Bq Statens strålskyddsinstitut SSI # 2/07 Datortomografi som görs i onödan s.3 Bästa soltipsen inför resan s.10 Ultraljudsbilden har blivit kommersiell s.12 Radiovågorna i vår miljö sidan 4 Bq 2/07 17 SSI verkar för ett gott strålskydd för människan och miljön nu och i framtiden
B# 2/07q NYHETER: Många DT-undersökningar är inte berättigade 3 REPORTAGET: Övergång till digital-tv minskade strålningen 4 Den egna mobilen ger mer strålning än masten 7 MER LÄSNING: Kunskap inte nog för att bekämpa hudcancer 8 Så solar du säkert på semesterresan 10 UTBLICK: 700 radioaktiva fyrar utanför ryska kuster 11 DEBATT: Ultraljud som souvenirbilder 12 KRÖNIKAN: Slutförvaret en fråga med moraliskt djup 15 UTMANINGEN: Testa dina kunskaper 16 Yuppie-nallen nu i var mans ficka MINNS DU NÄR mobilen kallades för yuppie-nalle? Eller när fjärrkontrollen till teven var den enda trådlösa apparaten i hemmet? På ett par årtionden har det skett något av en revolution när det gäller informationsöverföring, då kommunikation i allt högre grad kommit att ske via radiovågor i stället för kabel. Antalet användningsområden har också växt i snabb takt, borta är den tid då mobilen enbart användes för samtal. Det har i sin tur medfört ökade krav på infrastrukturens kapacitet. Att den som till exempel pratar i mobiltelefon exponeras för radiovågor från mobilens antenn känner de flesta till. Men hur mycket strålning från tv-, radio- och mobilmaster och andra sändare utsätts vi för i olika vardagssituationer? Är det stora skillnader mellan stad och glesbygd? Vad har innovationer som digital-tv och trådlöst bredband inneburit? Det är för att få svar på dessa och liknande frågor som ssi regelbundet gör miljömätningar av radiofrekventa fält på olika platser i landet. I detta nummer av Bq får du veta mer om resultaten av de senaste sex årens mätningar. Trevlig läsning! MATTIAS SKÖLD, RED. Bq en tidning från Statens strålskyddsinstitut (SSI). Redaktör: Mattias Sköld 08-729 7167. Redaktionsråd: Wolfram Leitz, Leif Moberg, Lars-Erik Paulsson och Ann-Louis Söderman. Ansvarig utgivare: Ulrika Lyth. E-post till redaktören: bq@ssi.se Statens strålskyddsinstitut (SSI) Postadress: 171 16 Stockholm, telefon: 08-729 7100, webbplats: www.ssi.se. Omslagsbild: Linus Meyer. Form: Citat Journalistgruppen, tryck: Arkpressen, Västerås 2007. STEFAN BORGIUS Bq är beteckningen för radioaktivitet i det internationella enhetssystemet. 1 becquerel innebär 1 radioaktivt sönderfall per sekund. 2 Bq 2/07
S.JASTRZEBSKI/ ISTOCK PHOTOS Varje undersökning med datortomografi måste vara berättigad, den diagnostiska nyttan ska alltså väga tyngre än den ökade cancerrisken En datortomografi av fem är inte berättigad En alternativ metod eller ingen radiologisk undersökning alls hade varit bättre i 21 procent av fallen, visar en SSI-studie. EN GRUPP LÄKARE under ledning av docent Håkan Jorulf fick i uppdrag av Statens strålskyddsinstitut (ssi) att granska alla remisser gällande datortomografi, dt, som gjordes en vanlig dag inom den svenska sjukvården. Varje år utförs cirka 650 000 dt-undersökningar i Sverige. Liksom vid traditionell röntgen används joniserande strålning, som kan orsaka cancer. Därför måste varje undersökning kunna motiveras genom att den diagnostiska nyttan väger tyngre än den ökade cancerrisken. Det valda datumet, den 22 mars förra året, utförde 2 435 undersökningar med datortomografi. En närmare granskning av remisserna visade att nästan 500 undersökningar hade gjorts i onödan. Vid 6 procent av undersökningarna skulle ingen radiologisk undersökning ha gjorts över huvud taget, i 15 procent av fallen borde en alternativ form av diagnostik ha använts. dt-diagnostiken står för drygt hälften av den totala stråldos till befolkningen som kan härledas till vården. Det vore möjligt att spara flera människoliv varje år om sjukvården blev bättre på att avgöra vilka undersökningar som är meningsfulla, säger strålskyddsinspektör Sven Richter vid ssi. STUDIEN VISADE också att bara en tredjedel av röntgenavdelningarna har dokumenterade rutiner för berättigandebedömning av röntgenundersökningar. Utan nedskrivna rutiner går det inte att följa upp och långsiktigt höja kvaliteten på bedömningarna, säger Sven Richter. Stickproven i studien avser enbart dt- undersökningar, men det är möjligt att samma förhållande gäller även andra former av röntgendiagnostik. En högre kvalitet på berättigandebedömningarna vore ett av de effektivaste sätten att minska den totala stråldos till befolkningen som kommer från vården, säger Sven Richter. Därför kommer ssi att detaljstudera resultaten för att få bättre kunskap om faktorerna bakom de onödiga undersökningarna. Det kan handla om regionala förhållanden, åldersstrukturer och skillnader mellan den öppna och slutna vården. DETTA ARBETE kan i sin tur leda till ändringar i ssi:s tillsyn av röntgenavdelningarna, i form av ökad information, ändrade rutiner för inspektioner eller tydligare regelverk. Sven Richter understryker att det inte är röntgen som metod som måste berättigas den totala nyttan för vården överstiger vida de negativa effekterna. Däremot är det nödvändigt att så långt det går begränsa den stråldos som metoden för med sig. MATTIAS SKÖLD Alternativ till DT-undersökningar: Konventionell röntgen (joniserande strålning) Nukleärmedicin, där man använder radioaktiva läkemedel (joniserande strålning) Ultraljud (icke-joniserande strålning) Magnetkamera (icke-joniserande strålning) Bq 2/07 3
LINUS MEYER Ny teknik kan minska allmänhetens exponering för radiovågor. Övergången från analoga till digitala tv-sändningar innebar att strålningen minskade till en tredjedel. Strålskyddsinspektör Jimmy Trulsson och utredare Gert Anger mäter radiovågor utanför Rydbo i Österåkers kommun. 4 Bq 2/07
Ny teknik kan ge lägre strålning DET VISAR EN sammanställning av närmare 150 mätningar av radiovågor som Statens strålskyddsinstitut (ssi) gjort på olika platser i landet sedan 2001. Resultaten kommer så småningom att sammanställas i en rapport. I hem och på arbetsplatser får vi allt fler apparater som kommunicerar trådlöst. Dessutom ökar antalet användningsområden, till exempel används mobiltelefonen inte längre uteslutande för samtal utan även till data- och videoöverföring. Det ligger därför nära till hands att tro att allmänheten därmed exponeras för mer strålning. Men det enda sättet att ta reda på den faktiska exponeringen är att mäta radiovågorna i de miljöer där människor vistas. Sådana mätningar har ssi:s strålskyddsinspektörer ägnat sig åt sedan 2001. Och resultatet? Svenskens totala exponering för radiovågor i miljön har varit i stort sett oförändrad under 2000-talet, trots att mängden trådlösa apparater ökat. Det handlar om att den nya tekniken ofta är effektivare än gammal och därmed kan sända med lägre styrka, säger strålskyddsinspektör Jimmy Trulsson. INNOVATIONER SOM till exempel Wimax, ett system för trådlös dataöverföring mellan en sändarmast och datoranvändarens fastighet, ligger på försumbara nivåer jämfört med vanliga tv-sändningar. Vid mätningar som ssi gjorde i Skellefteå 2006 var styrkan från de olika tv-signalerna flera tusen gånger starkare än Wimax-signalen. När ny teknik ersätter ett befintligt system kan man i en del fall se en påtaglig minskning av exponeringen för strålning. Vid övergången från analoga till digitala tv-sändningar, som den 15 oktober genomfördes på de sista platserna i landet, minskade exponeringen för tv-signaler med två tredjedelar. Bq 2/07 5
Exponering i förhållande till referensvärdet 100% 80% 60% 40% 20% 0% Högsta uppmätta värdet Högsta slumpmässiga värdet 90% av mätplatserna låg under denna nivå 3% 1% 0,01% Grafik: Svenska grafikbyrån 90 procent av resultaten från miljömätningarna låg på ungefär en10 000-del av SSI:s referensvärde eller lägre. SSI gjorde 79 mätningar på mer eller mindre slumpmässigt valda platser för att få en generell bild av strålningen i olika miljöer. Den högsta slumpmässiga noteringen låg på en procent av referens värdet. Den högsta nivån över huvud taget, tre pro cent av referens värdet, mättes upp i riksdagens bibliotek i Gamla stan i Stockholm. Mellan 2001 och 2006 jämförde ssi signaler från analoga och digitala tv-sändningar vid 28 tillfällen på elva platser i kommunerna Ekerö och Solna. När styrkan på analoga och digitala signaler jämfördes visade det sig att exponeringen för de analoga i snitt var tre gånger högre. Eftersom styrkan på tv-signalerna ligger på ungefär samma nivå i hela Sverige kan resultatet anses gälla även landet i stort. Trots att allt fler skaffat mobiltelefon, vilket innebär ökad belastning på systemet, och trots utbyggnaden av 3g-nätet så tycks allmänhetens exponering för signaler från mobilnätet inte öka. VID SSI I SOLNA finns en mätstation som registrerar signaler från mobilsystemen gsm900, gsm1 800 och umts (3g). Sedan mätningarna inleddes i januari 2005 har signalerna från de tre systemen legat på en i stort sett oförändrad nivå. Sedan 2001 har ssi gjort 79 mätningar på olika platser i landet för att få en generell bild av allmänhetens exponering för radiovågor i Sverige. Det görs genom spektrala mätningar, som gör det möjligt att separat studera alla vanligt förekommande radiovågor, från radio, tv, mobiltelefoni och så vidare. En sammanställning visar att 90 procent av resultaten ligger på ungefär en 10 000-del av ssi:s referensvärde eller lägre. Den högsta noteringen, cirka tre procent av referensvärdet, mättes upp i riksdagens bibliotek i Gamla stan i Stockholm. Det är trångt i gränderna i Gamla stan. På byggnaden mittemot finns två basstationsantenner för mobiltelefoni, som bara är åtta-nio meter från fönstret, förklarar Jimmy Trulsson. Den lägsta uppmätta signalen låg på en miljarddel av referensvärdet. Mätningarna visar inte på några stora skillnader mellan glesbygd och tätort när det gäller exponering för strålning. En del av de högre uppmätta resultaten registrerades på landet och några av de lägre i tätbebyggda områden. Dock är värdena i genomsnitt något lägre i glesbygd. Läs mer om ssi:s miljömätningar på webben: www.ssi.se MATTIAS SKÖLD Grafik: Svenska grafikbyrån SSI gör mätningar i en mängd olika miljöer, i både tätort och glesbygd. I stadsmiljö sitter antenner för mobiltelefoni ofta på vanliga fastigheter. Att antennen bara sänder i en riktning gör att strålningen bakom, under, över och vid sidan av sändaren är betydligt svagare än framför den. Mätinstrumentet registrerar alla vanligt förekommande radiovågor, från till exempel radio- och tv-sändningar och mobilnätet. Vad är referensvärdet? En rekommenderad högsta nivå för exponering som bygger på ICNIRP:s (Internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning) riktlinjer. ICNIRP:s föreslagna gräns för allmänhetens exponering har satts till en 50- del av nivån för konstaterade hälsoeffekter. 6 Bq 2/07
Mobiltelefonen strålar mest Exponeringen för strålning från mobilmaster är mycket låg jämfört med nivån vid ett samtal i den egna mobilen. Så minskar du strålningen från mobilen Använd handsfree. Genom att använda handsfree eller mobilens högtalarfunktion minskar du strålningen till huvudet betydligt. Detta gäller även trådlös handsfree. Håll ut mobilen från kroppen. Exponeringen minskar ytterligare när du använder handsfree eller mobilens högtalarfunktion i kombination med att du håller ut mobilen från kroppen när du pratar. Ha god täckning. Hur god täckning mobilen har, det vill säga hur god kontakt den har med basstationen, påverkar också exponeringen. Ju bättre täckning, desto svagare signal krävs för telefon respektive basstation Basstationer består av radiosändare/mottagare och antenner. Samtal överförs mellan mobiltelefoner eller mellan en mobil och en fast telefon via närliggande basstationer. ÄVEN PÅ PLATSER där det är tätt mellan mobilmasterna ligger den sammanlagda strålningen en person utsätts för betydligt lägre än vad ett samtal i mobiltelefonen ger upphov till. Orsaken är att exponeringen avtar mycket snabbt med avståndet från basstationens antenn. Den som befinner sig inom ett par meter från sändaren på en basstation kan exponeras för strålning som ligger över ssi:s referensvärde. Men eftersom antennerna är placerade på exempelvis höga master eller husfasader så är det i praktiken omöjligt att långvarigt vistas i närheten av sändaren. Att antennen bara sänder i en riktning gör att strålningen bakom, under, över och vid sidan av sändaren är betydligt svagare än framför den. Den som bor i en fastighet där en antenn placerats på fasaden utsätts alltså för mycket låg strålning, husväggen har ju dessutom en dämpande verkan. Däremot kan strålningen från mobilen i vissa fall ligga i nivå med referensvärdet, alltså 10 000 gånger högre än bakgrundsstrålningen på de flesta platser i Sverige. Att använda handsfree är ett enkelt sätt att kraftigt minska exponeringen för strålning, säger strålskyddsinspektör Jimmy Trulsson vid ssi. Om man dessutom håller ut mobilen från kroppen och ser till att ha god täckning minskar exponeringen ytterligare. I samarbete med Konsumentverket har ssi gett ut en folder med enkla råd om hur man minskar exponeringen för strålning från mobilen. Foldern är gratis och finns att hämta i Telias och Experts butiker. Strålningen från en mobilmast 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Radiovågornas styrka watt/m 2 Meter 0 2 4 6 8 10 MATTIAS SKÖLD Signalstyrkan från mobilnätet varierar över dygnet GSM 1800 10,0 Signalstyrka (mw/m2) ) GSM 1800 1,0 Jan-05 Jul-05 Jan-06 Jul-06 Jan-07 Jul-07 Allmänhetens exponering för strålning från GSM 1800 och övriga mobilnät har varit i stort sett oförändrad sedan SSI:s mätstation i Solna börja mäta i januari 2005. Däremot varierar signalens styrka märkbart mellan olika dagar och tider på dygnet. Det beror på att belastningen, och därmed signalstyrkan, blir större ju fler som utnyttjar nätet samtidigt. Basstationerna sänder med högst styrka under dagtid, måndag till fredag, då många använder sin mobiltelefon. Under helgen är trafiken ojämnare, på nätterna är belastningen lägst Referensvärde för UMTS (3G) Referensvärde för GSM 1800 Referensvärde för GSM 900 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 Signalstyrka (mw/m2) 2 ) Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Grafik: Svenska grafikbyrån Strålningen avtar snabbt när man kommer längre från antennen. Styrkan på radiovågorna minskar kvadratiskt med avståndet från sändaren. Grafik: Svenska grafikbyrån Bq 2/07 7
Bredare ansvar krävs i kampen mot hudcancer Goda kunskaper hos medborgarna räcker inte för att stoppa ökningen av hudcancer i Sverige. Samhället måste byggas med UV-strålningen i åtanke, säger Hélène Asp vid SSI. SÅ GOTT SOM varje svensk känner till att solens strålar kan ge hudcancer. Men trots att det är relativt enkelt att skydda sig mot uv-strålning hör hudcancer till de snabbast ökande cancerformerna i landet. Det är tydligt att det inte räcker med kunskap för att människor ska ändra sitt beteende. För en långsiktig förändring krävs ändrade attityder på individnivå men också att samhället byggs med riskerna med uvstrålning i åtanke. Ett bra exempel är hur man planerar och bygger förskole- och skolgårdar, säger Hélène Asp, utredare vid ssi. Hon gör en jämförelse med svenskens förhållande till bilbältet. Först krävdes kunskap om riskerna med att köra utan bälte. Sedan kom tekniska lösningar för att underlätta ett nytt beteende, såsom introduktionen av rullbältet. När det senare blev lag på att använda bälte var de flesta svenskar redan övertygade om att reformen genomfördes på goda grunder. På samma sätt krävs en kombination av kunskap, tekniska lösningar och politiska åtgärder när det gäller uv-strålning. I AUSTRALIEN, som är särskilt hårt drabbat av hudcancer eftersom landet har tropisk sol och relativt ljushyad befolkning, får människor lära sig att undvika uv-strålarna redan från barnsben, enligt Hélène Asp. I förskolorna är det till exempel självklart att barnen inte tillåts leka utomhus utan hatt. Att det krävs ett brett samhällsansvar i kampen mot hudcancer, det är något som MATTIAS SKÖLD genomsyrar de förslag kring uv-strålning som SSI presenterar i sin utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. ssi föreslår bland annat att Boverket, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Arbetsmiljöverket ska delta i arbetet för att minska människors exponering för uvstrålning på skolor och arbetsplatser. Dessutom uppmanas landstingen att återinföra så kallade prickmottagningar, där allmänheten kostnadsfritt kan undersöka födelsemärken och hudförändringar. Mottagningarna, som infördes under en period på 90-talet, kan enligt ssi:s vetenskapliga råd för uv-frågor göra att fler fall av hudcancer upptäcks i ett tidigt skede. EN ANNAN ÅTGÄRD som förespråkas är utvecklandet av en indikator för barns uvexponering. Att det finns ett tydligt samband mellan antal födelsemärken och exponering har visats i flera studier (se separat artikel). Medan dagens statistik över hudcancer är ett resultat av människors uv-exponering för två decennier sedan kan indikatorn ge en bild av exponeringen i dagsläget. Ett förslag i Säker strålmiljö som redan väckt stor uppmärksamhet i media gäller införandet av en 18-årsgräns för att sola i solarium. Det är känt sedan länge att den som solar ofta i solarium som ung löper större risk att drabbas av hudcancer. ssi anser att det bör utredas om intresset av att skydda minderåriga från att drabbas av cancer senare i livet motiverar ett förbud i lag. MATTIAS SKÖLD 8 Bq 2/07
Det räcker inte att människor känner till att solens strålar kan ge hudcancer. Politiker och andra beslutsfattare har också ett ansvar för att samhället byggs med UV-strålningen i åtanke, anser Hélène Asp, utredare vid SSI. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas från skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Så lyder målet Säker strålmiljö, ett av de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen ställt sig bakom. SSI har ansvar för att driva arbetet i riktning mot målet. Miljömålen ska ge en struktur som kan underlätta samordning på miljöområdet mellan olika myndigheter och organisationer. Arbetet ska följas upp och redovisas regelbundet till regering och riksdag. SSI lämnade i september en utvärdering av Säker strålmiljö till det av regeringen tillsatta Miljömålsrådet, som ska presentera ett underlag till en miljömålsproposition våren 2009. Den innehåller 14 förslag på åtgärder inom områdena elektromagnetiska fält, UV-strålning, omhändertagande av radioaktivt avfall och skydd av växter och djur. Så skyddar man sig mot UV-strålning Undvik solen mellan klockan 11 och 15 när UV-strålningen är som starkast. Skydda dig med kläder, hatt med brätte och solglasögon. Ta på solkräm där kläderna inte täcker. Var extra försiktig på breddgrader runt ekvatorn. Kom ihåg att små barn är extra känsliga för UV-strålning. Sjuåringar i södra Sverige har flest leverfläckar Var i landet ett barn bor har stor betydelse för hur mycket ultraviolett strålning det exponeras för, visar en studie av epidemiologen Ylva Rodvall. ATT SVENSKEN RESER på solsemester till sydliga breddgrader i högre grad än tidigare är en orsak till det ökande antalet fall av hudcancer. Men hur mycket ultraviolett strålning som befolkningen utsätts för varierar stort även mellan Sveriges landsändar. Människor som bor i söder drabbas också i betydligt högre grad av hudcancer än de i norr. När huden utsätts för ultraviolett strålning börjar pigmentceller att producera det bruna färgämnet melanin. Födelsemärken, eller nevi som är den medicinska termen, är ansamlingar av pigmentceller på huden. Ylva Rodvalls undersökning visar, i likhet med tidigare internationella studier, att förekomsten av födelsemärken kan fungera som indikator på hur mycket ultraviolett strålning en människa exponerats för. Ylva Rodvall gjorde 2002 en studie av pigmentnevi på sjuåringar i Kiruna och Piteå i norr samt Falkenberg och Ljungby i söder. En sjuksköterska räknade sjuåringarnas födelsemärken och föräldrarna fick svara på frågor om barnens solvanor. I år upprepades undersökningen i Falkenberg och Ljungby. Ylva Rodvall. MÄTNINGEN 2002 visade att sjuåringarna i Falkenberg och Ljungby hade betydligt fler födelsemärken än sina kamrater i Kiruna och Piteå. En uppföljning 2005, då barnen hade fyllt tio år, gav samma bild, liksom undersökningen 2007. Vilken breddgrad barnet bor på kan alltså ha stor betydelse för risken att drabbas av hudcancer som vuxen. Till andra riskfaktorer hör ljus hy, badsemestrar i utlandet och om man bränt sig ofta i solen. Att bromsa ökningen av hudcancer i Sverige är ett arbete som kräver ett långsiktigt och uthålligt engagemang, understryker Ylva Rodvall. Det tar tid att förändra människors attityder och vanor. YLVA RODVALL ARBETAR inom Stockholm läns landsting och sitter som expert i landstingets vårdprogram för malignt melanom. Gruppen har uppvaktat landstingets politiker och efterlyst långsiktiga satsningar i Stockholmsregionen för att stoppa ökningen av hudcancerfall. När jag själv är ute och träffar förstaklassare slås jag av hur mycket de kan och förstår. Det är bland dem det preventiva arbetet verkligen kan ha effekt, säger Ylva Rodvall. Födelsemärken MATTIAS SKÖLD Utgörs av lokala koncentrationer av pigmentceller i huden. Märkena utvecklas ofta några år efter födseln och ökar sedan i antal fram till 20-30-årsåldern. Kallas även leverfläckar eller nevi. Som skydd mot ultraviolett strålning bildar huden ett brunt pigment, melanin, som fungerar som ett slags filter. Melaninet produceras i speciella pigmentceller, melanocyter, som finns spridda i överhuden. Hudcancer ökar stadigt Varje år upptäcks över 40 000 fall av hudcancer (malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer), en av de cancerformer som ökar mest i Sverige. De allra flesta av de drygt 400 personer om året som dör i hudcancer har malignt melanom. Bq 2/07 9
Så solar du säkert på resan Solresorna till sydliga breddgrader bidrar till att hudcancer ökar i Sverige. På en veckas solsemester kan man få en stor del av årsdosen av UV-strålning, säger Karin Westermark vid SSI. SVERIGE OCH ANDRA nordiska länder ligger i topp när det gäller insjuknande och dödlighet i hudcancer. Att de flesta nordbor har ljus hy i kombination med att vi gärna reser på solsemester under vinterhalvåret är en viktig förklaring till den dystra statistiken. Ju närmare ekvatorn man kommer, desto starkare är solen. Drygt en tredjedel av svenskarna åkte på solsemester under förra året, enligt ssi:s enkätundersökning av befolkningens solvanor. En av fem uppgav dessutom att de hade bränt sig i solen under utlandssemestern. Men Karin Westermark, som är utredare vid ssi, vill inte avråda människor från att resa till solen under de mörka vintermånaderna. Det handlar om hur man vistas i solen. Genom att till exempel hålla sig i skuggan mitt på dagen när solen är som starkast kan man undvika att bränna sig. Även den som åker på skidsemester till Alperna har anledning att skydda sig lite extra mot solen. På högre höjd är solen starkare eftersom en mindre del av uvstrålningen hunnit filtreras bort av atmosfären. Dessutom reflekteras upp till 80 procent av solstrålarna av snön, vilket gör att man snabbare blir bränd av solen. Det är också viktigt att skydda ögonen. Den som inte bär glasögon riskerar att drabbas av snöblindhet. På sikt kan exponeringen för solens strålar även orsaka katarakt, gråstarr. Det är fortfarande vanligt att folk solar i solarium för att grunda inför resan till solen. Solariesolandet ger visserligen kroppen en brun färg men leder inte till den förtjockning av huden som motverkar att uv-strålar tränger igenom. Karin Westermark. Dessutom medför solariesolandet i sig en ökad cancerrisk. Den som solar i solarium för att skydda huden gör alltså i själva verket raka motsatsen. Framför allt yngre människor har anledning att vara försiktiga med att sola i solarium. Forskning visar att en människas hud bildar fler och fler födelsemärken, som eventuellt kan utvecklas till hudcancer, upp till 30-årsåldern. MATTIAS SKÖLD Kombinationen av ljus hy och en förkärlek för solsemestrar gör nordborna särskilt utsatta för hudcancer. Att tänka på under solsemestern Vatten skyddar inte mot UV-strålning. Därför är det lätt att bränna sig när man badar. Skydda dig med kläder, hatt med brätte och solkräm där kläderna inte täcker. Bäst skyddar kläder som sitter löst och är torra. Undvik solen mitt på dagen. De yngsta är extra känsliga mot UV-strålning. Barn under ett år bör över huvud taget inte utsättas för direkt sol. Använd solkräm med hög solskyddsfaktor som skyddar mot både UVA och UVB. Norden värst drabbat av hudcancer Antal fall och dödlighet per 100 000 kvinnor år 2000. Sverige: 13 fall, dödlighet: 1,6, Danmark: 13 fall, dödlighet: 1,7, Norge: 16 fall, dödlighet: 2,7, Spanien: 4,5 fall, dödlighet: 0,9, Portugal: 3,6 fall, dödlighet: 0,7, Grekland: 2,0 fall, dödlighet: 0,4. Antal fall och dödlighet per 100 000 män år 2000. Sverige: 13 fall, dödlighet: 3,2, Danmark: 11 fall, dödlighet: 2,9, Norge: 14 fall, dödlighet: 3,3, Spanien: 2,8 fall, dödlighet: 1,3, Portugal: 2,5 fall, dödlighet: 0,9, Grekland: 1,9 fall, dödlighet: 0,7. CLAYTON HANSEN 10 Bq 2/07
Utblick Svenskt engagemang i ryska RTG-fyrar I ryska farvatten finns det 700 radioaktiva fyrar som hotar sjösäkerheten. SSI föreslår att Sverige ökar sitt engagemang för att ersätta fyrarna med säkra alternativ. DE RADIOAKTIVA så kallade rtg-fyrarna, som drivs med radioisotopen strontium- 90, har använts i stor omfattning sedan 1970-talet. Eftersom fyrarna innehåller mycket starka strålkällor utgör de en risk för allvarliga olyckor i de tättrafikerade farvattnen. De skulle också kunna vara begärliga för terrorister och andra som vill åstadkomma skada. Tidigare har en ambitiös norsk satsning, med svensk och fransk uppbackning, gjort att nästan alla rtg-fyrar i området kring Kolahalvön kunnat ersättas med miljövänliga modeller drivna av solceller. Nu har ssi ansökt hos Sida om finansiering för att kunna bidra med expertis i samband med saneringen av ett 90-tal fyrar i Östersjön, dels i Finska viken och dels utanför Kaliningrads kust. Enligt Peter Keyser, tillförordnad chef för ssi:s internationella utvecklingssamarbete, kan det bli aktuellt att delta i hanteringen av 10 12 rtg-fyrar om året fram till 2012. RYSSLAND RÄKNAR MED att kunna avveckla, sluthantera och långtidsförvara samtliga fyrar i Östersjön inom fem år om internationell finansiering kan säkras. Sedan arbetet inleddes i slutet av 90-talet har omkring 200 fyrar tagits om hand vid den ryska Mayak-anläggningen för slutförvaring. Från svensk sida handlar det om att bidra med expertis när det gäller säkerhet och miljökonsekvenser i samband med avvecklingen. Norge är det land som främst engagerat sig i frågan sedan avvecklingen av ryska rtg-fyrar aktualiserades i mitten av 90-talet. Norska myndigheter har åtagit sig att stödja omhändertagandet av 180 fyrar i nordvästra Ryssland. Även Kanada och usa väntas bidra ekonomiskt till projektet. MATTIAS SKÖLD Samarbete inleds med Vitryssland STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUT (ssi) och Sida har tecknat ett treårigt avtal med Vitryssland om utvecklingssamarbete inom icke-kärntekniskt strålskydd. Utbytet, som rör områdena patient- och personalstrålskydd samt kontroll av illegala eller övergivna strålkällor, ingår i ett program för utvecklingssamarbete med Vitryssland som regeringen antog i mars. Tack vare en ambitiös norsk satsning har omkring 200 ryska RTGfyrar tagits om hand sedan slutet av 90-talet. Vitryssland, som har tio miljoner invånare, lider fortfarande påtagligt av konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen 1986. Nästan en fjärdedel av landets totala yta är kontaminerad med cesium-137 överstigande 37 gigabecquerel per kvadratkilometer. Landet har i dag inga kärnkraftverk men det finns framskridna planer på ett nationellt program för atomenergi. PER-EINAR FISKEBECK Bq 2/07 11
Debatt ISTOCKPHOTO Det finns fortfarande kunskapsbrister när det gäller ultraljud och riskerna för fostret, anser artikelförfattarna. Olämpligt använda ultraljud av foster som souvenir Ultraljud har börjat användas i kommersiellt syfte gravida kvinnor erbjuds bilder och videoinspelningar av sina ofödda barn som souvenirer. Detta trots att det råder osäkerhet kring hälsoriskerna för fostret, skriver tre forskare i ett gemensamt inlägg. OBSTETRISKT ULTRALJUD introducerades i Sverige på 1970-talet. I dag erbjuds alla gravida kvinnor minst en ultraljudsundersökning av fostret och fler än 95 procent tackar ja till erbjudandet. Oftast utförs denna rutinmässiga ultraljudsundersökning vid 17 18 graviditetsveckor, men på vissa kliniker görs den vid 12 13 veckor. Undersökningen utförs som regel av specialutbildade barnmorskor. Motiven för rutinultraljudet är flera. Graviditeten kan dateras, vilket leder till en säkrare skattning av graviditetslängden. Dessutom upptäcks flerbördsgraviditeter, vilket är värdefullt att känna till för den fortsatta graviditetsövervakningen. Fostermissbildningar eftersöks och knappt 50 procent av de allvarliga upptäcks. Ultraljud används också på klinisk indikation i såväl tidig som sen graviditet då komplikationer föreligger. Även Dopplerultraljud används för att bedöma moderkakans och fostrets tillstånd. UTAN ÖVERDRIFT kan sägas att ultraljudet har möjliggjort en imponerande utveckling av obstetrisk diagnostik och behandling. Finns det då några risker 12 Bq 2/07
för barnen, som exponerats för ultraljud under fosterlivet? Tyvärr har detta forskningsfält ägnats påfallande litet intresse, vilket innebär att vi i alltför hög utsträckning här svävar i okunskap. Ultraljudet är en mekanisk vågenergi, som sänds in i vävnaden. De energier som kan genereras av modern ultraljudsutrusning kan påverka biologisk vävnad. De ultraljudseffekter, som kan skada biologisk vävnad är framför allt värme och kavitation. Största risken för värmeutveckling föreligger i gränsskikten mellan ben och mjukvävnad. Det är framför allt Dopplerultraljud, som kan orsaka värmeproduktion. Kavitation borde inte kunna uppkomma hos foster såvida inte ultraljudskontrastmedel i form av mikrobubblor i blodet använts. I EUROPA FINNS inget regelsystem vad gäller ultraljudsutrustningars energinivåer vid undersökning av foster. Ansvaret för säkerheten ligger på undersökaren. År 1992 introducerade den amerikanska Food and Drug Agency (fda) Output Display Standard. Grundtanken med denna standard är att avstå från att ange absoluta intensitetsnivåer, som inte får överskridas, utan istället ge undersökaren enkla indikatorer som kan användas för bedömning av den aktuella risksituationen. Alla moderna ultraljudsutrustningar skall vara försedda med skärmar, som visar mekaniskt index (mi) och termalindex (ti). Dessa index anger risk för mekanisk påverkan respektive temperaturökning vid den aktuella inställningen på apparaturen. Ett ti-värde på 1,5 anger en möjlig temperaturökning i vävnaden på 1,5 grader Celsius. I merparten av de publikationer som utfärdat rekommendationer gällande säkerhet vid ultraljudsundersökningar under graviditet anges att indexvärden som ej överstiger 1,0 innebär att säkerhetsmarginalen är mycket god. I en nyligen publicerad rapport framgick tyvärr att en majoritet av svenska och utländska erfarna ultraljudsanvändare hade undermålig kunskap om det aktuella säkerhetssystemet. Detta kan tolkas så att säkerhetssystemet behöver revideras och utbildningen i säkerhetsaspekter av ultraljudsoperatörer förbättras. DET FINNS FÅ undersökningar där barn som exponeras för ultraljud som foster följts upp. Det som kan oroa är fynden om effekt på hänthet. Barn från två norska och en svensk randomiserad studie har följts upp vid 8 9 års ålder. I den norska studien var oddskvoten för icke-högerhänthet hos pojkar 1,40; 95 procent konfidensintervall 1,00 1,96 analyserat enligt intention-to-treat. I den svenska studien noterades en oddskvot för pojkar på 1,33; 95 procent konfidensintervall 1,02 1,74 då analysen utfördes enligt exponering. Två svenska registerbaserade observationsstudier har visat liknande fynd. Förändrad hänthet är i sig inte att betrakta som ett hälsoproblem, men fynden kan tänkas innebära att ultraljud kan påverka den växande fosterhjärnan. I den nyligen publicerade sbu-rapporten om tidig fosterdiagnostik sammanfattas att 2d-ultraljud i andra trimestern med nyttjande av låga energier och med alara principen som riktmärke (alara = as low as reasonably achievable) är motiverat då klinisk indikation (vilken inkluderar rutinultraljud i andra trimestern) föreligger. Rapporten varnar för användning av så kallad harmonic imaging i första trimestern och understryker kunskapsbristen avseende de energinivåer som används vid 4d-ultraljud. Restriktivitet rekommenderas angående användning av Dopplerultraljud i första trimestern liksom av kontrastmedel under graviditet. DE KUNSKAPSBRISTER som finns avseende säkerhetsaspekterna, liksom det faktum att moderna utrustningar kan ge upp till 10 gånger högre energier än tidigare, manar till försiktighet och betonar vikten av att ultraljud endast används då medicinsk indikation föreligger. Tyvärr har ultraljud börjat användas i kommersiellt syfte både i utlandet och i Sverige. Gravida kvinnor erbjuds bildtagningar och videoinspelningar av sina ofödda barn som souvenirer. Vi kan inte utesluta att ultraljudsexponering under fosterlivet kan leda till seneffekter på barn som hittills inte kunnat upptäckas. Användning av ultraljud för fosterundersökningar skall undvikas, om någon medicinsk vinst av undersökningen inte kan förväntas. OVE AXELSSON, PROFESSOR, INSTITUTIONEN FÖR KVINNORS OCH BARNS HÄLSA, UPPSALA UNIVERSITET OVE.AXELSSON@KBH.UU.SE KAREL MARSÀL, PROFESSOR, KVINNOKLINIKEN, UNIVERSITETSSJUKHUSET I LUND LIL VALENTIN, PROFESSOR, KVINNOKLINIKEN, UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS, MALMÖ Texten är ett sammandrag av en artikel som publicerades i Läkartidningen 16/2007. Bq 2/07 13
SSI storsatsar på forskning Många vill veta mer om elektromagnetiska fält JIMMY TRULSSON VILKA OMRÅDEN VILL allmänheten framför allt veta mer om när det gäller strålning? Mobiltelefoner, mobilmaster och kraftledningar är svaret, enligt en enkätundersökning som ssi låtit genomföra. Drygt 1 000 personer i åldern 16 70 år fick svara på 21 frågor om strålning. Enkäten ingår i en större studie för att kartlägga och på sikt stärka ssi:s kommunikation med allmänheten, myndigheter, organisationer och massmedia. ANN-LOUISE EKSBORG, tidigare generaldirektör vid Krisberedskapsmyndigheten (kmb), tillträdde den 1 november som särskild utredare för sammanläggningen av Statens strålskyddsinstitut (ssi) och Statens Kärnkraftinspektion (ski). Hon kommer även att bli generaldirektör och chef för den nya myndighet, med ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet, som enligt planeringen ska inrättas den 1 juli 2008. Ann-Louise Eksborg är jurist och före detta domare. Hon har tidigare bland annat varit rättschef i Försvarsdepartementet och generaldirektör för Statens haverikommission. Elektromagnetiska fält från mobiler och annan teknik är också den sorts strålning som flest oroar sig för, enligt enkäten. Rädsla för sjukdomar, men också bristande kunskap, anger många som orsak till sin oro. Fyra personer av tio känner oro för någon typ av strålning. Kvinnor är mer oroliga än män (49 respektive 35 procent). Eksborg blir chef för strålskyddet BOSSE ALENIUS UNDER 2008 kommer ssi att inleda en omfattande satsning på grundläggande forskning inom strålskyddsområdet genom ett långsiktigt finansiellt stöd till tre forskartjänster. De ssi-finansierade tjänsterna i strålningsdosimetri, radiobiologi respektive radioekologi har erbjudits doktor Hooshang Nikjoo, för närvarande vid den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa, doktor Andrzej Wojcik, Institutet för kärnkemi och teknik i Warszawa, och doktor Clare Bradshaw, Stockholms universitet. De forskningsområden som nu prioriteras hör till de viktigaste inom strålskyddet, säger ssi:s forskningschef Leif Moberg. Tjänsten i strålningsdosimetri kommer enligt ansökan att placeras vid Karolinska institutet och de två övriga vid Stockholms universitet. Det finansiella stödet är treårigt, med möjlig förlängning i ytterligare tre år. Fortfarande återstår dock ett formellt beslut om tjänstetillsättning vid respektive universitet. Forskningen inom strålningsdosimetrin har som mål att utveckla och förbättra metoder för absorberad dos och andra parametrar för att mäta de biologiska effekterna av strålning. Den radiobiologiska forskningen belyser verkan av låga doser och dosrater på celler och den risk för till exempel cancer som uppkommer. Inom radioekologin syftar forskningen till att skapa och förmedla kunskap om de processer som påverkar radioaktiva ämnens flöden i miljön och hur de upptas i näringskedjor. 14 Bq 2/07 Rätt svar i Utmaningen, sid 16. GEOGRAFI: Rwanda, HISTORIA: Nikola Tesla, KULTUR: Roman Polansky, BOTANIK: Granatäpple, BILDEN: 1981.
Krönikan Slutförvaret en fråga med moraliskt djup Få frågor som rör miljö och hälsa har relevans så långt fram i tiden som slutförvar av kärnavfall. Utmaningen att analysera och hantera slutförvarsfrågan är svår och kan inte negligeras såvida man inte sätter värdet på framtida generationer till mer eller mindre noll, eller hyser en stark övertro till ännu oprövade tekniska lösningar. Dessbättre förstår allt fler den djupa moraliska dimension som ligger i frågan, vilket gynnar bästa möjliga lösning utifrån ett välfärdsperspektiv, där miljö- och hälsoaspekter på lång sikt har avgörande betydelse. Den synvända som växer fram är viktig, eftersom det pågående slutförvarsprojekt som den svenska kärnkraftsindustrin bedriver är förenat med en rad brister när det gäller val av både metod och plats. Ett grundproblem i metodfrågan är att kärnkraftsindustrin i stora drag låste sig vid kbs-konceptet redan för tre decennier sedan, då utgångspunkterna för miljöarbetet var ganska annorlunda än idag. Sedan dess har industrin varit relativt ointresserad av att på allvar pröva alternativ till sin metod, trots att svensk lag kräver en omfattande utforskning av alternativ. Den relativa säkerheten med kbs-konceptet går inte att granska utan alternativprövning och än värre innebär låsningen att metoder som kan vara säkrare inte kommer till sin rätt. MILJÖRÖRELSEN HAR med framgång lyft metoden djupa borrhål till debatt och menar att kärnkraftsindustrin måste utreda den långt mer ingående än vad som hittills gjorts. Det innebär inte att miljörörelsen nödvändigtvis förespråkar djupa borrhål, även om potentiella fördelar kan listas, exempelvis att grundvatten på tre till fem km djup ligger orörligt i miljontals år, vilket inte är fallet för industrins ytliga kbs-förvar. Miljörörelsen menar med stöd av ledande forskare inom området att regeringen bör tydliggöra för kärnkraftsindustrin att något slutförvar enligt kbs-metoden inte kan godkännas innan alternativen undersökts långt bättre. Också när det gäller val av plats för slutförvaret brister planeringen. Det är förstås ingen slump att man landat i undersökningar i två kärnkraftskommuner, för vilka inte bara säkerhet utan i perspektivet hundra tusen år kortsiktiga aspekter som rör lokal utveckling, ekonomi och sysselsättning spelar en viktig roll för acceptansen. Studier visar också att en kustnära lokalisering riskerar leda till förvaring i läckagekänsliga utströmningsområden, med potentiella miljöproblem som följd. DEN GRANSKNING som miljörörelsen gör av slutförvarsprojektet visar att kärnkraftsindustrin som har ansvar att bereda frågan inför det allmännas granskning saknar information i viktiga frågor. Det är på ett sätt naturligt. Däremot är det oroväckande att industrin på avgörande punkter hukar för frågor, än mindre söker tillfredsställande svar. Det sätter ett frågetecken för den nuvarande ordningen vore det kanske bättre att flytta förberedelserna från industrin till en oberoende instans, till fullo finansierad med höjda skatter på kärnkraftsel? MIKAEL KARLSSON ORDFÖRANDE I NATURSKYDDS- FÖRENINGEN Bq 1/07 15
Utmaningen Testa dina kunskaper! Ju färre ledtrådar du behöver desto högre poäng. 5 poäng 4 poäng 3 poäng 2 poäng 1 poäng 1: GEOGRAFI Vad heter landet? Landet, som är Afrikas folktätaste, blev 1885 en tysk koloni och kom att ingå i Tyska Östafrika. Övertogs av Belgien efter första världskriget. Minoriteten tutsi hade en högre position i samhället än majoriteten hutu. Systemet förstärktes av det belgiska styret som gynnade tutsierna. Efter andra världskriget administrerade Belgien landet som förvaltarskapsområde på uppdrag av FN fram till självständigheten 1962. Landet gränsar till Kongo-Kinshasa, Uganda, Tanzania och Burundi. Huvudstaden heter Kigali. Ett av de officiella språken är Kinyarwanda. Etniska strider ledde 1994 till ett folkmord under vilket 1 miljon människor dödades. Det har kallats FN:s största misslyckande. 2: HISTORIA Vad heter vetenskapsmannen? Föddes den 10 juli 1856 i nuvarande Kroatien. Han anses bland annat ha uppfunnit röntgentekniken före tysken Wilhelm Röntgen. Arbetade i början av sin karriär under Thomas Edison. Senare kom dock de två genierna på kollisionskurs och utvecklade en bitter fiendskap. Vann 1893 en seger mot Edison då hans egen teknik, växelströmmen, framgångsrikt användes för att lysa upp världsutställningen i Chicago. Tillskrivs avgörande tekniska landvinningar som radiosändaren, radarn och turbinen. Ändå fick han litet erkännande under sin livstid. Har gett namn åt enheten för magnetisk flödestäthet och för intensitet av magnetisering, förkortad T. 3: KULTUR Vad heter regissören? Växte upp i andra världskrigets Polen. Som judar tvingades hans familj att flytta till Krakows ghetto. Modern dog i koncentrationsläger. Tog examen från den kända filmhögskolan Lódz 1959. Fick sitt genombrott tre år senare med filmen Kniven i vattnet. Gjorde succé i Hollywood med filmer som Rosemary s Baby och Chinatown. Blev känd som en mästare i genren psykologisk thriller. Hans hustru mördades brutalt 1969 av Charles Mansons sektliknande familj. Själv anhölls han 1977 för sexuellt umgänge med minderårig. Lever nu i Frankrike och riskerar alltjämt åtal om han återvänder till USA. Kunde därför inte ta emot den Oscar han vann för Pianisten 2003. 4: BOTANIK Vilken frukt är det? Denna frukt blir stor som en apelsin, har läderartat skal och innehåller ett stort antal frön som vart och ett omges av kött med syrlig smak. Fruktköttet anses vara en i delikatess i sig, men kan även pressas till en klar röd saft som heter grenadin och används i drinkar. Skalet används som medicin mot hakmaskar och till garvning av läder. Studier har visat att fruktjuicen kan skydda mot prostatacancer. Ursprungligen kommer frukten från Asien. Den fördes tidigt till länderna runt Medelhavet, där den i dag hittas främst i torr vegetation. Heter punica granatum på latin och pomegranate på engelska. Förekom ofta i den kristna ikonografin under medeltiden. Vilket år? Den ryska ubåten U 137 går på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. TOMMY SVENSSON Rätt år = 8 poäng +/- 2 år = 4 poäng +/- 4 år = 3 poäng +/- 6 år = 2 poäng +/- 8 år = 1 poäng Svar finns på sidan 14.