Rådgivningsprojektet

Relevanta dokument
Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Vad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd

Gödslingsrekommendationer 2017

Sida 1(6)

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Vad är ett vattenråd?

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Tvärvillkor växtnäring

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Gödslingsrekommendationer 2015

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Delredovisning HaV-projekt: Partnerskap för Vatten: Helgeå & Hanöbukten

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare?

Sammanställning regionala projektledare

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder ger snabb utveckling

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Varmt väder har gett ökat upptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Sammanställning rådgivare/handläggare

Gödslingsrekommendationer 2019

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Nu är höstvetet i axgång

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Ekonomi i miljöåtgärder

Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2017

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Att arbeta som rådgivare i Greppa Näringen

Markens mineralisering högre än normalt

Utnyttja restkvävet i marken

Rådgivning för lantbruk och miljö

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Oväntat högt kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Optimal N-giva på våren till höstraps

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Syfte- att bidra till miljömålen

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Sista mätningen för den här säsongen

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Maltkorn och Yara N-Sensor

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

Länsstyrelsens prioriteringar Det bästa för Skånes människor, djur och natur

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra Rune Hallgren LRF

Återrapportering från Länsstyrelsen Gotlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Aktörers åtagande i miljömålens åtgärdsprogram

LBP, LOVA & våtmarks-lona: Lägesrapport. Anna Walient Fiske- och restaureringsenheten

Transkript:

Partnerskap med HaV Miljö- och hälsoskyddsavdelningen ansvarar för 5 projekt - Inventering naturvärden västra Hanöbukten - Ansvarsarter vattenmiljöer - Enskilda avlopp - Rådgivning till lantbrukare - Stallgödselprojekt Rådgivningsprojektet 1

Rådgivningsprojektet bakgrund I Kristianstad drivs sedan Vinneå-projektet uppsökande verksamhet för att hitta markägare som vill anlägga våtmarker med mera. De miljöinspektörer som har tillsyn på lantbruk träffar många markägare och den kontaktytan ville vi ta tillvara. Fånga upp intresse hos markägare. Ger också möjlighet till uppföljning Intresserade inspektörer fanns men inte kunskap Projekt tillsammans med Bromölla och Miljöförbundet i västra Blekinge (3 kommuner) Inriktning i projektet Fokus både på att minska näringsläckaget och att bidra till stärkt biologisk mångfald Rådgivningstillfällen riktade till lantbrukare Dubbla syften dels att identifiera konkreta åtgärder och dels för att öka kompetensen hos inspektörer. Utbildning för inspektörer samverkan med Ekoll Utvärdering och uppföljning 2

Rådgivningen Genomfördes med 1 rådgivare + 1 inspektör Rådgivningen skulle inriktas på: Våtmarker Reglerbar dränering Kantzoner och trädplantering Tvåstegsbreddning och avfasning av åslänt Strukturkalkning Restaurering av vattendrag Genomförda rådgivningar 7 st i Kristianstad 6 i Vesanområdet 1 i Bromölla Stor skillnad i storlek på gårdar och i attityd. 3

Gav rådgivningen någon effekt? Kristianstad Karsholm våtmarker och ev. reglerbar dränering Nokås och LOVA Råbelöf Strukturkalkning, kunde nog blivit hästskovåtmarker om stödformer varit klara Vittskövle fånggrödor mån om dricksvattnet Köpinge/Lyngby och Ovesholm Naturcentrum gick vidare med förprojektering av våtmarker Ytterligare åtgärder är identifierade men har inte följts upp i nuläget. Gav rådgivningen någon effekt? Vesan större behov av att informera i grupp reglerbar dränering intressant för flera markägare några markägare intresserade av att anlägga våtmarker Samtidigt sökte lstn i Blekinge bidrag för att identifiera åtgärder vid Vesankanalen. Miljöinspektören kan bidra till att hitta möjligheter. Bromölla Uppföljning inte gjord ännu. 4

Erfarenheter Inspektörerna kan utgå ifrån Skånska rekogniseringskartan, VISS, GRID höjddata och kolla upp markegenskaper för att kunna se vilka åtgärder som är relevanta Viktigt att ställa öppna frågor vid besöket för att fånga lantbrukarens intresse Positivt att göra det som ett separat besök Viktigt att veta vilka rådgivare som man kan lotsa vidare till och kunna ge besked om bidrag. Mycket beror på inspektörens intresse Intressant att se hur det fungerar framöver när rådgivningen ska integreras i det löpande arbetet. Stallgödselprojektet 5

Stallgödselprojektet Inriktning Vill att stallgödsel ska ses som en resurs och inte ett kvittblivningsproblem Minska kväveläckaget Spridning efter behov Förändra attityd och öka acceptans för att använda stallgödsel bland lantbrukare som inte har egen djurhållning Försök, lokala ambassadörer och information Samverkan viktig 6

Fältdemo 2015 Lars Nilsson, Skättilljunga Stärkelsepotatis (Kuras) Jämfört fosforgödsling från svinflyt och handelsgödsel på en jord med höga P-tal Tre olika nivåer (15-30-45 kg P) Allt annat lika Uppföljning av Fältet Gödslingen Näringsinnehåll med och utan stallgödsel Skörd Frågor vi ställde oss inför demon 2015 Har vi samma P-effekt i stallgödsel som i handelsgödsel? Fosforinnehållet i jorden gjorde större utslag 2015 Mäta upptag i blasten (näringsstatus) Bra kväveleverans över hela säsongen Risk för att för mycket kväve finns kvar i slutet av säsongen med svinflyt, i övrigt inga större skillnader. Jämföra skörden mellan handelsgödsel och stallgödselrutor med samma P-giva - Ingen skillnad fungerar lika bra - Flytgödsel gav bättre stärkelsehalt i potatisen 7

Försök 2016 Demo-försöket inleder serien, men vi ska inte dra några förhastade slutsatser Får vi samma resultat på jordar med höga ph-värden? 2016 regelrätt försök, nollruta, 4 upprepningar. Samma P-givor men på ett fält med högre ph (7,5-8,0) Information till lantbrukare via Grönt Forum och eventuella fältvandringar. 8