Utgivare: Karolinska Institutet 2009-12-01 Dnr: 05728/2009 För fler exemplar, kontakta info@ki.se
INNEHÅLL Rektors inledning...1 Uppdrag...3 Vision.....3 Värdegrund...3 Utmaningar.....4 1. Bedriva medicinsk forskning av hög kvalitet i ett internationellt perspektiv... 4 2. Korta tiden mellan forskningsresultat och praktisk tillämpning... 6 3. Kvalitetssäkra utbildningen och lyfta fram lärandet... 7 4. Stärka utbildningen på forskarnivå så att den hävdar sig väl i en ökande global konkurrens... 9 5. Stärka ledarskapet för att åstadkomma en effektiv verksamhet och konkurrenskraftiga miljöer... 10 6. Förbättra villkoren för kärnverksamheten genom effektivare administrativt stöd... 11 7. Förbättra integrationen mellan vården, forskningen och utbildningen... 12
Rektors inledning När Karolinska Institutet nu står inför sitt 200-årsjubileum finns det anledning att både blicka bakåt på en framgångsrik historia och framåt mot spännande utmaningar. Tidigare generationer av medarbetare och studenter har genom sina insatser byggt KIs varumärke till den internationella styrka det har idag. Ansvaret för Nobelpriset i medicin eller fysiologi är ett mer än hundra år gammalt prestigefyllt uppdrag som tilldelats KI. Åtskilliga andra uppdrag och resurser har från olika håll tillförts KI under årens lopp. Det är ett stort ansvar att väl förvalta och utveckla dessa tillgångar, men också att skapa nya förutsättningar och möjligheter för framtiden. Glädjande nog befinner vi oss idag i en gynnsam ekonomisk situation. Riksdag och regering har det senaste året ökat satsningarna på den medicinska forskningen. KIs externt finansierade forskning har expanderat tack vare framgångsrika ansökningar i såväl nationell som internationell konkurrens. Även KIs egen fundraisingverksamhet har tillfört oss stora resurser. KI är ett medicinskt universitet mitt i samhället. Vi verkar på en global forskningsarena, men också i nära samarbete med hälso- och sjukvård och näringsliv. KIs starka forskningsprofil medför ett ansvar att ta en ledarroll inom hela det medicinska vetenskapsområdet. Den akademiska miljön är idag både komplex och föränderlig och vi står inför helt nya utmaningar. För att nå våra mål är det av avgörande betydelse att vi kan rekrytera de allra bästa ledarna och medarbetarna. Vi måste skapa kreativa och innovativa miljöer som ger förutsättningar för KI att verka i den internationella forskningsfronten. Vi måste ständigt förnya och förändra utbildningsutbudet så att det motsvarar samhällets behov, skapa klara definierbara karriärmöjlighet för våra lärare samt integrera utbildning, forskning och sjukvård. KIs strategi för de kommande tre åren, Strategi 2012, utgår både från det omfattande strategiarbete som kom till uttryck i KI 05 och från den forsknings- och utbildningsstrategi som KI under 2007 lämnade som underlag till regeringens forskningspolitiska proposition. Tidsperspektivet i Strategi 2012 är medvetet kort. Vi befinner oss i en dynamisk period då utvecklingen inom det biomedicinska området sker mycket snabbt, inte minst tekniskt och metodologiskt. Nya kunskaper gör det idag möjligt att skapa nya vävnader och organ, byta ut skadade celler och på andra sätt behandla sjukdomar som för bara något decennium sedan ansågs vara obotliga. 1
På den internationella arenan sker stora ekonomiska satsningar och strategiska omstruktureringar för att dra nytta av denna nya kunskapsflora. Strategi 2012 kommer de närmaste tre åren att vara vägvisare för KIs aktiva deltagande i denna utveckling och för att vi ska kunna leda, utbilda och träna nästa generations forskare, lärare och vårdgivare. I 200 år har KI bidragit till att förbättra människors hälsa. Förväntningarna på oss är stora; från hälso- och sjukvården, från industrin, från forskarsamhället, från dagens och morgondagens studenter och inte minst från allmänheten. Med Strategi 2012 tar vi ytterligare ett steg framåt för att förverkliga vår vision att vara ett av världens ledande medicinska universitet. Med gemensamma krafter ska vi fortsätta bidra till att skapa en bättre och friskare värld, för alla dem som lever idag men också för kommande generationer. Stockholm december 2009 Harriet Wallberg-Henriksson, rektor 2
Uppdrag Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. Vision Karolinska Institutet ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området. Värdegrund Karolinska Institutet bedriver verksamhet inom ett område där de grundläggande värderingarna spelar en viktig roll. Ett etiskt och humanistiskt förhållningssätt är därför ständigt aktuellt för alla medarbetare. Den enskilde samhällsmedborgaren har rätt att ställa mycket långtgående krav på verksamheten vid KI. KIs verksamhet ska präglas av hög kvalitet och ett etiskt förhållningssätt. KI ska värna forskningens frihet. KIs utbildning och forskning ska samverka i ett ömsesidigt utbyte av kunskap och erfarenhet. KIs utbildning och forskning ska kännetecknas av ett starkt samhällsansvar och därmed bidra till en hållbar utveckling i och utanför Sveriges gränser. KIs verksamhet ska präglas av tilltro och stöd till alla medarbetares och studenters initiativ, kreativitet, självständighet och kompetens. KI ska som studie- och arbetsplats präglas av gott ledarskap, medarbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre. 3
Utmaningar 1. Bedriva medicinsk forskning av hög kvalitet i ett internationellt perspektiv Den medicinska forskningen vid Karolinska Institutet bör fokusera på viktiga biologiska och medicinska frågeställningar som kan leda till fundamentalt ny kunskap och därmed på lång sikt bidra till bättre hälso- och sjukvård. En aktiv samverkan med det internationella forskarsamhället och ett konstant in- och utflöde av kunskap, idéer och metoder krävs för ett framgångsrikt universitet. Även samverkan med betydelsefulla aktörer i närområdet och övriga Sverige är av vikt för att stärka KIs forskningsprofil. En annan förutsättning är rekrytering av kompetenta forskare och ekonomiskt stöd till vid KI redan verksamma forskare. Särskilt viktigt är att stödja yngre, lovande forskare under postdocperioden och de närmast därpå följande nivåerna. KIs forskning bedrivs genom ett nära samarbete mellan akademi och hälso- och sjukvård. En viktig del av samarbetet är överföring av forskningsresultat till medicinska tillämpningar i vården. KI och Stockholms läns landsting har gemensamt beslutat om en färdplan för utveckling av forskningen. Även KIs innovationsverksamhet spelar en betydande roll som en brygga mellan forskningsmiljön och läkemedels- samt medicinteknisk industri. Utfallet av externa kvalitetsgranskningar spelar en allt större roll som underlag för statsmakternas resurstilldelning. En ökande andel av statsanslagen fördelas prestationsrelaterat i förhållande till andelen externa medel och genom utfallet av bibliometriska analyser. Dessa faktorer ska också avspeglas i KIs interna resursfördelning. Alla KIs verksamheter oavsett finansieringsform ska kvalitetssäkras. För detta krävs att vi tydliggör vilka aspekter och kriterier som är relevanta och vilka indikatorer som beskriver dessa på ett tillfredsställande sätt. Åtgärder Prioritera högkvalitativ forskning som skapar ny kunskap inom biologi och livsvetenskaper, samt om sjukdomsmekanismer och folkhälsa, vilket kan leda till bättre hälso- och sjukvård. Stärka KIs forskningsprofil genom satsningar på translationella tematiska centrumbildningar, särskilda anslag för framstående professorer, strategiska rekryteringar av professorer som är världsledande inom sitt område samt förstärkning av forskningens infrastruktur vid KI. 4
Förbättra möjligheterna till rekrytering och finansiering för yngre forskare under främst postdoc- och forskarassistentperioden. Använda resultaten från KIs externa utvärdering om forskningens kvalitet (ERA 2010) vid strategiska överväganden. Utveckla det nationella Science for Life Laboratorium (SciLifeLab) till ett laboratorium i världsklass för storskalig biovetenskaplig forskning, i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholms universitet och Uppsala universitet. 5
2. Korta tiden mellan forskningsresultat och praktisk tillämpning I arbetet med Karolinska Institutets uppdrag att förbättra människors hälsa är förmågan att föra ut nya kunskaper för tillämpning i såväl tand-, hälso- och sjukvård som läkemedels- och medicinteknisk industri av stor betydelse. Det är därför en angelägen uppgift att korta tiden mellan upptäckt och tillämpning samt att kunna mäta den nytta tillämpningen innebär för patienter och andra. KI och Stockholms läns landsting (SLL) måste kraftfullt utveckla och kvalitetshöja kunskapsöverföringen såväl inom vården som mellan forskningen och vården. Detta kräver betydande investeringar, men rymmer samtidigt en stor potential i form av ökad patientnytta, högre kvalitet i vården, förbättrade förutsättningar för forskningen samt i förlängningen minskade kostnader. I ett nordiskt perspektiv har KI kommit långt i utvecklingen av sitt innovationssystem inom livsvetenskaper. Utmaningen ligger i att skapa ett långsiktigt, uthålligt system som genom egna intäkter kan finansiera utvecklingen av nya innovationer som kan föras ut till marknaden. Genom samverkan med övriga universitet i regionen kan innovationssystemet i större utsträckning komma att innefatta områden som till exempel medicinsk teknik och tjänsteföretag. Strategisk samverkan med näringslivet syftar både till att stärka KIs forskning och att genom partnerskap överföra upptäckter till produkter, tjänster eller motsvarande. Läkemedelsindustrin och den medicintekniska industrin genomgår för närvarande stora strukturförändringar. KI måste därför tillsammans med SLL finna former för att bli hemvist för ett ökat antal kliniska prövningar liksom för att gemensamt utveckla medicinsk teknik och andra tillämpningar. För att stärka innovationsförmågan måste systematiska och aktiva insatser göras inom hela universitetet. Åtgärder Utveckla innovationssystemet mot att bli ett långsiktigt, uthålligt och självfinansierat system för att föra ut upptäckter till marknaden. Korta tiden från upptäckt till praktisk klinisk tillämpning genom att skapa bättre system för att mäta värdet av nya behandlingsmetoder och nya läkemedel inom hälso- och sjukvården. Utveckla entreprenörskap och innovationsförmåga hos forskare, lärare och studenter. 6
3. Kvalitetssäkra utbildningen och lyfta fram lärandet Flera av Karolinska Institutets utbildningar hör till de mest eftersökta i landet. Detta innebär att KI har en stor andel högt motiverade och målmedvetna studenter som lyckas väl i sina studier. Arbetsmarknaden efterfrågar deras kompetens och studenterna har därmed goda möjligheter att få arbete efter examen. Inom KI bedrivs forskning av hög internationell standard och med den som bas kan KI erbjuda sina studenter en akademisk utbildning som svarar mot det aktuella kunskapsläget och forskningsfronten. KI har därmed utomordentligt goda förutsättningar att mäta sig med utbildningarna vid de internationellt sett mest framstående universiteten och kan attrahera inte bara inhemska studenter utan också studenter från andra delar av världen. För att bibehålla KIs roll som ledande universitet krävs att alla delar av universitetet samverkar och att utbildning värderas på samma sätt som forskning. Investeringar i utbildningen - i utbildningsmiljöer och infrastruktur liksom i kompetenta och innovativa lärare - är nödvändiga. Det ska vara attraktivt att undervisa och undervisningsmeriter ska ha betydelse för karriär och resurser. KI ska arbeta för en strategisk samverkan inom utbildningsområdet med andra lärosäten, nationellt och internationellt. Samverkan ska syfta till att effektivisera resursutnyttjandet, att erbjuda hög kvalitet i student- och lärarutbyte samt till att erbjuda unik kompetens i gemensamt utvecklade utbildningar. Genom dessa samarbeten förbereds också studenterna för en internationell och mångkulturell arbetsmarknad. KI har genom sina starka forskningsområden stora möjligheter att ge kvalificerad utbildning inom ett flertal kompetensområden. Denna möjlighet tas bäst tillvara genom att utbildningsutbudet anpassas mot en ökad andel utbildningar på avancerad nivå. All utbildning ska ha en tydlig forskningsanknytning för att på så sätt skapa förutsättningar för en evidensbaserad yrkesutövning och för att ge våra studenter en god förberedelse för framtida forskarutbildning och forskning. Forskningsanknytning redan från utbildningsstarten, integration av teori och praktik, interprofessionell utbildning liksom tillgången till kliniska utbildningsplatser av god kvalitet är alla nyckelfaktorer för en framgångsrik utbildning vid KI. För att uppnå detta krävs en aktiv medverkan av lärare/forskare på alla nivåer, att studenterna ses som en viktig resurs i det kontinuerliga kvalitets- och förändringsarbetet samt ett nära samarbete med Stockholms läns landsting. Institutionernas utbildningsuppdrag behöver tydliggöras och följas upp så att resurser kan styras till de områden som håller högsta utbildningskvalitet. 7
Åtgärder Se över och anpassa utbildningsutbudet så att en ökad andel utbildning ges på avancerad nivå inom områden som svarar mot KIs profil med avseende på starka forskningsområden. Premiera utbildningsmiljöer som levererar utbildning av hög kvalitet genom att koppla resurser till ett antal fastställda kriterier. Premiera pedagogisk skicklighet och engagemang i utbildning och undervisning genom en för ändamålet kraftfull tillämpning av KIs incitament- och karriärsystem. Stärka utbildningens ställning genom att tillvarata utbildningens behov vid nyrekryteringar. Förstärka den verksamhetsförlagda utbildningen genom att inrätta fler kliniska adjungeringar och förenade anställningar samt genom att höja de kliniska handledarnas akademiska och pedagogiska kompetens. 8
4. Stärka utbildningen på forskarnivå så att den hävdar sig väl i en ökande global konkurrens Forskarutbildning vid Karolinska Institutet har av tradition ett högt värde, där närheten till starka forskare och forskningsmiljöer är den viktigaste konkurrensfördelen. Omvärlden förändras dock snabbt och därmed också forskningens villkor. Forskning och utbildning är viktiga för den globala utvecklingen och föremål för stora investeringar. Dagens doktorander kommer att möta en ökande internationell konkurrens och en forskningsarena där exempelvis fördelningen av medel och tillgången till forskartjänster förändras. En ökad internationalisering, bland annat genom Bolognaprocessen, kommer att ställa höga krav på kvalitet och effektivitet inom forskarutbildningen. För att kunna möta dessa krav är det viktigt att renodla det som är unikt för KI och som kan göra KIs doktorander attraktiva och framgångsrika på en framtida arbetsmarknad. En forskarutbildning vid KI ska ge god vetenskaplig skolning med förmåga till kritisk granskning, självständighet och kreativt tänkande. Tyngdpunkten i KIs forskarutbildning är, och kommer även i framtiden att vara, egen aktiv forskning under handledning. KI kan idag erbjuda forskarutbildning i internationellt framstående forskargrupper. För att utbildning på forskarnivå vid KI ska kunna svara upp mot högsta internationella standard måste kurser och handledarkompetens hålla motsvarande kvalitet. Under lång tid har den kliniska forskningen varit särskilt stark i Sverige, men försprånget har delvis förlorats. Utbildningen på forskarnivå vid KI måste utformas så att även kliniker stimuleras att forskarutbilda sig. Forskning sker i allt större utsträckning i nätverk, där forskare och doktorander inte nödvändigtvis befinner sig i varandras närhet. Med hjälp av den tekniska utvecklingen inom kommunikationsområdet kan denna typ av samarbete hålla god kvalitet, men det kräver då utveckling av nya modeller för exempelvis handledning. En god miljö för utbildning på forskarnivå förutsätter en kontinuerlig utveckling av formerna för metodinlärning samt synliggörande och utveckling av pedagogiken i handledningen. Åtgärder Utveckla rekryteringen och urvalet av forskarstuderande. Stimulera och utveckla forskarutbildning i translationell miljö; utbildningen ska utformas så att den stimulerar till överföring av kunskaper och frågeställningar mellan patientnära och experimentell forskning. Utveckla forskarutbildningens pedagogik inom kurser, forskarutbildningsprogram och forskarskolor såväl som inom handledning samt arbeta för implementering av målstyrning inom utbildning på forskarnivå. Säkerställa kvaliteten av utbildningen på forskarnivå för kliniker. 9
5. Stärka ledarskapet för att åstadkomma en effektiv verksamhet och konkurrenskraftiga miljöer Ledare i en akademisk miljö befinner sig i en föränderlig och komplex verksamhet, där kraven ofta är motstridiga och där det gäller att balansera olika intressen. Ett tydligt och utvecklande ledarskap är därför en viktig framgångsfaktor för KI och avgörande för framtida resultat. En tydlighet i ansvar och befogenheter liksom framtida organisationsstrukturer ska underlätta utövandet av ledarskap. För att i högre grad attrahera medarbetare som har intresse och förmåga för ledarskap behöver rollen bli mer attraktiv och meriterande. Ledare på alla nivåer är viktiga bärare av organisationens värderingar. Det innebär att dessa har en viktig uppgift att skapa en organisation där övergripande mål och riktlinjer genomsyrar verksamheten och där medarbetarna involveras och därmed känner sig motiverade att delta i universitetets utveckling. En god kommunikation är viktigt för att få kraft i ledarskapet. Både att kunna förmedla tydliga budskap och att vara lyhörd för medarbetarnas synpunkter bidrar till att stärka delaktigheten inom organisationen. För att uppnå framgång i ledarskap inom den akademiska miljön krävs god förankring i universitetets kärnverksamhet. Viktiga färdigheter är också att kunna hantera förändrings- och utvecklingsprocesser samt att kunna leda framgångsrika team och komplexa projekt. Detta kopplat till att rätt medarbetare rekryteras och att tydliga verksamhetsmål fastställs samtidigt som goda relationer med olika intressenter skapas. Åtgärder Utveckla en strategisk ledarförsörjning genom att identifiera framtida ledarförmågor som förbereds och utvecklas för kommande ledaruppdrag. Förbättra och utveckla kvaliteten i ledarskapet genom att skapa en tydlig målbild för ledarskapet inom KI samt att utveckla ett system för regelbundna uppföljningar och mätningar. Goda exempel på ledarskap ska kontinuerligt uppmärksammas. Förbättra kommunikationsflödet så att övergripande mål och förändringsprocesser kan få genomslag i hela verksamheten. Ge ledare på alla nivåer stöd i den kommunikativa ledarrollen så att medarbetarna involveras och känner sig delaktiga. 10
6. Förbättra villkoren för kärnverksamheten genom effektivare administrativt stöd De administrativa funktionerna på alla nivåer inom universitetet ska präglas av hög kvalitet och effektivt resursutnyttjande och därmed utgöra ett självklart stöd för kärnverksamheten. Universitetsadministrationen befinner sig i skärningspunkten mellan verksamhetens krav på ett administrativt stöd präglat av flexibilitet och statsmakternas krav på regelefterlevnad och noggrann uppföljning inom olika områden. Dessa båda, delvis motstridiga uppdrag, kan bara balanseras och utvecklas i en administration som präglas av ett tydligt processtänkande, professionalism och hög integritet. Genom ett kompetent och effektivt samarbete mellan central och lokal administration kan kärnverksamheten ges ett tydligt stöd samtidigt som utrymme kan ges för att strategiskt utveckla, effektivisera och kvalitetssäkra hela universitetets administration. Exempel på områden där administrationens bidrag till verksamheten blir tydliga är processen med att säkra forskningsfinansieringen både i ansöknings- och i redovisningsskedet liksom behovet av hög kompetens inom personaladministration och arbetsrätt när anställningslagarna förändras. Till detta kan läggas den nationella ambitionen att Sverige ska återta en världsledande position inom e-förvaltningsområdet, vilket ställer krav på ett systematiskt utvecklingsarbete och god samordning mellan de olika administrativa delarna inom KI. Åtgärder Göra uppdragen i administrationen mer attraktiva genom att tydliggöra mandat och stärka kompetensen. Förstärka samarbetet mellan central och lokal administration. Effektivisera och standardisera de administrativa processerna genom att administrativt förbättringsarbete prioriteras. Utveckla infrastrukturen för informationsförsörjning inom KI. 11
7. Förbättra integrationen mellan vården, forskningen och utbildningen Hälso- och sjukvårdens organisation, ledning och utveckling är av grundläggande betydelse för den kliniska forskningen och den verksamhetsförlagda utbildningen. Det regionala ALF-avtalet har möjliggjort dagens långtgående samverkan mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting (SLL) för gemensam prioritering av de samlade resurserna för forskning, utbildning och utveckling. Denna samverkan är det första steget i utvecklingen mot ett akademiskt sjukvårdssystem där vård, forskning och utbildning är väl integrerade delar, vilket inte är fallet idag. Ett nästa steg i utvecklingen av det akademiska sjukvårdssystemet måste därför nu tas för att ge forskningen och utbildningen en mer jämbördig ställning med vården. Detta arbete ska bedrivas i samverkan mellan SLL som huvudman för sjukvård och tandvård, privata aktörer på dessa områden och KI. Gemensamma strategier måste fastställas för hur verksamheterna ska utvecklas, organiseras och ledas samt, inte minst, utvärderas och premieras. KIs ambition är att all hälso- och sjukvård inklusive tandvård och folkhälsa i Stockholms län ska innefattas i detta arbete, inte minst de växande privata delarna samt de omfattande satsningar som görs för det nya universitetssjukhuset NKS och därmed för hela universitetssjukvården. Målet för arbetet ska vara högklassig forskning och utbildning som snabbt och effektivt förbättrar hälso- och sjukvården, som i sin tur genererar nya utmaningar för samarbetet. Stockholmsregionen ska vara ett internationellt framträdande exempel på hur gemensamma ambitioner för hälso- och sjukvård, utbildning och forskning främjar de ingående delarnas kvalitet och konkurrenskraft. Åtgärder Formulera och förverkliga en för KI och SLL gemensam strategi för vårdens, utbildningens och forskningens utveckling. Tydliggöra uppdragen inom den akademiska hälso- och sjukvårdsorganisationen för verksamhetsområdena vård, forskning och utbildning. Utforma en ändamålsenlig organisation, incitamentsstruktur och ledning för hälso- och sjukvård, klinisk forskning och verksamhetsförlagd utbildning. 12
Karolinska Institutet 171 77 Stockholm 08-524 800 00 ki.se