Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 2 2010 VEM ville VAD? Utbyggnad av vindkraft Checklista och handbok för väghållare Gustavsström Liten förening tvingades bära rostande bro Bättre bredband i hela Sverige Lösningar som får leverantörer att investera Låt grodan hoppa. Låt fisken leka Anlägg vägtrummor rätt. 1 Bulletinen Nr 2 2010
Det som göms i snö Nu verkar det som det mesta av snön smält bort. Vårsolen gjuter nytt hopp i kroppen och tinar upp våra stelfrusna leder. Robban Broberg sjöng på sitt speciella vis att Det som göms i snö kommer fram i tö. Och den här våren är inget undantag från den regeln. Vårarna har genom årtusendena blivit ganska bra på sin grej. I år har solen dessutom tinat fram ett valår. Inför valet 2006 ställde Riksförbundet ett antal frågor till de olika riksdagspartierna. Vi gör en tillbakablick på vad de svarade då, och de har också fått en möjlighet att ge en kort kommentar till sitt tidigare svar. Mer att läsa i Bulletinen: Ny myndighet om REV. Trafikverket öppnade portarna den 1 april. Myndigheten kommer att hantera de frågor som tidigare låg på Vägverket, Banverket och delar av Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Men hur ser den nya myndigheten på REV? Höjt statsbidrag. Rev har en längre tid argumenterat för en höjning av statsbidraget. Nu har regeringen presenterat sina satsningar på infrastrukturen för 2010-2021 och glädjande nog har den statliga medfinansieringen höjts till 1 miljard. Under hela perioden blir den totala satsningen på enskilda vägar 12 miljarder kronor. Tydligare ansvar för väghållning. Trafikverket har inlett en förstudie för att arbeta fram en bättre fungerande ansvarfördelning för väghållningen, mellan stat, kommun och enskilda väghållare. REV deltar tillsammans med SKL i förstudien. Bli inte blåst när vindkraften byggs ut! Det blir allt viktigare med förnyelsebara energikällor, inte minst av miljöskäl. Om bara tio år ska hälften av det svenska energibehovet täckas av förnyelsebar energi. Därför har riksdagen beslutat om en omfattande utbyggnad av vindkraftverk i Sverige. Men hur berörs vägnätet? Och vad ska ni i föreningarna tänka på? Vi jobbar vidare med detta också. Vem gör vad? En dryg kilometer enskild väg har den lilla föreningen Gustavsström att förvalta. Enkel match kan tyckas, men längs sträckan fanns en bro i dåligt skick, och en oklar ansvarsfördelning ovanpå det, som vållade föreningen huvudvärk under lång tid. Vi på REV ber att få önska er alla trevlig läsning och en härlig sommar. Själva ska vi förbereda ett besök från bland annat den finska motsvarigheten till REV, under augusti. Mer om det i Bulletinen nummer 3 som utkommer i september. Sven Ivarsson REVs ordförande PRESSTOPP Personalnytt. VD Ulf Säfström har pga personliga skäl slutat sin anställning på REV. REV Bulletinen utges av Riksförbundet Enskilda Vägar Adress: Riddargatan 35-37 114 57 STOCKHOLM Telefon: 08-20 27 50 Fax: 08-20 74 78 E-post: kansliet@revriks.se www.revriks.se Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528-1109 REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år. Citera gärna Bulletinen - men ange källan. Ansvarig utgivare: Sven Ivarsson Produktion: AB Gunilla Hellström / 2st.ab Form och original: Misse Nygård Josefsson Annonser: Kansliet 08-20 27 50 REV tar inget ansvar för annonsörernas utlovade förpliktelser m m. Kansliet har telefontid: Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00-15.00 Torsdagar 09.00-12.00 Lunchstängt 12.00-13.00 På kansliet f inns Maria Sundström, kanslichef 08-20 27 50, 076-239 68 19 Leif Kronkvist, vägingenjör 08-20 27 62, 070-396 95 59 Solweig Hultén, administratör 08-20 27 50 Bengt Allfors, it-och hemsideansv, tisdagar 08-20 27 64 Sture Källgården, lantmätare, fredagar 08-20 27 50 Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50 Valda funktionärer Ordinarie: Sven Ivarsson, ordförande Bengt Nydahl, vice ordf, advokat Sture Källgården, lantmätare Mikael Näslund, företagare Margareta Vikgren, ekonom Kristina Åberg, administratör Christer Ångström, jurist Suppleanter: Jan Ellström, ingenjör Uno Jakobsson, advokat Jan Johansson, företagare Lotta Thisell, företagare Revisorer: Åke T Carlestam Ulf Crona Revisorssuppleanter: Anders Gejke Berndt Wiklander Valberedning: Curt Carleteg, sammankallande Inger Strömberg Bengt Larsson Omslagsfoto: Magnus Andersson Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning och arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett för väghållare heltäckande försäkringspaket. Under veckorna 27, 29-31 håller kansliet telefonväxeln öppen mellan 9-12. Vecka 28 har kansliet semesterstängt. 2 Bulletinen Nr 2 2010
Innehåll VÄGHÅLLNING 14 Kraftig utbyggnad av vindkraft påverkar vägarna 18 Låt grodan hoppa. Låt fisken leka 24 Äntligen sommar! Hög tid att förbereda vintern FOTO: MAGNUS ANDERSSON 10 Cykellederna blir fler och dras kanske via er väg. JURIDIK 12 Driv in vägavgifterna direkt efter ett år kan det vara för sent 13 Gå direkt till kronofogden 16 Bron rostar sönder! Vem ska stå för kostnaderna? 13 REV-NYTT 4 Vad sysslar REV med nu för tiden? 25 Vårens kurser: utbildning för styrelseledamöter Beställ handbok för vindkraftutbyggnad. 16 14 ÖVRIGA ARTIKLAR 6 Enskilda vägar och de politiska partierna 10 Cykelturism på enskild väg 20 Bättre bredband i hela Sverige 22 Så ser Trafikverket på enskild väghållning 23 Sveriges enskilda vägar och Transportstyrelsen. 6 Liten förening tvingades ansvara för sönderrostad bro. FOTO: LEIF KRONKVIST FOTO: MARTIN JOSEFSSON Dags att upphandla vinterunderhåll. 24 Bulletinen Nr 2 2010 3
REV NYTT Vad sysslar REV med nu för tiden? Tillförlitliga resor och transporter är viktiga för att samhället ska kunna fungera. Det är därför angeläget att enskild väghållning ges goda förutsättningar och så rimliga villkor som möjligt. REV är en partipolitiskt neutral organisation för Sveriges enskilda väghållare som bevakar frågor om enskild väghållning, sprider information och tillvaratar väghållarnas intressen. Förbundet arbetar för att upprätthålla och fördjupa kontakterna med dem vars beslut och ställningstaganden påverkar villkoren för enskilda väghållare. REV följer arbetet i riksdag och regering, deltar i statliga utredningar, uppvaktar beslutsfattare, etablerar direktkontakter med riksdagspartierna och deltar i samhällsdebatten. Allt för att öka möjligheterna att påverka beslut som berör medlemmarna. För att nå ut med information om och kring enskild väghållning vill REV i högre grad påverka debatten i massmedia. Kontakterna stärker REVs roll som företrädare för de enskilda väghållarna och ger möjligheter till långsiktig påverkan. REV har framgång i sitt opinionsarbete, många förbättringar har skett under de gångna åren. Service till medlemmarna För att underlätta medlemmarnas löpande förvaltning förmedlar REV kunskap och bistår med råd och anvisningar i juridiska, väg-, lantmäteri- och miljötekniska frågor. Varje år besvarar kansliet cirka 3 500 medlemsfrågor. Kansliet förstärker nu kompetensen inom områdena vägteknik och lantmäteri, och ökar insatserna för att bl a Varje år besvarar kansliet cirka 3500 medlemsfrågor. Kom med synpunkter, förslag och idéer för att förbättra villkoren för enskild väghållning. kunna delta i samhällsdebatten och föra fram REVs synpunkter till beslutsfattare. Aktuella frågor Några viktiga frågor som förbundet driver är hur fördelningen av väghållaransvaret mellan stat, kommun och den enskilde väghållaren ska vara. REV har under lång tid drivit att stödet till enskilda vägar ska höjas. Det är positivt att regeringen har aviserat att stödet kommer att höjas till 1 miljard kr, men REV vill även få särskilt stöd till broar och andra konstbyggnader. REV vill se ett långsiktigt och stabilt stöd där staten tar ett ökat teknik- och finansieringsansvar. Inriktningen bör vara att stödet uppgår till 90 procent av investeringssumman. Vad vill REVs medlemmar? De löpande kontakterna med medlemmarna är viktiga för att REV ska få information om vilka frågor och områden som är angelägna att lägga engagemang på. Synpunkter är nödvändiga för utvecklingen av förbundets fortsatta inriktning. REV uppmanar därför alla medlemmar att fortsätta att höra av sig. Kom med synpunkter, förslag och idéer för att förbättra villkoren för enskild väghållning. Besök också REVs hemsida regelbundet för mera information och nyheter. 4 Bulletinen Nr 2 2010
Vi sköter om din enskilda väg. På Svevia har vi lång erfarenhet av att sköta om vägar. Vi bygger och sköter om vägar och infrastruktur både i stort och smått, från norr till söder. Det finns många åtgärder som kan förbättra vägen och med vår kunskap kan vi hjälpa dig att sänka underhållskostnaden på lång sikt. Välkommen att kontakta oss för rådgivning och kostnadsförslag. Du hittar oss på svevia.se. Alltid på väg
Inför valet 2010 Enskilda vägar och de po Inför valet 2006 ställde REV ett antal frågor om enskilda vägar och enskild väghållning till de sju riksdagspartiernas partiledare och språkrör. Alla svarade, själva eller gemensamt med eller genom sina partiers talesmän. Inför årets val ska REV återigen ställa några frågor, men vill dessförinnan titta tillbaka på vad som uttrycktes eller lovades för fyra år sedan. Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fråga 1 Hur ser ni på situationen för de bidragsberättigade enskilda vägarna? Hur ska vi bäst kunna vidta de åtgärder som den framtida trafikökningen kommer att kräva på det vägnät som får allt större betydelse för vår samhällsutveckling? Anslaget till enskilda väghållare ligger i dag ca 300 mkr under statsbidragsförordningens intentioner, hur skulle ni vilja förändra detta? Hans Stenberg (S) 2006 Lars Ohly (V) 2006 Peter Eriksson och Per Bolund, (MP) 2006 Många enskilda vägar har så stor betydelse att det är av stor vikt att bidrag kan lämnas upp till förordningens procentsatser. Kostnaderna får vägas mot andra angelägna objekt i statsbudgeten, men vartefter budgetläget förbättras bör anslagen kunna höjas. Hans Stenberg (S) 2010 Eftersom de enskilda vägarna är så viktiga för många människor känns det väldigt bra att riksdagen i stor enighet över partigränserna kunnat höja anslaget till de enskilda vägarna. De enskilda vägarna fyller en viktig funktion och statsbidraget ska ses som samhällets ersättning för att vägarna hålls öppna. De tre samarbetspartiernas budgetberäkningar innebär en anslagshöjning för 2006 från 659 mkr till 691 mkr och för perioden mellan 2005 och 2008 med drygt 11 procent vilket V välkomnar. Det är dock viktigt att tillgängliga resurser avvägs och fördelas mellan alla verksamheter, t ex tandvård, äldrevård, skola. Lars Ohly (V) 2010 Tittar vi tillbaka på de fyra budgetår som varit (2007-2010) så ser utfallet för Vänsterpartiets nivå i vårt förslag till Statsbudget ut enligt följande: 2007 = 702 mkr, 2008 = 831 miljoner kr, 2009 = 1 020 mkr, 2010 = 867 miljoner kr. En situation med försämrad framkomlighet och bärighet på det enskilda vägnätet ser vi som mycket oroande. MP har drivit igenom en kraftig anslagsökning för bärighet och tjälsäkring på det statliga vägnätet, det är rimligt med motsvarande satsning på det enskilda vägnätet. Resurser bör tas från nybyggnad av infrastruktur för att satsas på drift och underhåll av såväl statliga som enskilda vägar. Karin Svensson Smith (MP) 2010 Regeringen har avsatt 12 miljarder kr för statligt bidrag till drift och underhåll av de enskilda vägarna under perioden 2010-2021. Vi anser att den nivån är tillräcklig för att få en förbättring av det enskilda vägnätet. FOTO: SVERIGES RIKSDAG FOTO: SVERIGES RIKSDAG FOTO: SVERIGES RIKSDAG Hans Stenberg. Lars Ohly. Peter Eriksson. 6 Bulletinen Nr 2 2010
Inför valet 2010 litiska partierna Här kommer några axplock från respektive parti, kontentan av svaren är rödmarkerade. Kristdemokraterna och Folkpartiet har inte inkommit med några kommentarer. Frågorna och svaren: Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Göran Hägglund (KD) 2006 Maud Olofsson och Sven Bergström (C) 2006 Lars Leijonborg och Tina Sandin (FP) 2006 Fredrik Reinfeldt och Joachim Glassell (M) 2006 FOTO:PAWEL FLATO De enskilda vägarna är en av de delar av transportsystemet som lidit mest av det röd-gröna regeringssamarbetet och dess nedprioritering av allt vad vägar heter. Lösningen på dagens problem stavas mer resurser. För 2006 föreslog vi att bidragen till enskilda vägar skulle öka med 10 procent eller 70 mkr till 760 mkr. På sikt behöver bidragen öka ytterligare. Ingen kommentar 2010. Göran Hägglund. Centern har varit pådrivande så att också det enskilda vägnätet kan ges en godtagbar standard. Vi har krävt en successiv höjning av anslagen och har konsekvent betonat vikten av att ge enskilda vägar tillfredsställande förutsättningar för att kunna uppfylla riksdagens transportpolitiska mål. För att detta ska vara möjligt måste regering och riksdag dels kunna följa kostnadsutvecklingen, dels bedöma behovet av omfördelningar mellan årlig och särskild drift. Det är väl dokumenterat att bidragen är underdimensionerade och att kostnader för t ex reparationer av broar är större än vad vägsamfälligheter orkar bära. I Centerpartiets budgetalternativ har vi föreslagit 100 mkr mer till enskilda vägar och vi inser behoven av fortsatt uppräkning. En bred politisk majoritet avvisar BREV-utredningens förslag att i stor omfattning överföra statliga vägar till enskilda, men andra delar av utredningens förslag bör fullföljas, bl a att Vägverket tar ansvaret för broarna. Sven Bergström (C) 2010 När ledande företrädare för den enskilda väghållningen sätter betyget att under de senaste tre åren har det hänt mera positivt än under de föregående trettio!, då känner jag mig som centerpartiets representant i riksdagens trafikutskott mycket nöjd med vad vi åstadkommit sedan 2006. Viktigast är naturligtvis att vi fått upp anslaget till över en miljard årligen och att väganslagen inte längre betraktas som ett dragspel i budgetprocessen. Nu gäller det att slå vakt om och fortsätta arbetet för goda villkor för det finmaskiga blodomloppet som de enskilda vägarna utgör i samhället. Folkpartiet har avvisat förslag om sänkta anslag till enskilda vägar liksom BREV-utredningens förslag att lågtrafikerade statliga vägar skulle göras enskilda. Den socialdemokratiska trafikpolitiken har, inte minst under samarbetet med de rödgröna stödpartierna, inneburit att anslagen till drift, underhåll och investeringar av både det statliga och enskilda vägnätet urgröpts. Folkpartiet förordar OPS-lösningar, varigenom stora infrastrukturinvesteringar finansieras utanför de statliga anslagsramarna. Härigenom skulle anslagsmedel kunna frigöras för de vägar som i dag inte ryms inom anslagsramarna. Ingen kommentar 2010. FOTO:PAWEL FLATO Fredrik Reinfeldt. De enskilda vägarna är en viktig del av vägnätet och det krävs statligt stöd för att upprätthålla dessa och medge trafik i princip som på allmänna vägar. De är en mycket viktig del av vårt kommunikationssystem, för att kunna bo och verka på landsbygden, men också för turism och skogsindustri. Vi är angelägna om att väsentligt förbättra förutsättningarna för de enskilda vägarna. I vår satsning för att komma till rätta med de värsta bristerna i vägnätet ligger en satsning på de enskilda vägarna för att komma till rätta med den nedrustning av det enskilda vägnätet som vänsterkartellen åstadkommit. Jan-Evert Rådhström (M) 2010 Alliansen har höjt anslaget till enskilda vägar med ca 30 procent jämfört med nivån 2006. Genom närtidssatsningen har alliansen tillskjutit ytterligare medel så att det totala anslaget för 2009 låg på över 1 miljard kr. Väghållarna av de enskilda vägnäten gör en stor insats och det är självklart att samhället ska ersätta för att detta stora vägsystem är öppet för allmänheten forts nästa sida Bulletinen Nr 2 2010 7
Inför valet 2010 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fråga 2 Bidragsvägarna får allt svårare att klara trafik-utvecklingen. Vilket aktualiserar frågan om att införa trafikrestriktioner, t ex mot främmande eller tung trafik. Är en sådan trafikutveckling acceptabel? Hans Stenberg (S) 2006 Det är självklart inte acceptabelt om en stor del av de enskilda vägarna stängs av för främmande trafik. Däremot måste det naturligtvis finnas en möjlighet att begränsa den tunga trafiken om vägen inte är dimensionerad för att tåla sådan trafik. Hans Stenberg (S) 2010 Alla enskilda vägar kan inte dimensioneras för att tåla 60-tons lastbilar men nyttotransporterna måste självklart kunna komma fram året runt. Därför måste anslagsnivån ligga på en sådan nivå att man klarar att hålla vägarna öppna för nyttotrafiken året om och att man inte ens behöver fundera över avstängningar för personbilstrafiken. Lars Ohly (V) 2006 Det är tveksamt med restriktioner. Sker en ökad trafikutveckling måste vi i stället diskutera nivån på statsbidraget, som enligt de tre samarbetspartiernas budgetplanering leder till en ökad budgetram. Lars Ohly (V) 2010 Se kommentar här ovan under 1. Vi har alltså höjt ramen för statsbidrag till enskilda vägar. Peter Eriksson och Per Bolund, (MP) 2006 Nej, miljöpartiet anser att vägarna ska hållas öppna för alla trafikanter. Uppdaterat svar från Karin Svensson Smith (MP) 2010 Ja, det finns anledning att införa restriktioner för tung trafik i delar av det enskilda vägnätet. Grusvägar riskerar att bli sönderkörda av t ex skogsindustrins fordon, särskilt när det är tjällossning. FOTO: SVERIGES RIKSDAG Karin Svensson Smith. Fråga 3 Skulle det utifrån en politisk bedömning vara värdefullt om framtida behov av väghållningsåtgärder struktureras och redovisas i form av alternativa program och mål för enskild väghållning? Det kan gälla enkla miljövänliga beläggningar, förstärkning av vägkroppen, förbättrad avvattning etc. Detta skulle också innebära nämnvärda besparingar. Hans Stenberg (S) 2006 Det är alltid en fördel om man har tydliga och väl underbyggda utgångspunkter för en diskussion. Utgångspunkten för bidragen till enskilda vägar är vägens betydelse för att uppnå de transportpolitiska målen, samt en avvägning mot andra för samhället angelägna målsättningar. Hans Stenberg (S) 2010 Självklart är det bra om det finns tydliga mål för verksamheten och om man som politiker har tydliga alternativa lösningar att välja på för att nå målen. Lars Ohly (V) 2006 Frågan är intressant men svår att svara på. Det skulle i så fall innebära att statsbidragen i större utsträckning styrs från centralt håll. Det kan vara bra om man är klar över vad man vill åstadkomma. I annat fall kan en sådan styrning bli kontraproduktiv, eftersom de lokala väghållarna antagligen i större utsträckning själva vet vilka behov som behöver åtgärdas på den enskilda vägen. Lars Ohly (V) 2010 Vi har inget annat svar än det vi gav 2006 här ovan. Peter Eriksson och Per Bolund, (MP) 2006 Ja, det behövs bättre beslutsunderlag och det skulle därför vara värdefullt med denna typ av redovisning. Karin Svensson Smith (MP) 2010 Ja, vi anser fortfarande att en sådan information kunde vara del i ett bättre beslutsunderlag. 8 Bulletinen Nr 2 2010
Inför valet 2010 Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Göran Hägglund (KD) 2006 Varje enskild väg som av ekonomiska skäl stängs av för främmande eller tung trafik måste betecknas som en svår förlust. Vi har en sådan nivå på skatterna i Sverige att staten ska kunna bidra till att i princip hela vägnätet hålls öppet för alla. Trafikrestriktioner som drabbar näringslivet vore dessutom mycket olyckligt för den regionala utvecklingen i stora delar av landet. Maud Olofsson och Sven Bergström (C) 2006 Centerpartiet avvisar en utveckling där man måste införa trafikrestriktioner på de enskilda vägarna. Det är ett samhälleligt ansvar att anslagen till de enskilda vägarna svarar mot de verkliga behoven. Det är enligt vår mening mycket viktigt att de enskilda vägarna kan hållas öppna för all trafik i princip på samma sätt som allmänna vägar, eftersom de är av avgörande betydelse för vår unika tillgänglighet till naturen, jakten, fisket, bär- och svampplockningen och till kulturlandskapet. Det enskilda vägnätet är också oerhört viktigt för landsbygdsföretagens och skogsnäringens transporter. Ingen kommentar 2010. Sven Bergström (C) 2010 Med den långsiktighet och stabilitet i de höjda anslagen som vi nu uppnått tror jag inte frågan om trafikrestriktioner behöver bli aktuell. Centerpartiet vill att hela Sverige ska leva och utvecklas, och då är det viktigt med tillgänglighet också till det finmaskiga vägnätet till naturen, jakten, fisket, bär- och svampplockningen och till kulturlandskapet. Det enskilda vägnätet är oerhört viktigt för landsbygdsföretagens och skogsnäringens transporter. Sven Bergström. Lars Leijonborg och Tina Sandin (FP) 2006 Nej, en sådan utveckling skulle inte vara acceptabel. Vi måste ha ett vägnät med en acceptabel minimistandard. Däremot vill vi komma åt den tunga trafikens överlaster, som utgör ett hårt tryck, inte minst på det enskilda vägnätet. Ingen kommentar 2010. Fredrik Reinfeldt och Joachim Glassell (M) 2006 Vi anser att ett rikt land som Sverige ska ha en god standard på vägnätet. Därför är det oacceptabelt på sikt med trafikrestriktioner på grund av underfinansiering av vägnätet. Vi anser att mer pengar måste till för att säkerställa att Sverige har den vägstandard vi kan förvänta oss. Jan-Evert Rådhström (M) 2010 Det vore en stor förlust för samhället om det infördes restriktioner på de bidragsberättigade enskilda vägarna och vårt mål med anslagstillskottet har varit att undvika att detta sker. Även om alliansen har tillfört extra medel måste vi vara lyhörda för synpunkter på den aktuella anslagsnivån. Hela landet måste ha förutsättningar att utvecklas och då måste vägarna hålla en god klass oavsett om det är statliga eller enskilda vägar. Göran Hägglund (KD) 2010 Ja det vore värdefullt om de statliga bidragsinsatserna tog sin utgångspunkt i en planering med tydligare mål och i högre grad fick formen av långsiktiga program. Ingen kommentar 2010. Maud Olofsson och Sven Bergström 2006 Det är naturligtvis eftersträvansvärt att det framtida behovet av väghållningsåtgärder struktureras så att det ger bästa möjliga effekt. Vi har alltid hävdat att ett bra vägunderhåll, en välskött väg, alltid är bäst också ekonomiskt ur ett långsiktigt perspektiv. Sven Bergström (C) 2010 I det här sammanhanget är det mycket positivt att Trafikverket nu tillsammans med LRF och REV ska göra en förutsättningslös översyn av ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och enskild väghållare. Dagens modell har gällt i 50 år och samhället ser annorlunda ut idag. Ansvaret för väghållningen bör diskuteras utifrån höga ambitioner både när det gäller trafikpolitiska och landsbygdspolitiska mål. Lars Leijonborg och Tina Sandin (FP) 2006 Som i svaret på fråga 2 menar vi att även det enskilda vägnätet måste hålla en given minimistandard. Däremot kan man säkert tänka sig förenklingar både i upphandling och utförande av insatser för det enskilda vägnätet. Det kan vara värt att se över. Ingen kommentar 2010. Fredrik Reinfeldt och Joachim Glassell (M) 2006 Vi anser att det är en självklarhet att Riksförbundet Enskilda Vägar ska beredas möjlighet att bistå med kunskap om det enskilda vägnätets behov. Jan-Evert Rådhström (M) 2010 M inställning har inte förändrats i denna punkt. Det är en självklarhet att Riksförbundet Enskilda Vägar ska beredas möjlighet att bistå med kunskap om det enskilda vägnätets behov. Bulletinen Nr 2 2010 9
Cykelturism på ens Den snabbt växande cykelturismen i Europa beräknas omsätta ca 40 miljarder kr per år. Att Sverige inte riktigt är med på banan beror på att det saknas långa leder som är i det närmaste bilfria. Men nu satsar regeringen, Region Halland och Region Skåne på den 33 mil långa Kattegattleden från Göteborg till Helsingborg. En bilfri cykelturistled planeras också mellan Växjö och Simrishamn (via Karlshamn, Sölvesborg och Kristianstad). Små slingrande enskilda vägar är populära inslag i de långa lederna och kan också bidra till att hålla kostnaden för att bygga leden på rimlig nivå. Att anlägga ny cykelväg kostar 1-2 miljoner per km. Kattegattleden ska till hälften utnyttja befintliga cykelvägar och stadsgator som är skyltade för låg hastighet. Den andra hälften kommer att gå på enskilda vägar eller bestå av nya cykelvägar där enskilda vägar saknas. Rättighet att cykla Enskilda vägar som åtnjuter statsbidrag får inte stängas för allmän trafik och cykla får man även göra på vägar som saknar statsbidrag. Frågan om den som anlägger en cykelled får sätta upp skyltar längs enskild väg har inte prövats rättsligt och kan möjligen bedömas olika för vägar med och utan statsbidrag. För att en cykelled ska fungera väl behöver den förstås ha en god vägvisning. Föreningen Bilfria Leder har föreslagit Trafikverket att ge enskilda vägar som ingår i nationella eller regionala cykelturistleder ett mindre påslag 10 Bulletinen Nr 2 2010
kilda vägar Cykelturismen kan öka ett områdes attraktionskraft och bl a leda till högre priser på fastigheter. Bilden visar naturskönt trampande på Kattegattleden. FOTO: MAGNUS ANDERSSON på statsbidraget som ett erkännande av den nytta som den enskilde väghållaren bidrar till. Bidrag att söka För enskilda vägar som ingår i Kattegattleden finns under 2010 möjlighet till bidrag ur regeringens s k närtidssatsning för sådan upprustning av vägen som gör den bättre lämpad som cykelväg. Cykelturister spenderar i genomsnitt 800-1 000 kronor per dag på boende, måltider och diverse annat. På många håll i Europa har etableringen av cykelturistleder bidragit till landsbygdsutveckling och skapat nya arbetstillfällen. Privata följdinvesteringar i Bed and Breakfast, bo på bondgård, pensionat och sommaröppna kaféer är vanliga. Så kommer det säkert att bli i Sverige också. Kattegattleden kan på sikt komma att attrahera ca 20 000 turister per år som cyklar hela vägen och därtill tusentals besökare som trampar kortare sträckor. Det kan låta väldigt mycket men utslaget per dag under sommarmånaderna blir det bara ett tiotal cyklister per timme som passerar en genomsnittlig punkt längs leden. Cyklister är skötsamma Markägares farhågor om nedskräpning och ökad risk för brottslighet har fått myndigheterna i olika länder att följa upp hur nya cykelleder påverkat omgivningen. Samtliga studier visar på mycket låg nivå av nedskräpning och ingen tendens till ökad brottslighet. Cyklister är skötsamma människor. Den enda påtagliga förändringen är att fastighetspriserna visat sig öka snabbare för fastigheter som ligger vid leden än för de som ligger en bit bort. Det är populärt att bo nära cykelleder och de närboende är ofta de som flitigast utnyttjar dem. Text: Per Kågeson Ordförande i Föreningen Bilfria Leder Bulletinen Nr 2 2010 11
JURIDIK Driv in vägavgifter direkt efter ett år kan det vara för sent Sture Källgården finns på REVs kontor på fredagar. FOTO: MISSE JOSEFSSON Att få in vägavgifter från samtliga medlemmar kan vara problematiskt. Många styrelser är snälla och låter år efter år vissa medlemmars avgifter förbli obetalda. Därigenom missar samfällighetsföreningar möjligheten att utnyttja den förmånsrätt vägavgiften har och som kronofogden kan driva in. REVs lantmätare Sture Källgården uppmanar alla samfällighetsföreningar att vara snabba med att skicka ut kravbrev. Företrädesrätten hos Kronofogdemyndigheten gäller nämligen bara ett år. Sture Källgården berättar: När en styrelse tar tag i en medlems sedan flera år eftersatta betalningar av vägavgifter kan det kännas snöpligt att tvingas inse att man bara har laglig möjlighet att genom utmätning driva in det senaste årets förfallna betalning. Det gäller dessutom att ha korrekt debiteringslängd m fl handlingar på stämman för att ha en chans att få Kronofogdemyndighetens hjälp att ens driva in den. Ordning och reda För att en förening ska kunna få en medlems obetalda avgift utmätt av Kronofogdemyndigheten (KFM) gäller det att själva ha skött allt korrekt, framförallt vad gäller stämman. Protokoll ska redovisa att kallelsen skett enligt stadgarna och att debiteringslängden varit framlagd. Fastighetsförteckningen som ska vara aktuell, dvs samtliga personer som ingår i en samägd fastighet ska finnas angivna. Var uppmärksam på ägarbyten och beställ ny fastighetsförteckning från Lantmäteriet nära inpå stämman. Om förrättning är gjord i modern tid framgår oftast andelstalen av denna förteckning. (Vid ägarbyte är säljare och köpare av en fastighet solidariskt ansvariga för vägavgiften.) Av debiteringslängden ska det totala beloppet framgå liksom varje medlems belopp. Dessutom ska det stå datum för betalning av vägavgiften. Indrivning av vägavgiften steg för steg: 1 4 2 3 Skicka faktura till den som har lagfart på fastigheten. Företrädesrätten hos KFM är kopplad till innehavaren av lagfarten. Bebos huset av hyresgäster, barn eller andra släktingar är det ändå den som innehar lagfarten som ska krävas på vägavgiften. Skicka en påminnelse (kutym är inom tre veckor från det första kravet) och skriv att föreningen går till kronofogden om påminnelsen inte betalas. Kontakta det av KFMs 43 kontor (= ungefär 2 per län) i Sverige där fastigheten finns. Försitt ingen tid! Enligt Lagen om förmånsrätt har vägavgifter företräde framför panträtter etc på en fastighet, varför vägföreningen är garanterad att få sin avgift före andra fordringsägare om fastigheten säljs på exekutiv auktion. Men rätten gäller bara ett år från den första fakturans förfallodag. Det är också viktigt att ge KFM tid för handläggning och genomförande av indrivningen innan det första året har passerat. Handlingar som ska skickas till KFM är: första och sista sidan av debiteringslängden + den sida där den medlem som har förfallen vägavgift finns med. Stadgarna och en handling som visar rätt att teckna firman (t ex protokoll från konstituerande styrelsemöte där rollerna i styrelsen framgår). Protokollet från stämman där det ska framgå att stämman varit behörigen kallad, att utgifts- och inkomststaten har godkänts och att debiteringslängden varit framlagd. Det är viktigt att debiteringslängden är korrekt. Där måste det sammanlagda belopp som ska uttaxeras anges, liksom vad som belöper på varje medlem och när betalning ska ske. 5 Begär att KFM även ska ta ut de utlägg man haft avseende ansökningsavgiften hos KFM. 12 Bulletinen Nr 2 2010
JURIDIK FOTO: MISSE JOSEFSSON Gå direkt till Kronofogden Där egendom finns görs utmätning. Gäller även om fastighetsägaren är skriven utomlands. Att anlita KFM innebär inga kostnader för föreningen. Ett förskott är allt som krävs, men det betalas tillbaka när vägavgiften drivits in. De risker föreningen tar är att den som innehar lagfarten inte har någon inkomst, att det inte finns lösöre som går att sälja på exekutiv auktion och att den utmätta fastigheten är osäljbar. För medlem som är skriven utomlands gäller samma förfarande som för skrivna i Sverige. Där egendomen finns görs ansökan om utmätning, exempelvis anmäls en fastighet i Bohuslän till KFM i Bohuslän för utmätning även om fastigheten ägs av en norrman. Kostnader som KFM inte driver in åt föreningen är föreningens påminnelseavgift och dröjsmålsränta. En varning. Gå inte omvägen via en indrivningsbyrå. Om de misslyckas betalar KFM inte de kostnader vägföreningen haft för indrivningen. Vill du veta mer? Mer information finns på www.revriks. se/medlemssidor/mallar. Där finns bl a aktuella mallar för debiteringslängd och ansökan om utmätning. REVmedlemmar är också välkomna att ringa lantmätare Sture Källgården som finns på REVs kontor varje fredag eller maila frågor till kansliet. Text: Gunilla Hellström Lag (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter Med samfällighets fordran på belopp, som vid uttaxering enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter påförts någon som ägare av fastighet eller innehavare av tomträtt, som omfattas av samfälligheten, följer förmånsrätt enligt 6 1 eller 7 2 förmånsrättslagen (1970:979), om beloppet icke förfallit till betalning tidigare än ett år före utmätning eller konkursansökan. Lagregler Se främst: Utsökningsbalken 3 kap 1 p.7 Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL) främst 40-46. Lag (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt SFL. OBS att lagreglerna ovan gäller för samfällighetsföreningar där fastigheterna har en förrättning. Ideella föreningar, som t ex tomtägarföreningar där ägarna är medlemmar, har inte samma lagstöd och får inte hjälp med indrivningen av KFM. Bulletinen Nr 2 2010 13
VÄGHÅLLNING Omfattande utbyggnad av påverkar vägarna Riksdagen har beslutat att Sverige 2020 ska ha 50 procent förnybar energi. 2020 ska det produceras 20 TWh (20 terawattimmar= 20 000 000 000 kilowattimmar) vindkraft på land och 10 TWh till havs. Detta är en mycket omfattande utbyggnad av vindkraften under kort tid. Totalt kan det röra sig om 3 000-4 000 vindkraftverk. Hittills förefaller strävandena vara att placera de nya verken i glesbefolkade områden med likaledes glest och lågtrafikerat vägnät. Alternativet vore ju placering i exploaterade områden där eventuell påverkan på omgivningen blir jämförelsevis liten. MÅNGA TUNGA TRANSPORTER De verk som nu planeras kommer i mycket hög grad att påverka det enskilda vägnätet med dess ibland låga bärighet liksom låg plan- och profilstandard. Några belastningsbestämmelser finns ju inte för de enskilda vägarna om inte väghållaren beslutat och satt upp vägmärken om detta. Fritt fram alltså, att köra hur tungt, långt och brett som helst, naturligtvis med den begränsning, som finns i den trafikklass som gäller för anslutande allmänna vägar som transporten skall nyttja. Men transporterna av torn och vingar till kraftverken är så stora och tunga att de kräver dispens på den allmänna vägen, sådan dispensprövning omfattar dock inte berörda enskilda vägar, så riskerna är stora för skador. Dessutom måste i många fall större eller mindre ombyggnader företas på det enskilda vägnätet om transporterna över huvud taget ska kunna ta sig fram. Läs mer i handboken som kan hämtas från www.trafikverket.se/vindkraft. Den omfattande utbyggnad av vindkraften som riksdagen har beslutat om, kan röra sig om 3 000-4 000 nya vindkraftverk till 2020. Beröringspunkterna är många och för exploatören ofta kritiska så tidig och ingående samverkan och samråd är av mycket stor vikt. Som vanligt får vi dessutom räkna med att kompetensen om regelverket för enskilda vägar hos inblandade parter; exploatör, konsulter, entreprenörer och befraktare är på olika nivå. Ur väghållarsynpunkt har vi väl vanligen ingen anledning att motsätta oss att vår väg byggs om och används på ett sätt som kommer alla till del på ett positivt sätt. HANDBOK FRÅN TRAFIKVERKET Vägverket, numera Trafikverket, har tillsammans med bland annat Banverket, Energimyndigheten och Sjöfartsverket tagit fram rapporten Transporter till vindkraftsparker en handbok. Tyvärr deltog varken REV eller Lantmäteriet i projektet förrän i slutskedet, som remissinstanser. Av naturliga skäl hanteras problematiken därför utifrån ett perspektiv som mera handlar om de allmänna vägarna utifrån ett samhällsplaneringsperspektiv. Även om enskilda väghållare nämns som målgrupp återstår många frågor som måste tas upp tidigt och hanteras för att inte hindra genomförande enligt planer när det blir dags för byggstart. 14 Bulletinen Nr 2 2010
VÄGHÅLLNING vindkraft Ett mer konkret och praktiskt hjälpmedel som behövs i flera frågor för de enskilda väghållarnas räkning är därför under utarbetande, exempel på sådana frågor är: Byggande på arrenderad mark på medlemsfastighet Byggande på arrenderad mark på fastighet som inte är medlem Byggande på nybildad fastighet (avstyckning) Nödvändiga ombyggnader nya sträckningar, markåtkomst, mm Kostnadsfördelning vid höjd standard, t ex bärighet AL 48a under byggtiden, avtal om förändrat andelstal för framtida drift Styrelsens befogenheter jämfört med stämma jämfört med medlem. FOTO: SVENSK VINDKRAFTFÖRENING Som synes en hel del frågor och som vanligt lär det dyka upp fler under resans gång! CHECKLISTA FÖR VÄGHÅLLARE REV kommer därför att ta fram en checklista för våra medlemmars räkning i samarbete med Lantmäteriet och LRF. Checklistan är avsedd att vara ett stöd för våra medlemmar vid deltagande i planeringen, för att avgöra när förrättning behövs, vem ska/har rätt att, teckna avtal på ömse sidor. Text: Sven Ivarsson Vindkraftverk Stenbronaparken, Lidköping, Vestas V-90 1,8 MW. Bulletinen Nr 2 2010 15
Efter tre års avstängning är nu bron reparerad och åter öppen för trafik. Bron rostar sönder! Vem ska stå för kostnaderna? Det här handlar om den lilla föreningen Gustavsström bestående av 1,1 km väg, som förvaltas av tre fast boende, fem fritidshus, EON och Stora Enso. Tillsammans bär man ansvaret för en sönderrostad bro över Svartälven. REV erfar utifrån kontakter med medlemmar att det på flera platser i landet finns liknande anläggningar med körbara broar över dammanläggningar där ansvarsfrågan för bron i många fall är oklar. Historien började redan för flera hundra år sedan då det första gången uppfördes en bro över älven. I Gustavsström i Lesjöfors kommun ute i Värmlandsskogen växte en mindre industri som var beroende av vattenkraft fram. I samband med produktion av elkraft uppstod behovet av mer vatten, varför en dammanläggning byggdes. Vatten leddes vidare via en tilloppstub till ett närliggande kraftverk. Numera sköts regleringen av sjön Laggen nedströms med en senare byggd regleringsdamm. I samband med att den nya dammen togs i drift monterades luckor och regleringsanordningarna bort från den gamla dammen uppe vid Gustavsström, medan dammbyggnaden i övrigt blev kvar. Dammbyggnad blev bro 1985 bildades en gemensamhetsanläggning, Älvsjöhyttan ga:2, avseende utfartsväg omfattande ett antal sektioner. I beslutet hänvisas till en likadan ritning som i en vattendom, vilken visar att bron i Gustavsström är en dammbyggnad som även fungerar som en bro. Bron ansågs uppfylla erforderliga krav på bärighet. Någon anteckning om att ansvaret för brons bärighet skulle övergå till samfällighetsföreningen finns enligt föreningens ordförande Lennart Tolf inte. Föreningen uppfattade det som att de hade ansvaret för det löpande underhållet för bron, men inte ansvaret för dess konstruktion. Denna står ibland under vatten med påföljd att bärande balkar blivit kraftigt rostskadade. Att vattennivån ibland är extremt hög har naturligtvis inte den lilla samfälligheten någon rådighet över, utan det styrs av en gällande vattendom. Dammbyggnaden har genom åren bytt ägare några gånger och ägs nu av Fortum. Bron är kraftigt sönderrostad på grund av de ständiga förändringarna i vattennivån med vatten långt upp på den bärande konstruktionen. Ansvarsfrågan utreddes I augusti 2006 tog Fortum sitt ansvar så tillvida att man uppmanade föreningen att stänga av bron för tung trafik. Läget blev allvarligt för medlemmarna i föreningen varför styrelsen kontaktade Länsstyrelsen i Värmland för att få hjälp med att klargöra ansvars- 16 Bulletinen Nr 2 2010
frågan. Länsstyrelsens tolkning var att samfällighetsföreningen hade ansvaret för bron, inte bara den löpande driften utan även konstruktionen som sådan. Beslutet överklagades av föreningen till Miljödomstolen i Vänersborg, som fastslog att dammägarens vattenrättsliga underhållsskyldighet inte omfattade reparationer av bron. Styrelsen ansåg att Fortum borde ha ansvaret och blev överraskade över att ansvara för bron, som troligen rostat sönder på grund av skador förorsakade av vattnet i älven. Styrelsen skrev till Lantmäteriet i Karlstad för att få hjälp med föreningens tolkning av förrättningsbeslutet. Man ville få ansvaret bekräftat och förtydligat, och en förklaring till förrättningsutlåtandet. Att det är två olika lagstiftningar, Miljöbalken för dammen och Anläggningslagen för gemensamhetsanläggningen, som gäller gjorde naturligtvis inte saken lättare för styrelsen. Har er förening ansvar för en bro som på något sätt vållar problem? Hör då av er till REVs kansli, som samlar information om hur situationen ser ut runt om i landet. Nybyggnation Oavsett ansvarförhållandet måste bron repareras. Styrelsen ställdes inför ett antal val. Det första var att begära en omprövningsförrättning eller en fastighetsbestämning. Båda dessa frågor ansåg medlemmarna i föreningen kosta för mycket pengar varför man tog beslut att försöka genomföra en nybyggnation av en bro under rådande förhållanden. Kontakt togs med dåvarande Vägverket i Karlstad, som enligt föreningens ordförande Lennart Tolf var mycket samarbetsvilliga. Under de tre år som bron var avstängd var flera medlemmar tvungna att nyttja en omfartsväg som var 4 km lång. Även Stora Enso är delägare i vägen. Deras behov av framkomlighet över bron i samband med virkestransporter är viktig. Mycket ideellt arbete Vi är bara glada amatörer, inflikar Lennart Tolf. Att jag skulle komma att jobba med vägar och broar då jag gått i pension hade jag aldrig räknat med. I vart fall inte i den här omfattningen. Vägverket hjälpte till med att få fram ett ritningsunderlag så att föreningen snabbt kunde få fram handlingar för att genomföra en upphandling. Bron är en stålkonstruktion i botten bestående av fyra längsgående kraftiga I-balkar samt ett antal tvärgående balkar som bär upp träkonstruktionen. forts på nästa sida När vi nu tänker tillsammans, kan vi bli en ännu bättre partner Transporter och resor är en av Sveriges viktigaste näringar, och bakom varje trafikslag står en mängd leverantörer och partners. Kanske du är en av dem. För att underlätta för dig, och samtidigt ta oss an framtidens utmaningar inom miljö, säkerhet och tillgänglighet, startar vi nu en ny myndighet; Trafikverket. Vi kommer att arbeta med trafik- och transportfrågor, och tillsammans ska vi våga tänka vidare. I större perspektiv. Samtidigt får vi möjligheten att utveckla våra relationer med dig och andra leverantörer. Du får en kontakt, lättare hantering av faktureringen, smidigare upphandling, möjlighet till större affärer. Har du frågor om den nya myndigheten får du gärna höra av dig. Mejla oss på trafikverket@trafikverket.se Trafikverket tog den 1 april 2010 över de verksamheter som tidigare fanns inom Banverket och Vägverket samt viss verksamhet vid Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och SIKA. Samtidigt avvecklades Banverket, Vägverket och SIKA. Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket ansvarar även för byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. www.trafikverket.se, 0771-921 921. Bulletinen Nr 2 2010 17
forts från föregående sida Bron rostar sönder... Spännvidden på bron är 14 meter och dess bredd är 3,5 meter. Bron kom att höjas ca 20 cm för att på så sätt inte utsättas för höga vattenflöden med risk för skador. Företaget Äppelbo bygg lämnade den lägsta och bästa offerten varför de fick förtroendet att bygga. Arbetet skedde under hösten 2009. Finansiering Broprojektet finansierades till 85 procent av Vägverket. Kommunen ställde inte upp med en enda krona. Resterande 15 procent av kostnaden fördelades ut enligt andelstalen för de som hade nytta av bron. Här, säger Lennart Tolf, hade vi nog lite tur. Inte vet jag om det berodde på ett mail till infrastrukturminister Åsa Torstensson om vårt problem. Men hon lät via sin pressekreterare hälsa att pengar fanns avsatta i Vägverkets budget för just broarbeten på det enskilda vägnätet. Lennart avslutar vårt möte med en suck och konstaterar att föreningen levt i tron att man ansvarade för det löpande underhållet för den gamla bron. Vilket innebar underhåll av slitplank, rengöring samt snöröjning av bron. Hemläxan från föreningens ordförande blir att REV måste driva frågan så att anläggningsbesluten blir så konkreta i sin omfattning att det klart framgår vad som ingår i föreningarnas åtaganden. Text och foto: Leif Kronkvist Fakta Gustavsströms samfällighetsförening Antal medlemmar: 3 fast boende, 5 fritidsfastigheter samt Fortum och Stora Enso Förvaltad väglängd: 1,1 km Medlemmar i REV sedan 1999. Att ansvara för vägar innebär bl a att försöka ta kontroll över vatten i och ibland även kring vägområdet. Vägtrummor ska hållas fria från hindrande skräp och klara den vattenmängd som passerar. I väghållarens iver att fokusera på väghållningen kan det vara lätt att förbise de fiskar, grodor och uttrar m fl för vilka vattenpassager är livsavgörande transportleder. För djur och natur kan felaktigt anlagda vägtrummor ha stor betydelse för deras överlevnad. En lutande trumma en bit ovan vattenytan kan sätta stopp för lekande fiskars vandringar. En trumma utan något att gå eller markera revir på kan mota uttern till en livsfarlig passage uppe på vägbanan. Musslor, växtlighet och insekter påverkas även de av vägtrummors och broars placering och utformning. Längre upp i vattendragen står andra djurarter och väntar på dem som är deras naturliga föda. Vandringshinder kan därför få stora konsekvenser långt borta från den plats de är belägna på. I Sverige finns det ca 150 000 km vattendrag, en sträcka som motsvarar cirka fyra varv runt jorden. Vattendrag som genom årtusenden fungerat som transportleder för olika djurarter och även för människan. Den korta blink i universum det har tagit människan att bygga ett omfattande nationellt vägnät bestående av cirka 520 000 km bilvägar och mer än 10 000 km järnväg har förändrat livsbetingelserna för en rad grodor, fiskar, växter och djur. Genom att samla upp vatten i dammar och skära av vattenleder med vägar, vägtrummor och broar har människan Låt grodan effektivt satt stopp för deras naturliga rörlighet. Länsstyrelsens utredningar visar att upp till var tredje vägtrumma kan vara felaktigt konstruerad. Med tanke på att en vägtrummas livslängd kan vara 20-50 år går det inte att vänta tills det är dags att byta av tekniska skäl. Då kan det vara för sent att förbättra livsvillkoren för djur och natur. Identifiera problemen Enskilda väghållare runt om i Sverige kan bidra genom att identifiera och åtgärda problempunkter på det egna vägnätet. Ett sätt är att kontakta Länsstyrelsen för att ta reda på om de inventerat området eller har resurser för att hjälpa till att hitta eventuella FEL RÄTT Teckning: Eva Engblom. Limnodata HB. Principskiss av problematiken kring vägtrummor som vandringshinder för fisk och bottenfauna. Bilden överst visar en felaktigt placerad vägtrumma med fall, litet djup, hög vattenhastighet samt avsaknad av naturligt bottensubstrat. Bilden under visar en korrekt placerad vägtrumma med fri passage för såväl fisk som bottenfauna. 18 Bulletinen Nr 2 2010
VÄGHÅLLNING hoppa. Låt fisken leka vandringshinder. Det går också att hämta information från föreningens medlemmar, som ofta har kunskap om var många grodor och uttrar hittas överkörda och var fiskar samlas utan att komma vidare. När väl problempunkterna pekats ut gäller det att ersätta eller åtgärda hindren med konstruktioner som även passar väghållarens behov av att kontrollera vattenflödena. Broar och halvtrummor som oftast inte hindrar vattnets naturliga flöde är att föredra framför vägtrummor. Att tänka på Där en rund vägtrumma är enda alternativet gäller det att tänka på vattnets fallhöjd, vattenhastighet, vattendjup och om det finns naturligt bottenmaterial i trumman: Dimension Trumman ska minst motsvara vattendragets bredd vid högvatten. En för snålt tilltagen dimension innebär att vattenhastigheten blir hög och att trumman blir mycket svårpasserad för fisk och smådjur. Hög vattenhastighet spolar dessutom ofta bort bottenmaterialet, som är viktigt att bevara. En naturlig botten skapar en turbulent vattenström som är mycket mer lättforcerad för mindre fiskar. Det underlättar för dem att göra kortare rusningar för att sedan finna lämpliga platser att vila på innan vandringen återupptas. Ta också hänsyn till vattenflödets årliga variationer så att bl a fiskens normala vandringsperioder höst och vår överensstämmer med ett för dem anpassat vattenflöde. Placering Trumman ska grävas ner ordentligt för att utnyttja dess maximala bredd och få ett bra vattendjup. Botten ska fyllas med natursten och grus, så likt den naturliga botten som möjligt, vilket majoriteten av smådjuren i vattendrag kräver för en obehindrad passage. Se upp för fall som ökar vattnets hastighet och gör det svårt för andra än riktigt kraftiga fiskar att simma motströms. Även tysta fall, där trumkanten ligger under vattendragets yta men inte i nivå med dess botten, kan orsaka problem. Fallen stoppar majoriteten av bottenfaunan från att vandra. Vid lågvatten kan de tysta fallen övergå till att bli vattenfall som hindrar fiskars vandring. Alternativa åtgärder Där omläggning eller utrivning av vandringshinder inte bedöms möjliga kan alternativa åtgärder genomföras: Tröskling kan användas där vattendjupet i trumman är för litet och det finns fall nedströms. Vattennivån och djupet i trumman kan då höjas genom att vattnet däms upp lite på ett eller flera ställen nedströms trumman. Strömdämpning kan användas i trummor med för hög vattenhastighet. Konstgjort material eller större stenar placeras i trumman för att bromsa upp hastigheten. Vattenströmmen blir då långsammare, mer turbulent och därmed mer lättforcerad för fiskar. Mer information om hur vägtrummor etc kan anläggas utan att hindra den biologiska mångfalden finns på Internet, bl a på Länsstyrelsens hemsida. Sök på vandringshinder. Text: Gunilla Hellström FOTO. LÄNSSTYRELSEN DALARNA Att veta hur en vägtrumma bäst ska utformas är inte alltid lätt. Läs mer i broschyren Vandringshinder för djur i vattendrag som kan beställas från Länsstyrelsen. Bulletinen Nr 2 2010 19
VÄGHÅLLNING Bättre bredband Infrastruktur. Ordet för tankarna till vägar, sjöfart och järnvägar för att frakta människor och varor. På 2000-talet handlar utbyggnad av infrastruktur även om att bygga ut elektroniska vägar för att frakta information. De allra flesta välkomnar att få ett bredband med hög överföringskapacitet draget hela vägen hem till sig. Regeringens förhoppning och mål är att till 2020 ska 90 procent av Sveriges befolkning kunna vara uppkopplade. För de 10 procent som bor längst ute på landsbygden är det värre. Där är nyckelfrågan att hitta lösningar som gör det intressant för bredbandsleverantörer att investera. Kostnadsfri rådgivning i vägjuridik till REVs medlemmar Särskild inriktning mot: fastighetsrätt, vägjuridik, miljöskador, boutredningar och arvsrätt. Bengt Nydahl, Uno Jakobsson Line Zandén Louise Bark Riddargatan 35-37 114 57 Stockholm Tel 08-723 15 00 info@lindhes.se www.lindhes.se i samarbete med REV sedan 1968 FOTO: ROLF ERIKSSON, LYCKSELE, BYALAGSPROJEKT I VÄSTERBOTTEN Bredband med fiber som ger hög överföringskapacitet ger människor möjlighet att bo och arbeta på landsbygden på samma villkor som invånare i städer. Mobilt bredband är pga bristande täckning i dagsläget inte ett fullgott alternativ. 3G och 4G behöver närhet mellan mobilmaster och brukare. Regeln är att ju högre hastighet desto närmare användaren måste masten vara placerad. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Svenska Stadsnätsföreningen arbetar genom EU-projektet Fiber till Byn med att få ut mer bredband på landsbygden. Björn Galant på LRF berättar: Leverantörerna av bredband kommer troligen inte att se några ekonomiska möjligheter att lägga ner fiberkabel ända längst ut i glesbygden. I dagsläget är det därför upp till de boende där att själva ta initiativ och söka bidrag för att få bredband till byn. Det som krävs är att man går samman och bildar en förening som kan fungera som juridisk person för att söka bidrag. Det gäller också att hänga med i lokaldebatten och FOTO:LRF Björn Galant, LRF. 20 Bulletinen Nr 2 2010