Konjunkturbarometern April 2
Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet. Vi gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen samt bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi. I Konjunkturbarometern publicerar vi varje månad statistik över företagens och hushållens syn på den ekonomiska utvecklingen. Undersökningar liknande Konjunkturbarometern görs i alla EU-länder. Rapporten Konjunkturläget är främst en prognos för svensk och internationell ekonomi, men innehåller också djupare analyser av aktuella makroekonomiska frågor. Konjunkturläget publiceras fyra gånger per år. The Swedish Economy är den engelska översättningen av delar av rapporten. I Lönebildningsrapporten analyserar vi varje år de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. Den årliga rapporten Miljö, ekonomi och politik är en översyn och analys av miljöpolitiken ur ett samhälsekonomiskt perspektiv. Vi publicerar också resultat av utredningar, uppdrag och forskning i serierna Specialstudier, Working paper, PM och som remissvar. Du kan ladda ner samtliga rapporter från vår webbplats, www.konj.se. Statistik och data hittar du på www.konj.se/statistik. KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX 36, 62 STOCKHOLM 8-453 59, INFO@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISSN 5-9951
Innehåll Indikatorer... 5 Företag... 6 Totala näringslivet... 7 Tillverkningsindustri... 8 Bygg- och anläggningsverksamhet... 9 Handel... 1 Privata tjänstenäringar... Hushåll... Tabellbilaga... 2 Diagrambilaga... 25 Begrepp och definitioner... 59 FÖRDJUPNING Vilka indikatorer kan prognostisera BNP?...
Konjunkturbarometern april 2 5 Indikatorer Barometerindikatorn, som sammanfattar hushållens och företagens syn på ekonomin, föll från,3 i mars till,6 i april. De sektorer som påverkar negativt är tillverkningsindustrin och hushållssektorn. Det är tredje månaden i rad som barometerindikatorn faller, men den pekar fortfarande på stark tillväxt i svensk ekonomi. Barometerindikatorn Index, medelvärde=1 Tillverkningsindustrins konfidensindikator föll från 1,9 i mars till 17,9. Trots nedgången är förtroendet bland industriföretagen starkare än normalt. Två av tre frågor som ingår i konfidensindikatorn bidrar negativt; företagen är aningen mer missnöjda med färdigvarulagren än förra månaden och produktionsplanerna på tre månaders sikt har justerats ner något. Den tredje komponenten, omdömena om orderstockarnas storlek, har inte ändrats nämnvärt. 1 8 6 6 7 8 9 1 1 8 6 Byggföretagens syn på sin ekonomi fortsätter att vara mycket positiv och konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet ändrades endast marginellt. De två ingående frågorna drar åt olika håll. Företagens samlade omdöme om storleken på de innevarande orderstockarna har förbättrats ytterligare medan anställningsplanerna på tre månaders sikt dämpats något. Tillverkningsindustri Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden. Index, medelvärde=1 Konfidensindikatorn för detaljhandeln steg 1,9 enheter i april efter tre månaders nedgång. Den landar på,9 och visar på ett starkare läge än normalt. Två av tre ingående frågor bidrar positivt till uppgången. Andelen företag som anser att varulagren är för stora har sjunkit något och förväntningarna på försäljningen på tre månaders sikt är något högre än förra månaden. Nettotalet för den tredje frågan, om de senaste månadernas försäljningsutveckling, har minskat något. 1 8 6 5 6 7 8 9 1 Konfidensindikator Trend 1 8 6 Tjänstesektorn fortsätter att rapportera om ungefär normalläge. Konfidensindikatorn har ökat 1 enhet från förra månaden, till,2, det vill säga strax över det historiska genomsnittet. Uppgången förklaras av att rapporteringen om de senaste månadernas efterfrågeutveckling är något mer positiv än förra månaden. Synen på hur den egna verksamheten utvecklats de senaste tre månaderna och förväntningarna på efterfrågeutvecklingen på tre månaders sikt, har inte ändrats nämnvärt. Bygg- och anläggningsverksamhet Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden. Index, medelvärde=1 1 1 Hushållens konfidensindikator föll från 99,5 i mars till 97,1 i april, vilket signalerar att hushållens förtroende för ekonomin är något svagare än normalt. Hushållens syn på sin egen ekonomi i nuläget dämpades något i april men är fortfarande mer positiv än normalt. Detsamma gäller inställningen till om det är rätt tidpunkt att köpa kapitalvaror i nuläget. Synen på läget i den 8 6 5 6 7 8 9 1 Konfidensindikator Trend 8 6
6 Företag Detaljhandel Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden. Index, medelvärde=1 svenska ekonomin just nu är oförändrad från förra månaden och något mer negativ än normalt. Hushållens förväntningar på tolv månaders sikt har inte ändrats nämnvärt från förra månaden och fortsätter att vara mer pessimistiska än normalt. Det gäller framför allt den svenska ekonomin, men hushållen är även förhållandevis dämpade om hur den egna ekonomin kommer att utvecklas. 1 1 Tabell 1 Indikatorer i Konjunkturbarometern Index medelvärde=1 8 8 feb 2 mar 2 apr 2 Förändring Läget 1 Barometerindikatorn 17,8,3,6-1,7 + 6 5 6 7 8 9 1 Konfidensindikator Trend 6 Konfidensindikatorer Totala näringslivet 2 17,8,5,3 -,2 + Tillverkningsindustri 4,8 1,9 17,9-4, + Bygg- och anläggningsverksamhet,3,5, -,5 + Privata tjänstenäringar Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden. Index, medelvärde=1 Detaljhandel 17,2,,9 1,9 + Privata tjänstenäringar 3,1,2,2 1, + Hushåll 97,9 99,5 97,1-2,4 - Anmärkning: Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras till att ha medelvärde 1. Standardiseringen av Barometerindikatorn innebär att den inte kan beräknas som ett vägt medelvärde av nivån på de ingående sektorernas konfidensindikatorer. Medelvärde för samtliga indikatorer är 1 och standardavvikelse 1 från 1996 och framåt. 1 1 1 Värden > indikerar att läget är mycket starkare än normalt (++),,1 starkare än normalt (+), 99- ungefär normalt (=), 9 98,9 svagare än normalt (-) och < 9 mycket svagare än normalt (--). 8 6 5 6 7 8 9 1 Konfidensindikator Trend 8 6 2 Konfidensindikatorn för näringslivet är en sammanvägning av konfidensindikatorerna för bygg- och anläggningsverksamhet, tillverkningsindustri, handel (parti- och detaljhandel) och privata tjänstenäringar. Som vikt används antal anställda i populationen. Vikterna skiljer sig därmed åt från de vikter som används vid beräkning av Barometerindikatorn. 3 Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar är skattad 1996 22 utifrån kvartalsserier för ett begränsat antal tjänstebranscher. Hushåll Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden. Index, medelvärde=1 1 1 8 8 6 5 6 7 8 9 1 Konfidensindikator Trend 6
Konjunkturbarometern april 2 7 Företag Totala näringslivet Totala näringslivet Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden. Index, medelvärde=1 FORTSATT OPTIMISTISKA ANSTÄLLNINGSPLANER Konfidensindikatorn för näringslivet ändrades endast marginellt i april, från,5 i mars till,3, och fortsätter att peka på en starkare optimism än normalt bland företagen. 1 1 och nuläge: Företagens samlade omdöme om rådande efterfrågeläge ligger kvar på en förhållandevis hög nivå, men har dämpats något de senaste månaderna. Andelen företag som rapporterar om brist på arbetskraft har trendmässigt ökat sedan mitten av 2 och har stigit ytterligare i april, till 28 procent, vilket är högre än det historiska genomsnittet. Priserna uppges sammantaget ha ökat något de senaste månaderna, även om andelen företag som redovisar prishöjningar har minskat något sedan januari. Företagen är sammantaget relativt nöjda med lönsamheten. 8 6 5 6 7 8 9 1 Konfidensindikatorn Trend Totala näringslivet Brist på arbetskraft (andel ja-svar i procent), säsongsrensade värden 4 8 6 4 : Företagens anställningsplaner är mer optimistiska än normalt och indikerar en ökad sysselsättning i näringslivet de närmaste tre månaderna. De har dock dämpats något de senaste månaderna. Något färre företag än i januari aviserar prishöjningar. Företagens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt är i stort sett oförändrade och uppgår till,9 procent i april. I januari var motsvarande siffra 1, procent och i oktober i fjol,8 procent. 35 3 25 2 1 35 3 25 2 1 Tabell 2 Totala näringslivet, månadsvisa frågor Säsongsrensade nettotal 5 5 6 7 8 9 1 Brist på arbetskraft Historiskt medelvärde 5 Medel jan 2 feb 2 mar 2 apr 2 Efterfrågeläge, nulägesomdöme -19-1 -7-6 -9 Antal anställda, utfall -5 8 1 7 Antal anställda, förväntningar -4 1 7 Totala näringslivet Antalet anställda, förväntningar på tre månaders sikt 3 3 Tabell 3 Totala näringslivet, kvartalsvisa frågor Säsongsrensade nettotal Medel jul 2 okt 2 jan 2 apr 2 2 1-1 2 1-1 Brist på arbetskraft i nuläget 22 22 25 26 28-2 -2 Lönsamhet, nulägesomdöme -4 1 1-1 -2-3 -3 Inflationsförväntningar¹,8,8 1,,9-4 -4 1 Ej säsongsrensade värden -5 5 6 7 8 9 1 Trend Säsongsrensade nettotal Historiskt genomsnitt 21-2 -5
8 Företag Tillverkningsindustri Tillverkningsindustri Orderingång på hemmamarknaden, säsongsrensade nettotal 6 4 2-2 -4-6 5 6 7 8 9 1 (kvartalsfråga) Tillverkningsindustri Orderingång på exportmarknaden, säsongsrensade nettotal 6 4 2 6 4 2-2 -4-6 6 4 2 OPTIMISM OM DEN INHEMSKA ORDERTILLVÄXTEN och nuläge: Industriföretagen rapporterar om relativt god ordertillväxt på hemmamarknaden de senaste månaderna medan orderingången från exportmarknaden uppges ha ökat i något mindre omfattning än normalt. Företagen har sammantaget ökat produktionskapaciteten de senaste månaderna och är förhållandevis nöjda med nuvarande kapacitet. Kapacitetsutnyttjandet i procent uppskattas till 83 procent, vilket är oförändrat från i januari. Produktionsvolymen uppges ha ökat och svaren indikerar en ungefär normalt produktionstillväxt. Tillverkningsindustrin rapporterar om relativt god sysselsättningstillväxt de senaste tre månaderna. Andelen företag som anger att de har brist på arbetskraft har ökat från 29 procent i januari till 31 procent i april, vilket är över det historiska genomsnittet. Företagens syn på hur konkurrenssituationen på hemma- och EU-marknaden har utvecklats de senaste månaderna är förhållandevis ljus, medan rapporteringen om konkurrenssituationen utanför EU är aningen mer dämpad än normalt. Företagen redovisar sammantaget ungefär oförändrade försäljningspriser på såväl hemma- som exportmarknaden. Den samlade bedömningen av nuvarande lönsamhet är i nivå med det historiska genomsnittet. -2-4 -6 5 6 7 8 9 1 (kvartalsfråga) Tillverkningsindustri Produktionsvolym, säsongsrensade nettotal 6 4 2-2 -4-6 5 6 7 8 9 1-2 -4-6 6 4 2-2 -4-6 : Industrins förväntningar på orderingången från hemmamarknaden de närmaste månaderna är förhållandevis optimistiska. Mest optimistiska är företagen inom motorfordons- och annan transportmedelsindustri, textilindustri samt möbelindustri. na på orderingången från exportmarknaden indikerar en något svagare utveckling än normalt. Några branscher som förutspår minskad exportorderingång de närmaste månaderna är industri för elapparatur, pappers- och pappersvaruindustri, kemisk industri och järn- och stålverk. Företagen har justerat ner sina produktionsplaner för andra månaden i rad. De är nu ungefär i nivå med det historiska genomsnittet, vilket indikerar en i stort sett normal produktionstillväxt de närmaste tre månaderna. Företagen väntar sig även att produktionskapaciteten kommer att öka ungefär i linje med det historiska genomsnittet. Sysselsättningen väntas sammantaget minska inom tillverkningsindustrin de närmaste tre månaderna. Exempel på branscher som rapporterar om neddragningar är läkemedelindustri, stål- och metallverk, grafisk industri samt massa- och pappersindustri. Skillnaden mellan andelen företag som aviserar höjda försäljningspriser på hemmamarknaden och andelen som aviserar sänkningar är i nivå med det historiska genomsnittet. Exportmarknadspriserna väntas sammantaget sjunka något och andelen
Konjunkturbarometern april 2 9 företag som anger att priserna kommer att sänkas är högre än normalt. Tabell 4 Tillverkningsindustri, månadsvisa frågor Säsongsrensade nettotal Medel jan 2 feb 2 mar 2 apr 2 Produktionsvolym, utfall 18 Tillverkningsindustri Företagets konkurrenssituation, säsongsrensade nettotal 3 2 1 3 2 1 Orderingång hemmamarknad, utfall Orderingång exportmarknad, utfall 5 2 23 8 4-1 -2-3 -1-2 -3 Orderstock, nulägesomdöme -19 6-4 -1 - -4-4 Exportorderstock, nulägesomdöme - 5-5 -9 - Färdigvarulager, nulägesomdöme - 1 4 Antal anställda, utfall - 1 5 8-5 5 6 7 8 9 1 på hemmamarknaden (kvartalsfråga) på EU-marknaden (kvartalsfråga) utanför EU (kvartalsfråga) -5 Produktionsvolym, förväntningar 21 25 32 3 23 Försäljningspriser hemmamarknad, förväntningar Försäljningspriser exportmarknad, förväntningar 8 9 6 8 6 1-2 - -3-5 Antal anställda, förväntningar - -2 2-1 Tillverkningsindustri Försäljningspriser (förväntningar), säsongsrensade nettotal 4 4 Tabell 5 Tillverkningsindustri, kvartalsvisa frågor Säsongsrensade nettotal Medel jul 2 okt 2 jan 2 apr 2 Produktionskapaciteten, utfall 8 6 4 Kapacitetsutnyttjande (procent) 84 82 82 83 83 Brist på arbetskraft (procent) 27 27 28 29 31 2-2 2-2 Orderingång hemmamarknad, förväntningar Orderingång exportmarknad, förväntningar 8 19 19 2 2 36 22 9-4 5 6 7 8 9 1 på hemmamarknaden på exportmarknaden -4 Lönsamheten, nulägesomdöme -5-4 -5-5 -5 Produktionskapacitet, förväntningar 1 18 Bygg- och anläggningsverksamhet Bygg- och anläggningsverksamhet Byggandet, säsongsrensade nettotal 8 6 8 6 4 4 BYGGANDET VÄNTAS ÖKA och nuläge: Andelen byggföretag som svarar att orderstockarna ökat de senaste tre månaderna fortsätter att vara förhållandevis hög, även om den minskat sedan förra mätningen. Företagen är mer nöjda än normalt med storleken på de inneliggande orderstockarna och byggandet uppges ha ökat i mycket stor omfattning. Byggsektorn rapporterar att antalet anställda har fortsatt att öka de senaste tre månaderna. Trots sysselsättningsökningen 2-2 -4-6 5 6 7 8 9 1 2-2 -4-6
1 Företag Bygg- och anläggningsverksamhet Antal anställda, säsongsrensade nettotal 8 6 8 6 fortsätter företagen att ange arbetskraftsbrist som det främsta hindret för ett ökat byggande. Anbudspriserna uppges sammanlagt ha höjts de senaste månaderna även om det är något färre än förra månaden som redovisar prisökningar. 4 2-2 -4-6 -8 5 6 7 8 9 1 4 2-2 -4-6 -8 : Byggföretagens förväntningar på orderstockar och byggande de närmaste tre månaderna är mycket optimistiska. Synen på byggmarknaden på ett års sikt är fortsatt ljus även om den dämpats något sedan förra kvartalet. Byggföretagens anställningsplaner indikerar en god sysselsättningstillväxt på tre månaders sikt. De har dock mattats av något de senaste månaderna. En högre andel av byggföretagen än normalt aviserar höjda an-budspriser på tre månaders sikt. Tabell 6 Bygg- och anläggningsverksamhet, månadsvisa frågor Säsongsrensade nettotal Bygg- och anläggningsverksamhet Utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt, säsongsrensade nettotal (kvartalsfråga) 8 6 4 8 6 4 Medel jan 2 feb 2 mar 2 apr 2 Byggandet, utfall 6 36 43 55 48 Anbudspriser, utfall -7 2 29 17 Orderstock, utfall 1 47 55 49 1 Orderstock, nulägesomdöme -3-1 -6 6 2 2 Antal anställda, utfall -5 35 23 24 Byggandet, förväntningar 59 57 58 57-2 -2 Anbudspriser, förväntningar -1 2 1 1-4 -4 Orderstock, förväntningar 8 6 54 45 58-6 -6 Antal anställda, förväntningar 1 34 39 34 25-8 5 6 7 8 9 1-8 Tabell 7 Bygg- och anläggningsverksamhet, kvartalsvisa frågor Säsongsrensade nettotal Handel Försäljningsvolym, säsongsrensade nettotal 6 6 Utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt Medel jul 2 okt 2 jan 2 apr 2-8 5 59 58 36 4 2 4 2 Handel HANDLARNA FORTSATT NÖJDA MED LÖNSAMHETEN -2-4 5 6 7 8 9 1-2 -4 och nuläge: Försäljningen uppges ha ökat mer än normalt i alla de fyra delsektorerna, handel med motorfordon, partihandel, specialiserad butikshandel och livsmedelshandel. Även när det gäller försäljningssituationen är den samlade bedömningen mer positiv än normalt. Handlarna är förhållandevis nöjda med varulagren. Antalet anställda uppges ha ökat i alla fyra delsektorerna.
Konjunkturbarometern april 2 Företagens samlade omdöme om lönsamheten är mycket positiv. Jämfört med historiskt medelvärde sticker handel med motorfordon ut med betydligt högre lönsamhetsomdöme än normalt. Försäljningspriserna uppges ha ökat de senaste tre månaderna. Fler handlare än normalt rapporterar om höjda priser, vilket varit fallet under de fyra senaste kvartalen. Andelen företag som rapporterar att de har brist på personal har minskat något, från 18 procent i januari till procent i april. Det är fortfarande en högre andel än det historiska genomsnittet. Handel Antal anställda, säsongsrensade nettotal 4 2-2 4 2-2 : Handelns förväntningar på försäljningsutvecklingen på tre månaders sikt är mer optimistiska än normalt. Handelsföretagens anställningsplaner indikerar en starkare sysselsättningsutveckling än normalt. Handel med motorfordon har synnerligen starka anställningsplaner. Försäljningspriserna väntas sammantaget öka något på tre månaders sikt. -4-6 5 6 7 8 9 1-4 -6 Tabell 8 Handel, månadsvisa frågor Säsongsrensade nettotal Medel jan 2 feb 2 mar 2 apr 2 Försäljningsvolym, utfall 27 56 49 51 43 Försäljningssituation, nulägesomdöme -1 36 18 25 2 Varulager, nulägesomdöme 25 19 19 17 Antal anställda, utfall 2 22 Försäljningsvolym, förväntningar 39 52 52 5 53 Försäljningspriser, förväntningar 2 17 Handel Lönsamhet och försäljningspriser, säsongsrensade nettotal 4 2-2 4 2-2 Inköp av varor, förväntningar 21 32 33 3 32 Antal anställda, förväntningar 9 Försäljningssituation om 6 mån 37 53 52 48 48-4 6 8 1 Försäljningspriserna, utfall (kvartalsfråga) Lönsamheten, nulägesomdöme (kvartalsfråga) -4 Tabell 9 Handel, kvartalsvisa frågor Säsongsrensade nettotal Brist på personal i nuläget (procent) Medel jul 2 okt 2 jan 2 apr 2 1 18 Lönsamhet i nuläget -7 17 19 Privata tjänstenäringar Antal anställda, säsongsrensade nettotal 4 2 4 2-2 -2-4 -4-6 5 6 7 8 9 1-6
Företag Privata tjänstenäringar Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade nettotal 6 6 Privata tjänstenäringar 4 2-2 -4 5 6 7 8 9 1 Privata tjänstenäringar Lönsamhet (säsongsrensade nettotal) och försäljningspriser (säsongsrensade nettotal) 3 2 4 2-2 -4 3 2 ÖKAD BRIST PÅ PERSONAL och nuläge: Tjänsteföretagens rapportering om hur den egna verksamheten utvecklats de senaste månaderna har inte ändrats nämnvärt sedan förra månaden och fortsätter att ligga i nivå med det historiska genomsnittet. Efterfrågetillväxten uppges ha varit relativt god och det samlade omdömet om nuvarande uppdragsvolym ligger stabilt strax över normalnivå. Tjänstesektorn redovisar sammantaget oförändrad sysselsättning de senaste tre månaderna. Andelen tjänsteföretag som anger att de har brist på personal i nuläget har ökat från 26 procent i januari till 29 procent i april, vilket är högre än det historiska genomsnittet. Bristtalen i tjänstesektorn har trendmässigt ökat sedan mitten av 2. Företagens samlade omdöme om lönsamheten är något bättre än i januari och ungefär i nivå med det historiska genomsnittet. Försäljningspriserna uppges ha varit oförändrade de senaste tre månaderna. 1-1 -2-3 5 7 9 Lönsamhet, nulägesomdöme (kvartalsfråga) Försäljningspriser, utfall 1-1 -2-3 : Tjänsteföretagens förväntningar indikerar en efterfrågetillväxt ungefär i linje med det historiska genomsnittet, både på tre och sex månaders sikt. Anställningsplanerna fortsätter att peka på en förhållandevis god sysselsättningstillväxt. Företagens förväntningar på prisutvecklingen är också oförändrade från förra månaden och indikerar något höjda försäljningspriser i tjänstesektorn som helhet de närmaste månaderna. Privata tjänstenäringar Brist på personal (andel ja-svar i procent), säsongsrensade värden 45 45 4 4 35 35 3 3 25 25 2 2 1 1 5 5 6 7 8 9 1 5
Konjunkturbarometern april 2 Tabell 1 Privata tjänstenäringar, månadsvisa frågor Säsongsrensade nettotal Utvecklingen av företagets verksamhet, utfall Efterfrågan på företagets tjänster, utfall Volymen på inneliggande uppdrag, nulägesomdöme Medel jan 2 feb 2 mar 2 apr 2 22 27 18 22 21 17 25 22 2 25-29 -2-21 -21-22 Försäljningspriser, utfall 3 4-1 Antal anställda, utfall -1 1 7 8 Efterfrågan på företagets tjänster, förväntningar 24 29 3 25 26 Försäljningspriser, förväntningar 9 1 7 6 6 Antal anställda, förväntningar 5 1 1 Tabell Privata tjänstenäringar, kvartalsvisa frågor Säsongsrensade nettotal Brist på personal i nuläget (procent) Medel jul 2 okt 2 jan 2 apr 2 2 22 26 26 29 Lönsamhet i nuläget -7-2 -3-8 -5 Svaren samlades in mellan 3 mars och 19 april.
Hushåll Hushåll Mikro- och makroindex, säsongsrensade värden. Index, medelvärde=1. 1 8 6 5 Hushåll 7 9 Makroindex (svensk ekonomi) Mikroindex (egen ekonomi) Att spara är för närvarande, säsongsrensade nettotal (fördelaktigt ofördelaktigt) 5 4 3 2 1-1 Hushåll Inställning till kapitalvaruköp på tolv månaders sikt, säsongsrensade nettotal (mer mindre) 5-5 -1-5 6 7 8 9 1 Historiskt genomsnitt Säsongsrensade nettotal Trend 1 8 6 5 4 3 2 1-1 5-5 -1 - Hushåll SJUNKANDE BORÄNTEFÖRVÄNTNINGAR Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på den svenska ekonomin, uppgår till 92,8 i april, vilket betyder att indexet är i det närmaste oförändrat från föregående månad. Mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi, föll tillbaka med 2 enheter till,3 men ligger trots detta något över det historiska genomsnittet. och nuläge: Hushållen ser något mindre positivt på sin egen ekonomi i nuläget än vid förra mätningen. Hushållen bedömer det även som något mindre fördelaktigt att köpa kapitalvaror nu, vilket var den främsta anledningen till att mikroindex sjönk i april. Omdömet om den svenska ekonomin är oförändrat negativt från föregående månad. Hushållen anser fortfarande att det är ofördelaktigt att spara nu och nettotalet ligger betydligt under det historiska genomsnittet. : Hushållens förväntningar på sin egen ekonomi på tolv månaders sikt är i stort sett oförändrade i april jämfört med föregående månad. Nivån indikerar att hushållen är något mer pessimistiska än normalt. na på den svenska ekonomin blev något mer pessimistiska, nettotalet är också närmast oförändrat och fortsätter därmed ligga avsevärt under det historiska genomsnittet. Andelen hushåll som planerar att lägga mer pengar på kapitalvaruinköp de kommande tolv månaderna steg något i april. Trenden har varit uppåtgående under en längre tid och det uppmätta nettotalet i april ligger över det historiska genomsnittet. Inflations- och ränteförväntningar: Hushållens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt, exklusive extremvärden, uppgår till 1,5 procent i april, vilket är oförändrat från föregående månad. Hushållen har justerat ned sina ränteförväntningar på samtliga tidshorisonter från föregående månad. Den rörliga bostadsräntan förväntas uppgå till 2,8 procent på ett års sikt, 2,59 procent på två års sikt och 3,35 procent på fem års sikt. Resultaten för samtliga frågor i Konjunkturbarometern Hushåll finns på sidan 19. -2-2 Svaren samlades in mellan 1 och april. -25 5 6 7 8 9 1 Historiskt genomsnitt Säsongsrensade nettotal Trend -25
Konjunkturbarometern april 2 FÖRDJUPNING Vilka indikatorer kan prognostisera BNP? Data från Konjunkturbarometern används ofta som underlag till prognoser för svensk ekonomi. I denna fördjupning redogörs för en studie där det undersökts om ett antal indikatorer från barometern är användbara för att prognostisera BNP-tillväxten innevarande kvartal när enkla statistiska modeller utnyttjas. Resultaten tyder på att såväl barometerindikatorn som olika konfidensindikatorer generellt sett är användbara i detta syfte. Endast den modell som baseras på konfidensindikatorn för byggoch anläggningsverksamhet avviker genom att ha en prognosprecision som är lägre än den grundläggande jämförelsemodellens. DATA FRÅN KONJUNKTURBAROMETERN ANVÄNDS OFTA FÖR PROGNOSER AV BNP-TILLVÄXT Eftersom BNP-tillväxten är ett av de viktigaste sammanfattande måtten på ekonomins utveckling är den en kärnvariabel för många prognosmakare. Bland prognosmakare som fokuserar på utvecklingen i närtid är det vanligt att använda data från Konjunkturbarometern. 1 En anledning till detta är att data från Konjunkturbarometern förser användaren med tidig information om vart den svenska ekonomin är på väg. Till skillnad från nationalräkenskaperna, som publiceras en gång i kvartalet och med en avsevärd fördröjning, publiceras Konjunkturbarometern en gång i månaden. 2 INDIKATORER SAMMANFATTAR UTVECKLINGEN INOM OLIKA DELAR AV EKONOMIN Konjunkturbarometern innehåller mycket stora mängder data som en prognosmakare kan använda sig av. För att på ett mer kompakt sätt beskriva datamaterialet beräknas 1 Se till exempel Hansson, J. m.fl., Business survey data: Do they help in forecasting GDP growth?, International Journal of Forecasting, 21, 25, sid. 377-389, Österholm, P., Survey data and short-term forecasts of Swedish GDP growth, Applied Economics Letters, 21, 2, sid. 5-9 och Andersson, M. K. och den Reijer, A. H. J., Nowcasting, Penning- och valutapolitik, 2:1, 2, sid. 73-86. 2 Kvartalsvisa nationalräkenskaper publiceras första gången normalt cirka 6 dagar efter kvartalets slut. Den första publiceringen av det andra kvartalet den så kallade snabbversionen publiceras cirka 3 dagar efter kvartalets slut.
Vilka indikatorer kan prognostisera BNP? Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=1, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden 1 9 3 2 1-1 ett antal sammanfattande mått. För näringslivet och hushållen är de mest uppmärksammade måtten de så kallade konfidensindikatorerna. Barometerindikatorn har som syfte att sammanfatta informationen i båda barometerundersökningarna (företagsoch hushållsbarometern) och har utformats så att den skall ha en hög samvariation med BNP-tillväxten (se diagram). 3 Samvariation mellan olika indikatorer och BNP-tillväxt är något som prognosmakare är intresserade av eftersom sådana samband bör kunna användas i olika prognosmodeller. 8 7 6 4 6 8 Barometerindikatorn BNP (höger) 1 Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. -2-3 -4 PROGNOSER FRÅN TRE MODELLTYPER Härnäst visas hur användbara barometerindikatorn och ett antal konfidensindikatorer är för att prognostisera BNP-tillväxten innevarande kvartal när en mycket enkel modellspecifikation utnyttjas. Beskrivningen av modellerna och resultaten är en sammanfattning av analys som redovisas mer detaljerat i en studie av Billstam m.fl. (2). 4 Tre olika modelltyper skattades. Den första av dessa är en modell med enbart en konstant: g t = a + v t (1) där g t är BNP-tillväxten (procentuell förändring för säsongsrensad BNP i fasta priser) och v t är en störningsterm som har medelvärde noll. Detta är den grundläggande jämförelsemodellen. Anledningen till detta är att ett minimikrav man kan ställa på en prognosmodell är att den skall göra bättre prognoser än vad man får genom att bara gissa på prognosvariabelns medelvärde. Genom att använda ekvation (1) som prognosmodell erhålls just seriens medelvärde över tiden som prognos på BNP-tillväxten. Om en alternativ modell gör prognoser med högre precision än modellen i ekvation (1) säger vi att den alternativa modellen har ett positivt prognosinnehåll för BNP-tillväxten. 5 3 För en detaljerad beskrivning, se Metodbok för Konjunkturbarometern, www.konj.se/metodbok-barometer. 4 Billstam, M. m.fl., Quasi-real-time data of the Economic tendency survey, Working Paper No. 3, Konjunkturinstitutet, 2. 5 Terminologin är baserad på Galbraith, J. W., Content horizons for univariate time series forecasts, International Journal of Forecasting, 19, 23, sid. 43-55, där det refereras till forecast content.
Konjunkturbarometern april 2 17 Den andra modellen är en vanligt förekommande jämförelsemodell inom makroekonomiskt prognosarbete, nämligen en autoregressiv modell av första ordningen: g t = a + bg t 1 + v t (2) Denna modell, vilken oftast kallas för en AR(1)-modell, är både enkel och någorlunda flexibel, vilket förklarar dess popularitet för detta syfte. 6 Slutligen skattades sju modeller med data från Konjunkturbarometern. Var och en av dessa modeller har formen: g t = a + bi t + v t (3) där I t är en indikator. I Tabell ges en förteckning över de inkluderade indikatorerna. PROGNOSUTVÄRDERINGENS RESULTAT Prognosutvärderingen gick till på följande sätt: Den första prognosen för BNP-tillväxten innevarande kvartal baserades på modeller skattade på data från och med tredje kvartalet 1996 till och med fjärde kvartalet 23. Detta motsvarar nationalräkenskapsdata som publicerades i början av mars 24. De data från Konjunkturbarometern som skulle ha varit tillgängliga vid denna tidpunkt är de som publicerades i februari 24. 7 Baserat på dessa data genererades en prognos för BNP-tillväxten första kvartalet 24 från varje modell. Tidsperioden utökades därefter ett kvartal i taget, modellerna skattades om och nya prognoser för innevarande kvartal genererades vid varje tidpunkt. 6 Se till exempel Mitchell, J., Where are we now? The UK recession and nowcasting GDP growth using statistical models, National Institute Economic Review, 29, 29, sid. 6-69. 7 Det bör noteras att de data som använts för BNP-tillväxten är så kallade realtidsdata medan data för Konjunkturbarometern är så kallade kvasirealtidsdata. Realtidsdata visar hur en tidsserie såg ut vid en viss tidpunkt och sådana data bör användas vid denna typ av utvärderingar (se till exempel Croushore, D. och Stark, T., A real-time data set for macroeconomists, Journal of Econometrics,, 21, sid. 1-, för en diskussion). De realtidsdata för BNP som använts avser Konjunkturinstitutets säsongsrensning till och med den uppsättning data som publicerades i november 21; dessa data är inte identiska med de som SCB publicerade. Från och med den uppsättning data som publicerades i mars 2 har Konjunkturinstitutet använt SCB:s säsongsrensade data. Realtidsdata fram till år 2 finns inte tillgängliga för Konjunkturbarometern och därför har kvasirealtidsdata tagits fram. Med kvasirealtidsdata menas att data inte är äkta realtidsdata, men att de har tagits fram på ett sätt som gör att de är en nära approximation till realtidsdata. Kvasirealtidsdata för Konjunkturbarometern är dokumenterade i Billstam, M. m.fl., Quasi-real-time data of the Economic tendency survey, Working Paper No. 3, Konjunkturinstitutet, 2 och kan laddas ned från http://www.konj.se/quasi-real-time-data
18 Vilka indikatorer kan prognostisera BNP? Den sista prognosen som gjordes baserades på BNP-data från och med tredje kvartalet 1996 till och med tredje kvartalet 2 och det är prognosen för fjärde kvartalet 2 som utvärderas. Totalt erhålls därmed 48 prognoser för varje modell. Prognosprecisionen utvärderas med rotmedelkvadratfelet. 8 Resultaten från övningen ges i tabell. Tabell Rotmedelkvadratfel för olika prognosmodeller Procentenheter Konstant,8 AR(1),79 Ekvation (3) Barometerindikatorn,68 Konfidensindikatorer Totala näringslivet,69 Tillverkningsindustri,7 Bygg- och anläggningsverksamhet,81 Privata tjänstenäringar,71 Handel,73 Hushåll,65 Anm. Konstant avser rotmedelkvadratfelet för ekvation (1). AR(1) avser rotmedelkvadratfelet för ekvation (2). Källa: Konjunkturinstitutet. Inledningsvis kan det konstateras att AR(1)-modellen har i princip samma prognosprecision som modellen med endast en konstant. Anledningen till denna blygsamma framgång för AR(1)-modellen står att finna i det faktum att BNP-tillväxten är mycket svagt seriellt korrelerad. 9 Som framgår av tabellen har samtliga modeller baserade på ekvation (3), utom den som använder konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet, ett lägre rotmedelkvadratfel än ekvation (1). I dessa enkla 8 Rotmedelkvadratfelet ges som kvadratroten ur det genomsnittliga kvadrerade prognosfelet. 9 En AR(1)-modell skattad på senast publicerade data från nationalräkenskaperna, det vill säga från februari 2, ger en autoregressiv koefficient på,34.
Konjunkturbarometern april 2 19 modeller har alltså alla indikatorer utom en ett positivt prognosinnehåll. Det lägsta rotmedelkvadratfelet erhålls när hushållens konfidensindikator används som förklaringsvariabel, tätt följt av barometerindikatorn. För båda dessa variabler gäller också att förbättringen jämfört med ekvation (1) är påtaglig; prognosprecisionen förbättras med 19 respektive procent. Avsevärt mindre prognosfel kan alltså förväntas om dessa modeller används för att generera prognoser istället för ekvation (1). 1 AVSLUTANDE KOMMENTARER I denna fördjupning har det redovisats hur framgångsrika ett antal indikatorer i Konjunkturbarometern är när det gäller att via enkla modeller prognostisera BNP-tillväxten innevarande kvartal. Resultaten tyder på att man med enkla medel kan ta fram modellbaserade prognoser som är bättre än att bara gissa på BNP-tillväxtens historiska genomsnitt. Att modellen som använder barometerindikatorn placerar sig bland de bästa är positivt eftersom barometerindikatorn är tänkt att uppvisa en positiv korrelation med BNP-tillväxten. På motsvarande sätt är det inte i sig ett misslyckande att vissa indikatorer och framför allt då konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet förefaller mindre användbara när det gäller att prognostisera BNP-tillväxten. De olika konfidensindikatorerna är inte framtagna med detta som huvudsakligt syfte. Avslutningsvis bör det poängteras att de resultat som presenterats ovan inte skall ses som generella sanningar rörande användbarheten av de olika indikatorerna när det gäller att prognostisera BNP-tillväxten. Man bör med andra ord exempelvis inte dra slutsatsen att konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsindustrin inte kan användas i detta syfte. Resultaten är baserade på en viss, mycket enkel, modellspecifikation. Med en annan modellspecifikation kan slutsatserna se annorlunda ut. 1 Detta kommer till exempel att återspeglas i prognosintervall baserade på modellerna eftersom dessa i standardmetoden utgår från rotmedelkvadrat felet. För en diskussion om konstruktion av prognosintervall, se till exempel fördjupningen Osäkerheten i Konjunkturinstitutets prognoser, Konjunkturläget, december 2. Här skulle bredden på prognosintervallen bli 19 respektive procent lägre.
2 Vilka indikatorer kan prognostisera BNP? Tabellbilaga Företag, konfidensindikatorer... 21 Hushåll, samtliga frågor... 23
Konjunkturbarometern april 2 21 Företag, konfidensindikatorer Totala näringslivet Säsongsrensade värden, index medelvärde=1 Bransch Max Min feb 2 mar 2 apr 2 Förändring Totala näringslivet 9,1 67,4 17,8,5,3 -,2 + Läget Tillverkningsindustri Säsongsrensade värden, index medelvärde=1 Bransch Max Min feb 2 mar 2 apr 2 Förändring Tillverkningsindustri 1,6 64,4 4,8 1,9 17,9-4, + Insatsvaruindustri 8,6 66,5 18,2 18,8,1-3,7 + Investeringsvaruindustri,5 65,9,7 19,5,7-4,8 + Konsumtionsvaruindustri 1,4 73,1 3, 18,4,5-2,9 + Varaktiga konsumtionsvaror 9,4 7,6 17,3 17,7 19,7 2, + Icke varaktiga konsumtionsvaror,7 73,1 2,7 18,2,7-3,5 + Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri Textil-, beklädnads och lädervaruindustri Läget 3,1 73,5 8,3 7,5 6,1-1,4 ++ 6,4 65,2 1,1 4,6,8 6,2 ++ Trävaruindustri 2,4 73,5 1,7,8,8 2, + Sågverk, 73,9 96,5,,1 5,1 + Övrig trävaruindustri 4,8 71,8,1,8 1, -1,8 = Massa-, pappers och pappersvaruindustri 4, 72,4 4, 2,2 9,3-2,9 ++ Massaindustri 1,4 77,9 2,9 1,2,3 -,9 ++ Pappers- och pappersvaruindustri,2 74,3,2 2,5 8,7-3,8 ++ Grafisk och annan reproduktionsindustri 7,3 7,4 9,9 98,2 97,7 -,5 - Stenkols- & raffinerade petroleumprodukter 3,6 59,7 89,8 93, 89,2-3,8 -- Kemisk industri 2,2 67,9,6 97, 96,4 -,6 - Farmaceutiska basprodukter & läkemedel 8,3 71,6 8,9,6 1, -2,6 = Gummi- och plastvaruindustri 8,1 64,9 97,3,,3 3,3 + Andra icke-metalliska mineraliska prod. 5, 68,7 18,3,,7-3,3 + Stål- och metallverk 7,6 68,7 99,6 17,2 1,6-6,6 = Järn- och stålverk 7,6 7,5 97,9,6 97,7-3,9 - Metallvaruindustri 8,6 7,3 94,6 94,9 92, -2,9 - Datorer, elektronikvaror och optik 8,4 76,8,8,2 97,5-7,7 - Industri för elapparatur 9,1 74,3 98,9 18,9 97,1 -,8 - Maskinindustri 8,3 7,4 97,6 99,2 98,8 -,4 - Motor- och släpfordonsindustri 8,2 66,4 19,8 1,9 1,8-4,1 ++ Annan transportmedelsindustri 4,1 71,7 17,7 18,1,8-6,3 + Möbelindustri,4 75,3,3 99,6,1 6,5 + Övrig tillverkningsindustri 7,9 72,2 89,3,6,5 1,9 + Reparationsverkstäder & installationsföretag 7,9 69,9 92,1 93,9 98,7 4,8 -
22 Vilka indikatorer kan prognostisera BNP? Byggindustri Säsongsrensade värden, index medelvärde=1 Bransch Max Min feb 2 mar 2 apr 2 Förändring Bygg- och anläggningsverksamhet 2,3 79,2,3,5, -,5 + Läget Handel Säsongsrensade värden, index medelvärde=1 Bransch Max Min feb 2 mar 2 apr 2 Förändring Detaljhandel 4,1 66,9 17,2,,9 1,9 + Handel med motorfordon; verkstäder, 68,3,7,8,9 -,9 + Livsmedelshandel 9,3 71,5 1,,2,3-1,9 + Specialiserad butikshandel 5,5 63,8 97,9,1,3 3,2 + Läget Butiker för informations- & kommunikationsutrustning 2,2 62,1 89,6 1,3 98,7-1,6 - Butiker för heminredningsartiklar och husgeråd 2,7 63,9 9,9 85,8 98,5,7 - Butiker för kultur- och fritidsartiklar 3,7 67,8,8,6,1 2,5 + Butiker för övriga hushållsvaror 9,7 74,5 95,2 17,2 18,9 1,7 + Handel på postorder och internet 5,1 65,4,7,1 91,1 -, - Privata tjänstenäringar Säsongsrensade värden, index medelvärde=1 Bransch Max Min feb 2 mar 2 apr 2 Förändring Privata tjänstenäringar 9,3 7,9,1,2,2 1, + Landtransport 8,4 7,2 1, 99,5 1,6 1,1 = Åkerier 8, 66,1 1,6 1,1 99,7 -,4 = Hotell och restauranger 8,8 71,7,5,3 1,9-2,4 = Datakonsulter, programvaruproducenter o.d. Läget 8,9 64,,6 1,5 99,2-1,3 = Finans- och försäkringsverksamhet 9,6 77,8 98,1 91,7 9,1-1,6 - Förvaltare av egna fastigheter 3,7 75,3,7,, 1, + Fastighetsmäklare och -förvaltare 3,5 77,5 94,5 89,9 1,1 1,2 = Juridiska och ekonomiska konsultbyråer 9,4 76,2,7,4,6 4,2 + Konsulttjänster, verksamhet huvudkontor 4,5 71,8 17, 17,5 17,3 -,2 + Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet 6,5 68,5,2,2,9 -,3 + Reklam- och marknadsundersökningsbyråer 5,6 67,4,,4 1,6-3,8 = Uthyringsfirmor 8,5 74,5 2,6 1,5 2,3,8 ++ Arbetsförmedlingar, rekryterings- och personaluthyrningsföretag 3,5 72,4 93,3 95,7 97,5 1,8 - Personaluthyrningsföretag 3,4 72,7 92,5 95, 97,2 2,2 - Researrangörer och resebyråer,4 7,3,7,,8-2,2 + Kontors- och andra företagstjänstföretag 4, 74,5 93,5 88,9 95,2 6,3 - Uppdragsverksamhet 8,1 69,7 96,2 96,6 98,1 1,5 - Anmärkning: Standardiseringen av de nettotal som ingår i respektive konfidensindikator innebär att det inte går att beräkna konfidensindikatorna för aggregaten tillverkningsindustri, bygg-och anläggningsverksamhet, handel och privata tjänstenäringar som ett vägt medelvärde av konfidensindikatorerna för de ingående branscherna.
Konjunkturbarometern april 2 23 Hushåll, samtliga frågor Fråga Medel Max Min feb 2 mar 2 apr 2 Förändring Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden 1, 1,2 46,6 97,9 99,5 97,1-2,4 - Makroindex, säsongsrensade värden 1, 1,9 72,1 89,9 92,9 92,8 -,1 - Mikroindex, säsongsrensade värden 1, 8,9 41,7,6,3,3-2, + Egen ekonomi nu, säsongsrensade nettotal (bättre - sämre) Egen ekonomi om månader, säsongsrensade nettotal (bättre - sämre) Ekonomin i Sverige nu, säsongsrensade nettotal (bättre - sämre) Ekonomin i Sverige om månader, säsongsrensade nettotal (bättre - sämre) Uppfattad inflation nu, medelvärde exklusive extremvärden2 (procent) Uppfattad inflation nu, medelvärde alla svar (procent) 8 21-34 -2 + 19 32-23 -1 - -9 41-93 -2 - - - 7 51-4 -24-17 -18-1 -- 1,,9,9, 1,6 1,6 1,4 -,2 Uppfattad inflation nu, median (procent),,,, Förväntad inflation om mån, medelvärde exklusive extremvärden2 (procent) Förväntad inflation om mån, medelvärde alla svar (procent) Förväntad inflation om mån, median (procent) Arbetslösheten månader framåt, säsongsrensade nettotal (öka - minska) Köp av kapitalvaror nu, säsongsrensade nettotal (rätt - fel tidpunkt) Köp av kapitalvaror månader framåt, säsongsrensade nettotal (mer - mindre) Att spara nu är, säsongsrensade nettotal (fördelaktigt - ofördelaktigt) Hushållets sparande månader framåt, säsongsrensade nettotal (troligt - inte troligt) Hushållets nuvarande ekonomiska situation, säsongsrensade nettotal (sparar - skuldsätter sig) 1,7 1,5 1,5, 2, 1,8 1,6 -,2,,,, 8 81-54 3 23 22-1 - 1 4-39 2 2-4 + -5 4-24 -2-4 -3 1 + 2 46-9 -7-3 -4-1 -- Läget 45 69 9 67 65 62-3 ++ 54 78 31 74 72 72 ++ Köp av bil inom månader, säsongsrensade -47-21 -71-61 -54-57 -3 - nettotal (troligt - inte troligt) 1 Köp av bostad inom månader, -74-61 -84-78 -79-79 - säsongsrensade nettotal (troligt - inte troligt) 1 Renovering av bostaden inom månader, säsongsrensade nettotal (troligt - inte troligt) Egen arbetslöshetsrisk nu, säsongsrensade nettotal (ökat - minskat) Förväntad rörlig bostadsränta om 1 år, medelvärde exkl. extremvärden2 (procent) Förväntad rörlig bostadsränta om 2 år, medelvärde exkl. extremvärden2 (procent) Förväntad rörlig bostadsränta om 5 år, medelvärde exkl. extremvärden2 (procent) -23-8 -45-33 -23-29 -6 - -7-21 -8-8 -9-1 + 2, 2,1 2,8 -,2 2,69 2,61 2,59 -,2 3,65 3,49 3,35 -, 1 T.o.m. juni 22 frågades efter planerna de närmaste 2 åren istället för månader. 2 För en beskrivning av hur KI fastställer vilka observationer som ska uteslutas, se sidan i Metodbok för Konjunkturbarometern på www.konj.se 3 Från och med april 2 har metoden för att beräkna hushållens inflationsförväntningar ändrats något. Läs mer på www.konj.se. Siffrorna i tabellen är beräknade enligt den nya metoden.
Konjunkturbarometern april 2 25 Diagrambilaga Totala näringslivet... 26 Tillverkningsindustri... 27 Insatsvaruindustri... 29 Investeringsvaruindustri... 3 Konsumtionsvaruindustri... 31 Bygg- och anläggningsverksamhet... 32 Handel (SNI 45-47)... 33 Detaljhandel (SNI 45 och 47)... 34 Handel med motorfordon; verkstäder (SNI 45)... 35 Partihandel (SNI 46)... 36 Livsmedelshandel (SNI 47. + 47.2)... 37 Specialiserad butikshandel (47.19 + 47.3-9)... 38 Privata tjänstenäringar... 39 Landtransport... 4 Åkerier... 41 Hotellverksamhet... 42 Restaurang- och cateringverksamhet... 43 Datakonsulter, programvaruproducenter och dylikt... 44 Finans- och försäkringsverksamhet... 45 Förvaltare av egna fastigheter... 46 Fastighetsmäklare och -förvaltare... 47 Juridiska och ekonomiska konsultbyråer... 48 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet... 49 Reklam- och marknadsundersökningsbyråer... 5 Uthyrningsfirmor... 51 Arbetsförmedlingar, rekryterings- och personaluthyrningsföretag... 52 Personaluthyrningsföretag... 53 Researrangörer och resebyråer... 54 Kontors- och andra företagstjänstföretag... 55 Uppdragsverksamhet (SNI 69,7,73,74,78,81,82,71.1)... 56 Hushåll... 57
26 Diagrambilaga Totala näringslivet Totala näringslivet Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden. Index, medelvärde = 1. Totala näringslivet Efterfrågeläge (nulägesomdöme), säsongsrensade nettotal 2 2 1 1-2 -2 8 8-4 -4 6 5 6 7 8 9 1 6-6 5 6 7 8 9 1-6 Totala näringslivet Försäljningspriser, nettotal Totala näringslivet Antal anställda, säsongsrensade nettotal 25 25 4 4 2 2 2 2 1 1 5 5-2 -2-5 -5-4 -4-1 -1-5 6 7 8 9 1 (kvartalsfråga) (kvartalsfråga) - -6 5 6 7 8 9 1-6 Totala näringslivet Företagens inflationsförväntningar i procent, medelvärde (kvartalsfråga) 3. 3. Totala näringslivet Brist på arbetskraft (andel ja-svar), säsongsrensade värden 4 4 2.5 2.5 35 35 2. 2. 3 3 25 25 1.5 1.5 2 2 1. 1..5.5 1 1. 5 6 7 8 9 1. 5 5 6 7 8 9 1 5
Konjunkturbarometern april 2 27 Tillverkningsindustri Tillverkningsindustri Orderingång på hemmamarknaden, säsongsrensade nettotal Tillverkningsindustri Orderingång på exportmarknaden, säsongsrensade nettotal 6 6 6 6 4 4 4 4 2 2 2 2-2 -2-2 -2-4 -4-4 -4-6 5 6 7 8 9 1 (kvartalsfråga) -6-6 5 6 7 8 9 1 (kvartalsfråga) -6 Tillverkningsindustri Total orderstock och färdigvarulager, säsongsrensade nettotal Tillverkningsindustri Produktionsvolym, säsongsrensade nettotal 4 4 6 6 2 2 4 4 2 2-2 -2-4 -4-2 -2-6 -6-4 -4-8 5 6 7 8 9 1 Den totala orderstocken, nulägesomdöme Färdigvarulagren, nulägesomdöme -8-6 5 6 7 8 9 1-6 Tillverkningsindustri Produktionskapacitet, säsongsrensade nettotal 6 6 Tillverkningsindustri Antal anställda, säsongsrensade nettotal 4 4 4 4 2 2 2 2-2 -2-4 -4-6 -6-2 5 6 7 8 9 1 Nulägesomdöme (kvartalsfråga) (kvartalsfråga) (kvartalsfråga) -2-8 5 6 7 8 9 1-8
28 Diagrambilaga Tillverkningsindustri Tillverkningsindustri Brist på, säsongsrensade nettotal 35 35 Tillverkningsindustri Främsta hindret för företagens produktion, säsongsrensade nettotal 1 1 3 3 25 25 8 8 2 2 6 6 4 4 1 1 2 2 5 5 5 6 7 8 9 1 Yrkesarbetare (kvartalsfråga) Teknisk tjänstemannapersonal (kvartalsfråga) -2 5 6 7 8 9 1 Otillräcklig efterfrågan Brist på maskin- och anläggningskapacitet Brist på arbetskraft -2 Tillverkningsindustri Försäljningspriser (förväntningar), nettotal 4 4 Tillverkningsindustri Lönsamhet nulägesomdöme, säsongsrensade nettotal (kvartalsfråga) 4 4 2 2 2 2-2 -2-2 -2-4 5 6 7 8 9 1 på hemmamarknaden på exportmarknaden -4-4 5 6 7 8 9 1-4 Tillverkningsindustri Nuvarande kapacitetsutnyttjande i procent, säsongsrensat medelvärde (kvartalsfråga) 9 9 Tillverkningsindustri Företagets konkurrenssituation, säsongsrensade nettotal 3 3 2 2 85 85 1 1-1 -1 8 8-2 -2-3 -3 75 75-4 -4 7 5 6 7 8 9 1 7-5 5 6 7 8 9 1 på hemmamarknaden (kvartalsfråga) på EU-marknaden (kvartalsfråga) utanför EU (kvartalsfråga) -5
Konjunkturbarometern april 2 29 Insatsvaruindustri Insatsvaruindustri Orderingång (totalt), säsongsrensade nettotal 6 6 Insatsvaruindustri Produktionsvolym, säsongsrensade nettotal 6 6 4 4 4 4 2 2 2 2-2 -2-4 -4-2 -2-6 -6-4 -4-8 5 6 7 8 9 1 (kvartalsfråga) -8-6 5 6 7 8 9 1-6 Insatsvaruindustri Total orderstock och färdigvarulager, säsongsrensade nettotal 6 6 Insatsvaruindustri Antalet anställda, säsongsrensade nettotal 4 4 4 4 2 2 2 2-2 -2-2 -2-4 -4-4 -4-6 -6-6 -6-8 5 6 7 8 9 1 Den totala orderstocken, nulägesomdöme Färdigvarulagren, nulägesomdöme -8-8 5 6 7 8 9 1-8 Insatsvaruindustri Främsta hindret för företagens produktion, säsongsrensade värden Insatsvaruindustri Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden. Index, medelvärde = 1 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 1 1 8 8-2 5 6 7 8 9 1 Otillräcklig efterfrågan Brist på maskin- och anläggningskapacitet Brist på arbetskraft -2 6 5 6 7 8 9 1 6
3 Diagrambilaga Investeringsvaruindustri Investeringsvaruindustri Orderingång (totalt), säsongsrensade nettotal 6 6 Investeringsvaruindustri Produktionsvolym, säsongsrensade nettotal 8 8 4 4 6 6 2 2 4 4-2 -2 2-2 2-2 -4-4 -4-4 -6-6 -6-6 -8 5 6 7 8 9 1 (kvartalsfråga) -8-8 5 6 7 8 9 1-8 Investeringsvaruindustri Total orderstock och färdigvarulager, säsongsrensade nettotal 6 6 Investeringsvaruindustri Antalet anställda, säsongsrensade nettotal 6 6 4 4 4 4 2-2 2-2 2 2-4 -4-2 -2-6 -6-4 -4-8 -8-6 -6-1 5 6 7 8 9 1 Den totala orderstocken, nulägesomdöme Färdigvarulagren, nulägesomdöme -1-8 5 6 7 8 9 1-8 Investeringsvaruindustri Främsta hindret för företagens produktion, säsongsrensade värden Investeringsvaruindustri Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden. Index, medelvärde = 1 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 1 1 8 8-2 5 6 7 8 9 1 Otillräcklig efterfrågan Brist på maskin- och anläggningskapacitet Brist på arbetskraft -2 6 5 6 7 8 9 1 6
Konjunkturbarometern april 2 31 Konsumtionsvaruindustri Konsumtionsvaruindustri Orderingång (totalt), säsongsrensade nettotal 6 6 Konsumtionsvaruindustri Produktionsvolym, säsongsrensade nettotal 8 8 4 4 6 6 2 2 4 4 2 2-2 -2-2 -2-4 -4-4 -4-6 5 6 7 8 9 1 (kvartalsfråga) -6-6 5 6 7 8 9 1-6 Konsumtionsvaruindustri Total orderstock och färdigvarulager, säsongsrensade nettotal 8 8 Konsumtionsvaruindustri Antal anställda, säsongsrensade nettotal 2 2 6 6 4 4 2 2-2 -2-4 -4-2 -2-4 -4-6 -6-6 -8 5 6 7 8 9 1 Den totala orderstocken, nulägesomdöme Färdigvarulagren, nulägesomdöme -6-8 -8 5 6 7 8 9 1-8 Konsumtionsvaruindustri Främsta hindret för företagens produktion, säsongsrensade nettotal Konsumtionsvaruindustri Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden. Index, medelvärde = 1 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 1 1 8 8-2 5 6 7 8 9 1 Otillräcklig efterfrågan Brist på maskin- och anläggningskapacitet Brist på arbetskraft -2 6 5 6 7 8 9 1 6
32 Diagrambilaga Bygg- och anläggningsverksamhet Bygg- och anläggningsverksamhet Byggandet, säsongsrensade nettotal Bygg- och anläggningsverksamhet Orderstocken, säsongsrensade nettotal 8 8 8 8 6 6 6 6 4 4 4 2 4 2 2 2-2 -2-2 -2-4 -4-4 -4-6 -6-6 5 6 7 8 9 1-6 -8 5 6 7 8 9 1 Orderstocken, nulägesomdöme Orderstockens förändring, utfall Orderstockens förändring, förväntningar -8 Bygg- och anläggningsverksamhet Antalet anställda, säsongsrensade nettotal 8 6 8 6 Bygg- och anläggningsverksamhet Främsta hindret för ökat byggande (andel företag), säsongsrensade värden 8 8 4 4 6 6 2 2 4 4-2 -2 2 2-4 -4-6 -6-8 5 6 7 8 9 1-8 -2 5 6 7 8 9 1 Otillräcklig efterfrågan Brist på arbetskraft Finansiella restriktioner Andra faktorer -2 Bygg- och anläggningsverksamhet Utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt, säsongsrensade nettotal (kvartalsfråga) 8 6 4 2 8 6 4 2 Bygg- och anläggningsverksamhet Anbudspriserna, nettotal 6 4 2-2 -4 6 4 2-2 -4-2 -2-6 -6-4 -4-8 -8-6 -8 5 6 7 8 9 1-6 -8-1 5 6 7 8 9 1-1
Konjunkturbarometern april 2 33 Handel (SNI 45-47) Handel Försäljningsvolymen, säsongsrensade nettotal 8 8 Handel Lönsamhet (säsongsrensade nettotal) och försäljningspriser (nettotal) 4 4 6 6 4 4 2 2 2 2-2 -2-2 -2-4 6 7 8 9 1 (kvartalsfråga) (kvartalsfråga) -4-4 6 8 1 Försäljningspriserna, utfall (kvartalsfråga) Lönsamheten, nulägesomdöme (kvartalsfråga) -4 Handel Försäljningssituation, säsongsrensade nettotal 8 8 Handel Antalet anställda, säsongsrensade nettotal 3 3 6 6 2 2 1 1 4 4 2 2-1 -1-2 -2-3 -3-2 -2-4 -4-4 6 8 1 (kvartalsfråga) Nulägesomdöme (kvartalsfråga) -4-5 6 7 8 9 1 (kvartalsfråga) (kvartalsfråga) -5 Handel Varulager och varuinköp, säsongsrensade nettotal 6 6 Handel Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden. Index, medelvärde = 1 4 4 2 2 1 1-2 -2 8 8-4 6 8 1 Inköpen av varor, utfall (kvartalsfråga) Varulagren, nulägesomdöme (kvartalsfråga) -4 6 5 6 7 8 9 1 6
34 Diagrambilaga Detaljhandel (SNI 45 och 47) Detaljhandel Försäljningsvolymen, säsongsrensade nettotal 8 8 Detaljhandel Lönsamhet (säsongsrensade nettotal) och försäljningspriser (nettotal) 4 4 6 6 4 4 2 2 2 2-2 -2-2 -2-4 -4-4 5 6 7 8 9 1-4 -6 5 7 9 Försäljningspriserna, utfall (kvartalsfråga) Lönsamheten, nulägesomdöme (kvartalsfråga) -6 Detaljhandel Försäljningssituation, säsongsrensade nettotal 8 8 Detaljhandel Antalet anställda, säsongsrensade nettotal 3 3 6 6 2 2 1 1 4 4 2 2-1 -1-2 -2-3 -3-2 -2-4 -4-4 5 7 9 Nulägesomdöme -4-5 5 6 7 8 9 1-5 Detaljhandel Varulager och varuinköp, säsongsrensade nettotal 6 6 Detaljhandel Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden. Index, medelvärde = 1 4 4 2 2 1 1-2 -2-4 -4 8 8-6 5 7 9 Inköpen av varor, utfall (kvartalsfråga) Varulagren, nulägesomdöme -6 6 5 6 7 8 9 1 6