Tema 1 Hörsel Vid sjukdomen otoscleros får man en patologisk bentillväxt i mellanörat som så småningom leder till att det hörselben som sitter i ovala fönstret fastnar mot omgivningen och inte kan röra sig normalt. Detta gör förstås att de ljudsignaler som leds via trumhinnan och hörselbenen inte fortplantas som de ska in till innerörat, med hörselnedsättning som följd. Otoscleros har ärftliga komponenter och är vanligare hos kvinnor än hos män. Om hörselnedsättningen blir stor kan en operation där hörselbenet i fråga ersätts med en protes (se bild) bli aktuell. Tema 1 Del A (5p) Vilket är det latinska namnet på det hörselben som ersätts med en protes vid en otosclerosoperation? SVAR: Stapes Vilket är det latinska namnet på det hörselben som fäster emot trumhinnan? SVAR: Malleus Rörelserna hos båda dessa hörselben påverkas av två små muskler som fäster mot respektive ben. Vilka är de latinska namnen på dessa båda muskler? SVAR: M. stapedius och m. tensor tympani Ovala fönstret och runda fönstret är båda belägna intill en rundad utbuktning på mellanörats mediala vägg. Vad kallas denna utbuktning och vad är det som ger upphov till utbuktningen? SVAR: Promontorium, som cochlea (snäckans basalvindling) ger upphov till. En operation i mellanörat kan i olyckliga fall leda till att en nervgren som löper längs med den övre kanten av trumhinnans insida blir skadad. Vilka funktioner bortfaller vid en komplett skada på denna nervgren? SVAR: Den parasympatiska innervationen av glandula submandibularis och glandula sublingualis, vilket ger bortfall av sekretionen från dessa körtlar, samt smaken på de främre delarna av tungan.
Tema 1 - Del B. (5p) Klargör med figur hur cochlean och det cortiska organet ser ut i mikroskopet. Ange detaljerat olika strukturer. Vilka olika rum kan urskiljas? Vilka olika celler finns i det cortiska organet? Svar:
Tema 1 - Del C. (5p) Beskriv med text och bild hur vi kan uppfatta ljud. Vad sker från det att en ljudvåg når örat tills vi registrerar ljudet som t.ex. tal eller sång. Inkludera relevanta strukturer i ditt svar och relatera dessa till den funktion du beskriver. Svar: Fig. 17-30, 17-31, 17-32 med tillhörande text sid 585 ff. Martini Ed. 9.
Tema 2 Respiration Luftvägarna är de delar av andningsorganen genom vilka luft flödar för att komma från den yttre miljön (atmosfären) till alveolerna i lungorna där gasutbytet sker. Andningen är det som styr hur luft flödar in och ut ur luftvägar och lungor, och är avgörande för att kroppen skall kunna avge koldioxid, reglera ph-balans samt att ta upp syre. Tema 2 Del A (5p) Beskriv hur nässkiljeväggen är uppbyggd, gärna med hjälp av en enkel skiss. Ange de latinska namnen på ingående delar. SVAR: Beskriv var i näshålan de olika bihålorna tömmer sig. SVAR: Sinus frontalis, sinus maxillaris och den främre gruppen av cellulae (sinus) ethmoidalis tömmer sig i meatus nasi media. Den mellersta och bakre gruppen av cellulae ethmoidalis tömmer sig i meatus nasi superior. Sinus sphenoidalis tömmer sig vid recessus sphenoethmoidalis. Slemhinnan i näshålan försörjs med arteriellt blod genom fr.a. tre större artärgrenar. Ange de latinska namnen på dessa tre artärgrenar samt de latinska namnen på de större artärer varifrån respektive artärgren kommer. SVAR: A. sphenopalatina från a. maxillaris; A. ethmoidalis anterior och a. ethmoidalis posterior från a. ophthalmica.
Tema 2 Del B (5p) Klargör med text och/eller figur hur epitelet ser ut i de olika delarna av luftvägarna. Ange vidare hur det i de angivna delarna förhåller sig med förekomst av brosk, körtlar, sekretoriska celler och specialiserade ytstrukturer på epitelcellerna. Svar: Epitel Brosk Körtlar/Bägarceller Kinocilier Näshålan Flerradigt/luktepitel Ja Ja Ja Larynx Flerradigt Ja Ja Ja Trachea Flerradigt Ja Ja Ja Huvudbronk Flerradigt Ja Ja Ja Lobär bronk Flerradigt Ja Ja Ja Segmentbronk Flerradigt Ja Ja Ja Bronkiol Flerradigt - enkelt cyl. Nej Ja Ja Terminal bronkiol Enkelt cyl. - kubiskt Nej Nej Ja Respiratorisk bronkiol Enkelt kubiskt Nej Nej Delvis Alveol Enkelt skiv/platt Nej Nej Nej
Tema 2 Del C (5p) Beskriv hur andningen regleras. Inkludera i svaret hur detta sker viljemässigt och utan vårt medvetande. Inkludera beskrivningar av involverade fysiologiska reglermekanismerna och namnge relevanta strukturer i ditt svar. Ge minst två exempel på andningsstimulerande faktorer utöver viljemässig styrning. Svar: Fig. 23-26, s. 850-851, Martini Ed 9.
Tema 3 Smärta Smärta är en viktig och vanlig anledning till att människor söker sjukvård, inte minst tandvård. Smärta orsakar mycket personligt lidande och kostar samhället mycket pengar. Det är alltså mycket viktigt att ha goda kunskaper om smärtsystemet i det kliniska arbetet. Tema 3 - Del A (5p) Beskriv i detalj de neuroanatomiska bansystem som smärtsignaler löper i från underkäkens tänder till thalamus. Ange namn på och var det ev. finns synaptiska omkopplingsstationer, ev. överkorsning av medellinjen, och vilken del av thalamus som engageras. (5p) Svar: Neuranatomiska vägar: N. Alveolaris inf, via ggl. V, Radix n. V, in i hjärnstammen vid pons, viker av caudalt, synaptisk överkoppling i Nucl. Tractus spinalis n. V på olika nivåer i nucl. Oralis, nucl. Interpolaris och nucl. Caudalis, korsning över medellinjen till tractus spino(trigemino)-thalamicus till thalamus VPM.
Tema 3 - Del B (5p) Vilka två huvudtyper av primärafferenter leder smärtimpulser. Vad kännetecknar de två typerna? Ange en transmittor som frisätts i dessa primärafferenters synapser. Rita en enkel skiss av en kemisk synaps och ange dess huvudkomponenter. Svar: A-delta-fibrer myeliniserade tunna ledningshastighet 5-30 m/s förmedlar den omedelbara skarpa och väl lokaliserade smärtupplevelsen. C-fibrer - omyeliniserade mycket tunna ledningshastighet 0.5-2 m/s förmedlar dov, diffus och mer långvarig smärtupplevelse. Glutamat, Substans P (ATP och CGRP kan även godtas) Se Martini bild 12-17
Tema 3 - Del C (5p) Särskilt vid kroniska smärttillstånd kan ofta flera komponenter urskiljas i smärtupplevelsen. Förklara innebörden av nedanstående två komponenter och ange vilka områden av storhjärnebarken som medierar respektive komponent. Sensorisk diskriminativ komponent Affektiv komponent Förklara även innebörden av begreppet Refererad smärta. Svar: Sensorisk diskriminativ komponent: Själva registreringen av smärtans lokalisation, intensitet och kvalitet förmedlas av primärsensoriska kortex (S1 och S2) Affektiv komponent: Den känslomässiga upplevelsen av smärtan (ofta ett större kliniskt problem än den sensoriska komponenten) förmedlas av bl a främre cingularcortex ( anterior cingulate cortex, ACC ), prefrontal cortex och insula-området av cortex. Refererad smärta - t ex utstrålning i vänster arm vid hjärtinfarkt p g a konvergens av primärafferenter från olika regioner till samma projektionsneuron (dorsalhornsneuron eller neuron i den spinala trigeminuskärnan, Nucleus Ca
Tema 4 Digestion - Ventrikeln Magsår, ulcus ventriculi, är en vanlig åkomma som kan ge upphov till magsmärtor och blödningar. Magsår uppstår då skadliga faktorer i magsäcken övertrumfar de skyddande. De vanligaste orsakerna är infektion med bakterien Helicobacter Pylori och efter intag av smärtstillande läkemedel av typen NSAID. Tema 4 Del A (5p) Mellan levern och magsäcken samt den första delen av duodenum löper en duplikatur av bukhinnan benämnd omentum minus. Vilket är det latinska namnet på den del av magsäcken där omentum minus fäster in? SVAR: Curvatura minor Den del av omentum minus som löper mellan levern och duodenum har ett särskilt namn. Vilket är det latinska namnet på denna struktur och vilka är de latinska namnen på de tre kärl/gångar löper igenom strukturen? SVAR: Lig. hepatoduodenale, i vilken a. hepatica propria, v. portae hepatis och ductus choledochus löper. Vad heter den nerv som försörjer magsäcken med preganglionära parasympatiska nervfibrer, och hur långt utefter magtarmkanalen svarar denna nerv för den parasympatiska innervationen? SVAR: N. vagus, som innerverar tarmen fram till ungefär den vänstra colonflexuren. Den arteriella blodförsörjningen av magsäcken och flera andra organ i den övre delen av bukhålan kommer från en av de större grenarna från aorta. Vilket är det latinska namnet på denna aortagren? SVAR: Truncus coeliacus. På aorta, i anslutning till avgången av kärlet i frågan ovan, ligger en ansamling av nervceller. Vad är detta för typ av nervceller och hur löper dessa nervcellers axoner till sina målorgan? SVAR: Postganglionära sympatiska neuron, vars axoner följer artärerna (i detta fall grenarna från truncus coeliacus) till sina målorgan.
Tema 4 Del B (5p) Klargör med text och figur magsäckens mikroskopiska anatomi (histologi). Svaret skall klargöra slemhinnans utseende och karakteristika, magsäcken väggstruktur, magsäckens olika körtlar samt sekretoriska celltyper och deras respektive sekretionsprodukter. Svar: Epitelet ut i magsäcken: Enkelt cylindriskt epitel (med mucigengranula för att skydda ventrikelslemhinnan). Väggen i magsäcken består av: 1. Tunica mucosa (lamina epithelialis, lamina propria, lamina muscularis mucosae); 2. Tela submucosa; 3. Tunica muscularis externa; 4. Tunica serosa. Körtlar i magsäcken: 1. Pyloruskörtlar. 2. Cardiakörtlar. 3. Funduskörtlar. Sekretoriska celltyper och deras respektive sekretionsprodukter: 1. Huvudceller pepsinogen; 2. Parietalceller IF (= intrinsic factor) + HCl; 3, Mukösa halsceller slem; 4. Endokrina celler hormoner (t.ex. ghrelin, gastrin, bombesin).
Tema 4 Del C (5p) Beskriv magsaftens innehåll och hur sekretionen av magsaft regleras. Vad har respektive sekretionsprodukt för betydelse och funktion. Svar: s. 881-882, Fig. 24-25 och 24-27, Tabell 24-1, Martini Ed. 9.
Tema 5 Menstruationscykeln Menstruationscykeln (av latinets mensis som betyder "månatlig") är tidsintervallet mellan två menstruationsblödningar räknat från första dagen av en menstruation till första dagen av den nästkommande. Menstruationscykeln är en serie återkommande fysiologiska förändringar i kvinnans kropp, som har med förutsättningarna för att få barn och styrs av olika hormoner. Mellan pubertet och övergångsåldern går kvinnor igenom ungefär en menstruationscykel per månad. Tema 5 - Del A. (5p) I bilden nedan av uterus är tre olika delar (delar, inte lager eller skikt) av organet utpekade. Ange de latinska namnen på de utpekade delarna. Uterusväggen kan delas in i tre lager, av vilka de två inre kan ses i bilden ovan. Vilka är de latinska namnen på dessa tre lager? Ange namnen i rätt ordning från utsida till insida. SVAR: Perimetrium, myometrium och endometrium. Uterusväggens yttre lager är en fortsättning ner i bäckenet av en struktur som främst återfinns i buken. Vilket är det latinska namnet på denna struktur? SVAR: Peritoneum Blodförsörjningen av kvinnans inre genitalia sker huvudsakligen via grenar från en artär som även försörjer flera andra organ i bäckenet. Vilket är det latinska namnet på denna artär och från vilken större artär kommer den? SVAR: A. iliaca interna, som kommer från a. iliaca communis. Den andra artären som bildas när den större artären i frågan ovan delar sig, byter namn i samband med dess passage bakom inguinalligamentet. Vilket är det latinska namnet på artären efter passagen bakom inguinalligamentet? SVAR: A. femoralis
Tema 5 Del B (5p) Klargör med figur och text den histologiska strukturen i ovariet och uterusslemhinnan samt hur den förändras under menstruationscykeln. Svar: Ovariet: Uterus: 1. Proliferationsfas: under inflytande av östrogen prolifererar endotel-, bindvävs- och epitelceller i stratum basale (lager som finns kvar efter menstruation och utgör källa för regeneration av stratum functionale). Mitoser ses. Epitelcellerna migrerar, täcker den eroderade endometrieytan och bildar nya körtlar. Bindvävsceller producerar kollagen och grundsubstans. Spiralartärer ökar i längd, men är endast sparsamt spiralvridna och når inte till den övre tredjedelen av endometriet. Vid slutet av denna fas är endometriet ca. 3 mm tjockt. Körtlarna har ett litet lumen (smala körtelrör) och är relativt raka. Epitelcellerna har glykogeninlagringar. 2. Sekretionsfas: under inflytande av progesteron ses dramatiska förändringar i stratum functionale (tjock lager i endometriet som stöts av i samband med menstruation). Endometriet blir ödematöst och når en tjocklek på 5-6 mm. Körtlarna förstoras och ser ut som korkskruvar. Körtlarna producerar ett muköst sekret som är ríkt på glykogen. Mitoser ses mer sällan. Epitelcellerna hypertrofierar. Spiralartärerna
ökar i längd och blir mer spiralvridna och kan ses nästan vid endometrieytan. Celler i stromat omvandlas till deciduaceller. 3. Menstruationsfas: denna fas är resultatet av minskade nivåer av progesteron och östrogen från ovariet. De minskade hormonnivåerna förändrar blodtillförseln till stratum functionale, som drabbas av ischemi. Körtlarna slutar att utsöndra och endometriet minskar i höjd. Upprepade kontraktioner i artärerna förstör ytepitelet och leder till att kärlen rupturerar. Blodflödet stryps till stratum functionale, men inte till stratum basale. Blod, uterusvätska, bindvävs- och epitelceller från stratum functionale stöts av och når vagina. Rester av kärl och körtelrör exponeras. Deskvamationen pågår tills endast stratum basale finns kvar. Medelblodförlusten beräknas till 35-50 ml.
Tema 5 Del C (5p) Menstruationscykeln indelas i olika faser. Namnge dessa och beskriv med ord och en schematisk bild vad som sker under dessa faser över tid. Det cykliska förloppet involverar flera hormoner. Namnge dessa samt beskriv deras funktion och inverkan under menstruationscykeln. Svar: Fig. 28-25 (se även tillhörande text för beskrivning), Tabell 28-1, Martini Ed. 9.
Tema 6 Brosk och ben Brosk kan betraktas som en specialform av bindväv som utvecklats i riktning mot större viktbärande förmåga. Hos fiskar som hajar och rockor utgörs hela skelettet av brosk. Hos människan anläggs större delen av skelettet som en broskmodell, men broskvävnaden ersätts efterhand av ben. Tema 6 - Del A. (5p) Hos en vuxen person finns en stor andel av kroppens brosk i lederna. Brosk finns förstås även i käkleden, även om brosket där skiljer sig en del från i majoriteten av kroppens synovialleder. Beskriv käkledens olika broskkomponenter. SVAR: Ledbrosk dels på caput mandibulae och dels i fossa mandibularis, ledbrosk som för ovanlighetens skull är fibröst brosk. Dessutom finns en discus articularis som delar leden i ett övre och ett undre avsnitt. Även disken består av fibröst brosk. Käkledens rörelser åstadkoms framför allt via de så kallade tuggmusklerna. Ange de latinska namnen på de olika tuggmusklerna samt vilka rörelser respektive muskel medverkar i. SVAR: M. temporalis, stänger munnen + retraktion; M. masseter, stänger munnen + protraktion; M. pterygoideus medialis, stänger munnen + malningsrörelser; M. pterygoideus lateralis, medverkar vid öppning av munnen + protraktion. Alla tuggmuskler innerveras av grenar från en särskild kranialnerv. Beskriv kortfattat hur de nervfibrer som innerverar tuggmusklerna tar sig från hjärnstammens yta ner till fossa infratemporalis. Ditt svar ska inkludera de latinska namnen på i sammanhanget relevanta strukturer. SVAR: Nervfibrerna som innerverar tuggmusklerna går som följer: Först i n. trigeminus, därefter igenom ganglion trigeminale, därefter i n. mandibularis som passerar igenom foramen ovale, och avgår sedan i fossa infratemporalis som olika muskelgrenar från n. mandibularis.
Tema 6 - Del B. (5p) Klargör hur femur bildas och hur benet tillväxer under fosterstadiet och fram till pubertet. Redogörelsen skall bland annat innehålla en figur med klargörande av celltyper, händelser och karakteristika i de olika zonerna i epifysplattan. Svar: Längdtillväxten i långa rörben sker med en broskmodell som utgångspunkt och kallas därför för endokondral eller broskpreformerad. Rörbenet anläggs hos fostret som broskmodeller av hyalint brosk. Brosket i centrum (diafysen) förkalkas i centrum av anlaget och börjar falla sönder (primärt ossifikationscentrum). Samtidigt tränger det in en kärlrik mesenkymvävnad som bryter ner det förkalkade brosket och ersätter det med ben. Den inträngande mesenkymvävnaden består av en kärltapp omgiven av odifferentierade mesenkymceller. I mesenkymvävnaden finns hematopoetiska stamceller som kan differentieras till monocyter, som när de vandrar ut från kärl omvandlas till makrofager. Makrofagerna kan genom cellfusion bild kondroklaster som bryter ned förkalkad broskmatrix. Mesenkymceller kan differentieras till osteoprogenitorceller som vidare kan differentieras till osteoblaster, som bildar ben. Dessutom kommer blodbildande celler att bildas som utgör benmärgen. Ett sekundär ossifikationscentrom bildas distalt om epifysplattan. I epifysplattan där längdtillväxten sker kan fem zoner identifieras: 1. Vilozon med kondroblaster i isogena grupper, 2. Proliferationszon med kondrocyter i myntrullar som genomgår mitoser, 3. Hypertrofizon där kondrocyterna ökar i storlek pga. av otillräcklig näringstillförsel, 4. Förkalkningszon, och 5. Förbeningszon. Osteoid deponeras av osteoblaster på det förkalkade brosket (förkalkade benspiculae). Osteoiden förkalkas och blir ben. Fagocyterande osteoklaster bidrar till modulering av benet.
Tema 6 Del C (5p) Benbildning är beroende av flera hormoner. Vilka är dessa? Var produceras de och hur reglerar de benbildningen? De aktuella hormonerna har även effekter på andra målorgan än ben. Vilka är dessa och vad reglerar hormonerna där? Svar: Fig. 18-13, s. 615 med tillhörande text s. 613-615 samt tabell 18-4, Martini Ed. 9. Se även s. 187-189, inkl. Fig. 6-16, Martini Ed. 9.