1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas. De regioner som bäst speglar Seskarö är Norrbottens län, Norra Norrlands kustland och Bottenhavets kustland. I norra Sverige förväntas årsmedeltemperaturen höjas med ca 5 C, där den största förändringen sker vintertid med en ökning på 6-7 C. Detta kommer att påverka snötäcke och isläggning negativt. Det vill säga att antalet dagar med snö kommer att bli betydligt färre liksom säsongen med is kortare. Samtidigt minskar uppvärmningsbehovet med ca 25 %, men behovet av kylning av byggnader sommartid ökar. Nederbörden i området kommer troligen att öka med 20-30% över året. Ökningen är inte jämnt fördelad över året utan kommer främst att påverka vinter och höst med en ökning av vinternederbörden på 40-60%. I kustnära lägen är havsvattenståndets förändring av största intresse. I Norrland sker en landhöjning vilket motverkar effekten av en höjd havsnivå, till viss del. Generellt sett sägs inte Norrlands kuster påverkas av en havsnivåhöjning. Landhöjningen i området är 9-10 mm/år, vilket motverkar den pågående havsnivåhöjning på 3 mm/år. Enligt IPCC (2007) är förväntad global havsnivåhöjning år 2100 18-59 cm, och i Skandinavien ytterligare 20 cm, dvs 38-79 cm. Nya forskningsrön visar dock på att havsnivåhöjningen till och med kan bli högre än så, upptill 1,2 m till år 2100. Förslag till klimatanpassningar Placering Det planerade området ligger havs- och strandnära. För att säkerställa att byggnaden klarar havsvattenstånd av olika återkomsttider 1 bör en säkerhetsmarginal vid höjdsättning användas. Länsstyrelsen i Norrbottens län rekommenderar att nybyggnation ska ligga över högsta högvattenstånd. Medelvattenståndet år 2010 i Kalix observationsstation beräknas vara -89,9 cm i RH00. Högsta högvattenstånd är i nuläget 177 cm över medelvattenståndet. I slutet av århundradet bedöms hundraårsvattenståndet i norra Bottenviken vara 196 cm över medelvattenståndet, som också den kommer att stiga, se tabell 1. 2 I Norrbottens län (2009) bedöms medelvattenståndet öka 15 cm till år 2100, vilket motsvarar ca 1,5 mm/ år. I nedanstående beräkningar har dock en havsvattenhöjning enligt IPCC:s högre scenarie använts, 1 Vattennivåer och flöden av en viss storlek återkommer statistiskt sett med en viss återkomsttid. Säkerhetsnivåer motsvarande återkomsttider på 100 respektive 10 000 år förekommer numera allt oftare i samhällsplaneringen. Sannolikheten för att en 100-årsnivå ska inträffa under 100 år är 63 %, men sannolikheten för varje enskilt år är lika stor och är 1 %. Således kan en 100-årsnivå statistiskt sett inträffa två år på rad. 10 000-årsnivå är det högsta flöde/nivå som beräknas kunna inträffa. Sannolikheten för att nivån ska inträffa under en 100-årsperiod är 1 %. 2 Information om olika havsvattennivåer från SMHI och Länsstyrelsen i Norrbottens län (2009)
2 (5) vilket är 8 mm/år. Observera att nedanstående nivåer endast är framräknat utifrån information om havsnivåhöjning och landhöjning och är således inte modellerat. Tabell 1. Havsvattenstånd. Medelvattenståndet år 2100 är beräknat utifrån en havsnivåhöjning på 8 mm/år. Landhöjning har antagits vara 9 mm/år. Nivåer i tabellen har inte tagit hänsyn till landhöjningen. År Högvattenstånd, cm över medelvattenstånd Resulterande nivå vid högvattenstånd Medelvattenstånd 2010-89,9 177 87,1 2100-17,9 196 178,1 Höjdsättningen bör även ta hänsyn till grundvattenytans nivå för att undvika fuktskador i grunden. Grundvattenytan i jordlagren påverkas direkt av ett högre havsvattenstånd. Hur stor höjningen blir och hur snabbt effekten uppstår beror på avstånd och jordartsmaterial. I Seskarö är avståndet kort och jordarten bedöms vara sand alternativt morän (www.hitta.se, flygfoto och www.sgu.se). Grundvatten i sand påverkas snabbt av förändrade havsnivåer, morän reagerar långsammare. Även kraftiga nederbörder kan orsaka en snabb höjning av grundvattenytans nivå. För sammanhållen bostadsbebyggelse och viktiga samhälleliga funktioner som sjukhus och större vägar rekommenderar Länsstyrelserna i Mellansverige (2006) att ingen sådan bebyggelse bör etableras under 10 000-årsnivån. Det här är ett område mindre viktigt för samhällsfunktionen samt utan bostäder, varför det finns skäl för att den kan ligga lägre än en 10 000 års nivå. I denna översiktliga analys har inte områdets geotekniska förutsättningar studerats. Med hänsyn till det strandnära läget bör förutsättningar för erosion undersökas. Den norra delen av Seskarö har i en översiktlig kartläggning av SGI angetts ha förutsättningar för stranderosion, då där finns grovsand-finsand. Om risk för erosion finns så bör erosionsskyddande åtgärder vidtas. Vädersäkring rörande is är ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Området kan vara utsatt för stora påfrestningar av bland annat ispackning. Uppsprucken is kan glida upp på flak på varandra för att därefter pressas mot land eller i andra formationer pressas upp mot land med vinden. Om byggnaden ligger för nära strandkanten utan skydd kan det vara en risk. Riskerna för detta behöver utredas vidare liksom vilka nivåer som är kritiska. Vågbrytare och höjdsättning kan vara tillräckliga skyddsåtgärd. Anläggningen Ökad nederbörd och översvämning Utöver höjdsättning kan åtgärder på byggnaden och omgivande mark vidtas. Grundläggningsteknik är ytterligare ett sätt att minska risken för och konsekvensen av översvämningar. Ett alternativ är att bygga huset på plintar/pålar och därmed höja byggnaden över riskabel nivå för översvämning. Det är också möjligt att göra en uteluftventilerad krypgrund som klarar tillfällig översvämning. Byggnaden bör konstrueras med en lägsta golvnivå över högsta möjliga översvämning. Källare kan påverkas både vid en översvämning och vid förhöjda grundvattennivåer och bör undvikas
3 (5) om det är låga säkerhetsmarginaler. Om källare ändå ska byggas bör vattentät konstruktion användas. Materialval kan minska konsekvenserna av en översvämning, t ex finns vattentålig färg och vattentät betong. Övriga säkerhetshöjande åtgärder är att elcentraler o dyl bör placeras på en säker nivå, särskilt inte på källarplan och eluttag kan placeras i höjd med lysknappar. Huruvida det finns behov av vallar som översvämningsskydd beror på marknivåns höjd och hur stor risken för översvämning är. Både permanenta liksom tillfälliga vallar kan vara alternativ vid planering, och vilket val som görs bör baseras på bedömd återkomsttid av eventuella höga nivåer. En längre återkomsttid kan motivera tillfälliga vallar vid mindre viktiga byggnader, men i så fall kan man redan i planskedet planera för var de eventuellt kan placeras för att på bästa sätt skydda byggnaden. Om höjdsättning enligt nedanstående rekommendationer följs bedöms inte något behov av vallar förekomma. En flexibilitet i planen där åtgärder kan inrymmas senare underlättar dock om havsnivån höjs mer än vad forskningen visar i dagsläget. Extrem nederbörd, d v s stora mängder regn på en kort tid samt längre sammanhängande regn, kommer troligen att öka. Detta kräver generellt sett utökade system för omhändertagande av nederbörd. Om området upprättar dagvattensystem bör dessa anpassas för framtida, större nederbördsmängder med företrädesvis öppna lösningar. Eventuella parkeringsplatser med hårdgjorda ytor är ett område där dagvatten måste omhändertas. Exempel på hur detta kan göras är genom att använda genomsläppliga material vid hårdgöring och öppna dagvattenlösningar, som flacka diken som leder bort vattnet. Öppna dagvattenlösningar kan även ges utformningar som tillför området mervärden. Gröna tak är ett sätt att omhänderta nederbörd med främst en fördröjande effekt samt en viss ökad avdunstning. Gröna tak har även en isolerande effekt för byggnaden samtidigt som det tar upp CO 2. En enkel åtgärd för att skydda husgrunden från fuktskador är att inte låta takvatten rinna ner direkt vid huset utan att stuprören leds en bit bort. Detta är ett mindre bebyggt område där behovet av dagvattensystem är osäkert. Åtgärder och behov av dagvattensystem beror på hur området utformas. Vatten- och avloppslösningar kan påverkas av klimatförändringar. För vattenförsörjning bör särskild vikt läggas vid att försörjningen sommartid ska vara tillräcklig, då ett varmare klimat med högre avdunstning kan påverka grundvattentillgångar. Avloppslösning bör vara sluten utan koppling till eventuellt dagvattensystem för att undvika belastningstoppar och bräddningar. Detta bör behandlas i kommande plan. Ökade temperaturer Det nya klimatet innebär att fukt- och mögelskador kan öka liksom underhållsbehovet av vissa material. Även värme- och kylbehov påverkas. Det är särskilt av vikt att överväga vilka material som ska väljas till huset. Påfrestning av en högre temperatur och ett blötare klimat gör att fukt- och mögelskador ökar. Det är lämpligt att undersöka detta i detalj under senare projektering.
4 (5) Underhållet för vissa material kommer att öka, t ex så kan målade träpaneler komma att behöva målas oftare och takpapp bytas ut oftare. Även vilket trämaterial som väljs kan påverka fuktinnehåll och hur det påverkas. Den varmare temperaturen gör att värmebehovet minskar. Däremot kan byggnaden bli mer känslig mot höga temperaturer och därmed behöva anpassas i tidigt skede till detta. För att undvika aktiva system som luftkonditionering, vilket bidrar till klimatförändringar, så kan olika passiva system ges företräde. Detta kan vara husets orientering, minskade glasytor, fönstrens placering för att minska solinstrålning, träd och grönska runt huset som ger skugga. Lövträd är en utmärkt solskuggare, då det ger skugga på sommaren men släpper igenom solljus på vintern. Gröna tak och lerväggar har en svalkande effekt liksom ljusa färger på byggnaden. I det här fallet kan vissa delar av byggnaden vara viktigare att skydda från solen än andra, t ex sälarnas utrymmen. Minska klimatpåverkan Slutligen kan sägas att den här anläggningen kan förväntas bli energikrävande. Åtgärder för att minska energiåtgång samt val av energisystem är viktigt för att minska anläggningens klimatpåverkan. Att försörja en del av byggnadens energibehov med solceller och solfångare kan vara ett sätt att minska anläggningens klimatpåverkan. Även ingående material i byggnaden har en klimatpåverkande effekt, t ex har betong och metall en större klimatpåverkan än trä. Självklart är lokalt producerade material att föredra framför långväga transporterade material. Rekommendationer Utifrån den kunskap som finns i nuläget rekommenderar vi att lägsta nivå för grundläggning 3 sätts till 220 cm (höjdsystem RH00). Detta värde är baserat på högsta högvattenstånd idag, förväntad 100-årsnivå år 2100 samt en generell säkerhetsmarginal på 0,5 m samt en teknisk säkerhetsmarginal till grundvattenytan motsvarande 50 cm. Information om grundvattenytans nivå i det aktuella området i Seskarö saknas och därför har den grovt uppskattats till att vara 20 cm högre än havet. Säkerhetsnivån bedöms vara tillräcklig både i dagens förhållanden och i ett framtida klimat och syftar till vilken lägsta nivå byggnaders grundläggning ska ligga på. Metod för beräkning kommer från Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län (2008). Tabell 2. Havsvattenstånd och rekommenderad säkerhetsnivå. Medelvattenståndet år 2100 är beräknat utifrån en havsnivåhöjning på 8 mm/år. Landhöjningen har antagits vara 9 mm/år. I säkerhetsnivån ingår en uppskattning av grundvattennivån på 20 cm över havets nivå samt en generell säkerhetsmarginal på 50 cm och en teknisk säkerhetsmarginal på 50 cm. Säkerhetsnivå inkl. landhöjning syftar till den nivå byggnaden bör läggas på i dag. Medelvattenstånd Högvattenstånd, cm över medelvattenstånd Resulterande nivå vid högvattenstånd Säkerhetsnivå inkl landhöjning Säkerhetsnivå År 2010-89,9 177 87,1 207,1 2100-17,9 196 178,1 298,1 217,1 3 Grundläggning på platta har antagits vid beräkning av säkerhetsnivå.
5 (5) Vid grundläggning på plintar kan en lägre nivå väljas. Själva byggnaden ska då ligga över högsta högvattenstånd samt ha en säkerhetsmarginal. I det fall en lösning på plintar väljs rekommenderas en säkerhetsnivå motsvarande 150 cm (RH00). Denna rekommendation är framtagen utifrån den information som finns tillgänglig och är endast en grov bedömning. Om en högre nivå av säkerhet kring framtida havsnivåer önskas rekommenderas att en utredning görs av SMHI specifikt för Seskarö. Ungefärlig kostnad för analys av dagens och framtidens (3 scenarier) vattenstånd kostar ungefär 30-40 000 kr. Därutöver bör mätningar av grundvattennivån i området göras för att säkerställa att ovan bedömd nivå av grundvattenytan i förhållande till havet är tillräcklig. De åtgärder som bör antas utöver ovanstående höjdsättning för att anpassa byggnaden till en klimatförändring föreslås vara följande: Materialval bör anpassas till ett fuktigare, blötare och varmare klimat Vid val av material bör hänsyn till utsläpp av växthusgaser vid framställning och transporter tas Byggnadens behov av energi bör minimeras och anpassas till ett framtida klimat, t ex genom passiv solavskärmning som träd eller utformning av byggnaden Ev. dagvattensystem bör dimensioneras för att klara framtida extrema nederbörder Beroende på grundläggningsmetod behöver olika anpassningsåtgärder vidtas. Referenser Boverket (2009) Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering och byggande Hitta.se, flygfoto från www.hitta.se Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning Länsstyrelserna i Mellansverige (2006) Översvämningsrisker i fysisk planering rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse. Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län (2008) Stigande havsnivå - konsekvenser för fysisk planering SGU, www.sgu.se Sveriges jordarter jordartsdatabas SMHI www.smhi.se klimatmodelleringar, havsvattenstånd, landhöjning SOU (2007:60). Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. Slutbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Stockholm. SWECO (2008) Norrland klimatet förändras och förändrar