disposition vatten som livsmedel internationellt perspektiv nationellt perspektiv den nya toxikologin klassificering
ett glas vatten
Tid: -4.0 mdr år Atmosfär: N 2 Aktivitet: Läckage av metan, ammoniak och vätgas till vattensamlingarna från jordskorpan. Aminosyror bildas från CH 4, NH 3, H 2 O, H 2 och energi Nukleotider bildas från CH 4, NH 3, N 2 och energi Ribos och deoxiribos bildas genom prebiotisk syntes
Livet i havet under kambrium
I Sverige tar vi vanligen vårt dricksvatten (och en del mat) från ytvatten
luft ca 20.000 m 3 vatten ca 100 m 3 mat 50-70 ton
Yangtzefloden, Kina en viktig dricksvattenkälla..
Vindelälvens källflöde bättre?
I Hyderabad (Patancheru), Indien, finns ett stort antal läkemedelstillverkare. Utsläpp från tillverkningen renas hjälpligt i ett gemensamt lokalt avloppsreningsverk. Utsläpp från reningsverk i Hyderabad
Top 11 active pharmaceutical ingredients analysed in effluent samples from PETL, a common effluent treatment plant near Hyderabad, India, serving about 90 bulk drug manufacturers Active ingredient Type of drug Range (µg/l) Ciprofloxacin Antibiotic-fluoroquinolone 28,000 31,000 Losartan Angiotensin II receptor antagonist 2,400 2,500 Cetirizine H1-receptor antagonist 1,300 1,400 Metoprolol 1-adrenoreceptor antagonist 800 950 Enrofloxacin Antibiotic-fluoroquinolone(vet. use) 780 900 Citalopram Serotonin reuptake inhibitor 770 840 Norfloxacin Antibiotic-fluoroquinolone 390 420 Lomefloxacin Antibiotic-fluoroquinolone 150 300 Enoxacin Antibiotic-fluoroquinolone 150 300 Ofloxacin Antibiotic-fluoroquinolone 150 160 Ranitidin H2-receptor antagonist 90 160 (from Larsson el al., 2007)
International studies, conc. in ng/l Substance Country Sewage intake Outlet to recipient Recipient Acetaminophen Italy 92 Germany 17-139 Ibuprophen Italy 85-88 Furosemide Italy 170-242 Atenolol Germany 38-490 Diclofenac UK 1000 Sulfametoxazole Switzerland 249-331 45-108 Ciprofloxacin Italy 17 Erythromycin Italy 9,4 Ranitidin Switzerland 270-367 48-120 Norfloxacin Sweden 4,5 Estradiol Italy 3,1 Salbutamol Italy 2,2-10 Cyclophosphamide Italy 0,7-1,2 Diazepam USA 10
Pharmaceuticals in 139 US streams 1999-2000 (Kolpin et al. 2002) ATC code Substance maximum ng/l average ng/l N02BE01 Acetaminophen 10000 110 M01AE01 Ibuprofen 10000 200 J01EE01 Sulfametoxazole 1900 150 J01FA01 Erythromycin 1700 100 J01AA06 Oxytetracyklin 1200 340 J01EA01 Trimethoprim 710 150 J01MA06 Norfloxacin 120 120 J01AA07 Tetracycline 110 110 C09AA02 Enalapril 46 46 J01MA02 Ciprofloxacin 30 20 R05DA04 Codein 19 12 N06AB03 Fluoxetine 12 12 A02BA02 Ranitidin 10 10 R03AC02 Salbutamol ND ND B01AA03 Warfarin ND ND N06AB05 Paroxetine metabolite ND ND
Sampling position Number of detected pharmaceuticals Perth 14 Singapore 8 Paris 7 Beijing 6 Edinburgh 4 Hamburg, Johannesburg 3 Brussels, Helsingborg, HongKong, Copenhagen, Lyon, Sophia 2 Dubai, Düsseldorf, Hoorn (NL) 1 Manchester, New York, Shipol 0
ATC code Substance sewage intake, ng/l outlet to recipient, ng/l excretion % N02BE01 Acetaminophen 130000 100 0% M01AE01 Ibuprofen 9700 4,4 0% M01AE02 Naproxen 3300 190 6% C03CA01 Furosemide 2400 1500 63% C07AB03 Atenolol 1700 890 52% C03AA03 Hydroclortiazid 1600 1200 75% M01AE03 Ketoprofen 1500 220 15% C07AB02 Metoprolol 910 930 102% R05DA04 Codein 770 70 9% J01AA07 Tetracyklin 570 < 10 C09CA01 Losartan 500 170 34% M01AB05 Diclofenak 460 220 48% J01EE01 Sulfametoxazole 450 160 36% J01MA02 Ciprofloxacin 440 19 4% N05BA04 Oxazepam 420 430 102% G03CA04 Oestriol 420 < 10 J01EA01 Trimetoprim 390 100 26% J01FA01 Erythromycin 290 270 93% A02BA02 Ranitidin 270 120 44% N06AB04 Citalopram 240 190 79% A07EA02 Hydrocortisone 240 < 30 R06AE07 Cetirizine 210 180 86% J01MA06 Norfloxacin 200 < 10 C09AA02 Enalapril 110 < 1
Många läkemedel kommer ut i miljön Avloppsreningsverk Reningsverk saknar specifika processer för att eliminera läkemedelsrester och andra biologiskt aktiva substanser
ng/l 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Läkemedelsutsöndring från Stockholms reningsverk hjärta-kärl rörelseapp mage infektion neuro respiration blod 2004 2005 2006 2007
Läkemedel verkar på cellerna på olika sätt På ytreceptorer (beta-blockare, ex. Seloken) På jonkanaler (lokalbedövning, ex. Xylocain) På enzymer (acetylsalicylsyra, ex. Trombyl) På pumpmekanismer (omeprazol, ex. Losec)
Läkemedelsnivåer i dricksvatten från vattenverken Norsborg, Lovön och Görväln i april 2010 (ng/l) Atenolol >0,5 Carbamazepin 3 Cetirizin >1,0 Tramadol* 4 * narkotikaklassat av LMV
Läkemedel i aborrlever fångad i Stockholmregionen Riddarfjärden Vaxholm Björkskär Citalopram 0.1 µg/kg <0.1 µg/kg <0.1 µg/kg Propoxyfen 0.25 µg/kg 0.16 µg/kg <0.1 µg/kg
vilka effekter? fisk och andra akvatiska organismer kan skadas (försämrad reproduktion, ändrat beteende) vilket kan skapa obalans i känsliga ekosystem bioackumulerande läkemedel eller läkemedelsrester kan nå människor via konsumtion av fisk, skaldjur eller andra akvatiska organismer läkemedelsrester eller metaboliter kan nå människor via dricksvattnet effekterna av livslång exposition för mycket låga doser av läkemedel på receptormekanismer hos människor är okänd, och det finns inga vetenskapliga metoder för att utvärdera eventuell förekomst av sådana effekter
7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 3 4 5 6 289 655 466 565 700 824 086 279 524 720 143 488 976 209 449 698 888 960 081 244 446 264 135 218 202 331 227 845 796 250 758 580 017 094 361 908 363 813 373 234 572 360 112 385 849 837 613 208 205 313 228 121 277 577 890 207 875 246 805 565 018 109 864 1987 2007 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
400 700 7 milj ton per år 1959 1969 1999 1989 1979 2009 2024
toxikologi förr och nu förr Låga doser slår ut känsliga differentierings- och utvecklingsmekanismer Höga doser överskrider kapaciteten för detoxifiering och andra försvarsmekanismer nu Fokus på vuxna individer Omedelbar orsak-verkan Misstänkta ämnen undersöks ett i taget Fokus på traditionella endpoints som mutagenes, carcinogenes och celldöd Perioder av snabb tillväxt och utveckling de mest känsliga för exposition Lång latenstid vanlig, störning under fosterlivet kan ge symtom efter decennier Expositionen multifaktoriell. Kan ge effekter vid mycket lägre koncentrationer än de som erfordras vid exposition för enstaka substanser Många endpoints: immundefekter, neurologiska, kognitiva, beteendemässiga och och reproduktiva störningar, kroniska sjukdomar (efter John Peterson Myers, PhD)
Arvsmassan/ receptet DNA
fokus på barns hälsa
Långsiktigt mål: Skydda dricksvatten från kontamination med syntetiska kemikalier Vägledande princip: Alla patienter skall ha rätt till bästa möjliga läkemedelsbehandling
miljöklassificeringen Den svenska modellen Baseras på risk- och farovärdering Presenteras i tre olika nivåer, riktade till: patienter förskrivare specialister (läkemedelskommittéer o likn)
cykla utan bromsar = riskabelt (relaterat till användning av objektet)
riskvärdering PEC = predicted environmental concentration PEC SURFACEWATER = försåld mängd AI. mängd vatten som AI späds i PNEC = predicted no effect concentration (högsta konc. som inte är giftig för levande organismer) PEC PNEC <1 (bra!) PEC PNEC >1 (dåligt!)
riskstratifiering Användning av läkemedlet har bedömts medföra PEC/PNEC försumbar <0.1 låg 0.1-1 medelhög 1-10 hög >10 risk för miljöpåverkan
farovärdering enligt PBT Persistens Substansen bryts ner i miljön Substansen bryts ned långsamt i miljön Substansen är potentiellt persistent Bioackumulation log P O/W > 3.0 Substansen har inte potential att lagras i vattenlevande organismer Substansen har potential att lagras i vattenlevande organismer Toxicitet Mycket hög (giftig i konc < 1 mg/l) Hög (giftig i konc 1-10 mg/l) Måttlig (giftig i konc 10-100 mg/l) Låg (giftig i konc >100 mg/l)
Farostratifiering enligt SLL Lättnedbrytbar Ej lättnedbrytbar 0 poäng 3 poäng Ej bioackumulerande Bioackumulerande Låg toxicitet Måttlig toxicitet Hög toxicitet Mycket hög toxicitet 0 poäng 3 poäng 0 poäng 1 poäng 2 poäng 3 poäng 3 0 +1 4
Presentation av risk, fara och volym (Stockholmsmodellen) Information om: risk (den svenska klassificeringen) PBT (SLL-systemet) DDD (Apoteket AB)
Ur Anvisningar till Läksaks expertgrupper för upprättande av Kloka Listan 2010 - rekommenderade läkemedel i SLL 7.6 Miljöaspekter Vid val av preparat ska även risken för negativ miljöpåverkan beaktas. Vid jämförbar medicinsk effekt och säkerhet ska det preparat rekommenderas som har fördelaktigaste sammanvägd kostnad och miljöklassificering. Det innebär att vid ringa prisskillnad kan miljöklassificeringen bli avgörande för rekommendationen. Hänsyn ska tas till både miljörisk och miljöfarlighet eftersom bioackumulering och persistens inte ingår i riskbedömningen. När så är möjligt vägs också andra miljöaspekter in som miljöpåverkan i tillverkningsledet, tillgång till startförpackning och miljövänlig förpackning. Substans med måttlig miljöpåverkan förordas framför substans som saknar miljödata. Om expertgruppen förordar miljö- framför kostnadsaspekten ska det framgå vid Läksaks beslutsmöte. Information om miljöklassificering av läkemedel finns i bilaga 2, se även Miljö och läkemedel på Janusinfo.
% marknadsandel 70 60 50 40 30 amlodipin felodipin 20 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 år felodipin amlodipin rekommenderad substans
Vad kan den som förskriver göra? -följa läkemedelskommittens rekommendationer; -börja med startförpackning vid långtidsmedicinering -informera patienten om att lämna tillbaka överbliven medicin till apoteket -lära sig vilka av de egna läkemedlen som är mest miljöbelastande; kan något av dem bytas ut?
Nuvarande miljöklassificeringen Plus: har blivit av har fullföljts vetenskapligt baserad (så långt det går) accepterad av producenter och sjukvårdens parter har ökat intresset för läkemedels miljöeffekter har väckt viss internationell uppmärksamhet
Nuvarande miljöklassificeringen Minus: uppfattas som lite krånglig har fått måttlig spridning i Sverige har fått mycket liten spridning utanför Sverige omfattar inte miljöpåverkan eller CSR vid produktion m.m.
Nuvarande läkemedelssortiment genomgånget en gång 2005-2010 Erfarenheterna under denna period bör tas tillvara Utvecklingen under denna period bör beaktas
Krocktest för läkemedel I vilken utsträckning krockar dagens läkemedel med kraven på en hållbar utveckling i samhället?
Krocktest för bilar NCAP (New Car Assessment Programme) Established in 1997, Euro NCAP is composed of seven European Governments as well as motoring and consumer organisations in every European country. I NCAP bedöms olika aspekter av en bils säkerhet, såsom: Krocksäkerhet för vuxna i fordonet Krocksäkerhet för barn i fordonet Fotgängares säkerhet vid påkörning Aktiv säkerhet (ex.vis fordonsteknologi)
NCAP LIF 2011-01-27 har fått mycket stort genomslag citeras regelbundet i fackpress används av konsumenterna driver på utvecklingen
LIF 2011-01-27 Utvidgad miljöklassificering/hållbarhetsklassificering (krocktest för läkemedel) Tillverkningsprocessen: resursförbrukning och utsläpp Tillverkningsprocessen: CSR (arbetsetiska frågor) Miljörisk: bedömd nationalitetsoberoende med kron. tox. Persistens: bedömd som t 1/2 Bioackumulation: bedömd som BCF
Slut