Klimatanpassning. Förändrat klimat. Klimatscenarier framtagna av SMHI 2015 visar att klimatförändringarna
|
|
- Astrid Bergqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatanpassning Förändrat klimat Klimatscenarier framtagna av SMHI 2015 visar att klimatförändringarna för Stockholms del bland annat kan innebära att vi får somrar med ökad risk för torka, varmare och blötare vinterhalvår, mer nederbörd och skyfall, högre vattenstånd i Mälaren och Östersjön, högre vattentemperatur med ökad risk för algblomning och längre växtsäsong. Även grönstrukturen i Stockholmsområdet med naturområden, parker, stadsträd och planteringar kommer att påverkas av ett förändrat klimat. I stadsplaneringen behöver dessa förändringar beaktas och anpassningar av befintliga miljöer kan också vara nödvändiga. Parallellt med klimatanpassningen gör också Stockholms stad insatser för att minska klimatpåverkan och har antagit målet att vara fossilbränslefritt år Exempel på åtgärder som kommunen kan vidta i planarbetet är att ge förutsättningar och vägledning för energieffektiva byggnader och installation av alternativa energikällor, samt planera för ett samhälle med mer miljöeffektiva transporter. Mer information om hur energianvändning och växthusgasutsläpp kan minskas i planeringsskedet finns i Hjälpredans kapitel Byggnaden och Transporter. Temperaturen för Stockholms län beräknas öka med cirka 3 5 grader till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med upp mot 6 grader. Vegetationsperioden ökar med upp till 100 dagar och antalet varma dagar blir fler. 1 Fler värmeböljor i kombination med förtätning kan medföra ökade problem med heat island-effekter. Heat island-effekter är värmeöeffekter som orsakas av att värme lagras i urbana miljöer som är täta och med mycket hårdgjorda ytor, vilket medför att vind och ventilation av luften minskar och materialen ackumulerar värme. Kombinationen av klimatförändringar (varmare medeltemperatur, fler värmeböljor) och tätare städer innebär att risken för värmeöeffekter ökar. Vegetation och ljusare färger kan minska värmegenereringen, vilket gör att behovet av vegetation både i ett regionalt och i ett lokalt perspektiv kommer öka i framtiden. Årsnederbörden beräknas öka med %. Nederbörden ökar mest under vinter och vår. Den kraftiga nederbörden i form av skyfall förväntas också öka. 2 Under sommaren som helhet förväntas en svag ökning av nederbörden med cirka 20 % samtidigt som antalet nederbördsdagar minskar. Detta leder till längre sammanhängande torrperioder vilket i kombination med ökad avdunstning kan öka risken för torka, vattenbrist och försämrad vattenkvalitet i sjöar och Saltsjön. Nederbördsmönstret sommartid 1 Framtidsklimat i Stockholms län - enligt RCP-scenarier. SMHI, Klimatologi Nr 21, Framtidsklimat i Stockholms län - enligt RCP-scenarier. SMHI, Klimatologi Nr 21, Sida 1 av 11
2 förväntas alltså ändras, så att det blir vanligare med skyfall som en följd av kraftiga åskväder, vilket kan leda till fler översvämningar. Enligt de beräkningar och modelleringar som gjorts kommer den ökade nederbörden bli ett av de största problemen för Stockholmsregionen. En viktig fråga med bäring på klimatanpassning är hantering av dagvatten. Detta behandlas i Hjälpredans kapitel Vatten. Vidare påverkar stigande havsnivåer lågt liggande bebyggelse och teknisk infrastruktur men även strandpromenader och andra rekreativa anläggningar vid vatten kommer att påverkas. Den globala havsnivån bedöms enligt IPCC öka med maximalt en meter till 2100, vilket med avdrag för landhöjningen i Stockholm (cirka 5 mm/år) i nuläget beräknas medföra en havsnivåhöjning i Stockholm med cirka 40 cm. Forskningsläget utvecklas ständigt och mer data blir tillgängligt. Vissa forskare hävdar idag att den maximala havsnivåhöjningen till år 2100 kan bli upp till två meter globalt. Det är därför viktigt att det regelbundet görs sammanställningar av forskningsläget kring stigande havsnivåer. Havsnivån kommer dessutom att fortsätta stiga under hundratals år, vilket skapar stora osäkerheter på längre sikt. För Stockholms del bedöms de viktigaste konsekvenserna av ett förändrat klimat fram till 2100 bli: Varmare medeltemperatur; 3 5 grader ( o C). Den tätt bebyggda staden kan komma att bli varmare och drabbas av fler värmeböljor. Risk finns att heat island-effekter och värmestress blir mer kännbara. Behov av beskuggade och svala platser för stadens invånare ökar. Förändringar i nederbörd. Mer nederbörd väntas främst under vinter och vår, medan det kan bli längre torrperioder sommartid. Samtidigt förväntas nederbörden under sommaren också öka något. Skyfall och längre perioder med ihållande regn innebär risk för översvämningar. Behovet av dagvattenfördröjning och magasinering ökar. Nederbördsmängden vid skyfall bedöms öka med cirka 25 % till år Högre havsnivåer, troligen maximalt 40 cm relativ havsnivåhöjning i Stockholm (korrigerat för landhöjningen) till år Bebyggelsen måste höjdsättas och anpassas till framtida höjda vattenstånd i havet. Stadsträden kommer att utsättas för stress på grund av ändrade nederbördsförhållanden med bland annat torrare somrar. Stressade träd drabbas i högre utsträckning av sjukdomar. Vattningsbehovet sommartid kommer att öka. Ökande risker för ras och skred samt erosion. Sida 2 av 11
3 Längre växtsäsong. Framförallt kommer den inledas tidigare på året jämfört med nuläget. Mindre snö och kortare vintersäsong. Mindre is på sjöarna. Översvämningsrisker Sjöar I Stockholm ligger stora delar av staden med förorter i anslutning till Mälaren där både bebyggelse och infrastruktur kan drabbas vid översvämningar, tills det att Slussen är ombyggd och dimensionerad utifrån ny vattenreglering. Ulvsunda, Alvik, Gröndal, Liljeholmen, nordvästra Kungsholmen och Gamla Stan är exempel på områden som kan drabbas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram översiktliga kartor över översvämningshotade områden för Mälaren och Tyresåns sjösystem. Figuren nedan visar ett utsnitt ur översvämningskarteringen för Mälaren, hämtad från Miljödataportalen. Sida 3 av 11
4 Länsstyrelsen har under 2015 fastställt Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för såväl Mälaren som Östersjön har rekommendationer även fastställts för övriga sjöar och vattendrag i Stockholms län. För Mälaren ska ny sammanhållen bebyggelse planeras över 2,7 meter i RH2000, vilket motsvarar den beräknade högsta vattennivån (med en teoretisk återkomsttid på cirka år). Dagens medelvattenstånd i Mälaren är 0,86 m (RH2000). Enstaka mindre värdefulla byggnader, såsom uthus och garage, kan placeras ovan 1,5 m enligt länsstyrelsens rekommendationer (vilket motsvarar 100-årsnivån). Om exempelvis byggnader eller infrastruktur planeras under denna nivå, bör det redovisas hur dessa ska klara höga vattennivåer i Mälaren. När det gäller övriga sjöar och vattendrag i länet innebär länsstyrelsens rekommendationer att ny bebyggelse ska planläggas så att översvämningsrisk undviks, men det finns inga generella nivåer angivna i RH2000, utom för Norrtäljeån, Tyresån och Oxundaån. Det beror också på vilken sorts bebyggelse det är: sammanhållen bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt behöver placeras ovanför nivån för ett beräknat högsta flöde. enstaka byggnader av lägre värde behöver placeras ovan nivån för ett 100-års flöde. Det är inte klarlagt hur dessa nivåer ska tas fram för enskilda sjöar och vattendrag. För vissa av dem har Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) uppgifter om vattennivåer. När det gäller Bällstaån finns en särskild översvämningskartering. Länsstyrelsens rekommendationer för Mälaren: Länk till Länsstyrelsens rekommendationer för övriga sjöar och vattendrag i Stockholms län: Länsstyrelsens riskkartor för Mälaren, Oxundaån och Tyrestaån: Kartorna för 100-årsflödet för år 2098 är klimatanpassade men har inte tagit hänsyn till en ombyggd sluss. Vattendrag Stadens vattendrag är ibland uträtade och kulverterade och omgivande marker är hårdgjorda i större utsträckning jämfört med förr. Det medför en snabbare ytavrinning vid kraftiga regnväder vilket leder till ökade flöden i vattendragen. Bällstaån är det mest översvämningskänsliga vattendraget i Stockholm. SVOA har en särskild hydrologisk modell för Bällstaån där utbredning av översvämning vid 100-årsflöde har beräknats. Figuren nedan visar ett utsnitt ur översvämningskarteringen för Bällstaån, hämtad från Miljödataportalen. Sida 4 av 11
5 Staden har tagit fram ett underlag som kombinerar befintliga uppgifter om översvämningsrisker inom Bällstaåns avrinningsområde med pågående och planerade exploateringsprojekt: Bällstaåns avrinningsområde, planeringsunderlag- PM. En användarhandledning för Bällstaåmodellen är under framtagande på SVOA. Saltsjön Stadens generella princip för lägsta vattenstånd för översvämningsskydd vid Saltsjön En generell princip i staden är att lägsta vattenstånd för översvämningsskydd för sammanhållen bebyggelse och samhällsviktiga funktioner vid Saltsjön ska läggas på en nivå på cirka 225 cm i RH2000 (d.v.s. minst 100-års perspektiv och att avsteg från 200-årsperspektivet kan motiveras se Länsstyrelsens rekommendationer). Detta baseras på den förväntade nivån för högsta högvattenstånd år 2100 (+175/180 cm) i kombination med vind- och vågpåslag (+50 cm). S.k. uppstuvningseffekt p.g.a. vind Sida 5 av 11
6 har av SMHI bedömts som försumbar i centrala Stockholm och södra Värtahamnen. Beräkningen av högsta högvatten år 2100 inkluderar 50 centimeters tillägg för framtida havsnivåhöjning med hänsyn tagen till landhöjningen i Stockholm. Hur nivån på bebyggelsen ska anpassas till framtida havsnivåer och vilken höjdsättning och beräkning av laster som ska följas anges i fördjupade kunskapsunderlag från SMHI. Kompletterande utredningar och beräkningar kan behöva göras, t.ex. för laster. Stadens motiv till att tillämpa denna generella princip är att de områden i staden som angränsar till Saltsjön och som kan utvecklas/bebyggas utgörs av redan ianspråktagen mark med befintlig infrastruktur samt att det efter 2100 kommer att krävas storskaliga åtgärder för att skydda Stockholm och Mälardalen. Stadens princip för lägsta vattenstånd grundar sig på Länsstyrelsens rekommendation avseende förväntade havsnivåer år 2200, att ny bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt längs Östersjökust behöver placeras med lägsta grundläggningsnivå ovan nivån 2,70 meter räknat i höjdsystem RH2000. Beräkningen baseras på 100-årsvattenstånd för år 2100 (175cm i RH2000) inklusive säkerhetsmarginal för vind- och vågpåslag samt tidsperspektiv (+90cm). Motsvarande beräkning för förväntade havsnivåer år 2100 innebär placering ovan nivån 220 cm RH2000 (175cm i RH cm vind- och vågpåslag). För stadens planering utgör Länsstyrelsens nivå ingen absolut gräns. Om ny bebyggelse placeras under denna nivå behöver staden visa att exploateringen inte blir olämplig. Avsteg från rekommendationerna kan vara motiverat av olika skäl. Avsteg ska motiveras med till exempel riskbedömningar, utredningar eller karteringar för att påvisa att planerad bebyggelse inte drabbas på ett sådant sätt att det är risk för hälsa och säkerhet eller att bebyggelsen tar ekonomisk skada i en översvämningssituation. Länsstyrelsens rekommendationer för Östersjön: Läs mer om stigande havsnivåer på Miljöbarometern, inklusive de dokument som refereras ovan: Skyfall Stora och intensiva skyfall kan utgöra en potentiell översvämningsrisk i tätorter eftersom kommunala avloppsystem dimensioneras för regn med upp till 10 års återkomsttid. Stockholm Vatten har därför i samarbete med miljöförvaltningen genomfört en skyfallsmodellering som visar möjliga översvämningsrisker vid ett intensivt skyfall med 100-års återkomsttid. Hänsyn har då tagits till de klimatförändringar som kan inträffa till år Läs mer om skyfallsmodellen på Miljöbarometern: Sida 6 av 11
7 Figuren nedan visar ett utsnitt ur Skyfallsmodellens sannolikhetskarta för marköversvämning, hämtad från Miljödataportalen. I skyfallsmodelleringens metodrapport föreslås tre grundläggande principer som bör tillämpas vid fysisk planering: 1. Säkra ytliga avledningsstråk Avrinningsstråk på markytan, dit vatten naturligt kommer att söka sig vid stora skyfall, bör hållas öppna för att erbjuda säkra avrinningsvägar. 2. Säkra lokala lågpunkter Lågpunkter som kan riskera att översvämmas bör inte bebyggas. 3. Förvärra inte läget för bebyggelse som redan är utsatt för risk I avrinningsområden där bebyggelse riskerar att översvämmas redan med dagens exploateringsnivå bör ytterligare hårdgöring av mark inte tillåtas, såvida inte en fördjupad utredning visar hur översvämningsrisken ska hanteras. Ras och skred Ras och skred hör till den mest dramatiska formen av naturolyckor när de inträffar vid bebyggda områden. Klimatscenarier visar på både större och intensivare nederbördsmängder, vilket sannolikt bidrar till en ökad benägenhet för ras och skred. SGI, Statens Geologiska institut, ansvarar för det Sida 7 av 11
8 geotekniska området och ger stöd till länsstyrelser och kommuner i geotekniska säkerhetsfrågor som t.ex. risker för naturolyckor i form av ras, skred, erosion och konsekvenser av översvämning. Uppgifter om ras- och skredkänsliga områden finns tillgängliga via SGI:s skreddatabas. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ansvarar för översiktliga stabilitetskarteringar av bebyggda områden med förutsättningar för ras och skred. För Stockholms läns del ökar riskerna för ras och skred generellt i de områden som redan i dagens klimat är ras- och skredbenägna. Orsaken till detta är till stor del de ökande nederbördsmängderna, vilket leder till förändrade grundvattenförhållanden och högre portryck i marken. Bällstaåns dalgång är ett skredkänsligt område p.g.a. de finkorniga jordarterna. Hälsoeffekter och påverkan på den byggda miljön Ett varmare klimat bedöms ha både direkta och indirekta konsekvenser för människors hälsa. Fler och mer intensiva värmeböljor liksom översvämningar påverkar oss direkt. Bland utsatta grupper finns gamla, små barn och personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar samt psykiska sjukdomar. Planeringen kan behöva ta hänsyn till att längre perioder av hetta ger ett ökat behov av skugga. Lövträd ger skugga när solen står som högst men släpper fram sol och ljus under vinterhalvåret. Studier utförda av miljöförvaltningen (SLB) visar att temperaturen är högre i tätt bebyggda delar av staden. Studien visar också att närvaro av träd sänker temperaturen på gatunivå. Även närhet till vatten har en temperatursänkande effekt. Ytterligare rapporter med åtgärder som kan vidtas finns under rubriken Användbara underlag nedan. Varmare somrar för även med sig ökat behov av avkylning av byggnader som i viss mån kan hanteras i planeringsskedet (se kapitel Byggnaden ). Även bebyggelsen påverkas om klimatet ändras. Man behöver därför ta hänsyn till en ökad risk för problem med fukt och mögel i ett varmare och fuktigare klimat. Snö- och vindlaster kan komma att ändras liksom häftiga regn- eller snöfall som är av betydelse för anläggningar och lokaler med stora plana tak. Föroreningar Ökade nederbördsmängder och intensitet kan leda till att markföroreningar urlakas och förs till sjöar och vattendrag. Föroreningar som idag är bundna i marken kan även följa med vid ras och skred och påverka omgivningen. Det kombinerade avloppsnätet kan få svårt att klara stora skyfall och förorenat dagvatten kan då behöva bräddas till sjöar och vattendrag. Detta kan förebyggas genom att anlägga fördröjningsmagasin för dagvatten som jämnar ut flödet till ledningsnätet. Se vidare i Hjälpredans kapitel om Vatten och Markföroreningar. Sida 8 av 11
9 Grönska Genom medveten planering av ny grönska och lokal hantering av dagvatten kan negativa effekter av klimatförändringarna begränsas. Grönytefaktor för kvartersmark är ett planeringsredskap för Stockholms stad som styr mot systemlösningar där stadsgrönska och dagvatten på olika sätt används för att stärka ekosystem, klimatanpassning och samtidigt forma attraktiva gårdar och utemiljöer. Grönytefaktorn bidrar till att ekosystemet och rekreativa funktioner samt dämpar de negativa effekterna av ett förändrat klimat. Grönytefaktor för kvartersmark finns på: Klimatanpassning i fysisk planering Klimatanpassning är ett brett och komplext område där många aktörer är involverade. Kommunens ansvar väger dock tungt vad gäller att planera för och genomföra åtgärder. Alla skeden i plan- och byggprocessen, från översiktsplanen till detaljplanering och förvaltningsskedet, måste samspela för att minska de negativa effekterna av klimatförändringarna och anpassa staden till ett förändrat klimat. Det handlar också om att i befintlig bebyggelse hantera bland annat teknisk infrastruktur och grönstruktur på ett strategiskt vis för att möta ett klimat i förändring. Stadsplaneringen är ett viktigt verktyg för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Enligt plan- och bygglagen ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. behovet av goda klimatförhållanden. Exempel på åtgärder är att i nya planer hantera frågor som rör lokalisering och utformning av verksamheter och bebyggelse utifrån förväntade framtida klimatförhållanden. Även frågor som dagvattenhantering, hantering av översvämningsrisker, höjdsättning av mark och byggnader är relevanta utifrån ett klimatanpassningsperspektiv och kan till viss del regleras i detaljplan. Nedan listas ett urval av de klimatanpassningsåtgärder som kan vidtas i den fysiska planeringen: Planera för och genomför konkreta projekt för att förbättra översvämningsskydd och skydda ledningstunnlar, exempelvis vallar, tätning av tunnlar och förflyttning av teknisk infrastruktur. Använd byggnadsteknik och material som är anpassade till nya förhållanden, avseende bland annat ett blötare klimat. Förlägg byggnader på ej översvämningshotade ytor eller med vattentäta grunder. Reservera markområden som skyddszoner utmed sjöar, vattendrag och havsstränder. Reservera ytor som kan ta hand om dagvatten vid extrema skyfall, säkra ytliga avledningsstråk, säkra lokala lågpunkter samt förvärra inte läget för bebyggelse som redan är utsatt för risk. Sida 9 av 11
10 Säkerställ grönska och grönstruktur genom detaljplanebestämmelse. Genom planering för ny grönska samt lokal hantering av dagvatten kan negativa effekter av högre temperaturer och ökad nederbörd begränsas. Planera för frikyla alternativt fjärrkyla. Ge möjlighet till solavskärmning och andra byggnadstekniska åtgärder på fasad och vid uteplatser. Ta hänsyn till skred och rasrisk i planeringen. Bebyggelse intill vatten och på jordarter som kan bli instabila måste konsekvensbedömas. Beakta om det finns föroreningar inom områden som kan riskera att översvämmas. Anpassa växtlighet till sorter som bättre tål högre temperaturer och värmestress. Planera för gröna tak. Stockholms stads miljöprogram Miljöprogrammets mål Hållbar mark- och vattenanvändning rör klimatfrågor. Anspråken på markanvändning i kombination med pågående klimatförändringar, ställer höga krav på hur staden planeras och strategiskt arbetar med grönytor, vattenförekomster och stadsmiljöer för rekreation, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Stockholms miljöprogram Mål 3. Hållbar mark- och vattenanvändning Delmål 3.1 Sårbarheter i stadsmiljön till följd av ett klimat i förändring ska förebyggas 3.7 Varje stadsdel ska planeras för god stadsmiljö Sida 10 av 11
11 Användbara underlag Framtidsklimat i Stockholms län - enligt RCP-scenarier. SMHI, Klimatologi Nr 21, Mångfunktionella ytor. Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur. Boverket, 2010 Klimatanpassning i fysisk planering. Länsstyrelserna, 2012 Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län i dagens och framtidens klimat kortversion. SGI och SMHI, 2011 Rapport Nr Havsnivåer i Stockholm : En sammanställning. SMHI, Rapport Nr 29. Dimensionerande havsvattennivåer vid Södra Värtan. SMHI, 2012 Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län med hänsyn till risken för översvämning. Länsstyrelsen Fakta 2015:14 Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren med hänsyn till risken för översvämning. Länsstyrelserna Fakta 2015:2 Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholms län med hänsyn till risken för översvämning. Länsstyrelsen Fakta 2017:1 Kommunstyrelsens beslut och gemensamt tjänsteutlåtande Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län. Remiss från Länsstyrelsen i Stockholms län. SMHI tar även fram scenarier om det framtida klimatet för länet och underlag för sårbarhetsanalyser: Sommartemperaturen i Stockholm. SLB Analys, Miljöförvaltningen i Stockholm, november Stadsklimatet. Åtgärder för att sänka temperaturen i bebyggda områden. FOI, mars Bällstaåns avrinningsområde, planeringsunderlag- PM. Miljöförvaltningen PM om stigande havsnivåer baserat på IPCC:s senaste bedömning, med fördjupning om regionala variationer. Miljöförvaltningen 2015 (Miljöanalys) Skyfallsmodellering för Stockholms stad - Simulering av ett 100-årsregn i ett framtida klimat (år 2100). Pramsten, J (2015). Stockholm Vatten AB. Sida 11 av 11
Klimatanpassning. Förändrat klimat. Klimatscenarier framtagna av SMHI 2015 visar att klimatförändringarna
Avsnitt KLIMATANPASSNING version 2018-09-24 Klimatanpassning Förändrat klimat Klimatscenarier framtagna av SMHI 2015 visar att klimatförändringarna för Stockholms del bland annat kan innebära att vi får
Läs merKlimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merUpplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merÖversvämningsrisker tillsynsvägledning
Översvämningsrisker tillsynsvägledning Vattenförsörjning i fysisk planering vägledning Cecilia Näslund Regeringsuppdrag översvämningsrisker Syfte Långsiktigt hållbar bebyggelse Länsstyrelsernas tillsyn:
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merGenerella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum
1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas.
Läs merLänsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som
1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor
Läs merHur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och
Läs merFöredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande.
PM 2016:155 RII (Dnr 120-1051/2016) Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholms län - med hänsyn till risken för översvämning Remiss från Länsstyrelsen i Stockholms
Läs merFramtida klimat i Stockholms län
Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur
Läs merKlimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning
Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering
Läs merUtdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Läs merKlimatsäkring -P104 samt P105
Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker
Läs merRekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Läs merKlimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Läs merÅsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet
Läs merKlimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011
Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas
Läs merRiktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den
Riktlinjer för byggande nära vatten Riktlinjer för byggande nära vatten Sammanfattning - syftet med riktlinjer för strandnära byggande Syftet med riktlinjerna är att ny bebyggelse ska få en lämplig placering
Läs merStadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen. Handläggare. Stadsledningskontoret
Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen Gemensamt tjänsteutlåtande SLK Dnr 304-708/2013 EXP Dnr SBK Dnr 2013-05348 TK Dnr T2013-000-02547 MF
Läs merRiskutredning Lindesberg
Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Riskutredning Lindesberg Detaljplan Kristinaskolan Översvämningar från sjöar, vattendrag och skyfall 2019-06-18 Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Konsult:
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming
Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna
Läs merDe Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Läs merRisk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH
1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merKlimatförändring och Stockholms stad
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-03-05 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-03-18 p. 20 Klimatförändring och Stockholms
Läs merKlimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov
Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari
Läs merKlimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län
Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling
Läs merGemensam syn på översvämningsrisker
Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar
Läs merSKYFALLSMODELLERING STOCKHOLM STAD
STOCKHOLM VATTEN OCH AVFALL SKYFALLSMODELLERING STOCKHOLM STAD PM 2018-06-12 SKYFALLSMODELLERING STOCKHOLM STAD PM Stockholm Vatten och Avfall Henny Samuelsson Stockholm Vatten och Avfall 106 36 Stockholm
Läs merLågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker
Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker Titel: Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering: Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merHandlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Remiss från Statens geotekniska institut Remisstid den 1 februari 2017
PM 2017:20 RII (Dnr 123-1901/2016) Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Remiss från Statens geotekniska institut Remisstid den 1 februari 2017 Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merTolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i
Tolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i områden med risk för höga vattenflöden Metadata om dokumentet
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merSUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Läs mermed hänsyn till risken för översvämning
Illustrationer: Emma Franzén Fakta 2015:14 Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län med hänsyn till risken för översvämning Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras
Läs merVAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG
+4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under
Läs merKlimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?
Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel
Läs merKlimatanpassning i Örebro län
Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället
Läs merÖvergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Läs mer+5 GRADER. Klimatet förändras
+5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser
Läs merPM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Läs merSOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret
SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande 2013-05-22 David Saveros Sidan 1 av 2 Planarkitekt +46 08-579 214 83 Dnr 2013/0209 KS-3 Diariekod: 009 Kommunstyrelsen Svar på remiss från länsstyrelsen
Läs merSå påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Läs merKlimatanpassning in i minsta detalj
Klimatanpassning in i minsta detalj Trender i kommunala detaljplaner Pär Persson, Länsstyrelsen i Skåne. Klimatanpassning i Norra Djurgårdsstaden Christina Wikberger och Ingmarie Ahlberg, Stockholms stad.
Läs merKlimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs merMinskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö
21 september 2010 Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö Slussen är i dåligt skick Nuvarande slussen måste rivas Nya Slussen Anpassas till vår tids förutsättningar
Läs merLars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland
Hantering av översvämningsrisk till följd av skyfall Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland Nedskalning Västra Götaland Länsstyrelsernas rekommendationer Gemensamt arbete av
Läs merMed målbild avses stadens övergripande målsättning för vilken robusthet man vill uppnå mot översvämningar i sin stadsplanering.
PM Översvämningsrisker detaljplan Centralstationenn Bakgrund och syfte Föreliggande PM beskriver översvämningsrisker och åtgärdsbehov för ett detaljplaneområde vid Centralstationen i Göteborg. Planen ska
Läs merSkyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss
Ingmarie Ahlberg Avdelningen för Miljö och teknik Telefon: 08-508 264 54 ingmarie.ahlberg@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2013-04-18 Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merGeotekniskt myndighetsstöd i planprocessen
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar
Läs merUndersökning om betydande miljöpåverkan
Undersökning om betydande miljöpåverkan 1(9) tillhörande detaljplan för fastigheten Spinetten 2 inom Klockaretorpet i Norrköping den 24 januari 2019 SAMRÅDSHANDLING Antagen i SPN: Laga kraft: Genomförandetidens
Läs merKlimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum
Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska,
Läs merPM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan
PM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan Bakgrund Föreliggande PM beskriver översvämningsrisker för ett detaljplaneärende på Skärgårdsgatan. Stadens övergripande målsättning är att planeringen
Läs merHälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur
Läs mer4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR
4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR För att höja kunskapen och medvetenheten kring klimatförändringarna har SMHI tillsammans med andra klimatexperter fått uppdraget att ta fram länsvisa analyser som visar
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merKlimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,
Läs merDagvattenutredning Kvarteret Sperlingens backe
30 Dagvattenutredning Kvarteret Sperlingens backe 2013-06-14 Alexandros Chatzakis Henrik Alm S w e co E n vi r o n m e nt AB 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND... 3 2 SKYFALLSANALYS... 4 3 BERÄKNINGAR...
Läs merKonsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Uppdraget MSB har haft i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma konsekvenserna av en översvämning
Läs merJa /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat
Frågor Inledande frågor 1. Vilken kommun arbetar du åt? 2. Vilket län tillhör kommunen? 3: Har din kommun, så vitt du känner till, påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser så som:
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merKlimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen
Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Lena Peterson Forsberg Doktorand i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen
Läs merFysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket
Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL
Läs merTORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING Charlotte Stenberg. Torsby bostäder UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV:
TORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING 2018-01-14 UPPDRAGSNUMMER: DATUM: 18402071 2018-01-14 HANDLÄGGARE: Tobias Högberg UPPDRAGSLEDARE: Pernilla Brunsell GRANSKAD AV: Charlotte Stenberg
Läs merbetydande miljöpåverkan
Undersökning om 1(9) betydande miljöpåverkan tillhörande detaljplan för fastigheten Spinetten 2 inom Klockaretorpet i Norrköping den 9 april 2019 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2019-06-11, 134 Laga kraft:
Läs merDelrapport 2- Riskbild: Klimatförändringar och Stockholms stads sårbarhet
Delrapport 2- Riskbild: Klimatförändringar och Stockholms stads sårbarhet Delrapport 2- Riskbild: klimatförändringar och Stockholms stads sårbarhet December 2013 Dnr: 125-1901/2013 Kontaktperson: Maria
Läs merSverige inför inför klimatförändringarna
Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs
Läs merPM Översvämningsrisker detaljplan - Gator vid Backaplan
PM Översvämningsrisker detaljplan - Gator vid Backaplan Innehåll Bakgrund och syfte... 2 Strategiska utgångspunkter översvämningshantering... 2 Generell målbild... 2 Anpassningsmål... 2 Dimensionerande
Läs merStatsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor Regler och riktlinjer för ansökan Foto framsida Exempel på förebyggande åtgärd mot översvämning, Arvika. Skydd av centrala Arvika mot översvämning
Läs merNiclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Läs merVätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt
Vätterns reglering JÖNKÖPING Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vi tar i planeringen hänsyn till klimatförändringarna men vi kan inte lösa alla frågor med detaljplanering!
Läs merSnabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare?
Kommunfullmäktige 2012-12-17 272 656 Dnr 12.729-008 deckf24 Snabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare? Ärendebeskrivning Bertil Bartholdson (V) anför följande i en snabbinterpellation
Läs merKlimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har
Läs merLotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba
Läs merKLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING
KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING Långsiktig planering för klimatanpassning Anna Vindelman Frida Lindberg INNEHÅLL Ansvar och skadeståndsrisken Viktiga länkar och mer information Klimatanpassning i fysisk
Läs merRemiss avseende länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Mälarens stränder (KS Dnr /2014). Svar på Remiss.
Exploateringskontoret Avdelningen Miljö och Teknik Kontorsyttrande Dnr E2014-02846 Sida 1 (10) 2015-01-20 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Kommunstyrelsen Finansroteln Remiss avseende länsstyrelsens
Läs merNorrköping planerar strategiskt med checklistor och riktlinjer
2015-11-18 Norrköping planerar strategiskt med checklistor och riktlinjer Magnus Gullstrand, stadsbyggnadskontoret Merja Willman, kommunstyrelsens kontor Upplägg Norrköping växer och bygger för framtiden
Läs mer4. Planering för en framtida klimatförändring
4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som
Läs merNorrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå
Uppdragsnr: 10191512 1 (6) PM Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer 1 Bakgrund Norrköpings kommun arbetar med planeringen för ett nytt resecentrum i samband med utbyggnaden av Ostlänken. WSP
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Datum Diarienummer Plan och bygg PBN 2008: Mikael Rojek Antagen av PBN tf Planarkitekt
STRÄNGNÄS KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret Datum Diarienummer Plan och bygg Mikael Rojek tf Planarkitekt Översvämningsrisker i den fysiska planeringen Riktlinjer för Plan- och byggnämndens arbete och myndighetsutövning
Läs merHotkartor Detaljerad översvämningskartering
Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com
Läs merStäder, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)
Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Mare Löhmus Sundström 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 1 Kapitel 11 STÄDER, GRÖNSTRUKTUR OCH HÄLSA Urbanisering De flesta människorna
Läs mer2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun
Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs
Läs merSkyfallsmodellering för Stockholms stad
Rapport 15SV737 Diarienummer Projektnummer 15SV737 600346-106 Skyfallsmodellering för Stockholms stad - Simulering av ett 100-årsregn i ett framtida klimat (år 2100) Joakim Pramsten 2015-12-03 Skyfallsmodelleringen
Läs merDatum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering
Datum 2016-01-18 Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering Enhet Dokumenttyp Dokumentnamn Teknik Rapport R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering
Läs merFramtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län
Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Upplägg Snabb introduktion till klimat och klimatmodeller Hur tror vi att framtidens
Läs merRemiss. med hänsyn till risken för översvämning
Fakta 2016:xx Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholms län Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
Läs merHUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD
HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD I gruppen fysisk planering: Henrik Kant, Göteborg Vatten Ulf Thysell, VA SYD Hans Bäckman, Svenskt Vatten Östersjön 100-årsvattenstånd
Läs merHandlingsplan Mälaren
Handlingsplan Mälaren 1. Inledning (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden.
Läs merEUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status
EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status Barbro Näslund-Landenmark Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 010-240 5050 barbro.naslundlandenmark@msbmyndigheten.se
Läs mer