta områdena. Även service och tillgänglighet via telefon och e-tjänster behöver stärkas. Fler åtgärder vidtas för att vända utredningsresultaten, bland annat har antalet civila utredare ökat och utvecklingen av it-stöd och arbetsmetoder fortsätter. För att stärka kärnverksamheten är inriktningen att öka antalet polisanställda. Polismyndigheten ska ha förmåga att anpassa verksamheten i en föränderlig omvärld. Ett aktivt arbete med kompetensförsörjning är en förutsättning för att utveckla och styra myndighetens verksamhet. Arbetet med att skapa tydligare utvecklings- och karriärvägar fortsätter. Ombildningen av polisen har skapat förutsättningar för en effektivare resursanvändning. Inom myndigheten pågår ett arbete med att utveckla och effektivisera verksamheten i syfte att frigöra resurser till prioriterad verksamhet. Migrationen medför fortsatt höga krav på polisens verksamhet, både inom gränspolisverksamheten (gränskontroll, inre utlänningskontroll och verkställighet av avvisnings- och utvisnings- 6

7 Polisens verksamhetsinriktning beslut) och i arbetet med ordningshållning och tillsyn vid asylboenden. Förra årets stora migrantströmmar påverkar polisens verksamhet även under Utvecklingen i omvärlden gör också att polisen tillsammans med andra samhällsaktörer fortsatt måste prioritera arbetet med att bekämpa terrorism. Målsättningen för myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering är en bättre polisverksamhet där medborgarna och medarbetarna ska kunna ta del av verksamheten på lika villkor och kvinnor och män ska behandlas lika i mötet med polisen. Jämställdhetsperspektivet ska vara en naturlig del i allt beslutsfattande och i det dagliga arbetet samt bidra till de övergripande jämställdhetspolitiska målen. Polismyndigheten ska fortsatt utveckla arbetet med att integrera likabehandlingsperspektivet i verksamheten, vilket omfattar samtliga sju diskrimineringsgrunder 2. Polismyndigheten ska dessutom arbeta för att reducera myndighetens miljöpåverkan 3. Det ska göras genom framtagande av miljöförbättrande aktiviteter 4 inom områdena transporter, tjänsteresor, energianvändning och inköp. 2 Kön, könsidentitet/uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexualitet och ålder. 3 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. 4 Framtagande och uppföljning av miljöförbättrande aktiviteter sker enligt särskilda anvisningar. 7

8 Polismyndighetens verksamhetsplan för Verksamhetsidé och långsiktiga mål För att tydliggöra Polismyndighetens inriktning och förflyttning har en verksamhetsidé, långsiktiga mål och strategiska initiativ tagits fram Medborgare Långsiktiga mål De långsiktiga målen, i ett 3 5-års-perspektiv, är konkretiseringar och prioriteringar utifrån vårt uppdrag från regering och riksdag och utifrån verksamhetsidén. De långsiktiga målen har till syfte att skapa långsiktighet och uthållighet i polisens prioriteringar. Mål 1: Vi finns tillgängliga där medborgarna behöver oss. Mål 2: Vi är en polis som utvecklar verksamheten och skapar framgång tillsammans. Mål 3: Vi är proaktiva och flexibla, med förmågan att anpassa verksamheten. Mål 4: Vi förhindrar brott från att begås. Mål 5: Vi har förbättrat vårt utredningsresultat. 1. Givna förutsättningar (lagar och förordningar) 2. Verksamhetsidé (>5 år) 3. Långsiktiga mål (3 5 år) 4. Strategiska initiativ (1 3 år) 5. Verksamhetsmål (inkl. aktiviteter 1 år och medborgarlöften) 6. Medarbetare Verksamhetsidé Polismyndighetens verksamhetsidé är ett sätt att tydliggöra myndighetens uppdrag utifrån givna förutsättningarna. Den beslutade verksamhetsidén visar polisens långsiktiga inriktning, ur minst ett femårsperspektiv, samt den förflyttning som eftersträvas: Närmare medborgarna, mer tillgängliga och tillsammans leder vi det brottsbekämpande arbetet för trygghet, rättssäkerhet och demokrati. 8

9 De strategiska initiativen De strategiska initiativen De strategiska initiativen är de viktigaste nationella prioriteringarna, på 1 3 års sikt, för att nå de effekter, för medborgare, medarbetare och uppdragsgivare, som beskrivs i polisens långsiktiga mål. De strategiska initiativen genomförs för att kraftsamla kring aktuella prioriteringar av verksamheten. För planeringsperioden kraftsamlar myndigheten kring fem strategiska initiativ. Inom initiativen ingår ett antal prioriteringar som identifierats som särskilt viktiga att vidta åtgärder inom. Trygghet i lokalsamhället Närmare medborgarna Polisverksamheten ska bedrivas nära medborgarna. Lokalpolisområdenas verksamhet utgör grunden för det medborgarperspektiv som genomsyrar polisens verksamhet. Arbetet ska utgå från den lokala lägesbilden, och arbetet med att utveckla och stärka lokalpolisområdenas möjlighet att fatta beslut i olika frågor fortsätter. Huvuddelen av polisregionernas resurser behöver finnas vid lokalpolisområdena. Det arbete som genomförts under 2015 och 2016 för att tillföra och frigöra resurser till förmån för lokalpolisområdena fortsätter. Lokalpolisområdena ska stärkas med fler polisanställda, exempelvis områdespoliser, bland annat genom att nya poliser placeras vid lokalpolisområdena. En annan åtgärd är att Polisens kontaktcenter (PKC) kommer avlasta lokalpolisområdena i den brottsutredande verksamheten, genom att i större utsträckning vidta initiala utredningsåtgärder. Inrättandet av regionledningscentraler (RLC) i respektive region är en del i att skapa förutsättningar för resursförskjutningen till lokalpolisområdena, genom bland annat enhetliga arbetssätt. Under 2017 ska den kvarvarande ombildningen av RLC avslutas. Fler brott ska utredas på lokal nivå och det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet behöver stärkas, bland annat genom samverkan med andra aktörer. Genom detta och att i större utsträckning anpassa arbetstiden efter verksamhetens behov, samtidigt som en god 9

10 Polismyndighetens verksamhetsplan för arbetsmiljö ska beaktas, skapas bättre förutsättningar för en polisverksamhet som kan bedrivas nära medborgarna. Det delegerade ledningsansvaret till lokalpolisområdena är en förutsättning för lokala prioriteringar. Medborgardialog Förtroende för polisen skapas bland annat genom ett korrekt och effektivt arbetssätt, i vilket mötet och dialogen med medborgarna ingår. Medborgardialoger i olika former för polisen och medborgarna närmare varandra. Det arbete som polisen har bedrivit de senaste åren har i flera delar skapat förutsättningar för detta. Arbetet med ett fokus på den lokalt förankrade polisverksamheten ligger därmed fortsatt fast för att komma närmare medborgarna och få ökad tillgänglighet. Lokal samverkan och medborgarlöften Kommun- och områdespolisernas roll och uppdrag är viktigt och fler av resurserna vid lokalpolisområdena behöver arbeta med detta. Arbetet behöver fortsätta att utvecklas i syfte att säkerställa kontinuitet och långsiktighet i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i samverkan med kommuner och andra lokala aktörer. De lokala samverkansöverenskommelserna ligger till grund för polisens medborgarlöften. Genom framtagandet av medborgarlöften kan medborgarna påverka polisens verksamhet. En uppföljning av de löften som togs fram under planeras under perioden. Dessutom ska Brottsförebyggande rådet (Brå) på uppdrag av Polismyndigheten, genomföra en utvärdering av medborgarlöftena. Den fortsatta utvecklingen av arbetet kommer att ske med denna uppföljning som utgångspunkt. De särskilt prioriterade områdena Under fortsätter polisens satsningar i de särskilt prioriterade områdena, dvs. de områden som är särskilt utsatta för grov brottslighet. Åtgärder vidtas på lokal nivå för att vända brottsutvecklingen och bekämpa de kriminella nätverk som verkar i dessa områden. I områden med hög social utsatthet, kriminalitet och ordningsstörningar är otryggheten ofta högre och tilliten till polisen lägre. Polisens arbete ska öka tryggheten, förbättra ordningen och öka förtroendet för polisen. De särskilt prioriterade områdena karaktäriseras av att kriminella nätverk har en stor påverkan på lokalsamhället. Uthållighet i arbetet är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att samhällets institutioner ska kunna vända den negativa utvecklingen i dessa områden. 10

11 De strategiska initiativen Polisens satsningar och brottsförebyggande åtgärder på lokal nivå behöver därför fortsätta för att förhindra att problemen kvarstår, för att vända brottsutvecklingen och för att bekämpa de kriminella nätverk som verkar i områdena. En annan viktig del i att vända utvecklingen är att områdespoliser måste få möjlighet att vara närvarande och arbeta långsiktigt i sitt utpekade geografiska område. Koordinerade och uthålliga insatser i samverkan med övriga samhället är nödvändiga för att bryta den negativa utvecklingen i de särskilt prioriterade områdena för att kunna nå hållbara och långsiktiga effekter. En viktig del i satsningen är att fördjupa samverkan med andra myndigheter på lokal nivå, exempelvis socialtjänst och skola, för att bland annat öka insatserna i avhopparverksamheter, sociala insatsgrupper och annat som erbjuder ett alternativ till en kriminell karriär. En annan faktor är polisens samverkan med Skatteverket och Kronofogden för att bekämpa de kriminellas ekonomiska bas eller för att förhindra felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan. Polisens kraftsamling i de särskilt prioriterade områdena innebär en ambitionshöjning som kräver specialistkompetens och utbildningsinsatser för förståelse för de bakomliggande problemen samt metodik för samverkan och orsaksanalys. Det finns ett metodstöd som ska fortsätta att införas och användas i arbetet i de särskilt prioriterade områdena. Medborgarmötet Medborgarna söker kontakt med polisen via olika kanaler, både personliga och digitala möten, utifrån enskilda behov. Tillsammans med medborgarna ska polisen forma effektiva möten utifrån medborgarnas behov. Tillgängligheten till polisen behöver fortsätta utvecklas och medborgarperspektivet ska stärkas. Medborgarnas förtroende för polisverksamheten är en förutsättning för genomförandet av uppdraget. För att upprätthålla förtroendet på en hög nivå, behöver bland annat kvaliteten i polisens service till medborgarna motsvara förväntningarna. Ett arbete pågår med att formulera Polismyndighetens strategi för medborgarmötet. Medborgarnas möjligheter till kontakter med polisen ska förenklas genom bland annat fler e-tjänster, digitalisering och ökad tillgänglighet per telefon. Allvarlig och organiserad brottslighet Den allvarliga och organiserade brottsligheten utgör ett hot mot det fria samhället och mot rättsstaten och dess ekonomiska värden. Polismyndigheten ska genom Polisoperativ inriktning mot allvarlig och organiserad brottslighet uppnå en nationell enhetlig prioritering av verksamheten, samtidigt som de lokala lägesbilderna är utgångspunkt för operativa insatser. Det innebär att underrättelseverksamheten, utredningsverksamheten samt den operativa verksamheten gemensamt ska prioritera bekämpning av 11

12 Polismyndighetens verksamhetsplan för terrorism, brottsaktiv inhemsk extremism, lokala kriminella nätverk och kriminella entreprenörer. Inom varje inriktning har det beslutats om fokusområden, såsom t.ex. terrorismresor, vapen, våld och människohandel. Detta arbetssätt bygger på ett långsiktigt arbete. Bekämpningen av allvarlig och organiserad brottslighet ska i större utsträckning vara en del av den lokala polisverksamheten. Inom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet 5 har Polismyndigheten tillsammans med övriga myndigheter ett förnyat och fördjupat uppdrag att utveckla den satsningen till att även omfatta lokal nivå med ett särskilt fokus på problematiken i utsatta områden. Bekämpning av terrorism Den rådande samhällsutvecklingen med förhöjt terrorhot och risk för fler hatbrott utmanar det demokratiska samhällets grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter. Det förhöjda terrorhotet innebär att polisen tillsammans med Säkerhetspolisen och andra samhällsaktörer behöver öka förmågan att bekämpa terrorism. Polisen fortsätter arbetet med att införa regeringens strategi mot terrorism. I strategin delas bekämpningen av terrorism in i tre olika delar: förebygga, förhindra och försvåra. Utöver det ska konsekvenserna av ett terrorattentat kunna hanteras. Det nationella insatskonceptet (NIK) är en del i att stärka förmågan att avbryta ett pågående attentat. 5 Förutom Polismyndigheten ingår även Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Utredningsresultaten Utredningsresultaten ska förbättras. Polismyndighetens arbete med att på kort och lång sikt utveckla utredningsverksamheten fortsätter. Fokus i arbetet är att utveckla och etablera en enhetlig, effektiv och rättssäker utredningsprocess. Myndigheten har därför fattat beslut om åtgärder på nationell och regional nivå. Åtgärderna avser bland annat förbättrat it-stöd och metodutveckling. Likaså har verksamheten förstärkts med bland annat fler civila utredare och möjlighet till kompetensutveckling. Vidare kommer Åklagarmyndigheten att bistå polisen med viss utredningsresurs i arbetet med att förbättra utredningsresultatet. Uppföljningen av utredningsverksamheten kommer att utvecklas genom bland annat en mer detaljerad uppföljning. En grund för polisreformen är att en betydande del av utredningsverksamheten ska bedrivas lokalt, i nära anslutning till att brotten begås och i närhet till brottsplatsen. Brottskatalogen med tillhörande principer ska därför ses över för att säkra detta. Polismyndigheten ska fortsätta arbetet med att skapa och säkerställa ändamålsenliga förutsättningar för att föra den lokala utredningsverksamheten närmare medborgarna. Polisens nationella utredningsdirektiv (PNU) ska tillämpas i all brottsutredande verksamhet. Metodstödet finns tillgängligt digitalt och kommer att utvecklas för att i delar göras tillgängligt för mobil användning. Det gemensamma utredningsstödet kompletteras och utvecklas. Utvecklingen av tekniska stöd och it-system fortsätter för att öka polisens förmåga gällande insamling och bearbetning av information. Arbetet med initiala utredningsåtgärder vid PKC fortsätter att utvecklas och det pågående arbetet med utveckling av organisation och arbetsmetoder samt införande av it-stöd för brotts- och ärendesamordning förbättrar möjligheterna till lagföring. Ärendesamordningen syftar bland annat till att ge bättre möjligheter att kunna bekämpa brottsaktivas kriminalitet. Förmågan att ge återkoppling till brottsutsatta behöver förbättras genom bland annat 12

13 De strategiska initiativen

14 Polismyndighetens verksamhetsplan för utbildning och information. Arbetet med att utveckla ändamålsenliga arbetsmetoder och ytterligare stärka kompetensen för att utreda hatbrott ska fortsätta. Utvecklingen av it-brottsligheten, exempelvis internetrelaterad bedrägeribrottslighet, ställer nya krav på polisen vad gäller kompetens och resurser. Polisens kompetens och tekniska förutsättningar behöver öka. Satsningen på Polismyndighetens uppbyggnad av it-brottscentrum fortsätter därför. Särskild vikt ska läggas vid att öka kapaciteten för forensiska undersökningar som föranleds av misstanke om brott eller brottslig verksamhet, samt att minska handläggningstiderna för de forensiska undersökningarna. Vidare fortsätter arbetet med att utveckla det forensiska stödet till rättskedjan, och införandet av en enhetlig, ackrediterad forensisk process. Samverkan med Åklagarmyndigheten ska fortsätta utvecklas så att Polismyndighetens brottsutredningar ger åklagare ett gott stöd för att kunna ta ställning till om åtal ska väckas. Samarbetet med Åklagarmyndigheten ska främst inriktas mot redan initierade områden såsom brott mot barn, brott i nära relation, hatbrott och brott kopplade till särskilt prioriterade områden. Samarbetet ska också omfatta förverkande av utbyte av brott. I utvecklingen av utredningsverksamheten ska bland annat följande områden ingå: Mängdbrott 6 Mängdbrottslighet är ofta integritetskränkande och utgörs till stor del av brott med stor påverkan i vardagen för dem som drabbas. Huvuddelen av alla mängdbrott som anmäls till polisen tas emot av PKC. Under 2017 och 2018 ska PKC:s förmåga att vidta rätt initiala utredningsåtgärder utvecklas för att öka möjligheterna till lagföring 6 Med mängdbrott avses de brott som drabbar många människor och som har stor påverkan i vardagen för de brottsoffer som drabbas. Stölder, misshandel och skadegörelse inskränker människors frihet och påverkar deras trygghet. Mängdbrott är de brott där Polismyndigheten i normalfallet leder förundersökningen. 14

15 De strategiska initiativen och samtidigt frigöra utredningsresurser i lokalpolisområdet. Den som anmäler ett brott ska få återkoppling från polisen om vilka åtgärder som vidtas och vilka beslut som fattas i ärendet. Brott i nära relation Brott som sker i en nära relation är starkt kränkande för brottsoffren. Det är därför av betydelse att polisen vidareutvecklar sina arbetsmetoder både avseende brottsutredning och bemötande av brottsoffer. Våldtäkter Våldtäktsbrott är särskilt kränkande för brottsoffren med efterföljande stort behov av stöd och skydd från samhället. Det är av vikt att kvaliteten i utredningsarbetet förbättras, bland annat genom regelmässig tillämpning av ändamålsenliga arbetsmetoder, t.ex. metodstödet vid grova brott (PUG). Ärendesamordning Syftet med ärendesamordning är att effektivisera utredningsarbetet och att lagföra fler misstänkta. Polismyndigheten har beslutat om en strategi för utredning av brott som begåtts av personer med flera brottsmisstankar. Effektiviseringen blir möjlig genom funktioner för ärendesamordning och ett förbättrat it-stöd. Genom samordnade insatser kan åtgärder riktas mot de mest brottsaktiva personerna. När de samlade brottsmisstankarna mot en och samma person utreds och lagförs samordnat, kan en större effektivitet uppnås i utredningsverksamheten. Polismyndigheten har som ambition att tillsammans med Åklagarmyndigheten genomföra regelbundna samordnade insatser mot de mest brottsaktiva. internationella brottsnätverkens förekomst och förutsättningar att verka inom och utanför rikets gränser. Det kommer bland annat att göras genom att stärka alla organisatoriska nivåers kunskap om hur användandet av internationella kanaler kan bidra i arbetet med att utreda brott. Internationella operativa handläggare finns i några av regionerna. Inriktningen är att sådan kompetens ska finnas i samtliga polisregioner. Kompetensförsörjning Polismyndigheten leder det brottsbekämpande arbetet och ska ha förmåga att anpassa verksamheten i en snabbt föränderlig omvärld. Ett aktivt arbete med kompetensförsörjning är en förutsättning för att utveckla och styra Polismyndighetens verksamhet utifrån verksamhetens behov, förutsättningar och ekonomi. Fokus inom området kompetensförsörjning för 2017 och framåt är att möjliggöra rätt kompetenser genom en långsiktig kompetensförsörjning samt ett arbetssätt som bidrar till en effektiv användning av den samlade resursen. Internationella brottsnätverk Den internationella brottsligheten är mångfacetterad och ofta organiserad i nätverk av kriminella individer. Brottsligheten kan vara av grovt slag eller av mängdbrottskaraktär. Oavsett brottstyp ska polisen med oförminskad kraft bekämpa de 15

16 Polismyndighetens verksamhetsplan för Antalet platser på polisutbildningen utökas och förutsättningar skapas för att en förstärkning med poliser fram till och med För redan anställda förenklas förflyttning mellan regionerna. Möjligheten till distansutbildning ska vidgas. Förstärkta kommunikativa och målgruppsanpassade insatser kommer vidtas för att attrahera lämpliga sökande till polisutbildningen. Den nya placeringsprocessen ska tillämpas så att de som antagits, redan vid utbildningsstart, får besked om framtida organisatorisk placering. För att nå målet att komma närmare medborgarna och garantera en kraftsamling till det lokala polisarbetet har ett anställningsstopp införts vid de nationella avdelningarna. Frågan om anställningsstopp kommer att övervägas löpande. Polismyndigheten arbetar för att öka mångfalden bland chefer och medarbetare, till exempel vad gäller språk och kulturell bakgrund. Arbetet fortsätter för att öka andelen anställda med utomnordisk bakgrund, bland annat genom projekten Världen integreras i svensk polis (Visp) och Preparand. 7 Det ska skapas tydligare karriär- och utvecklingsvägar för myndighetens anställda. Under ska utvecklingsvägarna synliggöras på ett sådant sätt att den enskilda medarbetaren, utifrån verksamhetens behov, kan planera för en långsiktig karriär med tydliga steg. Detta är också ett viktigt inslag i arbetet med motivation och delaktighet. Polisen ska i större utsträckning vara på plats under brottsfrekvent tid, den tid då flest brott begås. Det är också en viktig arbetsmiljöfråga. Arbetsuppgifterna delas av flera och säkerheten 7 Världen integreras i svensk polis (Visp), dnr A /2015. För att öka mångfalden inom polisen pågår även projektet Preparand. Genom projektet erbjuds personer med utländsk bakgrund särskild utbildning, bland annat om offentlig förvaltning och statstjänstemannarollen, inför antagningen till polisutbildningen. 16

17 De strategiska initiativen ökar. Förläggningen av arbetstid ska i större utsträckning ske utifrån verksamhetens behov och med en god arbetsmiljö i fokus. Enmyndighetsreformen har möjliggjort gemensam och långsiktig kompetensplanering, baserad på myndighetens samlade behov. Utveckling av nationell samt regions- och avdelningsvis kompetensplanering fortgår under 2017 i syfte att skapa en grund för myndighetens kompetensförsörjning på kort och lång sikt. I polisens arbetsmiljöstrategi riktas, utöver att säkra en trygg arbetsmiljö, fokus på hälsofrämjande åtgärder och på insatser för att vidareutveckla den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Under 2017 ska åtgärder för att minska arbetsbelastningen prioriteras liksom att öka förutsättningar för motivation och delaktighet. Polisens medarbetare måste känna sig trygga i sitt arbete för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett för verksamheten tillfredsställande sätt. För polisen är det av vikt att medarbetarna ges en arbetsmiljö som så långt som möjligt minimerar riskerna för hot, angrepp och andra incidenter. Motivation och delaktighet Verksamheten ska bedrivas närmare medborgarna och den lokala lägesbilden ska utgöra grunden för prioriteringar. Medborgarnas behov ska i större utsträckning påverka myndighetens verksamhet. Chefer och medarbetare ska ha förutsättningar för att på bästa sätt lösa uppdraget genom att mandat och ansvar flyttas längre ut i organisationen, till lägsta ändamålsenliga nivå. Medarbetardrivet utvecklingsarbete är prioriterat inom Polismyndigheten och syftar till att öka delaktighet och inflytande hos medarbetarna. Utbildning, inspiration och spridande av goda exempel är en del. Framåtsyftande och involverande medarbetardialoger är en annan del. Under 2017 ligger särskilt fokus på att vidareutveckla ett ledarskap som i högre grad möjliggör delaktighet och motivation i medarbetarskapet. Därutöver utvecklas myndighetens styrning och uppföljning till att också omfatta medarbetarnas förutsättningar för prestation, i form av bland annat upplevt mandat, motivation och meningsfullhet i arbetet. I dialog med arbetstagarorganisationerna ska Polismyndighetens strävan vara att arbeta för att uppnå ökad tillit och förtroende. Myndighetens avsikt är att fortsätta dialogen med parterna med målsättning att ha ett samverkansavtal till senast år Dessutom drivs projektet reflektioner i vardagen vidare till att omfatta flera deltagare. Ekonomi Effektivare resursanvändning Ombildningen av polisen har skapat förutsättningar för en effektivare resursanvändning. Inom myndigheten pågår ett arbete med att utveckla och effektivisera polisens verksamhet. Syftet är att frigöra resurser till prioriterade verksamheter. Några av de områden som har identifierats är en mer verksamhetsanpassad arbetstidsförläggning och lägre kostnader för övertid, lokalförsörjning, inköp och digitaliserade arbetsflöden. För att skapa varaktiga kostnadsminskningar krävs samtidigt ofta initiala investeringar (t.ex. för digitalisering). Vidare fortsätter arbetet med utveckling och förbättring av samarbetsplattformar såsom videokommunikation och konferens, vilket kan förväntas ge en ökad effektivitet och kostnadsbesparingar. Medborgarnas möjligheter till kontakter med polisen ska förenklas genom bland annat fler e-tjänster och digitalisering. Inrättandet av RLC förväntas öka effektiviteten och enhetligheten samt bidra till att frigöra tid i kärnverksamheten. Förutsättningarna för att bedriva en effektiv verksamhet i yttre tjänst förbättras genom effektivare åtkomst till polisens it-system. Genom fortsatt utveckling av den mobila plattformen kan tillgången till information öka. Utöver detta ska anpassade lösningar som utgår från polisernas behov tas fram, för att öka den polisiära förmågan och frigöra resurser till kärnverksamheten. 17

18 Polismyndighetens verksamhetsplan för Polisens planeringsoch uppföljningsprocess För att omsätta polisens styrmodell i praktiken har en myndighetsgemensam process för planering och uppföljning tagits fram. I Polismyndighetens planerings- och uppföljningsprocess ingår delarna uppstartsmöte, lägesbild, analysera, prioritera och besluta, aktivitetsplanering (inklusive riskanalys), planeringsdialog, uppföljningsdialog. Nedan illustreras dessa delar för att visa hur de olika delarna hänger samman och bygger på varandra. Processen skapar förutsättningar för enhetlighet i vad som ingår i planering och uppföljning för hela myndigheten, samtidigt som utrymme ges för lokala anpassningar avseende på vilket sätt respektive del i processen genomförs. Ett arbete pågår med att genomföra planerings- och uppföljningsprocessen i hela organisationen. För en utförligare beskrivning av processen och dess olika delar hänvisas till rapporten Regeringsuppdrag intern styrning och uppföljning 8. Illustration av polisens planerings- och uppföljningsprocess Inom och mellan verksamheter och nivåer Uppstartsmöte Lägesbild Analysera, prioritera och besluta Aktivitetsplanering (inkl. riskanalys) Planeringsdialog Genomförande Uppföljningsdialog 8 Dnr: A /2014, Saknr:

19 Utgivare Polismyndigheten Produktion Kommunikationsavdelningen, Produktionsenheten Beställning Polismyndigheten Kundcentrum Diarienr. A /2016 Upplaga 300 ex Tryck Polisens Tryckeri, Stockholm, 2017 Grafisk form Produktionsenheten Foto Polismyndigheten

20 polisen.se