UNIVERSITETEN, TILLVÄXTEN OCH NÄTVERKEN

Universiteten, tillväxten och nätverken UNIVERSITETEN, TILLVÄXTEN OCH NÄTVERKEN JON PIERRE V ägen till det kunskapsintensiva samhället går via universiteten. Under senare hälften av 1990-talet har en mycket stor andel av landets kommuner hävdat att nära tillgång till universitet eller högskolor är en förutsättning för att kommunens näringsliv skall kunna utvecklas positivt och hänga med i konkurrensen (se Pierre, 1995). Till viss del kännetecknas kommunernas näringslivsarbete av ett slags följa John-strategi; under 1970-talet sökte i stort sett alla kommuner rekrytera större tillverkningsföretag, under 1980-talet ville kommunerna ha direktlinje till Arlanda, och på 1990-talet var det kunskapsintensiva verksamheter, gärna med IT-anknytning, som gällde (Pierre, 1992). Mycket talar för att 00-talets dominerande näringspolitiska strategi kommer att vara centrerad kring IT, teletjänster, e-handel, forskning och högre utbildning. Medan tillverkningsindustri och goda flygkommunikationer är strategiska mål som, om en mycket stor del kommuner lyckas förverkliga dem, kan få negativa konsekvenser på nationell nivå (eftersom dessa strategier leder till alltför omfattande tillverkningsindustri och överbelastade flygplatser), tycks bilden vad gäller kunskapsintensiva verksamheter vara en annan. Här är teorin att utvecklingen ganska entydigt kommer att gå mot en allt större IT-användning. Dessutom har IT den intressanta fördelen för landets glesbygdskommuner att alla kommuner nu spelar på samma villkor; IT-baserade företag kan lika gärna ligga i Åmål och Gällivare som i Stockholm eller Göteborg. Man skulle t o m kunna säga att glesbygden har ett visst konkurrensövertag framför storstadsregionerna i dessa avseenden, eftersom man kan erbjuda bättre ekonomiska villkor för företagsetablering och levnadsomkostnader. IT antas alltså eliminera storstadsregionenas konkurrensövertag (Pierre, 1998). IT-utveckling som näringspolitisk strategi har en nära knytning till universitet och högskola. En sådan teknologi skapar möjligheter för att kommunen eller regionen skall kunna knyta högre utbildningsinstitutioner till sig och också kunna bli aktuell som lokalisering för grundforskning och tillämpad naturvetenskaplig forskning. Det finns förvisso många kommuner som vill utveckla lokala IT-baserade företag utan att för den skull komma ifråga som universitetsorter, men vad gäller teknologiutveckling och dess kommersiella applikationer finns det en koppling mellan IT, högre utbildning och forskning. Den snabba geografiska spridningen av universitet och högskolor under det senaste decenniet har till viss del motiverats med hänsyn till dessa institutioners 189

Jon Pierre betydelse för tillväxt och regional utveckling. Forskningspolitiken har lett till att universitet och högskolor vuxit fram i en lång rad städer som tidigare saknade högre utbildning. I Västra Götalandsregionen och dess närhet har vi idag universitet eller högskolor i Göteborg, Borås, Trollhättan-Uddevalla, Skövde, Halmstad och Karlstad. Kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och nära tillgång till kunskapscentra som universitet och högskola verkar idag de allra flesta akademiska iakttagare och praktiker ta för given. Litteraturen kring ekonomisk tillväxt ägnar mycket uppmärksamhet åt universitetens roll för att stimulera tillväxt. Sanningen är emellertid att vi vet ganska lite om vilken betydelse universitet och högskolor har för en kommuns eller en regions ekonomiska tillväxt. Det finns ett par samband som förefaller ganska klara. Näringslivet har ett behov av välutbildad, ofta specialutbildad, arbetskraft, och sådan kan bara tillhandahållas av högre utbildningsinstitutioner. Vi vet också att avancerad forskning såväl grundforskning som tillämpad forskning på det naturvetenskapliga området har betydelse för den lokala och regionala kunskapsintensiva industrins utveckling. Samarbetet mellan Chalmers och Volvo är ett exempel på betydelsen av forskning för industriell utveckling. I Lund har ett mångårigt samarbete i det så kallade Ideonprojektet mellan Tekniska Högskolan och det lokala näringslivet haft stor betydelse för utvecklandet av nya koncept och prototyper. I många kommuner finns idag olika typer av industriella utvecklingscenter (IUC) som bl a syftar till att slå en bro mellan teknisk-naturvetenskaplig forksning och näringslivet. Om forskarna tycker att universiteten har en roll i den ekonomiska utvecklingen, så är praktikerna på området än mer övertygade om att högre utbildning och forskning har en självklar betydelse för den ekonomiska tillväxten. För kommunernas näringslivschefer under 1990-talet har kontakter med universitet och högskolor och framför allt, föreställningen att försöka få en högskola till kommunen eller regionen blivit ett centralt inslag i näringslivsstrategin. Här har en snabb omsvängning i perspektiven ägt rum. I Kommunförbundets enkätserie om kommunernas näringspolitik har en fråga funnits med vari näringslivscheferna ombeds gradera betydelsen av olika verksamheter på en skala från 1 till 5. I 1991 års undersökning fick högskoleutbildning ett mycket lågt betyg; tre år senare ansågs sådan utbildning (men också forskning och utveckling) vara bland de viktigaste verksamheterna för att skapa tillväxt i den lokala ekonomin (Pierre 1995:19-21). Kopplingen mellan naturvetenskaplig och teknisk forskning å ena sidan och näringslivsutvecklingen å den andra kan på goda grunder antas vara ganska stark. Men vad kan sägas om andra högskoleutbildningars betydelse för den lokala och regionala ekonomiska utvecklingen? Vilken betydelse har utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen för tillväxten? Detta samband är svårare att bevisa, vilket inte betyder att det inte existerar. Låt oss ta Bibliotekshögskolan i Borås som ett exempel. Biblioteksutbildningen kan inte sägas ha någon potentiell kommersiell tillämpning; vi skall inte förvänta 190

Universiteten, tillväxten och nätverken oss att särskilt många privata företag söker strategisk samverkan med denna utbildningsinstitution för att utveckla nya produktidéer. Att bedöma betydelsen av utbildningen vid Bibliotekshögskolan är också komplicerad. Skolan attraherar studenter från hela landet, men vi ser naturligtvis ingen tendens till att bibliotekarierna i landet skulle tala med Boråsdialekt i större omfattning än den statistiskt förväntande. Och antalet bibliotek, och därmed bibliotekarietjänster, i Boråstrakten skiljer sig inte från motsvarande siffror för andra städer av motsvarande storlek. Om Bibliotekshögskolan inte genererar några lokala arbetstillfällen utöver skolans egen personal, och om studenterna lämnar Borås efter avslutad utbildning, vilken effekt kan då denna högre utbildning sägas ha på den lokala ekonomin? Om vi till denna bild lägger iakttagelsen att Bibliotekshögskolans studenter sannolikt inte besitter någon extraordinär köpkraft CSN torde lägga hinder i vägen för det så reses ytterligare tvivel mot tesen att universitet och högskolor generellt sett har stor betydelse för lokal och regional ekonomisk utveckling. Detta är förstås en lätt karikerad bild av universitetens roll i den ekonomiska tillväxtprocessen. Kopplingarna mellan universitet och högskolor och kommunerna avser inte bara den direkta, tillämpade länken mellan naturvetenskapliga forskningsinstitutioner och näringslvet. Det finns flera andra, mer indirekta orsaker till att kommunerna har gjort tillgång till högskolor till en sådan hög prioritet. En viktig anledning är att man vill kunna bereda kommunens ungdomar möjlighet till högre utbildning i eller nära kommunen. Har studenten en gång flyttat från kommunen för att studera vidare är det inte sannolikt att de kommer tillbaka, och kvar står kommunen med ökande kostnader inom äldreomsorgen och vikande skatteunderlag. Om man däremot kan erbjuda högre utbildning, gärna med en snäv, specialiserad inriktning, skapas möjligheten att de som studerar där väljer att stanna kvar i kommunen efter avslutad utbildning. En annan förklaring till att kommunerna ser tillgång till högre utbildning som så betydelsefull är att det lokala näringslivet ofta efterfrågar skräddarsydda gymnasiala eller postgymnasiala utbildningar. Det är oerhört betydelsefullt att den lokala industrin kan säkerställa att deras behov av specialutbildad arbetskraft blir tillgodosett. Slutligen är kommuner och regioner intresserade av att utveckla nära kontakter med högre utbildning och forskning eftersom högskolorna, direkt och indirekt, erbjuder arbetstillfällen. Göteborgs Universitet har nästan 6 000 anställda, och de 36 000 studenterna innebär ett tillskott i den lokala och regionala ekonomin. Dessutom efterfrågar universitetet tjänster från företagen i regionen. Det finns med andra ord ett antal indirekta spin-offs från universitet och högskolor som sammantagna skapar en positiv bild av sådana institutioner bland kommunernas näringslivschefer. Regionens medborgare kan således ha många olika relationer till universitetet eller högskolan; vi kan vara anställda, studenter, leverantörer av varor eller tjäns- 191

Jon Pierre ter, ha anhöriga som arbetar eller studerar där, o s v. Hur stora är dessa nätverk som kan sägas uppstå kring högskolorna, och vilken roll kan de antas spela för en kommuns eller en regions ekonomiska utveckling? Den senare frågan sträcker långt bortom det här aktuella formatet, men den förra frågan om högskolenätverkens omfattning kan vi diskutera närmare. I Väst-SOM 1999 ingick en fråga om de svarandes förhållande til olika högskolor i Västra Götaland. I frågan gjordes en uppdelning mellan många olika typer av relationer till högskolan (anställd, studerande, tidigare studerande, har anhörig som studerat, har yrkesmässiga kontakter, etc). Tabell 1 redovisar svaret på den frågan. Tabell 1 Västra Götalands medborgares kontakter med regionens universitet och högskolor (procent) Delregioner Gbg reg Sjuhärad Ö. Skarab. V. Skarab. Fyrstad Dalsland N. Bohusl. Chalmers 31 15 10 13 21 6 13 Göteborgs Univ. 36 16 11 14 21 13 13 Högsk, i Borås 8 28 3 4 5 2 2 Högsk. i Skövde 4 2 26 17 2 1 4 Trollhättan-U. 5 3 2 7 27 10 4 Annan högskola 18 11 16 19 18 17 13 N 1628-1828 361-399 337-359 206-221 304-349 92-96 80-87 Kommentar: Kolumnprocent. Eftersom de svarande kan uppge olika typer av kontakter med olika universitet och högskolor summerar vissa kolumner till mer än 100 procent. I tabell 1 har vi slagit ihop de olika svarsalternativen för att få en mer allmän bild av högskolornas förankring i regionens nätverk. Tabellen visar att högskolorna är starkt lokalt förankrade. I Göteborgsregionen dominerar således kontakterna med Chalmers och Göteborgs Universitet, i sjuhäradsbygden är Högskolan i Borås den utbildningsinstitution man har mest kontakter med, i Skaraborg är det Högskolan i Skövde och i fyrstadsregionen är det Högskolan i Trollhättan-Uddevalla. Kontakterna med Chalmers och Göteborgs Universitet minskar ju längre avstånd man har till Göteborg. Den höga noteringen för kontakter med annan högskola i Dalsland torde avse Högskolan i Karlstad. Data kan således sägas ge stöd åt teorin att lokala och regionala högskolor har betydelse för de regionala nätverken. För att parafrera det gamla uttrycket all business is local, så skulle man kunna säga att all higher education is local. Avstånden från också de delregioner som ligger längst från Göteborg är inte så stora att de borde avskräcka studenter och privata företag att utveckla kontakter med Chalmers och Göteborgs Universitet och sådana kontakter finns förvisso men kontakterna är överlag påtagligt starkare med delregionens högskolor. 192

Universiteten, tillväxten och nätverken Präglar denna lokala förankring också de studerandes val av studieort? Tabell 2 redovisar data kring denna frågeställning. Tabell 2 Studerande i Västra Götaland. Andel svarande som studerar eller har studerat vid olika högskolor i regionen (procent) Delregioner Gbg reg Sjuhärad Ö. Skarab. V. Skarab. Fyrstad Dalsland N. Bohusl. Chalmers 7 0 0 0 0 0 0 Göteborgs Univ. 18 6 4 5 8 3 9 Högsk, i Borås 2 11 0 0 0 0 0 Högsk i Skövde 1 0 6 6 1 0 1 Trollhättan-U. 1 1 0 1 8 2 1 Annan högskola 9 4 6 10 8 8 6 Ej angivit högsk. 62 78 84 78 75 87 83 Summa procent 100 100 100 100 100 100 100 N 1628-1828 361-399 337-359 206-221 304-349 92-96 80-87 Kontaktformen studerat vid högskolan ingick också i underlaget för Tabell 1; i Tabell 2 redovisas dessa svar separat. Mönstret från Tabell 1 upprepas vad gäller vilken högskola de svarande valt. I Göteborgsregionen dominerar universitetet och Chalmers som studieplats; i sjuhärad är Högskolan i Borås det främsta valet; i Skaraborg föredrar man att studera vid Högskolan i Skövde, och i Fyrstadsregionen är det jämnt mellan Göteborgs Universitet och Högskolan i Trollhättan-Uddevalla. Det finns emellertid en tendens att ju mindre den region man är, desto mer sannolikt tycks det vara att man söker sig utanför regionen när man väljer studieort. I samtliga delregioner är också val av studieort utanför regionen inte ovanligt. Mönstret i Tabell 2 blir desto intressantare om man betänker att alla regionala högskolor ännu inte har undervisning i alla akademiska ämnen, och att flertalet av dem (ännu?) inte har någon forskarutbildning. En möjlig tolkning av mönstret i Tabell 2 är att den studerande först väljer studieort i princip så nära hemma som möjligt och därefter väljer studieämne utifrån vad den lokala eller regionala högskolan har att erbjuda. Diskussion Bilden av högskolornas påtagligt lokala förankring ter sig intressant i ett internationellt jämförande perspektiv. I Storbritannien söker sig universitetsstudenterna gärna iväg från hemorten för att studera. I USA är detta mönster den etablerade normen; efter avslutad high school flyttar man hemifrån och väljer bland univer- 193

Jon Pierre sitet i hela landet. I Sverige är tidpunkten för att flytta hemifrån påtagligt förhandlingsbar; att bo kvar hemma medan man studerar vid en högskola kan vara ett sätt att hålla nere kostnaderna för en universitetsexamen. Det svenska mönstret bidrar till att göra högskolorna till betydelsefulla aktörer i kommunen och regionen, inte minst eftersom den lokala förankringen vad gäller allmänna kontakter och studieortsval förstärker högskolans kontakter med företag, myndigheter och organisationer i dessa lokala och regionala omgivning. Vilken effekt detta kan antas ha på tillväxten i den lokala och regionala ekonomin är en komplicerad frågeställning som det här presenterade materialet inte tillåter oss gå till botten med. Däremot ger materialet stöd för antagandet att de regionala och lokala högskolorna har en stark förankring i sin närmiljö. En sådan förankring kan i varje fall inte sägas utgöra ett hinder för att högskolan skall bidra till att stärka kommunens och regionens ekonomi. Referenser Pierre, J. (1992), Kommunerna, näringslivet och näringspolitiken: Sveriges lokala politiska ekonomier (Stockholm: SNS Förlag). Pierre, J. (1995), Kommunal näringspolitik under strukturomvandlingen: Kommunförbundets enkätundersökning 1994 (Stockholm: Svenska Kommunförbundet). Pierre, J. (1998), Information Technology, Local Government and the State: The Diffusion of New Technologies in Sweden, i N. Walzer and B. D. Jacobs (eds), Public-Private Partnerships for Local Economic Development (Westport, CT and London: Praeger), 121-38. 194