PedsQL Family Impact Module

Relevanta dokument
Översättning och testning av ett livskvalitetinstrument: The PedsQL Family Impact Module

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

QOL-E V. 3 HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET FÖR PATIENTER MED MYELODYSPLASTISKT SYNDROM

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

CF-QUEST: Cystic Fibrosis QUality of life Evaluative Selfadministered Test (v1:2, Svensk version)

Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Frågeformulär till vårdnadshavare

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD

Namn: Pers nr: Datum:

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

Livskvalitetsfrågeformulär till barn / ungdomar

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Burnout in parents of chronically ill children

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

Hur mycket har du besvärats av:

BUS Becks ungdomsskalor

Svår huvudvärk och arbetsliv. Svenska Migränförbundets undersökning 2013

INFORMATION OM INVEGA

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Jämförelse av instrument för hälsorelaterad

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

En liten bok om. komplext. trauma

Karolinska Exhaustion Scale

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

ARBETSKOPIA

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Tyngdväst behovsbedömning inklusive uppföljning

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. ATT BLI ÄLDRE En broschyr om att bli äldre för personer med utvecklingsstörning

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Information om förvärvad hjärnskada

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Upphovsrätt - tillgänglighet

Mini Maria Centrum Göteborg

Svensk översättning av SIG. Support Interview Guide

Stroke longitudinell studie

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Hur upptäcker vi dem i tid?

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

Frågeformulär om symptom hos individ med ledbesvär och risk att utveckla ledgångsreumatism (SPARRA)

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion, (modifierad IDS-100).

Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

BARN OCH UNGDOMARS SJÄLVSKATTADE HÄLSA

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Medveten närvaro MEDVETEN NÄRVARO INNEBÄR:

Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Behandlingsdagbok för Sutent (sunitinib)

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

Att göra saker i rätt ordning

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

AD/HD självskattningsskala för flickor

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 ASPERGERS SYNDROM - KARTLÄGGNING OCH VALIDERING

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

HEFa. Årsrapport HEFa 2006

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Transkript:

PedsQL Family Impact Module Instrumentet finns lite längre ned i dokumentet. Beskrivning av instrumentet och dataanalys PedsQL Family Impact Module (FIM) utgör ett standardiserat instrument som mäter föräldrars självrapporterade hälsorelaterade livskvalitet och deras uppfattning om familjens funktion till följd av barnets kroniska sjukdom eller tillstånd. Modulen kan användas separat eller tillsammans med de övriga livskvalitetsmätningarna PedsQL. Instrumentet består av 36 påståenden indelade i 8 delskalor enligt fysiska funktioner (sex påståenden), emotionella funktioner (fem påståenden), sociala funktioner (fyra påståenden), kognitiva funktioner (fem påståenden), vilka mäter föräldrars självrapporterade hälsorelaterade livskvalitet samt dagliga aktiviteter (tre påståenden) och familjerelationer (fem påståenden), vilken mäter familjens påverkan av barnets kroniska sjukdom eller tillstånd. I funktionsmätningen ingår därutöver en värdering av kommunikation (3 frågor) och oro i familjen (5 frågor) vilka enligt ursprungsförfattaren används endast vid den totala värderingen av föräldrars självrapporterade funktion och deras uppfattning om familjens funktion. För att besvara varje påstående i FIM gör föräldrarna en värdering av varje påstående på en femgradig skala 0-4, där 0 är lika med ett problem och 4 är lika med nästan ett problem. Vid dataanalysen omvandlas föräldrars svar i FIM enligt värden på en linjär skala från 0-100 (0 = 100, 1 = 75, 2 = 50, 3 = 25, 4 = 0), så att högre resultat indikerar bättre familjefunktion, det vill säga mindre negativ påverkan. Värderingen av familjens totala påverkan av barnets kroniska sjukdom eller tillstånd beräknas genom summan av alla 36 delfrågor som delas med det antal frågor som besvarats. Föräldrars hälsorelaterade livskvalitet (20 påståenden) och Familjens funktion beräknas för sig. Referenser Varni JW, Sherman SA, Burwinkle TM, Dickinson PE, Dixon P. The PedsQL Family Impact Module: Preliminary reliability and validity. Health and Quality of Life Outcomes.2004:2;1-6. Varni JW, Seid M, Rode CA: The PedsQL 4.0: Measurement model of the Pediatric Quality of Life Inventory. Med Care 1999:37;26-139. 1

FÖRÄLDRARAPPORT Anvisningar Barnfamiljer har ibland speciella bekymmer eller svårigheter på grund av barnets hälsotillstånd. På följande sidor finns det en lista på olika områden som skulle kunna vara ett problem för dig. Beskriv hur stor problem varje område har varit för dig den senaste månaden genom att markera det alternativ som bäst stämmer överens för dig. om det är ett problem om det nästan är ett problem om det ibland är ett problem om det ofta är ett problem om det nästan är ett problem Det finns inga rätta eller felaktiga svar. Om du inte förstår någon fråga, var vänlig och fråga om be om hjälp. FYSISKA FUNKTIONER Aldrig Nästan 1. Jag känner mig trött under dagen. 2. Jag känner mig trött när jag vaknar på morgonen. 3. Jag känner mig alltför trött för att göra saker jag tycker om att göra. 4. Jag får huvudvärk. 5. Jag känner mig fysiskt svag. 6. Jag känner mig dålig i min mage. 2

KÄNSLOMÄSSIGA FUNKTIONER Aldrig Nästan 1. Jag känner mig orolig. 2. Jag känner mig ledsen. 3. Jag känner mig arg. 4. Jag känner mig frustrerad. 5. Jag känner hjälplöshet eller hopplöshet. SOCIALA FUNKTIONER Aldrig Nästan 1. Jag känner mig isolerad från andra. 2. Jag har bekymmer med att få stöd ifrån andra. 3. Det är svårt för mig att få tid för sociala aktiviteter. 4. Jag har inte tillräckligt med energi för sociala aktiviteter. KOGNITIVA FUNKTIONER Aldrig Nästan 1. Det är svårt för mig att hålla kvar min uppmärksamhet på saker och ting. 2. Det är svårt för mig att komma ihåg vad människor berättar för mig. 3. Det är svårt för mig att komma ihåg vad jag nyss hörde. 4. Det är svårt för mig att tänka snabbt. 5. Jag har problem med att 3

komma på vad jag nyss tänkte på. KOMMUNIKATION Aldrig Nästan 1. Jag känner att andra inte förstår min familjs situation. 2. Det är svårt för mig att prata med andra om mitt barns hälsotillstånd. 3. Det är svårt för mig att berätta för läkare och sjuksköterskor hur jag känner mig. BEKYMMER/ORO Aldrig Nästan 1. Jag oroar mig för om mitt barns medicinska behandling fungerar eller inte. 2. Jag oroar mig för biverkningar av de läkemedel/medicinska behandlingar som mitt barn har. 3. Jag oroar mig för hur andra människor kommer att reagera på mitt barns hälsotillstånd. 4. Jag oroar mig för hur mitt barns sjukdom påverkar övriga familjemedlemmar. 5. Jag oroar mig över mitt barns framtid. 4

Anvisningar Nedan finns en lista med områden som skulle kunna vara ett problem för din familj. Beskriv för oss hur stort problem varje område har varit för din familj under den senaste månaden. Under den senaste månaden, med anledning av ditt barns hälsotillstånd, hur stort problem har din familj haft med DAGLIGA AKTIVITETER Aldrig Nästan 1. Familjeaktiviteter tar mer tid och kraft. 2. Svårigheter med att få tid att slutföra hushållsarbete. 3. Att känna sig för trött för att slutföra hushållsarbete. FAMILJERELATIONER Aldrig Nästan 1. Brist på kommunikation mellan familjemedlemmar. 2. Konflikter mellan familjemedlemmar. 3. Svårigheter med att ta gemensamma familjebeslut. 4. Svårigheter med att gemensamt lösa familjeproblem. 5. Stress och spänning mellan familjemedlemmar. 5