Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet

Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Underlagsrapport för den marina statusen i området Rapport 5-6 LANDSKRONA JANUARI 7

Innehåll Inledning Utförande Bedömning N Eskilstorpsholmarna V Näsörarna7 Ö Näsörarna9 Foteviken Lilla Hammar Ö Höllrevet 5 Ö Haken 7 Referenser9

INLEDNING På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län utfördes hösten 6 en inventering av grunda havsområden i Höllvikenområdet Uppdraget innefattade en fältundersökning i Foteviken och Höllviken med kvalitativ bedömning av flora samt både kvalitativ och kvantitativ bedömning av faunan längs 6 transekter samt en punkt enligt figur En sammanställning av data från undersökningen samt äldre material från perioden 995-6 gjordes med speciell focus på hotade och nya arter i området N Eskilstorpsholmarna 5 V Näsörarna Ö Näsörarna Foteviken 6 Ö Haken Lilla Hammar Ö Höllrevet 7 Fig Undersökningsområdet med transekternas start- respektive slutpunkter (stjärnor), samt provpunkter för fauna (blå punkter) Referenser är gulmarkerade och indexerade -7 (se tabell ) UTFÖRANDE Undersökningen utfördes den oktober 6 Tab Jämförelsestationer för vegetation och fauna under perioden 996- Index hänvisar till karta (fig ) och rapport till referenslista Index Stationsbeteckning Djup, m Rapport Vegetation KL-B,8 Öresundskonsortiet, 998, KL-A, Öresundskonsortiet, 998, Lilla Hammar,5 Lst Skåne,996, Ö Haken,5 Lst Skåne,996, Fauna 5 SEMAC stn,5/, SEMAC 997 6 SEMAC stn,5 SEMAC 997 7 SEMAC stn,5 SEMAC 997

Vid varje transekt karterades floran kontinuerligt längs transekten och djup, täckningsgrad för respektive art samt avstånd från startpositionen noterades Vid behov kontrollerades vegetationen närmare med dykning/ snorkling Prover för artbestämning på laboratorium inhämtades och frystes då detta behövdes Transekten avslutades då siktdjupet ej tillät vidare bedömning med vattenkikare Undantaget var Ö Näsörarna där transekten avslutades centralt i Foteviken Station Foteviken utgjordes av en enstaka provpunkt Faunaundersökningen gjordes vid transekternas startposition och vid bottendjup på ca,5 m längs transekten Prover togs med cylinderprovtagare med yta 85 cm Fem delprov togs och slogs samman till ett samlingsprov vid varje station Håvning utfördes kvalitativt även i vegetationen för att kontrolleras om den rödlistade hjärtmusslan förekom på stationen Samtliga faunaprover konserverades i 95 % etanol före hemtransport Artbestämning i stereomikroskop och räkning utfördes på lab Jämförelser med tidigare undersökningar gjordes då material fanns att tillgå från stationer med motsvarande läge och vattendjup Referensstationernas lägen redovisas dels i figur och i tabell, där stationsbeteckningar, provtagningsprogram och årtal anges BEDÖMNING Djup, m Djup, m N Eskilstorpsholmarna, NE Zostera N Eskilstorpsholmarna, flora Transekten sträckte sig över ca, km med vattendjup från,5 m till, m (fig ) Täckningsgrader vid olika djup och avstånd i transekten presenteras i figur Vegetationen på transekt NE var riklig generellt sett Mittdelen av transekten (-5 m) grundade upp något varför vegetationen här var mer sparsam pga ökad exponeringsgrad På transekten påträffades även Myriophyllum spicatum, axslinga, vilken är en utpräglad brackvatten- /sötvattensväxt Den inre delen av transekten (djup < m) dominerades av Ruppia (nating) med täckningsgrader på -8 % samt kraftig förekomst av den fintrådiga grönalgen Chaetomorpha linum Även blåstång (Fucus 7 6 6 5 5 5 5 5 9 8 7 Ruppia 5 5 5 Potamogeton 9 Fintrådiga alger 9 8 8 7 7 6 6 5 5 5 5 5 5 5 5 5 Fig Täckningsgrad för floran längs transekt N Eskilstorpsholmarna (NE) Djup, avstånd längs transekt och täckningsgrad anges för respektive grupp anger att Chara spp påträffats vid givet djup och avstånd på transekten 9 8 Zanichellia 5 5 5 Djup 9 8 7 6 5

vesiculosus) förekom bitvis i de inre delarna På djup -,5 m ökade förekomsten av Potamogeton sp (nate) och Zanichellia till - % täckning, och de fintrådiga algerna, här i form av rödalger, uppvisade kraftig förekomst med ca 6 % täckning Därefter (>,5 m djup) ökade ålgräsförekomsten (Zostera marina) och övrig vegetation minskade Vegetationen följde i allmänhet ett typiskt mönster för dylika, grunda bottnar med dominans av nating på de grundaste delarna, och en med djupet ökande förekomst av nate som slutligen ersätts med ålgräs Jämför man med tidigare undersökningar (, och,8 m djup) i området från år 996 och är täckningsgraden för respektive vegetationstyp densamma, dvs 6-8 % nating och sparsamt med övrig vegetation Vad som skiljer årets undersökning från tidigare observationer är framför allt den bitvis massiva förekomsten av C linum, men även förekomst av Myriophyllum spicatum, axslinga Dessa båda arter har inte observerats i några större mängder tidigare i detta område Vad gäller rödlistade arter är det endast arter av kransalgsläktet Chara spp (sträfse) som potentiellt kan förekomma i området Ingen av de ca 9 enligt artdatabanken rödlistade arterna observerades Endast fynd av grönsträfse Chara baltica (ej rödlistad) gjordes vid inventeringen, men det kan inte uteslutras att rödlistade arter kan förekomma eftersom Höllvikensområdet ligger på gränsen till flera arters utbredning och att flera arters utbredning är dåligt kända I rapporten "kransalger i Skåne" (Länsstyrelsen Skåne, 999) klassas C balthica som rödlistad (starkt hotad), men är för närvarande ej upptagen i artdatabankens rödlistor N Eskilstorpsholmarna, fauna Två lokaler längs den undersökta transekten provtogs kvantitativt på infauna På den inre stationen (NE,5 m) dominerades faunan av tusensnäcka () och borstmasken (fig &) Faunan var sparsmakad med endast påträffade arter och drygt 6 individer per m I jämförelse med en närliggande station (referensstation 5, figur ) på samma djup uppvisade NE,5 m färre arter och färre individantal Man skall komma ihåg att jämförelsestationen provtogs med hela replikat vilket ger ett högre artantal jämfört med de 5 proverna som togs vid NE,5 m Dock uppvisade referensstatoionen från 996 på avsevärt högre individantal (drygt individer per m ) Inga P hauniense påträffades vid 6 års inventering på,5 m djup, men 996 påträffades den i faunaproverna Vid NE, m återfanns färre individer jämfört med NE,5, men fler arter (9 st) Hjärtmusslan och borstmasken H diversicolor dominerade (fig ) Jämfört med tidigare undersökningar i området var faunan mycket sparsmakad Dock var prover från år 996 tagna med replikat och på ett något större vattendjup Den rödlistade köpenhamnsmusslan (P hauniense) återfanns vid NE, endast i de kvalitativa proverna, men var relativt vanlig vid 996 års undersökning Sammanfattning N Eskilstorpsholmarna Floran i området var riklig och visade tydliga tecken på övergödning med bitivs kraftig förekomst av fintrådiga alger Anmärkningsvärt var att flera "atypiska arter" återfanns såsom den fintrådiga grönalgen C linum och Myriophyllum sp Dessa arter har ej påträffats vid tidigare undersökningar i området Flera arter av de hotade/rödlistade kransalgerna kan förekomma 5

i området, men endast Chara baltica påträffades vid undersökningen Denna art är ej rödlistad idag enligt artdatabanken, men har klassats som hotad av experter Faunan uppvisade generellt lägre individantal och färre arter än vad som kunde förväntas och jämfört med tidigare undersökningar Den kraftiga förekomsten av fintrådiga alger kan ha haft negativ effekt på bottenfaunan Den rödlistade köpenhamnsmusslan återfanns endast i kvalitativa prover på, m djup N Eskilstorpsholmarna,5 m NE,5 m (n=5) 6 SEMAC,5 m (n=) 996 5 5 Antal individer/m 5 5 5 5 5 8 7 5 N Eskilstorpsholmarna, m NE, m (n=5) 6 SEMAC, m (n=) 996 8 6 Antal individer/m 5 5 8 6 Fig Individantal för fauna längs transekt NE (N Eskilstorpsholmarna) artvis och totalt Även jämförelsematerial från 996 presenteras Röd stjärna indikerar att påträffades vid årets undersökning, men ej i de kvantitativa provernaobservera att skalorna är brutna 6

Fig Havsborstmasken är en rovlevande och ofta dominerande art i Höllvikenområdet (foto Fredrik Lundgren) V Näsörarna, flora Transekten V Näsörarna (VN) sträckte sig över ca,5 km med vattendjup från,5 m till,7 m Täckningsgrad vid olika djup och avstånd i transekten presenteras i figur 5 Nating (Ruppia) dominerade vid transektens början med 8 % täckning, men ersattes av kraftig förekomst av fintrådiga alger i form av röd- och brunalger Vid -,5 m djup avtog sedan fintrådiga alger och nating och nate (Potamogeton) ökade Nating och nate minskade sedan successivt ner till m djup och ersattes av sparsam ålgräsförekomst (Zostera marina) samt fintrådiga alger Kransalger (Chara baltica) påträffades vid, m djup Liksom vid Eskilstorpsholmarna var bestånden av fintrådiga alger bitvis kraftiga, och grönalgen C linum återfanns visserligen men dominerade ej Sammansättningen av fintrådiga alger var här av mer normal karaktär Jämförelsedata saknas för denna transekt Djup, m Djup, m V Näsörarna, VN Zostera 9 8 7 6 5 5 5 6 8 6 Ruppia 6 8 6 Potamogeton 9 Fintrådiga alger 8 7 6 5 5 5 6 8 6 6 8 6 Djup Fig 5 Täckningsgrad för floran längs transekt V Näsörarna (VN) Djup, avstånd längs transekt och täckningsgrad anges för respektive grupp anger att Chara spp påträffats vid givet djup och avstånd på transekten 9 8 7 6 5 9 8 7 6 5 Zanichellia 5 6 8 6 9 8 7 6 5 7

6 V Näsörarna,5 m VN,5 m (n=5) 6 SEMAC,5 m (n=) 996 5 Antal individer/m 5 5 5 Antal individer/m 8 7 6 5 V Näsörarna, m VN, m (n=5) 6 SEMAC, m (n=) 996 Övrigt Fig 6 Individantal för fauna längs transekt VN (V Näsörarna) artvis och totalt Även jämförelsematerial från 996 presenteras Röd stjärna indikerar att påträffades vid årets undersökning, på VN, m både i kvalitativa och kvantitativa proverobservera att skalorna är brutna 8 6 8 6 V Näsörarna, fauna Fauna längs transekt VN uppvisade liknande karaktär som transekt EN med sparsmakad fauna i jämförelse med 996 års undersökning (fig 6) VN,5 m dominerades av tusensnäcka () och borstmasken arter påträffades vilket var det högsta vid årets undersökning, men blygsamt jämfört med referensen ( arter) Återigen bör man beakta de olika replikatantalen vid respektive undersökning Köpenhamnsmussla återfanns på,5 m i de kvalitativa proverna men ej vid den kvantitativa provtagningen På station VN, m återfanns endast 6 arter med dominans av blötdjur (musslor och snäckor) och särskilt tusensnäcka Få individer och arter förekom i jämförelse med den något djupare belägna referensstationen med 5 arter och drygt 8 individer per m Köpenhamnsmussla återfanns på,5 m endast i de kvalitativa proverna 8

Fig 7 Köpenhamnsmusslan är en rödlistad art som stort sett bara förekommer i södra Öresund (foto Fredrik Lundgren) Sammanfattning V Näsörarna Bitvis kraftiga bestånd av fintrådiga alger och en i övrigt representativ vegetationskaraktär kännetecknade transekt V Näsörarna Kransalgen Chara balthica påträffades Vegetationen visade tecken på övergödning Faunan vid transekt V Näsörarna påminde i stort om den vid Eskilstorpsholmarna Få arter och relativt få individer jämfört med undersökningar från 996 Artsammansättningen var normal för områdestypen Den rödlistade köpenhamnsmusslan påträffades vid transekten Djup, m Ö Näsörarna, ÖN Zostera 9 8 7 6 5 5 5 5 Potamogeton 9 8 7 6 5 5 5 5 Ruppia 5 5 5 Fintrådiga alger Djup Fig 8 Täckningsgrad för floran längs transekt Ö Näsörarna (ÖN) Djup, avstånd längs transekt och täckningsgrad anges för respektive grupp anger att Chara spp påträffats vid givet djup och avstånd på transekten 9 8 7 6 5 5 5 5 9 8 7 6 5 Zanichellia 5 5 5 9 8 7 6 5 Ö Näsörarna, flora Transekt Ö Näsörarna (ÖN) sträckte sig från Näsörarnas östra sida österut mot centrala Foteviken med djup från, m till, m (fig ) Täckningsgrader vid olika djup och avstånd i transekten presenteras i figur 8 9

Fig 9 Typisk vegatation i skyddade lokaler i Fotevikenområdet med total dominans av den fintrådiga grönalgen Chaetomropha linum Övriga inslag i vegeattionen är nate (Potamogeton) och axslinga (Myriophyllum spicatum) (foto Per Olsson) Transekten dominerades på de grundaste delarna av nating (Ruppia) för att med ökat djup totalt domineras av fintrådiga alger Nate ökade också successivt längs transekten Vid transektens slutpunkt, centralt i Foteviken, dominerades vegetationen helt av den tidigare ej observerade Ö Näsörarna, m ÖN, m (n=5) 6 9 8 5 5 7 Antal individer/m 5 6 5 Ö Näsörarna, m ÖN, m (n=5) 6 6 Antal individer/m 5 9 8 7 6 5 Fig Individantal för fauna längs transekt ÖN (ÖNäsörarna) artvis och totalt Röd stjärna indikerar att påträffades vid årets undersökning, men ej i de kvantitativa proverna Observera att skalorna är brutna 5

Chaetomorpha linum Kransalgen C baltica samt axslinga (Myriophyllum spicatum) påträffades vid transektens slutpunkt (fig 9) Transekten visar tydliga tecken på övergödning och man kan också se att höga täckningsgrader av fintrådiga alger sammanfaller med låga täckningsgrader hos övrig vegetation Ö Näsörarna, fauna Stationerna vid transekt Ö Näsörarna (ÖN) uppvisade en artsammansättning i stort sett likartad med övriga stationer i området men med relativt få arter jämfört med tidigare undersökningar (fig ) Vid stationen på, m (ÖN, m) påträffades 6 arter vid den kvantitativa provtagningen samt köpenhamnsmussla vid den kvalitativa håvningen Slammmärla () påträffades i relativt stort antal på stationen Arten påträffades inte på någon annan station vid årets undersökning, men är allmän i Öresundsregionen På, m djup sågs en typisk artsammnsättning med dominans av musslor/snäckor (Cerastoderma spp och ) samt borstmasken H diversicolor, men den mest talrika arten vid stationen var fjädermygglarv (Chironomidae sp), vilken är vanligt förekommande på grunda bottnar Liksom på övriga stationer observerades relativt få arter( st) med normal sammansättning Sammanfattning, Ö Näsörarna Kraftiga bestånd av den fintrådiga, och tidigare år sparsamt förekommande, grönalgen Chaetomorpha linum och en i övrigt representativ vegetation med nate och nating och axslinga kännetecknade transekt Ö Näsörarna Kransalgen Chara balthica påträffades Vegetationen visade tecken på övergödning Faunan vid transekt Ö Näsörarna påminde i stort om den vid Eskilstorpsholmarna Få arter och relativt få individer observerades jämfört med undersökningar från 996 Artsammansättningen var normal för områdestypen och den rödlistade köpenhamnsmusslan påträffades vid transekten Foteviken, flora Station Foteviken (FO) undersöktes som en enskild station som representerar Fotvikens inre delar Stationens vegetation med täckningsgrader presenteras i figur Foteviken, FO 9 8 7 6 5 Zostera Ruppia Zanichellia Potamogeton Fintrådigt Fig Täckningsgrad för floran vid station Foteviken (FO) på,8 m djup 6

7 6 5 Foteviken,8 m FO,8 m (n=5) 6 SEMAC,5 m (n=) 996 Antal individer/m 5 5 5 8 6 Fig Individantal för fauna vid station FO (Foteviken) artvis och totalt Observera att skalorna är brutna Vegetationen dominerades kraftigt av nating (Ruppia) med hela 8 % täckning, samt sparsmakat med nate (Potamogeton) Anmärkningsvärt var att fintrådiga alger i stort sett saknades Foteviken, fauna Faunan vid station Foteviken dominerades totalt av tusensnäcka () och borstmasken I övrigt förekom relativt få arter (8 st) Köpenhamnsmussla har ej påträffats här Liksom på övriga stationer, där referensmaterial finns att tillgå, har art- och individantal minskat kraftigt sedan undersökningarna 996 Noterbart är även att kräftdjur saknas i proverna Ett lägre individ- och artantal är som nämnts tidigare delvis en effekt av ett lägre antal delprov (5 replikat jämfört med replikat) Dock kan det lägre individantalet inte helt förklaras med olika antal delprov Stationen ligger dock på en normal nivå jämfört med övriga stationer vid 6 års undersökning Sammanfattning, Foteviken Stationen visade sig, lite oväntat, sakna fintrådiga alger och vegetationen dominerades av nating och av nate Orsaken till att fintrådiga alger i stort sett saknades är oklar, men anmärkningsvärt med tanke på stationens mycket skyddade läge Inga kransalger återfanns vid årets undersökning Faunan uppvisade en normal förekomst av typiska arter, dock avsevärt färre individer jämfört med undersökningar år 996 Inga köpenhamnsmusslor återfanns år 6

Djup, m Djup, m Lilla Hammar, LH Zostera 9 8 7 6 5 5 6 7 Potamogeton 9 8 7 6 5 5 6 7 Ruppia 5 6 7 Fintrådiga alger 5 6 7 9 8 7 6 5 Zanichellia 9 8 7 6 5 5 6 7 Djup Fig Täckningsgrad för floran längs transekt Ö Näsörarna (ÖN) Djup, avstånd längs transekt och täckningsgrad anges för respektive grupp 9 8 7 6 5 Lilla Hammar, flora Transekt Lilla Hammar (LH) sträckte sig över ca 7 m från,8 m till m djuptäckningsgrad av vegetationen presenteras i figur Vegetationen dominerades till en början av nate och nating, men fintrådiga alger dominerade sedan ut till 5 m från startpunkten (,5 m djup) Här observerades relativt rikligt med Zanichellia (särv, - som är relativt lik Ruppia) Nedom,5 m djup förekom fintrådiga alger i moderata mängder och ålgräs (Zostera marina) ökade för att nå ett maximum vid,7 m djup med 6 % täckning Täckningsgraden av ålgräs överensstämde relativt väl med observationer från 995 (8 % och,5 m djup) Kransalger (Chara spp) oberverades inte vid denna transekt Lilla Hammar, fauna Faunan vid transekt Lilla Hammar visade på en typisk artsammansättning med dominans av tusensnäcka, hjärtmussla och borstmasken H diversicolor (fig ) Hela arter påträffades vid LH,5 m djup vilket var högt i jämförelse med övriga stationer vid årets undersökning och ovanligt nog i paritet med 996 års undersökning ( arter) Individantalet var högre vid årets undersökning jämfört emd 996 och på en normal nivå Köpenhamnsmussla påträffades endast i kvalitativa prover på,8 m djup vid årets undersökning

Lilla Hammar,8 m LH,8 m (n=5) 6 SEMAC,5 m (n=) 996 7 6 5 Antal individer/m 8 6 Övrigt 5 Lilla Hammar,5 m LH,5 m (n=5) 6 7 6 5 Antal individer/m 5 5 Fig Individantal för fauna längs transekt LH (Lilla Hammar) artvis och totalt Röd stjärna indikerar att påträffades vid årets undersökning, men ej i de kvantitativa proverna Observera att några av skalorna är brutna Faunan på LH,5 m djup liknade i artsammansättning den grunda stationen, men med betydligt färre individer och färre antal arter (6 st) Köpenhamnsmussla påträffades, men endast i kvalitativa prover Lilla Hammar, sammanfattning Både flora och fauna uppvisade på typiska, och normala förekomster Vegetationen dominerades på de grunda områdena av Ruppia/ Potamogeton, sedan på större djup av fintrådiga alger efterföljt av Zanichellia och slutligen Zostera Faunan visade likaså på normala och typiska förhållanden med dominans av tusensnäcka, hjärtmussla och H diversicolor Kransalger påträffades inte längs transekten, och köpenhamnsmussla påträffades endast i kvalitativa prover

Djup, m Djup, m Ö Höllrevet, HÖ Zostera 9 8 7 6 5 6 8 Ruppia 6 8 Djup Fig 5 Täckningsgrad för floran längs transekt Ö Höllrevet (HÖ) Djup, avstånd längs transekt och täckningsgrad anges för respektive grupp anger att Chara spp påträffats vid givet djup och avstånd på transekten 9 8 7 6 5 Potamogeton 9 Fintrådiga alger 9 8 8 7 7 6 6 5 5 6 8 6 8 Zanichellia 6 8 9 8 7 6 5 Ö Höllrevet, flora Transekten Ö Höllrevet (HÖ) sträckte sig över ca, km från,6 m till m djup (fig ) Täckningsgrad av vegetationen presenteras i figur 5 Transekten dominerades typiskt av nating (Ruppia) på djup ner till dryga metern Dock förekom relativt rikligt med fintrådiga alger här, vilka ökade för att nå sitt maximum vid, m djup Övrig vegetation minskade när de fintrådig algerna ökade i täckning En mindre, men tydlig vegetationstopp hos de högre växterna (Ruppia, Potamogeton och Zostera) syntes vid ca 5 m avstånd från startpunkten (fig 6) Här sluttar bottnen något kraftigare varför lösdrivande fintrådiga alger kanske är mindre benägna att lägga sig här Ålgräs (Zostera) ökade sedan med ökande djup, men de fintrådiga algerna dominerade alltjämt Fig 6 Typiskt vegatationsparti på knappt m djup i Höllviken, med ålgräs, nate och nating (foto Per Olsson) 5

5 Ö Höllrevet,6 m HÖ,6 m (n=5) 6 SEMAC,5 m (n=) 996 5 5 5 Antal individer/m 8 6 5 5 5 9 8 Ö Höllrevet,5 m HÖ,5 m (n=5) 6 7 Antal individer/m 5 8 6 5 Fig 7 Individantal för fauna längs transekt HÖ (Ö Höllrevet) artvis och totalt Röd stjärna indikerar att påträffades vid årets undersökning, men ej i de kvantitativa proverna Observera att skalorna är brutna Ö Höllrevet, fauna Faunan vid transekt Ö Höllrevet visade på typiska förhållanden med dominans av tusensnäcka () och borstmasken H diversicolor A B C Fig 8 Märlkräftan (A), vattengråsuggan (B) och slammärlan (C) är några vanliga arter inom kräftdjursgruppen som påträffas på grunda bottnar i Öresund (foto Fredrik Lundgren) 6

9 arter och ca 5 individer per m påträffades vid station HÖ,6 m vilket är normalt i jämförelse med övriga stationer vid årets inventering, men betydligt färre jämfört med 996 års undersökningar (fig 7) Köpenhamnsmussla påträffades i de kvalitativa proverna men ej i de kvantitativa på,6 m På,5 m djup påträffades 8 arter och ca individer per m, vilket får betraktas högt individantal Dominansen av tusensnäcka var total på detta djup Även här påträffades den rödlistade köpenhamnsmusslan endast i de kvalitativa proverna Ö Höllrevet, sammanfattning Både flora och fauna uppvisade en för området typisk sammansättning Floran var omväxlande med nating, nate och ålgräs och rikligt med fintrådiga alger Faunan dominerades av tusensnäcka och borstmasken H diversicolor Både kransalg (C baltica) och köpenhamnsmussla observerades Ö Haken, flora Transekt Ö Haken (HA) sträckte sig ca 5 m och med från,5 m till, m Täckningsgrad och djup redovisas i figur 9 Det grunda partiet dominerades typiskt av nating (Ruppia) som sedan minskade med ökat djup Nate (Potamogeton) ökade för att nå ett maximum vid ca,5 m djup Nedom detta djup ökade ålgräset (Zostera) och framför allt de fintrådiga algerna som på denna transekt var av ordinär sammansättning (röd- och brunalger) De fintrådiga algerna uppvisade total täckning ute på ca m djup Här bör exponeringsgraden var så låg att algerna kan ligga kvar vid normal väderlek Djup, m Djup, m Ö Haken, HA Zostera 9 8 7 6 5 5 5 5 5 5 Ruppia 5 5 5 5 5 Potamogeton 9 Fintrådiga alger 9 8 8 7 7 6 6 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 Djup Fig 9 Täckningsgrad för floran längs transekt Ö Haken (HA) Djup, avstånd längs transekt och täckningsgrad anges för respektive grupp 9 8 7 6 5 Zanichellia 9 8 7 6 5 5 5 5 5 5 7

Fig Typisk vegatationsparti på cirka m djup i Höllviken, med dominerande vegetation av nating (Ruppia) (foto Per Olsson) Ö Haken, fauna Bottenfaunan på station HA,5 m uppvvisade en typisk artsammansättning med dominans av tusensnäcka och borstmasken H Antal individer/m 9 8 7 6 5 5 Ö Haken,5 m HA,5 m (n=5) 6 Knösen,5 m (n=) Knösen,5 m (n=) 995 8 6 5 Electra crustulenta 5 Ö Haken,5 m HA,5 m (n=5) 6 7 6 5 Antal individer/m 8 6 Fig Individantal för fauna längs transekt HA (Ö Haken) artvis och totalt Röd stjärna indikerar att påträffades vid årets undersökning, men ej i de kvantitativa proverna Observera att skalorna är brutna 8

diversicolor (fig ) Stationen är undersökt tidigare vid två tillfällen 995 och och dessa data stämde väl överens med årets undersökning Detta är faktiskt enda stationen som uppvisade en ökning i individantal, men detta beror till stor del på att metodiken är mer jämförbar vid dessa undersökningar Köpenhamnsmussla återfanns i de kvalitativa proven Vid,5 m djup dominerades faunan av den rörbyggande borstmasken Denna art dominerar ofta på grunda, sandiga bottnar av lite mer exponerad karaktär I övrigt var artsammansättningen och individantal normal för denna typ av botten Sammanfattning Ö Haken Stationen uppvisade normal förekomster av både flora och fauna som övernsstämmer väl med tidigare undersökningar i området Den rödlistade köpenhamnsmusslan återfanns i kvalitativa prover på,5 m djup REFERENSER Länsstyrelsen i Skåne 996 Undersökningar av ålgräs och bottenfauna i det marina reervatet Falsterbohalvöns havsområde Länsstyrelsen i Skåne 999 Kransalger i Skåne Länsstyrelsen i Skåne Undersökning av grund makrofauna och ålgräs inom Falsterbohalvöns marina reservat Öresundskonsortiet 997 Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg Lavtvandsfauna - tilstandsrapport 996 Rapport av SEMAC JV till Öresundskonsortiet Öresundskonsortiet 998 Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg Bentisk vegetation - tilstandsrapport 997 Rapport av SEMAC JV till Öresundskonsortiet Öresundskonsortiet Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg Bentisk vegetation - tilstandsrapport Rapport av SEMAC JV till Öresundskonsortiet 9