Konjunkturbarometern September 2012

Transkript

1 Konjunkturbarometern September 2 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 26 SEPTEMBER 2

2 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver forskning i anslutning till detta. Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet och finansieras till största delen med statsanslag. I likhet med andra myndigheter har Konjunkturinstitutet en självständig ställning och svarar själv för de bedömningar som redovisas. Konjunkturbarometern är en rapport som sammanställer företagens och hushållens syn på ekonomin. Rapporten publiceras varje månad. I Konjunkturbarometern Företag intervjuar Konjunkturinstitutet drygt 6 företag i näringslivet om utfall, nuläge och förväntningar om framtiden. Var tredje månad (januari, april, juli och oktober) genomförs en så kallad kvartalsundersökning. Skillnaden mellan dessa och övriga månader är att frågorna är fler. I Konjunkturbarometern Hushåll intervjuas varje månad 1 5 svenska hushåll. Undersökningen ger snabba kvalitativa indikationer om hushållens planerade inköp av kapitalvaror, deras attityder till den ekonomiska situationen i Sverige och för det egna hushållet samt inflation och sparande. Alla EU-länder genomför liknande tendensundersökningar och frågorna i Konjunkturinstitutets barometrar är harmoniserade enligt EU:s riktlinjer. Resultaten för hela EU publiceras varje månad på EU-DG ECFIN:s hemsida; DG ECFIN delfinansierar medlemsländernas barometerundersökningar. Rapporten och siffermaterialet kan laddas ner från Konjunkturinstitutets hemsida, KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN -14, BOX 36, SE STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: ki@konj se WEBB: ISSN

3 Innehåll Konjunkturbarometern, sammanfattning... 4 Företag... 6 Totala näringslivet... 6 Tillverkningsindustri... 6 Bygg- och anläggningsverksamhet... 7 Detaljhandel... 7 Privata tjänstenäringar... 8 Hushåll... 9 TABELLBILAGA Företag, konfidensindikatorer... Hushåll, samtliga frågor DIAGRAMBILAGA Företag Totala näringslivet Tillverkningsindustri Bygg- och anläggningsverksamhet Detaljhandel Privata tjänstenäringar Hushåll... 3 METOD Barometerindikatorn...33 Företag Hushåll... 39

4 4 Konjunkturbarometern, sammanfattning Barometerindikatorn Sammanfattning Konfidensindikatorn, säsongrensade värden Branschens genomsnitt för Tillverkningsindustri Bygg- och anläggningsverksamhet Barometerindikatorn backade en dryg enhet i september, från 96,9 till 95,8. Den indikerar att tillväxten i svensk ekonomi för närvarande är svagare än normalt. Av sektorerna i näringslivet bidrog såväl tillverkningsindustri som bygg- och anläggningsverksamhet samt privata tjänstenäringar negativt den här månaden. Endast detaljhandeln bidrog positivt. Resultaten från hushållen bidrog negativt. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin backade en enhet i september jämfört med månaden innan och indikatorn ligger nu sex enheter under det historiska genomsnittet. Ordertillströmningen från exportmarknaden var oförändrad, medan orderingången från hemmamarknaden fortsatte att minska. Produktionsvolymen var oförändrad samtidigt som sysselsättningen minskade. Industrin räknar med ytterligare personalnedskärningar och oförändrad produktionsvolym de närmast kommande månaderna. Byggkonjunkturen försämrades betydligt under sommaren. I september sjönk konfidensindikatorn ytterligare ett par enheter och den ligger nu cirka 3 enheter lägre än i april i år. Såväl orderingång som byggproduktion och sysselsättning har minskat de senaste månaderna. Byggföretagen är pessimistiska inför de närmast kommande månaderna och räknar med fortsatt minskad aktivitet samt ytterligare prissänkningar Konfidensindikatorn, säsongrensade värden Branschens genomsnitt för Barometerindikatorn Konfidensindikatorn för detaljhandeln steg fem enheter i september och den ligger nu endast ett par enheter under det historiska medelvärdet. Liksom tidigare är det dock stora skillnader mellan de olika branscherna. Livsmedelshandeln har utvecklats klart starkast, medan handel med motorfordon redovisar minskad försäljning. Inför de närmast kommande månaderna är optimismen störst inom livsmedelshandel och specialiserad butikshandel. Dessa branscher räknar med en påtaglig försäljningsökning, medan handel med motorfordon förutser en i stort sett oförändrad försäljningsvolym. visar det aktuella stämningsläget i svensk ekonomi. Indikatorn är en sammanvägning av de frågor som ingår i konfidensindikatorerna för företag och hushåll. Samtliga nettotal som ingår normaliseras så att de får samma medelvärde och standardavvikelse, innan de summeras till den totala Barometerindikatorn. Syftet är bl a att undvika att utvecklingen för Barometerindikatorn månad för månad ska domineras av utvecklingen för just de nettotal som historiskt sett alltid varierar mest. Konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna sjönk tre enheter i september och den ligger nu nio enheter under det historiska genomsnittet. Efterfrågetillväxten har varit svag de senaste månaderna och sysselsättningen uppges ha minskat något. Tjänsteföretagen räknar med fortsatt ökad efterfrågan de närmast kommande månaderna, medan sysselsättningen väntas bli ungefär oförändrad. De mest expansiva sysselsättningsplanerna återfinns bland tekniska konsulter.

5 Konjunkturbarometern, sammanfattning 5 Hushållens konfidensindikator (CCI) sjönk drygt tre enheter i september, från 5,4 till 2,. Indikatorn ligger därmed tre enheter under det historiska genomsnittet, vilket indikerar att hushållens syn på ekonomin är något mer negativ än normalt. Såväl mikrosom makroindex sjönk cirka tre enheter i september. Mikroindex ligger i nivå med det historiska genomsnittet, medan makroindex ligger under genomsnittet Detaljhandel Medel Max Min jul- aug- sep- Läget Barometerindikatorn 1 1, 6,2 71,1 95,2 96,9 95,8 - Konfidensindikatorer: Konfidensindikatorn, säsongrensade värden Branschens genomsnitt för 2-2 Privata tjänstenäringar -3 Totala näringslivet Tillverkningsindustri Bygg- och anläggningsverksamhet Detaljhandel Privata tjänstenäringar Hushåll (CCI) 5,1 3, -38,3 5,6 5,4 2, > indikerar att läget är mycket starkare än normalt (++), 1- starkare än normalt (+), 9-1 svagare än normalt (-), <9 mycket svagare än normalt (--) 2 Observera att tidsserierna för de privata tjänstenäringarna startar 23. Det innebär att genomsnittet för konfidensindikatorn baseras på en kortare period än för övriga sektorer Konfidensindikatorn, säsongrensade värden Branschens genomsnitt för Hushåll Hushållens konfidensindikator (CCI) Genomsnitt för åren Konfidensindikatorn är en sammanvägning av flera frågor och används för att sammanfatta situationen i en bransch. Den beräknas som ett genomsnitt av de nettotal som ingår. Vilka frågor som ingår för respektive bransch redovisas på sid 37 respektive sid 41. Läget används för att på ett enkelt sätt åskådliggöra hur starkt/svagt läget är i en bransch. ++mycket starkt, +starkt, -svagt, --mycket svagt. Läs mer på s 38.

6 6 Företag Totala näringslivet Konfidensindikatorn, säsongrensade värden Företag 4 4 TOTALA NÄRINGSLIVET 2 2 Sysselsättningen har minskat och företagen räknar med ytterligare nedskärningar Konfidensindikatorn Branschens genomsnitt för Konfidensindikatorn för näringslivet var oförändrad i september jämfört med månaden innan och indikatorn ligger fortfarande sex enheter under det historiska genomsnittet. Konfidensindikatorerna för tillverkningsindustri, bygg- och anläggningsverksamhet samt privata tjänstenäringar backade marginellt, medan indikatorn för detaljhandeln steg fem enheter. Sysselsättningen inom näringslivet har minskat något de senaste månaderna och företagen räknar med ytterligare nedskärningar de närmast kommande månaderna Tillverkningsindustri Produktionsvolymen, säsongsrensade värden Tillverkningsindustri TILLVERKNINGSINDUSTRI Oförändrad produktion de kommande månaderna : Ordertillströmningen från exportmarknaden har varit i stort sett oförändrad de senaste månaderna. Efterfrågan från utlandet har varit stabil en längre tid. Det genomsnittliga nettotalet för exportorderingången de senaste sex månaderna ligger nära noll, dvs. andelen företag som redovisat minskad orderingång har motsvarats av en lika stor andel företag som rapporterat ökning. Den inhemska marknaden har utvecklats betydligt svagare och orderingången från hemmamarknaden har minskat påtagligt de senaste månaderna. Bedömningen av orderstockens storlek har sammantaget inte ändrats nämnvärt och drygt 4 procent av företagen uppger att den är för liten. Orderläget är liksom tidigare starkast inom läkemedelsindustrin. Produktionsvolymen har sammantaget varit i det närmaste oförändrad de senaste månaderna. Det finns dock skillnader mellan delbranscherna och inom läkemedels- och annan transportmedelsindustri rapporteras ökad produktionsvolym, medan bland annat maskinindustri redovisar lägre volymer. Lagersituationen är totalt sett stabil och företagen är fortfarande nöjda med färdigvarulagrens storlek. Industrisysselsättningen har minskat de senaste månaderna. Nedskärningar har framför allt genomförts inom livsmedels-, skogs-, stål-, metallvaru- och motorfordonsindustri. Samtidigt rapporterar ett fåtal branscher om ökad sysselsättning. Detta gäller främst läkemedels-, elektro- och annan transportmedelsindustri : Industriföretagen har under en längre period redovisat relativt optimistiska produktionsplaner som sedan inte realiserats. Den här gången är planerna nedjusterade och indike-

7 Företag 7 rar totalt sett en oförändrad produktionsvolym de närmast kommande månaderna. Ett fåtal branscher förutser dock ökningar, framför allt gäller det läkemedels-, motorfordons- och annan transportmedelsindustri. Företagen aviserar lägre försäljningspriser på exportmarknaden, medan priserna på hemmamarknaden förutses bli ungefär oförändrade. BYGG- OCH ANLÄGGNINGSVERKSAMHET Fortsatt försämring av byggkonjunkturen och ingen ljusning i sikte Bygg- och anläggningsverksamhet Byggandet, säsongsrensade värden : Orderingången till bygg- och anläggningsverksamhet har minskat ytterligare de senaste månaderna och sammantaget uppger mer än hälften av byggföretagen att orderstocken är för liten. Både hus- och anläggningsbyggare rapporterar om minskad efterfrågan. Såväl byggproduktion som sysselsättning har minskat och anbudspriserna har sänkts. För husbyggarna är finansieringssvårigheter fortfarande ett stort problem och vart tredje företag uppger att finansiella restriktioner utgör främsta hindret för verksamheten. En lika stor andel av husbyggarna anger otillräcklig efterfrågan som främsta hinder. Inom anläggningsverksamhet uppger drygt hälften av företagen otillräcklig efterfrågan som främsta hinder för ökad aktivitet. : Byggföretagen är pessimistiska i sina förväntningar och räknar med att såväl orderingång som byggande och sysselsättning fortsätter att minska de närmast kommande månaderna. Även anbudspriserna väntas fortsätta att falla. DETALJHANDEL Återigen besvikelse över utfallet, men optimismen kvarstår -8 Bygg- och anläggningsverksamhet Främsta hindret för företagets byggande Andel ja-svar Otillräcklig efterfrågan Brist på arbetskraft Finansiella restriktioner : Försäljningen inom detaljhandeln har totalt sett ökat något de senaste månaderna, men samtidigt är utfallet klart svagare än vad företagen hade räknat med. Liksom tidigare är det stora skillnaderna mellan de olika branscherna. Utvecklingen har varit klart starkast för livsmedelshandeln som rapporterar fortsatt försäljningstillväxt och här är 9 procent av företagen nöjda eller mycket nöjda med försäljningssituationen. För specialiserad butikshandel har försäljningsvolymen varit i stort sett oförändrad de senaste månaderna, vilket var klart svagare än den betydande tillväxt de hade räknat med. Handel med motorfordon redovisar fortsatt minskad försäljning och nedskärningar på personalsidan. Sammantaget har sysselsättningen i detaljhandeln varit i det närmaste oförändrad de senaste månaderna. Detaljhandel Försäljningsvolymen, säsongrensade värden : Detaljhandeln är fortsatt optimistisk och inför de närmast kommande månaderna räknar företagen med en betydande försäljningstillväxt. Optimismen är störst inom Förväntan

8 8 Företag Specialiserad butikshandel Försäljningsvolymen, säsongsrensade värden livsmedelshandel och specialiserad butikshandel och här förutser ungefär hälften av företagen en ökad försäljning. Inom handel med motorfordon räknar de med oförändrade volymer. Företagen inom detaljhandeln planerar för en ungefär oförändrad sysselsättning de närmaste månaderna. PRIVATA TJÄNSTENÄRINGAR Sysselsättningen har minskat något Förväntan 6 Privata tjänstenäringar Efterfrågan på företagets tjänster, säsongrensade värden Privata tjänstenäringar Antalet anställda, säsongrensade värden : Efterfrågan för de privata tjänstenäringarna har ökat något de senaste månaderna. Efterfrågan har utvecklats bäst för researrangörer samt för arbetsförmedlingar, personaluthyrning och rekryteringsfirmor. Bedömningen av uppdragsvolymen är mer negativ än normalt och närmare hälften av tjänsteföretagen uppger att den är för liten. Sysselsättningen har sammantaget minskat något under perioden, men det är samtidigt stora skillnader mellan de olika tjänstebranscherna. Nedskärningar har främst genomförts inom landtransport, reklam, researrangörer, uthyrningsfirmor samt finans och försäkring. Det finns dock fortfarande ett antal branscher som utökat personalstyrkan, detta gäller främst fastighetsbranscherna, restauranger, delar av konsultbranschen samt arbetsförmedlingar, personaluthyrning och rekryteringsfirmor. : Tjänsteföretagen räknar med fortsatt ökad efterfrågan de närmast kommande månaderna. Efterfrågeutvecklingen väntas bli bäst för delar av konsultbranschen, restauranger samt för arbetsförmedlingar, personaluthyrning och rekryteringsfirmor. Inom såväl förlag som uthyrningsverksamhet är förväntningarna mer pessimistiska och här förutses efterfrågan minska något. Sysselsättningen väntas totalt sett bli ungefär oförändrad de närmaste månaderna, men även när det gäller förväntningarna är det stora skillnader. De mest expansiva planerna återfinns bland tekniska konsulter, men också restauranger samt arbetsförmedlingar, personaluthyrning och rekryteringsfirmor räknar med nyrekryteringar. Nedskärningar planeras främst inom finans och försäkring Svaren samlades in mellan 31 augusti och 18 september

9 Hushåll 9 Hushåll Hushållen pessimistiska om läget på arbetsmarknaden Hushållens konfidensindikator (CCI) backade drygt tre enheter mellan augusti och september, från 5,4 till 2,. Nivån på indikatorn hamnar därmed tre enheter under det historiska genomsnittet, och signalerar att hushållen är något mer pessimistiska än normalt om det ekonomiska läget. Såväl synen på den egna som på den svenska ekonomin är mer negativ än förra månaden. Egen ekonomi: Mikroindex föll med drygt tre enheter mellan augusti och september och hamnar därmed i nivå med det historiska genomsnittet. Det är bland annat hushållens syn på sin egen ekonomi i nuläget som blivit mer negativ. Andelen hushåll som uppger att deras ekonomi förbättrats det senaste året har sjunkit från 23 procent till 2 procent. Även hushållens syn på om det är rätt läge att köpa kapitalvaror är mer pessimistisk. Knappt 23 procent av hushållen anser att det är rätt tidpunkt just nu, jämfört med 26 procent förra månaden. Svensk ekonomi: Även makroindex föll med tre enheter i september. Nivån på makroindex ligger under det historiska genomsnittet och indikerar att hushållens syn på svensk ekonomi är mer pessimistisk än normalt. Framför allt har omdömet om den svenska ekonomin i nuläget blivit mer negativt. Hushållen är även mer pessimistiska om arbetslösheten och en ökad andel hushåll tror att arbetslösheten kommer att öka på tolv månaders sikt. Samtidigt uppger fler hushåll att risken för att själv bli arbetslös har ökat. Inflations- och löneförväntningar: Hushållens förväntade löneökningar på tolv månaders sikt ligger kvar på 2,9 procent. I september förväntar sig hushållen att inflationen om månader uppgår till 2,2 procent, jämfört med 2,1 procent i augusti. Ränteförväntningar: Hushållen förväntar sig att den rörliga bostadsräntan uppgår till 3,8 procent om ett år. Förra månaden var motsvarande siffra 4,1 procent. Om två år förväntas räntan uppgå till 4,4 procent jämfört med 4,26 förra månaden. Även på fem års sikt har hushållens ränteförväntningar justerats ned, från 4,55 procent i augusti till 4,41 procent i september. Svaren samlades in mellan 1 och 15 september. Resultaten för samtliga frågor i Konjunkturbarometern Hushåll finns på s Hushållens konfidensindikator (CCI) Hushållens konfidensindikator (CCI) Genomsnitt för åren Makro- och mikroindex Makroindex Mikroindex CCI är en sammanvägning av flera frågor och används för att sammanfatta stämningsläget bland hushållen. CCI beräknas som genomsnittet av nettotalen för de fyra frågorna om den egna och den svenska ekonomin, i nuläget respektive månader framåt, samt frågan om det är förmånligt att köpa kapitalvaror nu. Mikroindex sammanfattar hushållens syn på den egna ekonomin. Mikroindex beräknas som genomsnittet av nettotalen för de två frågorna om den egna ekonomin i nuläget respektive månader framåt samt frågorna om det är förmånligt att köpa kapitalvaror nu och om man planerar att öka inköpen av sådana varor de närmaste månaderna. Makroindex sammanfattar hushållens syn på läget i svensk ekonomi. Makroindex beräknas som genomsnittet av nettotalen för frågorna om den svenska ekonomin i nuläget respektive månader framåt samt frågan om arbetslöshetens utveckling de närmaste månaderna

10

11 Tabellbilaga Företag, konfidensindikatorer... Hushåll, samtliga frågor De flesta tabellerna har lyfts ur publikationen och återfinns fortsättningsvis på Konjunkturinstitutets hemsida Det gäller tabellerna som visar svarsfördelningen för en viss fråga och bransch, samt tabellen för kredit- och finansieringsvillkor inom näringslivet..

12 Konfidensindikatorer Tabellbilaga Företag, konfidensindikatorer Totala näringslivet (säsongrensade värden) Bransch Minvärde Juli 2 Aug 2 Sep 2 Totala näringslivet Läget Tillverkningsindustri (säsongrensade värden) Bransch Medelvärde Maxvärde Medelvärde Maxvärde Minvärde Juli 2 Aug 2 Sep 2 Tillverkningsindustri Insatsvaruindustri Investeringsvaruindustri Konsumtionsvaruindustri Varaktiga konsumtionsvaror Icke varaktiga konsumtionsvaror Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri Textil-, beklädnads och lädervaruindustri /- Trävaruindustri Sågverk Övrig trävaruindustri Massa-, pappers och pappersvaruindustri Massaindustri Pappers- och pappersvaruindustri Grafisk och annan reproduktionsindustri Industri för stenkolsprodukter och raffinerade petroleumsprodukter Läget Kemisk industri Industri för farmaceutiska basprodukter och läkemedel Gummi- och plastvaruindustri Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallverk Järn- och stålverk Metallvaruindustri Industri för datorer, elektronikvaror och optik Industri för elapparatur Maskinindustri Motor- och släpfordonsindustri Annan transportmedelsindustri Möbelindustri Övrig tillverkningsindustri Reparationsverkstäder och installationsföretag

13 Tabellbilaga 13 Byggindustri (säsongrensade värden) Bransch Minvärde Juli 2 Aug 2 Sep 2 Bygg- och anläggningsverksamhet Läget Handel (säsongrensade värden) Bransch Medelvärde Maxvärde Medelvärde Maxvärde Minvärde Juli 2 Aug 2 Sep 2 Detaljhandel Handel med motorfordon; verkstäder Livsmedelshandel Specialiserad butikshandel Butiker för informations- och kommunikationsutrustning Butiker för kultur- och fritidsartiklar Butiker för övriga hushållsvaror Handel på postorder och internet Läget Privata tjänstenäringar (säsongrensade värden) Bransch Butiker för heminredningsartiklar och husgeråd /- Medelvärde Maxvärde Minvärde Juli 2 Aug 2 Sep 2 Privata tjänstenäringar Landtransport Åkerier Hotell och restauranger Datakonsulter, programvaruproducenter o.d Finans- och försäkringsverksamhet Förvaltare av egna fastigheter Fastighetsmäklare och -förvaltare Juridiska och ekonomiska konsultbyråer Konsulttjänster, verksamhet huvudkontor Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet Reklam- och marknadsundersökningsbyråer Uthyringsfirmor Arbetsförmedlingar, rekryterings- och personaluthyrningsföretag Läget Personaluthyrningsföretag Researrangörer och resebyråer Kontors- och andra företagstjänstföretag Uppdragsverksamhet

14 14 Tabellbilaga Hushåll, samtliga frågor Fråga Medel Max Min jul- aug- sep- Förändring Läget år mån Konfidensindikatorn (CCI) 5,1 3, -38,3 5,6 5,4 2, 7,8-3,4 - Makroindex -2, 47,4-69,8 -,6-13,8-16,7 8,5-3, - Mikroindex 5,4 18,9-21,3 7,7 8,8 5,5 5,4-3, Egen ekonomi nu Bättre 23,9 23, 19,9-2,9-3,1 * Sämre,4 1,7,3-4,1 * 1,6,5,3 7,6 1,2-4,7 * + 2. Egen ekonomi om månader Bättre 29,9 29,6 28,3 1,4-1,3 Sämre 7,4 8, 8,5-4,4 *,5 22,5 21,6 19,9 5,8 * -1, Ekonomin i Sverige nu Bättre,3,8,8 -,1-1, Sämre 27,1 24, 27,3-14, * 3,3 * -14,9 -,2-15,5 13,9 * -4,3-4. Ekonomin i Sverige om månader Bättre 24,1 19,7 2,4 1,2,7 Sämre 22,6 24, 25,6-9,8 * 1,6 1,5-4,3-5,2, * -,9-5b. Uppfattad inflation nu 2,4 2,1 1,9 -,7 -,2 6b. Förväntad inflation om mån 2,2 2,1 2,2 -,1,1 7. Arbetslösheten månader framåt Öka 43,5 43,1 47,8 -,9 4,7 * Minska 19,1 17,3 18,3 -,3,9 24,4 25,7 29,5 -,6 3,8-8. Köp av kapitalvaror nu Ja, det är rätt tidpunkt 24,1 26,2 22,5 1,7-3,7 * Nej, det är fel tidpunkt 16,8 17,7 19,3-5,5 * 1,6 7,3 8,5 3,2 7,3 * -5,3 * - 9. Köp av kapitalvaror månader framåt Mer 19,5 19,1 18,6 1,7 -,5 Mindre 29,9 26,4 27,2-5,4 *,8-1,5-7,3-8,6 7,1 * -1,3-1. Att spara nu är Fördelaktigt 47,1 45,8 47,2,3 1,4 Ofördelaktigt 18,7 16,8 16,2,1 -,6 28,4 29, 31,,3 2, +. Hushållets sparande månader framåt Troligt 77,8 8,2 78,6 3,1 * -1,6 Inte troligt 21,3 18,5 19,9-2,5 1,5 56,5 61,7 58,7 5,6-3,1 ++. Hushållets sparande nu Sparar 68, 68,7 68,8 1,3,1 Skuldsätter sig 7,7 8,2 6,9,9-1,3 6,3 6,5 61,9,4 1, Köp av bil inom månader Troligt 23,3 21,1 2,7,7 -,4 Inte troligt 76,5 78,3 78,4 -,7,1-53,2-57,1-57,7 1,4 -,5-14. Köp av bostad inom månader Troligt 1,4,6,1,9-1,5 Inte troligt 88,9 86,9 88,1-1, 1,1-78,5-74,3-77, 1,9-2, Renovering av bostaden inom månader Troligt 44,9 42,9 43,7 4,7 *,9 Inte troligt 54,5 55,7 55,8-3,5,1-9,5 -,9 -,1 8,2 *, Egen arbetslöshetsrisk nu Ökat 8,5 7,6 1,2,3 2,7 * Minskat 16,8 16,1 14,7 1, -1,4-8,3-8,5-4,5 -,7 4,1 * Förväntade löneökningar om månader 2,8 2,9 2,9, -,1 18. Förväntad rörlig bostadsränta om a. 1 år 3,51 4,1 3,8 -,83 -,21 b. 2 år 3,88 4,26 4,4 -,99 -,22 c. 5 år 4,38 4,55 4,41 -,78 -,14 Anm. Förändringar som är statistiskt säkerställda markeras med *

15 Diagrambilaga Företag Totala näringslivet Tillverkningsindustri Bygg- och anläggningsverksamhet Detaljhandel Privata tjänstenäringar Hushåll... 3

16 16 Diagrambilaga Totala näringslivet Totala näringslivet Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden Totala näringslivet Efterfrågeläget, säsongsrensade värden Konfidensindikatorn Genomsnitt Nulägesomdöme Totala näringslivet

17 Diagrambilaga 17 Tillverkningsindustri Tillverkningsindustri Orderingången, säsongsrensade värden Tillverkningsindustri Den totala orderstocken och färdigvarulagren, säsongsrensade värden Hemmamarknaden, utfall Exportmarknaden, utfall Den totala orderstocken, nulägesomdöme Färdigvarulagren, nulägesomdöme -8 Tillverkningsindustri Produktionsvolymen, säsongsrensade värden Tillverkningsindustri Försäljningspriserna Hemmamarknaden, förväntningar Exportmarknaden, förväntningar Tillverkningsindustri Tillverkningsindustri Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden Konfidensindikatorn Branschens genomsnitt för

18 18 Diagrambilaga Insatsvaruindustri Insatsvaruindustri Orderingången, säsongsrensade värden Insatsvaruindustri Den totala orderstocken och färdigvarulagren, säsongsrensade värden Hemmamarknaden, utfall Exportmarknaden, utfall Den totala orderstocken, nulägesomdöme Färdigvarulagren, nulägesomdöme -8 Insatsvaruindustri Produktionsvolymen, säsongsrensade värden Insatsvaruindustri Försäljningspriserna Hemmamarknaden, förväntningar Exportmarknaden, förväntningar Insatsvaruindustri Insatsvaruindustri Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden Branschens konfidensindikator Tillverkningsindustrins konfidensindikator Branschens genomsnitt för

19 Diagrambilaga 19 Investeringsvaruindustri Investeringsvaruindustri Orderingången, säsongsrensade värden Investeringsvaruindustri Den totala orderstocken och färdigvarulagren, säsongsrensade värden Hemmamarknaden, utfall Exportmarknaden, utfall Den totala orderstocken, nulägesomdöme Färdigvarulagren, nulägesomdöme -1 Investeringsvaruindustri Produktionsvolymen, säsongsrensade värden Investeringsvaruindustri Försäljningspriserna Hemmamarknaden, förväntningar Exportmarknaden, förväntningar Investeringsvaruindustri Investeringsvaruindustri Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden Branschens konfidensindikator Tillverkningsindustrins konfidensindikator Branschens genomsnitt för

20 2 Diagrambilaga Konsumtionsvaruindustri Konsumtionsvaruindustri Orderingången, säsongsrensade värden Konsumtionsvaruindustri Den totala orderstocken och färdigvarulagren, säsongsrensade värden Hemmamarknaden, utfall Exportmarknaden, utfall Den totala orderstocken, nulägesomdöme Färdigvarulagren, nulägesomdöme -8 Konsumtionsvaruindustri Produktionsvolymen, säsongsrensade värden Konsumtionsvaruindustri Försäljningspriserna Hemmamarknaden, förväntningar Exportmarknaden, förväntningar 1-1 Konsumtionsvaruindustri Konsumtionsvaruindustri Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden Branschens konfidensindikator Tillverkningsindustrins konfidensindikator Branschens genomsnitt för

21 Diagrambilaga 21 Bygg- och anläggningsverksamhet Bygg- och anläggningsverksamhet Byggandet, säsongsrensade värden Bygg- och anläggningsverksamhet Orderstocken, säsongsrensade värden Bygg- och anläggningsverksamhet Orderstocken, säsongsrensade värden Bygg- och anläggningsverksamhet Anbudspriserna Nulägesomdöme Bygg- och anläggningsverksamhet Bygg- och anläggningsverksamhet Konfidensindikatorn, säsongsrensade värden Konfidensindikatorn Branschens genomsnitt för

22 22 Diagrambilaga Detaljhandel Detaljhandel (inkl. handel med motorfordon; verkstäder) Försäljningsvolymen, säsongsrensade värden Detaljhandel (inkl. handel med motorfordon; verkstäder) Handel med motorfordon; verkstäder Försäljningsvolymen, säsongsrensade värden Handel med motorfordon; verkstäder Livsmedelshandel Försäljningsvolymen, säsongsrensade värden Livsmedelshandel

23 Diagrambilaga 23 Detaljhandel Specialiserad butikshandel Försäljningsvolymen, säsongsrensade värden Specialiserad butikshandel

24 24 Diagrambilaga Privata tjänstenäringar Privata tjänstenäringar Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Privata tjänstenäringar Landtransport Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Landtransport Åkerier Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Åkerier

25 Diagrambilaga 25 Privata tjänstenäringar Hotell och restauranger Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Hotell och restauranger Datakonsulter, programvaruproducenter o.d. Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Datakonsulter, programvaruproducenter o.d Finans- och försäkringsverksamhet Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Finans- och försäkringsverksamhet

26 26 Diagrambilaga Privata tjänstenäringar Förvaltare av egna fastigheter Efterfrågan på företagets tjänster Förvaltare av egna fastigheter Antalet anställda Fastighetsmäklare och -förvaltare Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Fastighetsmäklare och -förvaltare Juridiska och ekonomiska konsultbyråer Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Juridiska och ekonomiska konsultbyråer

27 Diagrambilaga 27 Privata tjänstenäringar Konsulttjänster, verksamhet huvudkontor Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Konsulttjänster, verksamhet huvudkontor Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet Reklam- och marknadsundersökningsbyråer Efterfrågan på företaget tjänster, säsongsrensade värden Reklam- och marknadsundersökningsbyråer

28 28 Diagrambilaga Privata tjänstenäringar Uthyrningsfirmor Efterfrågan på företagets tjänster Uthyrningsfirmor Antalet anställda Arbets-, rekryterings- och personaluthyrningsföretag Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Arbets-, rekryterings- och personaluthyrningsföretag Personaluthyrningsföretag Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Personaluthyrningsföretag

29 Diagrambilaga 29 Privata tjänstenäringar Researrangörer och resebyråer Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Researrangörer och resebyråer Kontors- och andra företagstjänstföretag Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Kontors- och andra företagstjänstföretag Uppdragsverksamhet Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Uppdragsverksamhet

30 3 Diagrambilaga Hushåll Egen ekonomi Bättre Sämre Ekonomin i Sverige Bättre Sämre för närvarande om tolv månader för närvarande om tolv månader Egen arbetslöshetsrisk nu Ökat Minskat Arbetslösheten månader framåt Högre Lägre Inflationen Är det i nuläget rätt tidpunkt för att köpa kapitalvaror? Procent 5 Procent Uppfattad inflation för närvarande Förväntad inflation om tolv månader

31 Diagrambilaga 31 Hushåll Köp av kapitalvaror månader framåt Mer Mindre Att spara nu är Fördelaktigt Ofördelaktigt Nulägesomdöme Hushållets sparande Köp av bil inom månader Troligt Inte troligt ekonomisk situation nu (sparar - skuldsätter sig) sparande tolv månader framåt (troligt - inte troligt) T.o.m juni 23 frågade man efter planerna de närmaste 24 månaderna i stället för de närmaste månaderna Köp av bostad inom månader Troligt Inte troligt Renovering av bostaden inom månader Troligt Inte troligt T.o.m juni 23 frågade man efter planerna de närmaste 24 månaderna i stället för de närmaste månaderna

32

33 Barometerindikatorn Metod 33 Metod BAROMETERINDIKATORN Syfte och historik Barometerindikatorn har som syfte att mäta det aktuella stämningsläget i den svenska ekonomin genom att använda informationen från alla Konjunkturinstitutets barometrar och spegla dem på ett transparant sätt. Barometerindikatorn började publiceras i februari Förlagan är EU-kommissionens ESI, Economic Sentiment Indicator. EU publicerar även ESI för Sverige, men av främst tekniska skäl kommer Barometerindikatorn inte att anta exakt samma värden som EU:s ESI. Exempelvis definieras hushållens konfidensindikator annorlunda, säsongrensningsmetoden är en annan m.m. Beräkning av barometerindikatorn Utgångspunkten för Barometerindikatorn är frågor hämtade från enkätundersökningarna Konjunkturbarometern Företag (månad) och Hushåll. Dessa frågor ingår också i de enskilda konfidensindikatorerna i de olika barometrarna. I Barometerindikatorn används frågornas nettotal (läs mer om nettotal under respektive undersöknings metodavsnitt). Samtliga nettotal säsongrensas med hjälp av Arima X. Därefter transformeras alla säsongrensade nettotal till den standardiserade normalfördelningen N(,1) och antar således medelvärdet och standardavvikelsen 1. I ett nästa steg summeras dessa normaliserade serier med hjälp av ett viktsystem, där nettotalen för industrin får sammanlagt vikten 4 procent, privata tjänstesektorn 3 procent, detaljhandeln och byggindustrin får vardera 5 procent och slutligen hushållen 2 procent 2. Observera att vikterna för varje fråga blir beroende av hur många frågor som ingår i varje sektor. Exempelvis ingår fem frågor från hushållssektorn som vardera får vikten,4 ((2/1)/5). För industrin används tre frågor vilket leder till att varje industrifråga får vikten,13 ((4/1)/3). Notera även att vissa nettotal ingår med omvänt tecken i summeringen. Slutligen normaliseras denna tidsserie till en ny serie med medelvärdet 1 och standardavvikelsen 1. Tolkning av barometerindikatorn Såsom Barometerindikatorn är konstruerad har den medelvärdet 1 och standardavvikelsen 1. Under antagandet om normalfördelning förekommer värden mellan 9 och i 68 procent av fallen, medan värden över respektive under 9 förekommer i 16 procent av fallen vardera. Tolkningen av Barometerindikatorns utfall blir då att värden över 1 motsvarar en starkare ekonomi än normalt och värden över en mycket starkare ekonomi än normalt. Värden under 1 respektive under 9 har motsvarande tolkning i termer av svagare och mycket svagare ekonomi än normalt. Detta illustreras även av plus- och minustecknen under begreppet Läget (läs mer om begreppet under avsnittet Läget ). 1 Startpunkt för Barometerindikatorn är augusti Fram till 23 har vissa approximationer förekommit. Approximationen omfattar dels detaljhandelns tre tidsserier mellan augusti 1996 till januari 2, dels privata tjänstesektorns tidsserier (en från augusti 1996 till mars 23 och två tidsserier från augusti 1996 till november 21). 2 Detta viktsystem är detsamma som tillämpas inom EU vid beräkningen av ESI. Konjunkturinstitutet har prövat ett tiotal närliggande viktsystem för att se vilket som har högst förklaringsvärde när det gäller att skatta procentuell förändring av BNP. Skillnaderna visade sig inte vara stora vad gäller förklaringsvärdet.

34 Företag 34 Metod En viktig uppgift för Barometerindikatorn är att sammanfatta de bakomliggande företags- och hushållsenkäterna på ett så lättolkat sätt som möjligt. Därför motsvaras de nettotal som ingår i Barometerindikatorn av samtliga nettotal som bygger upp de enskilda konfidensindikatorerna i de olika barometrarna. Efter bearbetningen summeras nettotalen med hjälp av viktsystemet beskrivet ovan, vilket innebär en hög grad av transparens. T. ex. kan en ökning av Barometerindikatorn oftast enkelt härledas till att någon eller några av de ingående sektorerna går bättre. Lägg dock märke till att viktsystemet inte tillämpas direkt på delsektorernas konfidensindikatorer utan på konfidensindikatorernas ingående nettotal. Fördelen med bearbetningen av nettotalen är att man undviker att Barometerindikatorns förändringar regelmässigt domineras av de enskilda nettotal som normalt varierar mest, dvs. har högst historisk volatilitet. Nackdelen är en viss förlust av transparens när man ska tolka förändringarna av Barometerindikatorn i förhållande till förändringarna av delsektorernas konfidensindikatorer. Barometerindikatorn avser att ge ett sammanfattande mått på det aktuella stämningsläget i den svenska ekonomin. Utgångspunkten för indikatorn, d.v.s. enkätundersökningarna till företag och hushåll, ger visserligen en bred informationsbas, men inte tillräckligt bred för att täcka hela försörjningsbalansen i nationalräkenskaperna. Till exempel saknas information om den offentliga sektorn. För att ändå ge en fingervisning om Barometerindikatorns egenskaper har Konjunkturinstitutet analyserat hur Barometerindikatorn kan användas vid bedömningar av BNP-tillväxten 3. Måttstocken är förändringen av BNP eftersom Barometerindikatorn ger information om ett kvartal 2-5 månader innan BNP-tillväxten för samma kvartal publiceras av SCB. Tolkningen av den kvantitativa relationen mellan Barometerindikatorn och förändringen av BNP ger att om Barometerindikatorn ökar med 1 enheter ett kvartal svarar det mot att uppräknad årstakt och kalenderkorrigerad årstakt för BNP ökar med 1,1 respektive 1,3 procentenheter. Den generella slutsatsen är att Barometerindikatorn har en relativt stark samvariation med förändringen av BNP. FÖRETAG Syfte och historik Konjunkturbarometern Företag har till syfte att ge snabba, kvalitativa indikationer om utfall, nuläge och förväntningar för viktiga ekonomiska variabler där det ännu inte finns kvantitativa uppgifter. Konjunkturbarometern Företag ges ut både månads- och kvartalsvis. De kvartalsvisa undersökningarna började Konjunkturinstitutet göra på 195-talet. Sedan 1996 görs även månadsundersökningar. Det som skiljer undersökningarna åt är att kvartalsundersökningen innehåller fler frågor. Alla EU-länder genomför liknande företagsundersökningar varje månad och frågorna i Konjunkturinstitutets barometrar är harmoniserade enligt EU:s riktlinjer. Urval och viktning Varje undersökningstillfälle frågar Konjunkturinstitutet företrädare för svenska företag om nuläget och vad de tror om framtiden. Företagsurvalet hämtas från SCB:s företagsdatabas och förnyas varje år, då en del av företagen byts ut samtidigt som alla företag får nya vikter. Företag med över 1 anställda är dock med i varje undersökning. Urvalet är stratifierat på storleksklass och bransch. Antal företag och urvalsgränser för respektive bransch framgår av tabellen på nästa sida. 3 Se fördjupningsruta i Konjunkturläget Mars 27 Barometerindikatorn sammanfattar företagens och hushållens syn på ekonomin.

35 Metod 35 Konjunkturbarometern Företag SNI 7 Urvalsgränser antal anställda Antal företag Tillverkningsindustri Byggindustri Handel 1635 Handel med motorfordon; verkstäder Partihandel Specialiserad butikshandel , Livsmedelshandel 47.2, Privata tjänstenäringar Totala näringslivet Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (sni 43) har en urvalsgräns på 1 anställda 2 Restauranger, arkitekter och egna fastighetsförvaltare har en annan urvalsgräns För att varje enskilt företags svar ska motsvara dess relativa storlek i populationen, bearbetas enkätsvaren per urvalsbransch och stratum (storleksklass). De vikter som används skiljer sig åt för olika frågor och näringsgrenar. För tillverkningsindustrin används främst förädlingsvärde som vikt, men även antalet anställda används för frågor som rör sysselsättningen. För byggindustri, handel och tjänstesektorer används antalet anställda. Företagens svar räknas upp enligt (delbranschuppräkning med hänsyn tagen till bortfall): N n j j * j i= 1 n j i= 1 n W W ( +, =, ) ij ij * n j i= 1 W ( + ) ij N j = antal företag i populationen per stratum n j = antal företag i urvalet per stratum n j W ij i= 1 = totala viktsumman för företag i urvalet per stratum n j W ij i= 1 ( +, =, ) = summa vikter per stratum för alla företag som besvarat frågan n j W ij i= 1 ( + ) = summa vikter per stratum för ett visst svarsalternativ Enkäter I undersökningen används fyra stycken olika enkäter: en för tillverkningsindustri, en för byggindustri, en för handel och en för privata tjänstenäringar. Enkäten ställs till företagsledningen och är utformad så att det ska gå snabbt och enkelt att svara. Frågorna omfattar såväl utfall för de tre senaste månaderna som förväntningar och planer för de kommande tre månaderna. I tabellen nedan visas månadsundersökningens frågor och svarsalternativ.

36 36 Metod Fråga Svarsalternativ Tillverkningsindustri Produktionsvolymen har de senaste 3 mån ökat oförändrad minskat Orderingången på hemmamarknaden har de senaste 3 mån ökat oförändrad minskat 13 Orderingången på exportmarknaden har de senaste 3 mån ökat oförändrad minskat 14 Den totala orderstocken är för närvarande förhållandevis stor lagom för liten 15 Exportorderstocken är för närvarande förhållandevis stor lagom för liten 16 Färdigvarulagren är för närvarande för stora lagom för små 17 Antalet anställda i företaget har de senaste 3 mån ökat oförändrat minskat 21 Produktionsvolymen väntas de närmaste 3 mån öka oförändrad minska 22 Försäljningspriserna på hemmamarknaden väntas de närmaste 3 mån öka oförändrade minska 23 Försäljningspriserna på exportmarknaden väntas de närmaste 3 mån öka oförändrade minska 24 Antalet anställda i företaget väntas de närmaste 3 mån öka oförändrat minska Byggindustri Byggandet har de senaste 3 mån ökat oförändrat minskat Anbudspriserna har de senaste 3 mån ökat oförändrade minskat 13 Orderstocken har de senaste 3 mån ökat oförändrad minskat 14 Orderstocken är för närvarande förhållandevis stor lagom för liten 16 Antalet anställda har de senaste 3 mån ökat oförändrat minskat Vilken faktor är för närvarande det främsta hindret för ett ökat byggande: 171 inget 172 otillräcklig efterfrågan 173 brist på maskinkapacitet och/eller byggnadsmaterial 174 brist på arbetskraft 175 vädret 176 finansiella restriktioner 177 andra faktorer 21 Byggandet beräknas under de närmaste 3 mån öka oförändrat minska 22 Anbudspriserna beräknas under de närmaste 3 mån öka oförändrade minska 23 Orderstocken beräknas under de närmaste 3 mån äka oförändrad minska 24 Antalet anställda beräknas under de närmaste 3 mån öka oförändrat minska Handel Försäljningsvolymen har de senaste 3 mån ökat oförändrad minskat Företagets nuvarande försäljningssituation bedöms vara god tillfredsställande dålig 13 Varulagren bedöms för närvarande vara för stora lagom för små 14 Antalet anställda har de senaste 3 mån ökat oförändrat minskat 21 Försäljningsvolymen väntas de närmaste 3 mån öka oförändrad minska 22 Försäljningspriserna väntas de närmaste 3 mån öka oförändrade minska 23 Inköpen av varor väntas de närmaste 3 mån öka oförändrade minska 24 Antalet anställda väntas de närmaste 3 mån öka oförändrat minska 25 Företagets försäljningssituation väntas på 6 mån sikt bli bättre oförändrad sämre Privata tjänstenäringar Hur har företagets verksamhet utvecklats de senaste 3 mån förbättrats oförändrad försämrats Efterfrågan på företagets tjänster har de senaste 3 mån ökat oförändrad minskat 13 Volymen på inneliggande uppdrag/order bedöms för närvarande var förhållandevis stor lagom för liten 14 Försäljningspriserna har de senaste 3 mån ökat oförändrade minskat 15 Antalet anställda har de senaste 3 mån ökat oförändrat minskat 21 Efterfrågan på företagets tjänster väntas de närmaste 3 mån öka oförändrad minska 22 Försäljningspriserna väntas de närmaste 3 mån öka oförändrat minska 23 Antalet anställda väntas de närmaste 3 mån öka oförändrat minska

37 Metod 37 Företagens svar vägs samman och normeras så att den procentuella fördelningen för de olika svarsalternativen summerar till 1. För att lättare kunna presentera och analysera resultaten används nettotal. et är saldot mellan andelen företag som uppgett en ökning respektive en minskning för en viss fråga. Exempel: 4% av företagen uppger att produktionsvolymen har ökat och 1% att den har minskat (5% uppger att den är oförändrad). et blir i det här fallet 3 (4-1=3). Observera att ett nettotal på 3 kan bildas av en mängd olika svarsfördelningar. Från 3/7/ till 7//4, där den första varianten är den mest lättolkade. Av nettotalen bildas sedan tidsserier och för frågor som endast har ja eller nej som svarsalternativ bildas tidsserien av den procentuella andelen företag som svarat ja. Vid tolkningen av storleken på nettotalen är det viktigt att ta hänsyn till branschens struktur. En idealisk branschstruktur består av många jämnstora företag, men de flesta branscher ser emellertid annorlunda ut. I några branscher ingår endast ett fåtal stora företag, medan andra branscher består av ett relativt stort antal små företag, men domineras av ett fåtal större. I de flesta branscher finns dock ett tydligt samband mellan storleken på nettotalen och storleken på den kvantitativa förändringen. I branscher med få och stora företag blir sambandet mer osäkert. I exempelvis massaindustrin, som dessutom har ett tämligen enhetligt produktsortiment, behöver stora nettotal inte nödvändigtvis innebära kraftiga kvantitativa förändringar. En annan aspekt vid tolkningen av resultaten är nollinjen i diagrammen. Om kurvan för en flödesvariabel (exempelvis orderingång) är stigande och befinner sig över nollinjen, innebär det att orderingången ökar och det i större omfattning än tidigare. Om däremot kurvan för orderingången är stigande men befinner sig under nollinjen, betyder detta att orderingången fortfarande minskar, men i mindre omfattning än tidigare. För en del variabler bör nollinjen dessutom inte tillmätas sitt absoluta värde. Detta gäller främst frågor där företagen uppmanas att lämna omdömen om de egna order- och lagerstockarna. Här bör man relatera omdömet till ett historiskt genomsnitt istället för till nollinjen. I diagrammet för konfidensindikatorn finns ett sådant genomsnitt och det ligger klart under nollinjen (cirka 1). Detta visar en tendens hos företagen att vara något mer negativa i sina omdömen än vad det faktiska läget är. Konfidensindikatorn och Läget Som ett sammantaget mått på situationen i branschen används ofta konfidensindikatorn. Konfidensindikatorn, som är ett genomsnitt av flera frågor, innehåller följande frågor för respektive bransch (frågenummer inom parantes): Tillverkningsindustri: Den totala orderstocken, nulägesomdöme (14) färdigvarulagren, nulägesomdöme (16) + produktionsvolymen, förväntningar (21) Byggindustri: Orderstocken, nulägesomdöme (14) + antalet anställda, förväntningar (24) Handel: Försäljningsvolymen, utfall () varulagren, nulägesomdöme (13) + försäljningsvolymen, förväntningar (21) Privata tjänstenäringar: Utvecklingen av företagets verksamhet, utfall () + efterfrågan på företagets tjänster, utfall () + efterfrågan på företagets tjänster, förväntningar (21)