Checklista om du ska byta eller köpa bostad



Relevanta dokument
Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

Städning och ventilation

Yellow Line Monteringsanvisning

Inomhusmiljön i skola och förskola

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

KÄLLARGOLV ELLER OISOLERAT GOLV DIREKT PÅ MARK

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

KARLSKRONA G ÄNGLETORP 14:7 Brudbäcksvägen 3, Ramdala

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

SKÖTSEL OCH STÄDNING GOLV LINOLEUMMATTA OLJADE ELLER SÅPADE TRÄGOLV STEN- OCH KLINKER

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Fukt och luktfria ventilerade golv.

Småhus - ventilation och funktionskontroll

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Viktiga faktorer i innemiljön

Dr Luft tipsar om hur du förbättrar ditt inomhusklimat.

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING

Viktigt att minska utsläppen

R ONNEBY Ä NGSKNARREN 4 Södra Höggatan 2, Ronneby

Krypgrundsisolering Monteringsanvisning

Socialstyrelsen. Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING

Checklista för flerbostadshus

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Luftspaltbildande fuktspärr golv

Ventilation. För boende i äldre byggnader

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING

Köket. Väggar Dammas eller torkas med fuktig trasa. Golv Dammsug och våttorka. Kom ihåg att torka av golvlisterna.

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING

Delta Yellow Line Monteringsanvisning Passivtgolv

POLICY FÖR ALLERGIVÄNLIGA ARRANGEMANG

Falsklarm brandvarnare

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING

Montering luftspaltsbildande golv.

Frågeformulär tidig graviditet

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING

Råd för en smidigare flytt

Capellavägen 11 Järfälla

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta

Att hyra sin bostad. - rättigheter och skyldigheter

- - Var har Du tidigare bott i Ditt liv (gäller alltså inte nuvarande bostadsort)? Du kan ange flera alternativ på varje rad.

Städtips. Till dig som flyttar

Att tänka på när du skall. flytta

Överlåtelsebesiktning Sjulsmark 6:93 Drevvägen 4 Sjulsmark

BESIKTNINGSOBJEKTET. Nils Andersson. Nils Anderssons dödsbo. Ylva Andersson Anna Alteg. Ca 7 º C, växlande. Vidbyggt garage. Beskrivning Huvudbyggnad

Allergiker i kollektivtrafiken

D J U P V I K 1:55. Erlands gata 6 Borgholm. Överlåtelsebesiktning för Säljare HMP Karlsson s AB Besiktningsman Rune Karlsson

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Astma och Allergipolicy

Fuktsäkra konstruktioner

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Allergi och överkänslighet i vård- och omsorgsverksamheter

Lägenhet x.x.x Adress ELVIRIA, SPANIEN

Husköpar- guide. Viktig information till dig som ska köpa hus. Vad kan du förvänta dig? Vem ansvarar för fel? Dolda fel eller osynliga fel?

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSOBJEKTET. Lahäll 5:26, Tibblevägen 27, Lahäll, Täby kommun. Inga-Lill Hallberg

Besiktningsrapport Ellene 13:1

Vedeldning. Hänsyn och ansvar. Information Miljö & Teknik

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

BESIKTNINGSOBJEKTET. Hossein Hesam Amiri och Fatemeh Zand. Hossein Hesam Amiri. Hossein Hesam Amiri Fatemeh Zand, del av besiktningstiden Per Lundman

Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner

Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet.

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola

Byggnadsteknisk besiktning av hus i samband med fö rsa ljning

Teknisk fastighetsförvaltning. Pass 7: Ventilationssystem, OVK, BÄR och besiktningar inom branschen

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Hälsa och ventilation

Miljöenheten Vedeldning

Län Västernorrland Gatuadress Skogsgatan 8A Kommun Sundsvall Storlek 5 rum (3 sovrum) / 127 m² Tillträde tidigast

Transkript:

Checklista om du ska byta eller köpa bostad Att köpa hus är en av de största affärerna man gör i sitt liv. Att flytta till en bostadsrätt eller en hyreslägenhet är också ett viktigt beslut. Bostaden är ofta det ställe där man vistas större delen av dygnet. Det är därför viktigt att innemiljön är så bra som möjligt, speciellt om någon i familjen är allergisk eller överkänslig. Att kontrollera bostaden innan man bestämmer sig för köp eller skriver på hyreskontrakt kan vara avgörande för om man kommer att må bra i sitt nya hem. Checklistan tar upp viktiga faktorer i bostaden som kan påverka personer med allergi eller annan överkänslighet och får ses som ett komplement till den besiktning som alltid bör göras före ett husköp. Innan genomgången bör man ha ett så bra underlag som möjligt, d v s ritningar och beskrivningar på huset. Om de inte finns kvar i bostaden finns de alltid hos byggnadsnämnden som också har den tekniska beskrivningen av huset. Om det handlar om ett nyare monteringsfärdigt hus kan man ta kontakt med hustillverkaren istället. Listan tar inte upp förslag till åtgärder av brister i innemiljön. 1. Bostadens läge Hus i sanka områden har risk för grundfukt, speciellt vid felkonstruerad platta på mark. Även sluttande mark mot huset utan bra dränering kan ge fuktproblem. Hus nära förorenande industrier, sopstationer, starkt trafikerade vägar eller parkeringsplatser kan öka risken för retande ämnen i luften. Djurstallar och djurhållning inom 500 m kan ge besvär för personer med hästallergi. Även placering av vindpollinerande träd i närheten kan ge problem. RISKER FÖLJDER KOMMENTARER Sankmark, lågt läge Kan ge fuktuppträngning i grund Djurhållning och ridstigar inom 500 m Kan ge reaktioner p g a pälsdjursallergen Vindpollinerande växter/träd utanför fönster eller vid luftintag Vedeldning hos grannar Närbelägen trafik Närbelägen industri Kan ge besvär för pollenallergiker Rök kan ge besvär hos personer med astma eller känsliga luftrör Bilavgaser kan ge besvär Utsläpp av luftföroreningar kan ge besvär 2. Byggkonstruktion (enfamiljshus) Risk för fuktskada kan uppstå om dräneringslagret under betongplattan är för tunt, om plattan är oisolerad eller isolerad på ovansidan, om dräneringen är placerad för högt, eller om marken lutar mot huset, om fuktspärrar i källaren är felplacerade eller om huset har platt tak med dålig vattenavrinning. Källare ska undvikas som bostadsutrymme p g a risk för fuktproblem.

RISKER FÖLJDER KOMMENTARER Markens lutning: sluttande mark ned mot huset Risk för fuktpåverkan på grund och väggar Takkonstruktion: plant tak Risk för fuktskada Källare eller souterrängplan som bostadsutrymme Grundkonstruktion: Betongplatta på mark med överliggande isolering Krypgrund Ofta fuktig miljö med bristande ventilation Risk för fukt Kontrollfrågor till besiktningsman Finns tillräcklig dränering? Kontrollera bygglovhandling/ritning hos Byggnadsnämnden. Grundkonstruktion, betongplatta på mark: Hur är plattan isolerad? Finns träreglar på betongplattan? Grundkonstruktion, krypgrund: Är krypgrunden tillräckligt ventilerad (helst med uppvärmd inneluft)? Finns skydd mot markfukt i krypgrunden och är marken fri från skräp? Tänk på: Om större ombyggnader/renoveringar gjorts de senaste 10-15 åren kan man inte lita på originalritningar 3. Bygg- och inredningsmaterial Nya byggmaterial avger kemiska ämnen till luften. De flesta ämnen har sjunkit till acceptabel nivå inom 2-6 månader, men vid fuktpåverkan kan avgasningen börja på nytt även efter många år. Exempel på produkter som avger kemiska ämnen är spånskivor och andra limmade träprodukter (speciellt innan 89 då man införde gränsvärde), kaseinhaltig flytspackel (från tiden mellan 1977-83) samt plastmattor. Äldre målade ytor ger sällan problem, med undantag av äggoljetempera och vissa naturfärger som kan ge besvär för allergiker och överkänsliga. Linoleum kan avge en unken lukt om ytskiktet är slitet och den inte sköts enligt mattillverkarens skötselanvisningar. Nickel finns ofta som förnickling, d v s som yta på annan metall. Man kan själv testa med ett nickeltest som kan köpas på apoteket. I rostfritt stål är nickel så fast bundet att det inte ger upphov till besvär. Textila ytor som heltäckningsmattor och vävtapeter är benägna att samla damm och är svåra att rengöra och bör tas bort. Exempel på riskfyllda material tas upp nedan men det finns fler! RISKER FÖLJDER KOMMENTARER Träbaserade skivor, speciellt om de utsatts för fukt Innehåller ofta formaldehyd som kan ge besvär Kaseinhaltig flytspackel (tillverkad 1977-83) Kan avge bl a ammoniak om den förekommer i alkalisk /fuktig miljö. Plastmattor, speciellt om de Mjukgörare kan brytas ned

utsatts för fukt i alkalisk miljö och emissioner avges. Linoleum om den Kan avge lukt/emissioner om felbehandlats den utsätts för fukt och alkaliska rengöringsmedel. Kan ibland ge problem med mjölning (dammande pulver) Äggoljetempera, linolja Lång torktid, avger bland annat aldehyder (irriterande för slemhinnor och luftvägar) Heltäckningsmattor Svårstädade, samlar damm som ger besvär för allergiker Vävtapeter - - Nickelhaltiga föremål (blandare, handtag m m) Kan ge besvär för kontaktallergiker (ofta eksem) 4. Fukt Synliga tecken på fuktproblem kan orsakas av felkonstruktion, fuskbygge, dålig skötsel, läckage eller annat och bör utredas. Köp inte en bostad där det känns lukt! Har det tidigare funnits en fuktskada i bostaden bör man kontrollera att den har åtgärdats. Allt skadat material bör bytas ut. Det är viktigt att hålla luftfuktigheten nere. Hög luftfuktighet (>35% under vinterhalvåret) gynnar tillväxten av kvalster och mögel och kan t ex orsakas av otillräcklig ventilation i kombination med torkning av tvätt eller mycket duschande/badande. RISKER TROLIG ORSAK KOMMENTARER Fuktfläckar Fuktbelastning eller felkonstruktion Synliga fläckar av mögel m m För hög luftfuktighet/ bristande ventilation eller fuktskada Bubblor i plastmatta Fukt i golvet under mattan Kondens på fönstrens insida över längre tid Fuktproblem i källare Lukt/mögellukt 5. Ventilation Dålig ventilation /hög luftfuktighet (t ex radiatorvärmen kan ej svepa förbi fönstret) Fukt i plattan, dålig dränering, felaktigt placerade fuktskydd, otät isolering Mögel, fuktigt material, dåligt rensade golvbrunnar, hög luftfuktighet, kemiska emissioner Huset ska kunna ventileras väl. Ett tätt hus utan tillräcklig ventilation får oftast hög luftfuktighet som kan ge risk för tillväxt av kvalster och mögel och kan öka avgasningen av kemiska ämnen från byggmaterial. Bristfällig ventilation kan även ge dålig lukt. Dessutom ökar halten av partiklar och andra föroreningar om luften inte regelbundet byts ut. Det finns olika ventilationstyper; självdragsventilation och olika typer av mekanisk (fläktstyrd) ventilation.

RISKER FÖLJDER KOMMENTARER Tilluftsdon saknas i sov- och vardagsrum Bristfällig luftomsättning (dålig luft) Springor (överluftsdon) - - saknas i dörrar till rum Frånsluftsdon saknas eller - - fungerar dåligt (badrum, tvättstuga, kök) Placering av friskluftsintag mot större gata, parkering m m Risk för att förorenad luft kommer in och orsakar besvär TYP AV VENTILATION RISKER/NACKDELAR KOMMENTARER Självdragsventilation (S) Fungerar dåligt på sommaren. Mekanisk frånluftsventilation (F) Mekanisk från- och tilluftsventilation (FT) Mekanisk ventilation med värmeåtervinning (FTX) Återluft För lite tilluft, i vissa fall drag från tilluftsventiler. Suger in luft via otätheter ofta förorenad Kräver regelbunden skötsel för att fungera. Kräver noggrann skötsel. Begagnad luft kan läcka genom värmeväxlaren, speciellt roterande värmeväxlare. Del av luften är begagnad -förorenad luft ansamlas. Återluft kan inte rekommenderas Kontrollfrågor till besiktningsmannen: Är luftomsättningen tillräcklig i varje rum? (minst 0,5 oms/h) Om det finns värmeväxlare; kontrollera att den inte läcker. Tänk på: Finns bruksanvisning för ventilationssystemet (FT och FTX)? Finns möjlighet att installera finfilter för avskiljning av pollen (FT och FTX)? Finns OVK protokoll? Senast utfört: Datum: Anmärkningar?

6. Uppvärmning Det finns olika typer av uppvärmningssystem: direktverkande elsystem, vattenburna system och luftburna system. Dessutom uppvärms vissa hus med vedeldning, oljepannor eller gas. Direktverkande elradiatorer där luften strömmar genom kan orsaka retande partiklar i luften på grund av förbränning av damm vid höga temperaturer. Slutna elelement kan användas. Element bör kunna fällas ut från väggen för att möjliggöra regelbunden städning. Golvvärme är bra ur allergisynpunkt och ger god termisk komfort. Luftburen värme innebär i regel att återluft tillförs bostaden med ventilationsluften. Detta system kan inte rekommenderas ur allergisynpunkt. Braskaminer och vedpannor ska vara miljögodkända och skötas på rätt sätt. Rök kan ändå i vissa fall orsaka problem för personer med känsliga luftrör. VÄRMESYSTEM RISKER/NACKDELAR KOMMENTARER Direktverkande el Kan vara svårt att rengöra element. Äldre element kan ge känsla av torr luft vid förbränning av dammpartiklar Vattenburna system Kan vara svårt att rengöra element. Luftburen värme Risk för upplevelse av torr luft p g a föroreningar och partiklar. Golvvärme Viss risk för vattenläckage med vattenburen golvvärme Takvärme Viss risk för vattenläckage med vattenburen takvärme Ger dålig luftkvalité p g a att luftens omblandning försvåras Vedeldning (t ex öppen spis, braskamin, vedpanna) Förbränningsgaser kan komma in, vedhantering kan utgöra problem för astmatiker

7. Övrigt Pälsdjursallergen kan finnas kvar under lång tid. Om fastighetsägare eller mäklare inte vet om det funnits pälsdjur i bostaden kan du kontakta de tidigare boende eller grannarna. Är man fortfarande osäker kan man skicka dammprov från bostaden för analys. Kontakta allergimottagningen för närmare information. Det går inte att sanera en bostad helt från pälsdjursallergen men om du ändå vill flytta in i en bostad där det funnits djur bör du se till att först avlägsna djuret och därefter dammsuga hela bostaden med en dammsugare med filter som avskiljer pälsdjursallergen och samtidigt korsvädra. Sedan bör alla ytor fukttorkas upprepade gånger och vatten bytas ordentligt mellan gångerna. Man bör rengöra under lister, trösklar, vitvaror m m. Heltäckande textilmattor och vävtapeter bör tas bort eftersom de är omöjliga att befria från pälsdjursallergen. Kontakta gärna ett städbolag som kan utföra saneringen. Personer med mycket svår pälsdjursallergi bör undvika att flytta in i hus där det funnits pälsdjur. RISKER FÖLJDER KOMMENTARER Pälsdjur har funnits i bostaden Pälsdjursallergen orsakar tidigare besvär för pälsdjursallergiker Grannar som har pälsdjur - - Kompostering i gemensamt utrymme i huset (flerfamiljshus) Tvättmaskin installerad i bostadens badrum med dålig ventilation Flerfamiljshus med gemensam tvättstuga, doftande tvättmedel m m Svårstädad inredning (t ex skåp som ej når upp till tak, badkarsfront, radiatorer) Rökare har rökare bott i bostaden tidigare Lukt och gaser kan ge besvär för personer med astma och känsliga luftvägar Fuktproblem p g a dålig ventilation/hög luftfuktighet Kan orsaka besvär hos personer med astma eller doftöverkänsliga Problem för personer med dammallergi Kan orsaka besvär hos personer med astma eller annan överkänslighet