8. Grönområden och fritid

Relevanta dokument
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

12. Bebyggelseutveckling i stora drag

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport

TYRESÖ STRANDÄNGAR rekreation och grönstruktur

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

Miljökonsekvensbeskrivning

Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län

TÄBYS GRÖNSTRUKTUR KAPITEL 3 REGIONAL OCH LOKAL GRÖNSTRUKTUR

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson


Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Grönstrukturprogram för Växjö stad POPULÄRVERSION

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Stockholms skärgård; yttre delen - karta 1

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta

Här kommer Naturskyddsföreningen Stockholms läns yttrande över RUFS 2050.

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

Grön infrastruktur i prövning och planering

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut

Upplands Väsby kommun, värdebeskrivningar samt källförteckning

JIL Stockholms läns landsting i (4)

Plattform för samverkan i Angarns-, Bogesunds och Rösjökilarna

Försäljning av mark till Vallentuna kommun. Genomförandebeslut

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

G R Ö N S T R U K T U R -

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER

ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER STUDIERESA PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

Välkommen till Österåker

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

Vad är Nacka Miljövårdsråd?

Ö versiktsplan Kommentarer till Hörby kommuns nya översiktsplan

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län

Hållbar framtid i Nacka

Förslag om att bilda ett naturreservat av Järnas tätortsnära skog

Behovsbedömning Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Tomtebogård gröna kvaliteter

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Regional, översiktlig och strategisk planering

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Kommunal Författningssamling

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

15. Vallentuna/Lindholmen

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

3. Mål för Vallentunas utveckling

En renässans för friluftslivet?

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Del av DANSKBO 2:2 CHECKLISTA-UNDERSÖKNING. Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6)

FAMMARP 8:2, Kronolund

Analyskarta vinteraktiviteter

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

Underlag för planuppdrag

Planens uppenbara positiva inverkan på:

HANDLINGSPLAN BILAGA 1. GRÖNPROGRAM FÖR LUNDS KOMMUN

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

tillhörande Detaljplan för del av Vimmerby 3:3, Nybbleområdet Nybble del 1 bostäder, vård, skola inom stadsdelen Kohagen, Vimmerby kommun, Kalmar län

VÅTMARKER I ESKILSTUNA

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Munktorp. Antagandehandling Översiktsplan för Köpings kommun

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Behovsbedömning - checklista

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Detta överklagande är framtaget av Nacka Naturskyddsförening och Boo Miljö- och Naturvänner.

Behovsbedömning för detaljplan Del av Lökeberg 1:22 mfl

Transkript:

8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant topografi, variationsrikedom, kulturvärden m.m. Bevara samspelet mellan den gröna strukturen och vattnen Bevara värdefull skogsmark för rekreation och friluftsliv Tillse att kommuninvånarna har tillgång till ett varierat, rikt, jämställt och väl avvägt fritidsutbud Tillse att det för kommunens ungdomar finns attraktiva mötesplatser 8.2 Förutsättningar och förslag Riksintressen Tärnanområdet utgör riksintresse för friluftslivet enligt MB 3 kap 6. Området består av ett vidsträckt skogsområde med många sjöar samt mindre åkrar och betesmarker. Området sträcker sig även in i Österåker och Norrtälje kommuner. Området med dess djupa skogar, opåverkade sjöar med klart vatten och omväxlande terräng erbjuder rika möjligheter för det rörliga friluftslivet. Grönstruktur Grönområden har många funktioner i en storstadsbygd. Områdena har ekologisk betydelse genom att ge förutsättningar för biologisk mångfald, livsrum för flora och fauna samt bättre miljö i form av bättre klimat, luftkvalitet och möjligheter till rening av dagvatten. Områdena har kulturell betydelse genom att kulturlandskap och värdefulla natur- och kulturmiljöer bevaras. Områdena har social betydelse genom att ge naturupplevelser och tillfälle till rekreation och friluftsliv. Stockholmsregionens bebyggelsemönster kan beskrivas som fingrar utmed vägar och kollektivtrafik med grönkilar mellan bebyggelsestråken. I en växande region ökar trycket mot dessa kilar genom tätortsutveckling och utbyggnad av infrastruktur. För att de som bor i regionen, nu och i framtiden, ska få tillgång till grönområden, inom rimliga avstånd, krävs en samverkan i länet för att bevara denna kilstruktur. I Regionplane- och trafikkontorets rapport Grönstruktur i stockholmsregionen redovisas en struktur av grönområden som bör bevaras för framtiden. Denna struktur består av tio kilar som bildar sammanhållna grönstråk bestående av både mark som har ett vetenskapligt värde och mark som erbjuder en attraktiv naturmiljö för rekreation och friluftsliv. De gröna kilarna har en bredd på minst 500 m. I kilstrukturen ingår

8:2 Värdekärnor som består av stora sammanhängande naturområden med flera sammanfallande naturvärden och med stor biologisk mångfald. Områdena är minst 3 km2 stora. Områdena är särskilt känsliga för ingrepp och exploatering bör undvikas. Kilområden som utgör väsentliga områden för friluftsliv genom läge och tillgänglighet, men som ofta saknar höga vetenskapliga naturvärden. Gröna länkar som utgör tvärförbindelser mellan kilarna och utgör bristvara i regionen. Rapporten avses utgöra underlag för den kommunala planeringen. För Vallentunas del redovisas en nordsydgående kil, Angarnskilen, som bl.a. omfattar Långhundraledens dalgång, Römossen, Angarnssjöängen och Gävsjöbäckenet. Vadadalen och Angarnssjöängen utgör en värdekärna i denna kil. Kilen anknyter till Tärnanområdet som också utgör en värdekärna. Väster om Vallentunasjön berörs kommunen av ytterligare en nordsydgående kil, Rösjökilen, som i sin helhet överensstämmer med riksintresseområdet för kulturminnesvården, Västra Vallentuna. Gröna länkar redovisas mellan dessa båda kilområden via Markim-Orkesta samt via området kring Storsjön. I denna grönstruktur samverkar i hög grad kultur-, natur- och friluftsintressen, vilket innebär att områdena kan erbjuda rekreationsmöjligheter för alla intresseriktningar. En av kommunens kvaliteter är den rika tillgången på grönområden var man än bor i kommunen. Denna kvalitet bör vara en utgångspunkt för fortsatt planering och utbyggnad. Det är särskilt viktigt att bostäder, skolor och förskolor ligger i nära anslutning till generösa grönområden. Planering och säkerställande av grönområden i tätorterna bör utgå från följande riktlinjer: Bostadsnära park för lek, spel, samvaro, odling samt orörd mark för naturskolning för barn (minst ca 50 m2 / inv. för flerbostadshus, gruppbyggda småhus, skolor och förskolor) Promenadområden för promenader, löpning, lek m.m. inom 300 m gångavstånd från bostäder, skolor och förskolor Strövområden som en direkt fortsättning på promenadområden Grönstråk som binder ihop promenad- och strövområden till en sammanhängande grönstruktur Se även kapitel 15, Vallentuna / Lindholmen. Golfbanor Vid Lindö ligger Lindö Golfklubb och Stockholm-Lindö Park. Vid Veda ligger Vallentuna Golfklubb. Vid Ramsta och Brollsta finns planlagda golfbanor under utbyggnad. Ridanläggningar

8:4 Utöver dessa idrottsplatser finns bollplanerna Björkvallen i Frösunda, Kämpavallen i Markim samt bollplaner vid samtliga skolor. Sporthallar finns i Vallentuna Gymnasium, Hammarbacks- och Hjälmstaskolorna samt vid Karbyskolan. Bällstabergsskolan, som byggs 2001, får sporthall och stor bollplan i anslutning till skolan. Den planerade Hagaskolan avses också förses med en sporthall, bollplan samt eventuellt även en simhall. Vid planering av bostadsområden för flerbostadshus och gruppbyggda småhus ska om möjligt inom närområdet finnas småbarnslekplatser samt en bollplan. Utöver ovan nämnda elljus- och motionsspår i anslutning till idrottsplatserna finns många motionsspår i kommunen. Roslagsleden går från Danderyd, genom Täby och Vallentuna och vidare till Österåker och Norrtälje. Roslagsleden går igenom flera av kommunens värdefulla grönområden t.ex. i området runt Angarnssjöängen och Tärnanområdet. 8.3 Miljöbedömning En grönstruktur föreslås bevaras som tillgodoser både regionala och lokala intressen. Härigenom säkerställs en god tillgång på grönområden för bostadsområden, skolor och barnstugor nu och i framtiden, vilket är en viktig faktor för goda levnadsvillkor och för miljön i många avseenden. Eftersom natur-, kultur- och friluftsintressen i hög grad samverkar inom dessa områden förstärks möjligheterna till bevarande. I kommunen finns god tillgång på idrotts- och fritidsanläggningar, vilket har stor social betydelse, framförallt för ungdomen. 8.4 Riktlinjer Den grönstruktur som redovisas på karta 7, och som motsvarar såväl regionala som lokala intressen, bevaras i huvudsak för framtiden. Det är särskilt betydelsefullt att Tärnanområdet, med dess stora naturkvaliteter och betydelse för friluftslivet, bevaras för framtiden. Vid planläggning i tätorterna tillämpas så långt möjligt angivna riktlinjer för bostadsnära park, promenad- och strövområden samt grönstråk. Vid planering av nya gång- och cykelvägar, framförallt stråk mellan tätorter, ska möjligheten att anlägga en sträng för ridning intill vägen undersökas. Vid planering av bostadsområden för flerbostadshus och gruppbyggda småhus ska det om möjligt finnas lekplatser samt en bollplan inom närområdet.

8:5