Trädet på framsidan består av namnen på några av de tanumsbor som bidragit med förslag på illustrationer till den här årsredovisningen.

2011

Från havet i väster till skogen i öster. Här finns landsbygd och tätort, insjö och havsstrand, djupa skogar och öppna ängar. I det skiftande landskapet finns otaliga bevis på att människor levt och verkat här i tusentals år. Människor som visat engagemang och vigt sina liv åt den plats de älskar mest. Precis som vi gör idag. Trädet på framsidan består av namnen på några av de tanumsbor som bidragit med förslag på illustrationer till den här årsredovisningen. Som ett steg i att göra Tanums årsredovisning ännu mer lättillgänglig för dig finns den även på www.tanum.se/2011. Förutom ekonomisk information finns där även en del spännande artiklar och filmer som närmare presenterar våra verksamheter. 2011 Balansomslutning...826,4 Mkr Investeringar...170,2 Mkr Resultat...10,0 Mkr Antal anställda...1 101 Invånarantal...12 320 Utdebitering...21,99 Kr

Innehållsförteckning 4 Kommunalrådet och oppositionsrådet Kommunstyrelsens ordförande Clas-Åke Sörkvist (c) och oppositionsrådet Gerd Melin (s) redovisar sin bild av verksamhetsåret 2011. 6 Omvärld Tanums invånarantal minskade med 50 personer och uppgick vid årsskiftet till 12 320. Minskningen berodde på låga födelsetal och på en hög utflyttning. Arbetslösheten i kommunen är fortsatt låg och uppgick i december till 5,0 procent. 8 Mål- och kvalitetsuppföljning Tanums kommuns vision är att öka invånarantalet till 13 000 invånare. För att nå visionen har boende, näringsliv, skola och infrastruktur pekats ut som prioriterade områden i utvecklingsarbetet. Kommunen har nått såväl de finansiella som verksamhetsmässiga mål som satts för God ekonomisk hushållning. Kommunens kärnverksamhet får bra betyg i medborgar- och brukarmätningar. 13 Kommunala jämförelser Jämförelser av ekonomi och verksamhet mellan Tanum, Munkedal, Lysekil, Sotenäs och Strömstad. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 16 Redovisningsmodell- och principer Beskrivning av redovisningsmodell, analysmodell samt beskrivning av de viktigaste redovisningsprinciperna för kommunen. Kommunen följer i allt väsentligt rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning. 17 Riskbedömning och känslighetsanalys Tanums kommun är i sin verksamhet utsatt för olika typer av risker, såsom finansiella risker, borgensåtaganden, skador på kommunal egendom, störningar i verksamhet och IT-system etcetera. 18 Resultaträkning med resultatanalys Årets resultat uppgår till 10,0 mkr vilket är tillräckligt för att klara det lagstadgade balanskravet och uppfylla kommunens övergripande finansiella mål. Resultatet är 6,4 mkr sämre än förra året. Tanums kommun har redovisat ett positivt resultat varje år sedan år 2000. 20 Balansräkning med analys av finansiell ställning Soliditeten, när hela pensionsåtagandet är inräknat, minskar från 11,3 procent i bokslutet 2010 till 6,9 procent i bokslutet 2011. Årets investeringar uppgår till 170,2 mkr. För att finansiera investeringsverksamheten har en upplåning varit nödvändig, låneskulden har ökat med 115 mkr till 356 mkr. 22 Notförteckning Tilläggsupplysningar till de finansiella rapporterna, resultaträkning, kassaflödesrapport och balansräkning. 26 Investeringsredovisning Bruttoinvesteringarna år 2011 uppgick till 170,2 mkr varav 106,8 mkr investerats i VA-anläggningar. Det största enskilda investeringsprojektet under 2011 har varit det nya avloppsreningsverket i Grebbestad, Bodalsverket, 81,0 mkr. Andra stora investeringsprojekt har varit Tanums Näringspark, 13,1 mkr och upprustning av Grebbestadsbryggan, 7,9 mkr. VERKSAMHET En redovisning av väsentliga verksamhetsområden presenterade ur ett medborgarperspektiv. 28 Boende För att möjliggöra byggnation av nya bostäder arbetar kommunen med ett stort antal detaljplaner. Bygglov har lämnats för 89 nya enbostadshus och fritidshus. 30 Näringsliv Tanum är med sina drygt 2 100 företag en av Sveriges företagstätaste kommuner. I samarbete med näringslivet arbetar kommunen för att förbättra näringslivsklimatet i kommunen. I Svensk Näringslivs företagsranking har Tanum fallit 20 platser. 32 Utbildning Elevtalen i gymnasieskolan fortsätter att minska medan elevtalet i grundskolan nått sin lägsta nivå och beräknas öka något de kommande åren. Kommunens kostnader för utbildning sjunker för andra året i följd. 74 procent av eleverna i år nio erhöll godkänt betyg i alla ämnen. Tanums gymnasieskola fortsätter att attrahera elever med sitt annorlunda arbetssätt och sitt breda utbud. Andelen elever som fullföljde sin gymnasieutbildning inom fyra år ökade och uppgick till 81 procent. 36 Barnomsorg De senaste åren har efterfrågan på barnomsorg ökat. Efterfrågan på förskoleplatser ökar medan efterfrågan på familjedaghem minskar. Totalt erbjuds 986 barnomsorgsplatser inom kommunen. Detta motsvarar en barnomsorgstäckning på 83 procent. 38 Äldreomsorg Vårdplatserna i särskilda boenden är 170 stycken. Antalet hemtjänsttagare minskar något och antalet beviljade hemtjänsttimmar ökar. Verksamheten vid särskilda boenden får höga betyg när brukarna betygsätter, däremot har brukarnöjdheten inom hemtjänsten försämrats. Under 2011 infördes lag om valfrihet, LOV, vilket inneburit att brukarna inom hemtjänsten kunnat välja vårdgivare. 42 Handikappomsorg Under 2011 fick cirka 80 personer stöd och hjälp från handikappomsorgen. Det syns en tydlig trend med ökad rörlighet och förändrade behov vilket påverkar insatserna. Den dagliga verksamheten har utökats med två nya arbetsplatser. 2

44 Individ- och familjeomsorg Kostnaden för försörjningsstödet ökade med cirka 6,6 procent till 5,2 mkr. Flera dyra placeringar av barn och ungdomar gjordes under året. För att minska behovet av dyra placeringar ökades det förebyggande arbetet och vårdinsatserna på hemmaplan. 46 Räddningstjänst Räddningstjänsten utförde 312 utryckningar år 2011, vilket är något färre än under 2010. 48 Teknisk service Fastighetsskötsel och lokalvård konkurrensutsattes genom en upphandling varvid lokalvården övergick till en extern entreprenör. I arbetet med driftoptimering av kommunens fastigheter bedrivs ett energieffektiviseringsprogram vilket gett till resultat att energiförbrukningen minskat. Efterfrågan på kommunal energi- och klimatrådgivning ökade under 2011. 50 Kultur och fritid Utlåningen på biblioteken ökade under året. Delvis berodde detta på det nyöppnade biblioteket i Backa. I Ungdomens hus, som invigdes under hösten, arbetas det på att utveckla verksamhetsinnehållet. Ett brett fritids- och kulturutbud har erbjudits genom egna arrangamang och tillsammans med föreningslivet och andra externa samarbetspartners. 52 Affärsverksamhet Redovisning av VA-verksamheten ska ske enligt särskild lagstiftning och sidordnat från den skattefinansierade verksamheten. Verksamheten redovisar ett nollresultat. Investeringar har gjorts till ett värde av 106,8 tkr. Antal abonnenter har ökat med 103 till 3 900. 54 Personalredovisning Kommunens strategiska målsättning är att skapa förutsättningar för att kunna behålla och utveckla kompetent personal. Ledarskap och hälsa har prioritetats i det strategiska personalarbetet. Sjuk frånvaron ökade från 4,2 procent 2010 till 4,6 procent 2011. Målet att ha en sjukfrånvaro under 4,8 procent är därmed uppnått. Antalet anställda ökade under året från 1 094 till 1 101. 57 Miljöredovisning Miljöarbetet inriktas mot de tre prioriterade områdena energi, transporter och livsmedel. Förbrukningen av olja har minskat med 90 procent sedan år 2002. Ett större energieffektiviseringsprojekt har påbörjats som syftar till att sänka energiförbrukningen med minst 20 procent. Andelen ekologiska och kravgodkända livsmedel har ökat och uppgår till 33 procent. 60 Välfärdsredovisning och tillgänglighet Redovisning av medborgarnas hälsa och välbefinnande. Uppföljning av kommunens handikapplan. 62 Driftredovisning Kommunen har en budgetavvikelse på 2,6 mkr. Kommunen har redovisat positiva budgetavvikelser under hela 2000-talet. Nämnderna har under 2011 disponerat medel ur sina balanserade resultat vilket förklarar merparten av nämndernas underskott. Skatteintäkter och räntor redovisar överskott mot budget. 64 Sammanställningar verksamhetsområden Resultaträkningar för nämndernas olika verksamheter. 66 Tioårsöversikt Kommunens resultat- och balansräkning över tio år. 68 Presentation av kommunstyrelsen Presentation av kommunstyrelsens ledamöter. 69 Beslut och revision Kommunfullmäktiges beslut rörande bokslut 2011 och revisorernas granskning av bokslutet. 70 Organisation KOMMUNALA BOLAG 71 Tanums Bostäder AB Det av kommunen helägda bostadsbolaget Tanums Bostäder AB redovisar en vinst på 2,1 mkr. Det är tionde året i följd som bolaget redovisar vinst. Tanums Bostäders samtliga lägenheter har varit uthyrda under hela året. Under 2011 har bolaget färdigställt 36 nya lägenheter. 72 Tanums Hamnar AB Tanums Hamnar AB redovisar ett överskott på 0,7 mkr före skatt och bokslutsdispositioner. Under året höjdes taxorna i småbåts- och gästhamnar bland annat för att finansiera ett omfattande underhållsbehov av hamnanläggningarna. 73 Rambo AB Bolagets resultat uppgår till 2,9 mkr. Rambo har under 2011 hanterat 90 000 ton avfall. Nyttiggörandegraden ligger på 99 procent. 74 Begreppsförklaring 3

KommunalrådeT Clas-Åke Sörkvist (C), ordförande i kommunstyrelsen VA D Ä R E T T B R A B O K S L U T S R E S U LTAT? Att budgetens förväntade ekonomiska resultat är uppnått, är för mig den viktigaste parametern. Blir det ett bättre ekonomiskt resultat än budgeterat, sju miljoner kronor, med resultat tio miljoner kronor är det bra. Ett bra resultat stärker ekonomin och ökar kommunens förmåga att finansiera investeringarna med egna medel. Har nämnderna genomfört sina uppdrag inom tilldelade budgetramar och uppnått egna och kommunfullmäktiges mål? Jag vill påstå att man i stort gjort det och därmed, även detta år, bedrivit och genomfört en bra verksamhet för kommunens invånare. Det finns cirka 45 detaljplaner under produktion i kommunen. Det är ett mycket grannlaga arbete, utredningar om geologi, arkeologi, trafik- och miljökonsekvensbeskrivningar med mera ska genomföras. Därutöver tillkommer synpunkter i planens olika skeden samt att överklagande av antagna planer inte är ovanligt. Trots detta borde fler än tre detaljplaner antagits under året. Kommunens hittills största enskilda investeringsobjekt, avloppsreningsverket vid Bodalen, är nu färdigbyggt och provkörs sedan december 2011. Totalkostnaden för reningsverket inklusive anslutningsledningar är cirka 115 miljoner kronor. För kommunen är detta en strategisk åtgärd och möjliggör utveckling av både nya och gamla detaljplaner för boende och verksamheter. Bodalsverket är kommunens första med kväverening. Verket kommer att ha stor positiv miljöeffekt genom att reningsgrad och kapacitet förbättras avsevärt samt att nya fastigheter och verksamheter nu kan anslutas till kommunens avloppssystem. Under året uppgår utförda investeringar till 170,2 miljoner kronor, rekord i Tanums kommuns fyrtioåriga historia. Långsiktigt är det inte ekonomiskt hållbart med denna omfattande investeringsnivå. Utan ökad upplåning klarar kommunen en investeringsnivå på cirka 50 miljoner kronor per år. I budget för 2012 har vi därför trappat ner investeringsnivån med hänsyn taget till flera år med omfattande men behövliga investeringar. Räntekostnader på cirka 10,5 miljoner för låneskulden 305 miljoner tar givetvis också utrymme från finansiering av kommunens verksamheter som skola, vård och omsorg. Tyvärr blev vi 50 färre Tanumsbor under 2011. Något överraskande eftersom vi år 2010 hade en kraftig ökning med 117 personer. Det har dessvärre flyttat 665 personer från Tanum under året. Det positiva flyttningsnettot blev bara fyra personer, vilket innebär att 669 har flyttat till kommunen, som i sig är en imponerande siffra. Här gäller det att vi alla hjälps åt för att vi ska nå målet 13 000 invånare. Trafikverket fastställde den 30 januari 2012 arbetsplanen för sträckan Pålen-Tanumshede. Tyvärr meddelades det den 2 mars 2012 att arbetsplanen är överklagad. Nu kommer ärendet ännu en gång att prövas av regeringen. Hur snabbt ärendet behandlas och beslut fattas är för närvarande oklart. Kommunens nya arena, SPARvallen kommer att färdigställas och invigas under 2012. Friidrotts- och fotbollsutövare kommer att få en toppmodern anläggning. Arenan kommer säkert att locka nya utövare till sporten och öka intresset för träning och friskvård. En ytterligare satsning på ungdomen var att Ungdomens hus färdigställdes under året. Huset har snabbt fått många besökare och en intressant verksamhet bedrivs i den gamla B-hallen. Sportshopens stora satsning kommer att invigas 17 maj 2012. Förhoppningar på etableringen av Tanums shoppingcenter är fortsatt stora. Ett orosmoln som finns inför arbetet med budget 2013 är att den eniga parlamentariska gruppens förslag till ny kommunal skatteutjämning inte genomförs. Om så blir fallet skulle Tanum inte få cirka 17 miljoner kronor lägre i kostnader till systemet. Det är oerhört viktigt att nämnderna under budgetåret är aktiva och ständigt följer upp de ekonomiska ramar och uppdrag de tilldelats av kommunfullmäktige. År efter år gläder det mig är att nämnderna, förvaltningarna och personalen är mycket budgetmedvetna. Genom god ekonomisk kontroll och budgetföljsamhet fortsätter vi att tillsammans utveckla Tanums kommun. I rubriken ställer jag en retorisk fråga som jag nu hoppas läsaren fått svar på. 4

OPPOSITIONSrådeT Gerd Melin (S), 2:a vice ordförande i kommunstyrelsen Varav hjärtat är fullt... Alla såg vi nog för oss en fortsatt positiv befolkningsutveckling för 2011. Vi hade ju både ökande födelsetal och ett bra inflyttningsöverskott 2010. Istället fick vi i början av hösten 2011 veta att vi minskat rejält. Det fortsatte dock inte åt samma håll under resten av 2011 utan planade ut. Men, ett minus i befolkningstillväxten är lätt knäckande för framtidstron, och innebär ju också minskade statsbidrag. I förra årets kommentarer visade jag på vad som hänt med Tanums demografi under de senaste 20 åren. Vi ökar inte snabbt i mängd och vi blir stadigt allt fler äldre. Glädjande nog har Tanums kommun kommit fram när det gäller mottagandet av ensamkommande flyktingungdomar. Efter år av goda föresatser, planering och samordning mellan de nordbohuslänska kommunerna anländer nu de första ungdomarna till asylboendet i Strömstad. Nu gäller det att vi som redan bor här, våra föreningar och företag, vår kommunala organisation får ungdomarna att i grunden känna sig hjärtligt välkomna, och att vi inser att unga människor som kommer till vår kommun är ett fint tillskott till samhället, både för ökad mångfald och tillväxt i skolor, företag och föreningar. Vi kommer att behöva, och behöver, fler hyresrätter och jag ser med intresse fram emot att det kommunala bostadsbolaget får framgång med sina tankar om att bygga på ett antal av sina tvåvåningars hyreshus i Tanumshede med ytterligare en våning. Detta är ett sätt att effektivisera markanvändning, bygga billigare och genom installation av hissar öka tillgängligheten i berörda byggnader. Ungdomens hus är invigt, alla var där, så även jag. Det är ett hus som heter duga, något att vara stolt över. Nu gäller det också att våra ungdomar i övriga orter och på landsbygden kan få ta del av verksamheterna där, något som barn- och utbildningsnämnden jobbar med. SPARvallen tar form. Vintern har hittills varit tillmötesgående för markberedning och invigning beräknas ske under 2012. Första etappen av Bodalsverket står klar och snart kan reningsverket i Grebbestad monteras ner. Reducering av investeringar i energieffektivisering är en delförklaring till tekniska nämndens överskridande av budget. Lokalvårdens övergång till privat entreprenör har fått vissa negativa konsekvenser för resultatet. Det är viktigt, både för kommunen som arbetsgivare och för de som berörs direkt av konkurrensutsättningens effekter, att en utvärdering kommer till stånd redan under våren 2012. Vi som bor i Tanums kommun kan inte leva enbart av att det finns många som vill bygga villor i kustnära lägen med tillhörande sjöbodar. Vi behöver fler företag, gärna kunskapsintensiva, som kan attrahera unga människor och som kan erbjuda bra och säkra anställningar. Ungdomar kan inte ensamma bära upp den flexibilitet som näringslivet i viss mån vill ha. Jag hyser stora förhoppningar om att satsningen på Fjällbacka Murders, som engagerar såväl den kommunala organisationen som invånare, företag och Västsvenska Turistrådet, ska leda till fler arbeten under fler säsonger. I arbetet med våra mjuka värden har både omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden stora utmaningar framöver. Barn- och utbildningsnämndens satsning på En var, det vill säga en dator till varje elev, kan bli avgörande för många elevers möjlighet att nå framgång i skolarbetet. Det kommer dock att krävas ännu mer engagemang från pedagogerna i skolan och fler pedagoger med kompetens inom informations- och kommunikationsteknik. Förslaget från socialutskottet om behovsbedömning på individnivå för personer i särskilt boende kommer sannolikt att kräva fler som arbetar i denna verksamhet. Fler anställda i omsorgen måste också kunna få arbeta mer tid på rimliga villkor. Kanske kan ett nytt sätt att bedöma omsorgsbehov hjälpa denna strävan på traven. Det är inte rimligt att våra anställda i omsorgen ska bränna ut sig i jakten på tillfällen att tjäna in till en heltid. Omsorg i kommunal regi ska stå sig väl i konkurrensen, både vad gäller omvårdnad och arbetsvillkor. Vi kommer att behöva det utlovade reformerade skatteutjämningssystemet och vi hoppas det blir verklighet 2013. Även i små kommuner utvecklas nya strukturer och ny service och det kostar. Vi har till exempel byggt ut förskolan i lika hög grad som storstäder och deras förorter gjort. 5

Omvärld Internationell ekonomi En alltmer samstämd pessimism har brett ut sig om världsekonomin. Internationella valutafonden, OECD och Europeiska centralbanken har alla uttalat att läget i världsekonomin är mycket allvarligt. Efter den akuta finanskrisen 2008 har återhämtningen i ekonomin hackat. Stora stimulanser har satts in i form av betydande belopp för att ta hand om dåliga krediter. Förutom en expansiv finanspolitik har räntorna hållits låga. Bilden av en återhämtning i världsekonomin har förbytts i ett scenario där risken för en bankkris och recession bedöms som allt mer överhängande. Prognoser över utvecklingen i Europa och för den amerikanska ekonomin har reviderats ned betydligt av flertalet internationella bedömare. Konjunkturindikatorerna har visat på en svag utveckling av efterfrågan under 2011. Det har också varit turbulent på världens finansmarknader. Aktiekurserna har fallit kraftigt och räntan har gått ned i USA ochtyskland, samtidigt som ränteskillnaderna inom Euroområdet ökat kraftigt. I USA blev tillväxten svag under 2011. Även om den amerikanska ekonomin vänt uppåt är återhämtningen svag och tar tid. Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå medan hushållens konsumtionsvilja är låg. För att ge ekonomin en extra stimulans har Federal Reserve (den amerikanska centralbanken) gjort det oortodoxa uttalandet att styrräntan ska behållas på dagens mycket låga nivå (nollräntenivå) till 2013. USA:s budgetunderskott är stort, cirka tio procent av BNP. Skatteuttaget är emellertid förhållandevis lågt. Svårigheter att nå politiska kompromisser har försvårat arbetet att minska USA:s budgetunderskott. Den stora skuldkrisen finns i Europa där tre länder (Grekland, Portugal och Irland) behöver stöd från övriga länder inom euroområdet, ECB, och andra aktörer för att klara upp den akuta situationen. Men även stora länder som Italien och Spanien har betydande problem. Tillväxttakten i den internationella ekonomin kommer att försvagas men övergår inte i recession. De så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) får allt större betydelse för världsekonomin. Svensk ekonomi Den ekonomiska utvecklingen har varit synnerligt svag under slutet av 201l. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Bedömningen är att tillväxten i svensk ekonomi stannat av, men att den återigen växer under 2012. Tillväxten blir dock framöver väsentligt svagare än under 2010 och 2011. En förklaring till att det ser bättre ut för svensk ekonomi är att våra finanser är i relativt gott skick. Den offentliga sektorns ekonomi är i balans. Finanspolitiken behöver därför inte som i många andra länder stramas åt. Den internationella skuldkrisen kommer att begränsa tillväxten 2012. Trots att tillväxtutsikterna i övrigt är gynnsamma begränsas ökningen av svensk BNP till cirka två procent. Det innebär en halvering av tillväxten jämfört med 2011. Uppbromsningen är särskilt påtaglig för export och investeringar. Skuldkrisen och den allmänna oron påverkar även inhemsk efterfrågan. Osäkerheten om vart ekonomin är på väg gör de svenska företagen mer försiktiga i sina investeringsbeslut samtidigt som hushållen håller hårdare i sina plånböcker. På så sätt skapas en ond cirkel som innebär att inte bara exportföretagens verksamhet påverkas utan också övriga delar av svenskt näringsliv. Skuldkrisen och oron på de internationella marknaderna har samtidigt fört med sig lägre räntor åtminstone för svenskt vidkommande. Den tioåriga statsobligationsräntan nådde i september 2011 en bra bit under två procent, vilket är en synnerligt låg nivå också sett i ett historiskt perspektiv. Räntorna väntas förbli låga även under 2012. Riksbanken beräknas sänka styrräntan från dagens redan låga nivå. Även om de långfristiga räntorna idag ligger på en låg nivå och Riksbanken sänker sin styrränta kan den internationella efterfrågan på kapital göra att de långa räntorna på sikt kan komma att stiga. Den svagare efterfrågan i ekonomin innebär att den sedan 2010 pågående återhämtningen på arbetsmarknaden mattas av och senare bryts. Det innebär också att risken ökar för att vi kommer att få minskande sysselsättning. Den dämpade efterfrågeökningen räcker inte till för att öka sysselsättningen. Det betyder också att arbetslösheten ökar något. Femårsränta, procent 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 dec-06 maj-07 aug-07 dec-07 maj-08 aug-08 dec-08 maj-09 Västsverige Konjunkturen i Västsverige har mattats av och näringslivet befinner sig nu i en normalkonjunktur. Den regionala konjunkturbilden är ovanligt jämn där enbart Fyrbodal släpar efter. Konjunkturindex för Fyrbodal har under hösten 2011 försämrats kraftigt. Bakom förändringen ligger bland annat en avmattning för tillverkningsindustrin, där det inte minst för fordonsindustrin skett en kraftig försvagning. I norra Bohuslän hålls efterfrågan inom detaljhandel och besöksnäring uppe av en stark norsk ekonomi. Den starka norska köpkraften tillsammans med skillnaderna i kronkursen gör att norrmännen bidrar till att hålla igång efterfrågan och ekonomin i norra Bohuslän. Kommunsektorn När återhämtningen i ekonomin nu bryts växer skatteintäkterna långsammare. Kommuner med god ekonomi och starka resultat i ryggen de senaste åren kan klara en sämre intäktsutveckling utan alltför drastiska åtgärder i verksamheten. Långt ifrån alla kommuner har dock en så gynnsam situation. För de kommuner som har haft svårt att få ihop ekonomin är läget inför 2012 mycket bekymmersamt. För att klara en ekonomi i balans med demografiska förändringar och kontinuerligt ökade krav krävs på vissa håll både aug-09 dec-09 maj-10 aug-10 dec-10 maj-11 aug-11 dec-11 6

skattehöjningar, effektiviseringar och översyn av kommunernas tjänsteutbud. Kommunernas resultat var sammantaget mycket starkt 2010. År 2010 var det fler kommuner än någonsin som redovisade ett resultat på minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det var också få kommuner med underskott, endast 16 stycken. Efter flera år med bra resultat försämrades resultaten i kommunsektorn under 2011. Sektorns resultat för 2011 uppgick till 8,8 miljarder att jämföra med 13,6 miljarder 2010. Antalet kommuner som redovisade positiva resultat minskade. Resultatförsämringen berodde på minskade statsbidrag och ökade kostnader för pensioner till följd av en sänkning av avkastningsräntan, som ligger till grund för beräkning av pensionsskulden. När intäkterna endast ökar marginellt i reala termer till 2012 krävs en lägre kostnadsutveckling än genomsnittligt för att klara positiva resultat. Med ökade statsbidrag och trendmässigt ökade kostnader under kalkylåren 2013 2015 återhämtar sig resultatet och närmar sig nivåer som innebär god ekonomisk hushållning. Låga intäktsökningar 2011 och 2012 Skatteintäkterna utvecklades relativt starkt under 2011 till följd av den snabba ekonomiska återhämtningen. Avvecklingen av konjunkturstödet innebär dock att intäkterna från skatter och bidrag ändå bara ökar realt med 0,5 procent. Ännu lägre intäktsökning realt blir det år 2012. Skatteintäkterna växer inte lika kraftigt, och den sista delen av konjunkturstödet avvecklas. Sammantaget innebär det att intäkterna från skatter och statsbidrag ökar med 0,2 procent år 2012 i fasta priser. År 2013 väntas arbetade timmar åter öka något. Det är huvudorsaken till att skatteunderlagets tillväxttakt tilltar. När konjunkturåterhämtningen därefter tar fart ökar sysselsättningen i raskare takt och löneökningarna blir större, med god skatteunderlagstillväxt som följd. År 2013 beräknas skatteunderlaget öka med 3,6 procent, för att 2014 öka med 4,0 procent och 2015 och 2016 öka med 4,7 procent årligen. Befolkning Tanums befolkning minskade med 50 personer under 2011 och uppgick den 31 december 2011 till 12 320 personer. Tanums invånarantal har den senaste tioårsperioden ökat med cirka 110 personer. Hela ökningen beror på ett inflyttningsöverskott. Födelsenettot har varit negativt varje år sedan 1993. Tanums kommun har en befolkningsstruktur med en större andel personer över 65 år än genomsnittet i riket. Andelen personer över 65 år har ökat de senaste åren. Befolkningsutveckling 2011 1996 13 000 12 000 11 000-11 -10-09 -08-07 -06-05 -04-03 -02-01 -00-99 -98-97 -96 Tanum har en relativt hög in- och utflyttning i relation till befolkningsmängden. Under 2011 flyttade 669 personer till kommunen vilket är cirka 50 personer färre än förra året, men ändå betydligt över genomsnittet för de senaste åren. Utflyttningen uppgick 2011 till 665 personer. Utflyttningssiffran är den högsta under de senaste 20 åren. Det är främst personer i åldersgruppen 20-30 år som flyttar från kommunen. Under perioden 2002-2011 har kommunen haft ett inflyttningsöverskott på nästan 800 personer. Kommunen har haft ett inflyttningsöverskott alla år utom ett den senaste tioårsperioden. Födelsetalen ligger kvar på en låg nivå. Efter att ha ökat under åren 2008-2010 minskar födelsetalen igen under 2011. Under 2011 föddes 108 personer vilket är något lägre än genomsnittet den senaste tioårsperioden. Beroende på kommunens befolkningsstruktur, med en stor andel äldre, har kommunen de flesta åren ett negativt födelsenetto. Senaste gången Tanum hade ett positivt födelsenetto var 1992. År 2011 uppgick det negativa födelsenettot till 48 personer. Antalet avlidna under året uppgick till 156 personer, vilket är något lägre än genomsnittet för den senaste tioårsperioden. Under perioden 2002-2011 har Tanum haft ett negativt födelsenetto på totalt 575 personer. Arbetsmarknad Arbetsmarknaden försämrades snabbt under andra halvåret 2008 och under 2009. Sysselsättningen sjönk och antalet arbetslösa ökade. Under 2010 och första delen av 2011 skedde en konjunkturåterhämtning, men på samma sätt som vid förra lågkonjunkturen släpar sysselsättningsåterhämtningen efter. Det är framförallt en hög arbetslöshet som biter sig kvar. Under senare delen av 2011 har återhämtningen bromsat upp varvid sysselsättningsökningen avstannat och arbetslösheten tenderar till att öka igen. I december 2011 var arbetslöseten i riket 10,4 procent att jämföra med 10,7 procent i december 2010. Arbetsmarknadssituationen i Tanum har de senaste åren varit bättre än i riket och Västra Götalandsregionen. Några av kommunens större företag har de senaste åren lagt ner sin verksamhet i Tanum eller minskat antalet anställda. Sedan 2008 har cirka 400 arbetstillfällen försvunnit vid de större företagen i Tanum. Trots detta har i arbetslösheten i Tanum inte ökat utan efterfrågeökningar på arbetskraft inom handel och besöksnäring i norra Bohuslän har kompenserat sysselsättningsminskningen inom tillverkningsindustrin. Arbetslösheten i Tanum har under 2011 legat kvar på en nivå som är betydligt under riksgenomsnittet. I december 2011 uppgick arbetslösheten i Tanum till 5,0 procent vilket är i princip oförändrat jämfört med 2010. Ungdomsarbetslösheten ökade något under 2011 och uppgick i december 2011 till 9,8 procent. 7

mål- och kvalitetsuppföljning Vision Tanums kommun ska växa till 13 000 invånare. Visionen att kommunen ska växa till 13 000 invånare symboliserar den positiva utvecklingen som ska karaktärisera Tanums kommun. En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom att kommunen satsar och är framgångsrik inom utvecklingsområdena boende, infrastruktur, skola och näringsliv. Uppföljning Under 2011 minskade Tanums befolkning med 50 personer till 12 320 invånare. Minskningen berodde på låga födelsetal och en hög utflyttning. Inflyttningen låg över genomsnittet. Under 2010 och 2011 har en särskild boendekampanj genomförts för att öka inflyttningen. Utvecklingsområden Kommunens befolkningsstruktur med årliga födelseunderskott gör att det krävs ett inflyttningsöverskott för att möjliggöra en befolkningsökning. För att skapa förutsättningar för en ökad inflyttning och minskad utflyttning, har kommunen angett fyra utvecklingsområden: Boende Infrastruktur Skola Näringsliv BOENDE Målsättning I Tanums ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boendemiljöer av hög kvalitet. Möjligheter till boende i attraktiva lägen är ett konkurrensmedel för att öka inflyttningen till kommunen och för att de som redan bor i kommunen stannar kvar. Genomförda åtgärder under 2011 Ett ökat boende i kommunen förutsätter att det skapas fler bostäder. Kommunen har pågående planarbete för cirka 40 detaljplaner. Ökade resurser avsätts för att färdigställa planerna. Ett nytt avloppsreningsverk tas i bruk under 2012 och ska i en första etapp ersätta nuvarande reningsverk i Grebbestad. Reningsverket kommer att medge att de många bostadsprojekten som är planerade i och kring Grebbestad kan genomföras. Under 2010 och 2011 genomfördes en särskild kampanj Välj Livskvalitet. Bo i Tanum för att locka fler att bosätta sig i Tanum. Inflyttningen till Tanum har varit hög under både 2010 och 2011. Totalt har cirka 1 400 personer flyttat till Tanum under 2010 och 2011. Sett till Tanums invånarantal är det en hög siffra. INFRASTRUKTUR Målsättning Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Väl utbyggd och fungerande infrastruktur i form av vägar, järnväg, bredband och telefoni är av grundläggande betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Genomförda åtgärder under 2011 Tanums kommun har arbetat aktivt för att vägar och järnväg byggs ut till den standard som behövs för att tillgodose näringslivets och Tanumsbornas behov av snabba och säkra kommunikationer. Trafikverket har beslutat att fastställa arbetsplanen för den sista etappen av motorvägen genom Bohuslän, vilket innebär att hela motorvägen genom Bohuslän kommer att stå klar 2014. Kommunen har arbetat för att en väl utbyggd kommunikation avseende data och telefoni ska finnas tillgänglig. Arbetet med att bilda så kallade fiberföreningar i glesbygdsområden påbörjades under 2011. I budget för 2012-2014 har kommunen avsatt sex mkr för utbyggnad av bredband genom fiber i. Idag har 99 procent av kommuninvånare och företagare tillgång till bredband på minst 1 Mbit per sekund. SKOLA Målsättning Tanum ska ha landets bästa skola. Genomförda åtgärder under 2011 Under 2009 nådde Tanums skolor det mycket goda resultatet 98,8 procents behörighet till gymnasiet - en nivå som anstår landets bästa skola. De två följande åren har resultaten varit betydligt sämre. Detta förhållande tyder på att systematiken i arbetet med att alla elever ska nå målen inte är tillräckligt väl utvecklad. Målen för arbetet finns fastlagda i skol- och verksamhetsplanen. Däremot har förvaltningen ännu inte lyckats med att tillräckligt tydligt definiera hur ansvaret ser ut på de olika nivåerna. Kunskapen har därför inte nått ända ut i organisationen. Det är absolut nödvändigt att varje lärare känner att hon/han äger frågan om sina elevers måluppfyllelse tillsammans med arbetslaget. Därför har alla pedagoger under året format lärgrupper under ledning av utbildade lärledare. Syftet med dessa lärgrupper är bland annat att de ska analysera måluppfyllelsen och på ett systematiskt sätt reflektera över vad som behöver förändras i klassrummet för att fler elever ska nå målen. Det är också nödvändigt att rektorerna tar fasta på vad de behöver göra för att möjliggöra för lärarna att nå målen med sina elever. Måluppfyllelsen kommer fortsättningsvis att stå i tydligare fokus i löneöversynen. Förvaltningen har definierat vad god måluppfyllelse är för rektorer och lärare. IT-satsningen En var, som förberetts genom ett pilotprojekt, har också starkt fokus på pedagogik och måluppfyllelse. NÄRINGSLIV Målsättning Kommunens näringslivsinsatser sker med syfte att förbättra näringslivsklimatet och därigenom stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. Genomförda åtgärder under 2011 Kommunen har deltagit tillsammans med 166 kommuner i Sveriges Kommuner och Landstings projekt Insikt. Projektet mäter företagens synpunkter på kommunens myndighetsutövning. Kommunen placerade sig på 163 plats. I Svenskt Näringslivs ranking placerade sig kommunen på 195 plats, vilket är en försämring jämfört med tidigare år. För att förbättra näringslivsklimatet har en särskilt handlingsplan tagits fram. 8

Under året registrerades 116 nya företag eller 9,5 företag per 1 000 invånare. I kommunen fanns vid årets slut 2 105 registrerade företag. För att öka insatserna för utvecklingen av näringslivet i kommunen har kommunen förstärkt näringslivsenheten med en tjänst som näringslivsutvecklare med särskilt fokus på utvecklingen av turism, besöksnäring och handel. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat termen god ekonomisk hushållning som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. FINANSIELLT PERSPEKTIV Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Övergripande ekonomiskt mål För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till minst en procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter från markexploatering. En sådan nivå innebär en värdesäkring av det egna kapitalet. Måluppfyllelse 2011 års resultat på 10,0 mkr motsvarar 1,8 procent av skatteintäkter och statsbidrag vilket innebär att kommunen uppfyller det finansiella målet för god ekonomisk hushållning. Sett över den senaste treårsperioden, 2009-2011, uppgår det genomsnittliga resultatet till 2,6 procent av skatteintäkter och statsbidrag. VERKSAMHETSPERSPEKTIV För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policy och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit och dels de målsättningar kommunfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. Övergripande verksamhetsmål Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöjda eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter till en bra verksamhet inte försämras. Måluppfyllelse I den medborgarenkät kommunen genomförde under 2011 ger Tanumsborna den kommunala verksamheten betyget 5,4 på en tiogradig skala vilket indikerar att kommuninvånarna är nöjda med verksamheten. Det är framförallt kommunens kärnverksamheter barmsorg, skola och äldreomsorg som får bra betyg av kommuninvånarna. Delar av den tekniska verksamheten får sämre betyg. Även andra kvalitetsmätningar som Öppna jämförelser och Sveriges Kommuner och Landstings mätning Kvalitet i korthet visar att Tanums kommuns kärnverksamhet håller en bra kvalitet. personal För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Måluppfyllelse Kommunen har genom rekrytering, kompetensutveckling och andra åtgärder kunnat säkerställa personalförsörjningen. Särskilda insatser har gjorts kring kompetensutveckling av befintliga och blivande ledare. Den arbetsmiljöenkät som gjordes under 2011 visar på att de anställda upplever vissa försämringar av arbetsmiljön. FASTIGHETER OCH ANLÄGGNINGAR Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sådant sätt att deras värde inte minskar. Måluppfyllelse Underhållet av fastigheter och andra anläggningar har skötts på ett sådant sätt att deras värde inte urholkats under året. Underhållet av kommunala fastigheter har uppgått till 7,4 mkr. Investeringar i befintliga anläggningar har gjorts till en kostnad av 25 mkr under 2011. miljö Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. Kommunens miljöarbete ska skapa förutsättningar så att kommande generationer inte belastas av miljöpåverkan från nuvarande verksamhet. I miljöarbetet prioriteras energi, livsmedel och transporter. Kommunens miljöbelastning från transporter och förbrukning av el och olja ska minska, dessutom ska andelen miljöcertifierade livsmedel öka. Måluppfyllelse För att minska energiförbrukningen bedrivs ett energibesparingsprojekt, EPC. Bland de åtgärder som utförts under 2011 märks tilläggsisolering av vindar, utbyte av belysning, montering av solfångare, installation av ventilationssystem med värmeåtervinning, injustering av värmesystem, nya styrsystem etcetera. Under 2011 har oljeförbrukningen minskat med 25 procent. Förbrukningen av värme har minskat med åtta procent medan förbrukning av el som inte används till uppvärmning minskat med fyra procent. Kommunen använder i hög grad så kallade miljöbilar med låg bränsleförbrukning och låga koldioxidutsläpp. Av kommunens bilar utgör 50 procent miljöbilar. Andelen ekologiska livsmedel uppgår till cirka 33 procent, vilket är en ökning från 20 procent förra året. 9

KVALITETSUPPFÖLJNING MED NYCKELTAL I detta avsnitt redovisas mått och nyckeltal som beskriver verksamheters kvalitet ur olika aspekter och som används för kommunfullmäktiges styrning och uppföljning av nämndernas verksamhet. Måtten kan exempelvis belysa produktivitet, effektivitet och kundnöjdhet. JÄMFÖRELSEMÅTT Nyckeltal och jämförelsemått är ett viktigt instrument vid utvärderingen av den kommunala verksamheten. Det syftar till att genom jämförelse med andra kommuner få en uppfattning av den egna verksamheten relativt andra kommuner och till att förbättra den egna verksamheten genom att lära av andra. På följande sidor redovisas några av de nyckeltal och jämförelsemått som Tanum använder i styrning och uppföljning. STRUKTURKOSTNADSINDEX Strukturkostnadsindex redovisas för verksamheterna barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individoch familjeomsorg. Samtliga områden som omfattas av strukturkostnadsindex har en hög eller mycket hög kostnadsnivå jämfört med genomsnittet i riket. Dyrast jämfört med övriga kommuner är barnomsorg och individ- och familjeomsorgen där Tanum tillhör landets dyraste kommuner. Även för övriga områden grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg har Tanum en verksamhet som är betydligt dyrare än den genomsnittliga kommunen. MEDBORGARUNDERSÖKNING Statistiska centralbyrån (SCB) har för Tanums kommuns räkning genomfört en undersökning om vad Tanums kommuns invånare tycker om Tanums kommun som boendeort och om den kommunala verksamheten. Undersökningen genomfördes under våren 2011 med urval på 500 personer i åldrarna 18-84 år. Svarsfrekvensen var drygt 50 procent. Det är tredje gången undersökningen genomförs. Resultaten i undersökningen redovisas som ett betygsindex från 0 till 100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens medborgare gett kommunen. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. Undersökningen omfattar tre delar: Medborgarnas uppfattning om Tanums kommun som en plats att leva och bo i. Medborgarnas betyg på Tanums kommuns olika verksamhetsområden. Medborgarnas uppfattning om kommunens information och sin möjlighet till inflytande. Medborgarnas uppfattning om Tanums kommun som en plats att leva och bo i Det sammanfattande betyget för hur medborgarna bedömer Tanums kommun som en plats att bo och leva i blev 61, vilket är något lägre än vid förra mätningen men i nivå med genomsnittet för övriga kommuner. Tanumsborna är mest nöjda med miljö, fritid, trygghet och kommersiellt utbud. Tanumsborna uppfattar Tanum som en mycket trygg kommun att bo i. Mindre nöjda är man med kommunikationer, utbildningsmöjligheter, arbetsmöjligheter samt bostäder. Medborgarnas betyg på Tanums kommuns olika verksamhetsområden Det sammanfattande betyget för hur Tanumsborna bedömer den kommunala verksamheten blev 54 vilket är en förbättring jämfört med förra mätningen och i nivå med genomsnittet för övriga kommuner. Tanumsborna är mer nöjda med kommunens kärnverksamhet barnomsorg, skola och äldreomsorg än vad man är i genomsnitt i övriga kommuner som deltagit i mätningen. Däremot är Tanumsborna mindre nöjda med delar av den tekniska verksamheten, där framförallt bygglovsverksamheten får ett lågt betyg. Medborgarnas uppfattning om kommunens information och sin möjlighet till inflytande Tanumsborna är något mer nöjda med kommunens information och sin möjlighet till inflytande än genomsnittet för övriga kommuners invånare. Möjlighet till påverkan får lägre betyg. KVALITET I KORTHET Sveriges Kommuner och Landsting startade ett projekt 2006 för att ta fram ett verktyg som beskriver kommunens kvalitet i ett medborgarperspektiv. I projektet genomförs årligen undersökningar av kommunens kvalitet ur fem perspektiv - tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. I 2011 års undersökning deltog cirka 165 kommuner. Tanums kommun har deltagit i undersökningen sedan 2009. Resultaten från 2011 års mätning visat att Tanum håller en hög kvalitet på verksamheten. I en jämförelse med övriga kommuner i undersökningen har Tanum bra värden för tillgänglighet, information, trygghet och kundnöjdhet. Flera av kostnads- och effektivitetsmåtten visar att Tanum har en förhållandevis dyr verksamhet. Sämst betyg i undersökningen får Tanum när företagarna i kommunen betygsätter kommunens myndighetsutövning. Tillgänglighet Kommunen får högsta betyg när det gäller möjligheten att nå kommunen per telefon eller mail. Väntetiden att få plats inom förskola och äldreomsorg är genomsnittlig. Trygghet Tanum upplevs som en trygg kommun att bo i. Kommunen har en hög personaltäthet i barnomsorgen. Personalkontinuiteten i hemtjänsten är också hög. Information Informationen på kommunens webbplats, www.tanum.se är mycket bra i en kommunjämförelse. Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet och påverkan är också bra. Effektivitet Kommunens serviceutbud inom äldre- och handikappomsorgen är bra. Kundnöjdheten inom äldreomsorgen får också bra betyg. Flera av kostnads- och effektivitetsmåtten visar att Tanum har en förhållandevis dyr verksamhet. Hemtjänsten och skolan, som tidigare hållit en mycket bra kvalitet jämfört övriga kommuner, har tappat i den senaste mätningen. 10

Kommunen som samhällsbyggare Tanum är en företagsam kommun där många nya företag startar varje år. Däremot är företagarna i kommunen inte nöjda men den kommunala servicen där framförallt myndighetsutövningen får mycket låga betyg. Kommunens miljöarbete står sig väl i jämförelse med övriga kommuner. BENCHMARKING NORRA BOHUSLÄN Kommunerna i norra Bohuslän, Tanum, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Strömstad, bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. JÄMFÖRELSEPROJEKTET Tanum deltog tillsammans med Munkedal, Lysekil, Orust, Sotenäs, Strömstad och Tjörns kommuner i det nationella jämförelseprojektet. Inom ramen för jämförelseprojektet gjordes jämförelser avseende äldreomsorg, handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, förskola samt grundskola. Projektet avslutades under 2010. ÖPPNA JÄMFÖRELSER Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tar fram jämförelser som belyser resultaten i kommuners verksamhet. Områden som hittills jämförts är hälso- och sjukvård, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt trygghet och säkerhet. Jämförelserna publiceras i en särskild rapportserie. ÖVRIGA JÄMFÖRELSER Utöver ovan redovisade projekt för jämförelser och kvalitetsmätningar gör olika myndigheter, branschinstitut och intresseorganisationer mätningar och jämförelser av den kommunala verksamheten. Tillgänglighet 2011 2010 2009 Svar på e-post inom två arbetsdagar (max 100) 87 82 65 Kontakt med handläggare via telefon (max 100) 66 48 67 Bemötande vid telefonkontakt (max 100) 81 83 83 Demokrati och trygghet 2011 2010 2009 Kvalitet webbinformation (max 100) 83 78 63 Medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling (max 100) 54 58 62 Hur upplever medborgarna kommunen att leva och bo i (max 100) 61-67 Hur trygga känner sig medborgarna (max 100) 71-61 Medborgarnas upplevda delaktighet (max 100) 42-41 Andel röstande i senaste kommunvalet - 78,6% - Näringsliv 2011 2010 2009 Antal startade företag per 1 000 invånare 10,0 9,2 6,7 Företagsklimatet, placering Svensk Näringslivs ranking 195 208 214 Företagsklimatet, Insikt (max 100) 54 - - Personal 2011 2010 2009 Andel anställda utan sjukdagar 37,0% 40,7% 42,4% Sjukfrånvaro 4,6% 4,2% 3,9% Miljö 2011 2010 2009 Andel återvunnet hushållsavfall 62% 58% 35% Andel miljöbilar 50% 68% - Andelen ekologiska livsmedel 33% 21% 21% Gator och parker 2011 2010 2009 Belagda yta vägar, m 2 306 207 306 207 305 127 Vägbeläggningsunderhåll kr/m 2 11,58 2,74 3,18 Fastighet 2011 2010 2009 Förvaltad yta, m 2 74 264 74 696 74 436 Driftkostnad per m 2 528 332 317 Vatten och avlopp 2011 2010 2009 Antal enskilda avlopp 4 300 4 300 4 500 Antal VA-abonnenter 3 900 3 797 3 756 Såld vattenmängd, m 3 478 000 509 314 478 214 Andel ovidkommande vatten till reningsverk 60% 47% 55% Fysisk planering 2011 2010 2009 Antal antagna planer 3 5 9 Bygglov 2011 2010 2009 Ärendebalans, antal ej avslutade ärenden 771 680 733 Livsmedel 2011 2010 2009 Antal inspektioner 179 165 56 Barnomsorg 2011 2010 2009 Strukturkostnadsindex 126,7% 123,5% Andel som erbjuds plats på önskat placeringsdatum 69% 54% - Väntetid plats på förskola, dagar 16 32 - Faktiskt antal barn per personal i förskola 5,1 - - Kostnad per inskrivet barn i förskola, kr - 117 442 117 290 Antal barn i barnomsorg 986 956 912 Kostnad per placeringstimme, förskola 220 200 212 Kostnad per placeringstimme i pedagogisk omsorg, kr 213 196 205 Kostnad per placeringstimme i fritidshem, kr 162 136 147 Föräldrars bedömning av verksamheten förskola, skala 1-10 8,7 8,5 8,6 Föräldrars bedömning av verksamheten skolbarnomsorg, skala 1-10 - 8,6 - Föräldrars bedömning av verksamheten pedagogisk omsorg, skala 1-10 9,7-9,1 11

Utbildning 2011 2010 2009 Strukturkostnadsindex grundskola 109,6% 110,9% Strukturkostnadsindex gymnasieskola 107,2% 106,6% Andel elever som når målen i de nationella proven år 3 82% - - Andel behöriga till gymnasieskolan 88% 91% 99% Andel elever som får avgångsbetyg från gymnasieskolan inom fyra år 81% 75% 76% Andel elever i årskurs 9 som har betyg i samtliga ämnen 74% 71% 89% Antal elever grundskola/förskoleklass 1 159 1 164 1 190 Antal elever gymnasieskola 511 537 567 Antal elever musikskola 267 274 320 Kostnad per betygspoäng i grundskolan 338 321 298 Grundskola nettokostnad kr/elev 88 388 85 879 84 590 Gymnasieskolan annan kommun, nettokostnad kr/elev 100 259 104 165 101 307 Tanums Gymnasieskola nettokostnad kr/elev 106 168 100 259 92 399 Föräldrars bedömning av verksamheten, skala 1-10 7,6 7,4 7,5 Elevers trivsel, grundskola skala 1-10 8,4 8,3 8,1 Elevers trivsel, gymnasiet skala 1-10 - 8,2 8,4 Kultur och fritid 2011 2010 2009 Antal mediautlån per kommuninvånare 6,1 6,1 6,3 Bruttokostnad kr per invånare, kultur - 1 073 1 062 Bruttokostnad kr per invånare, fritid - 609 600 Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket har öppet, utöver vardagar 8-17 8 8 8 Arbetsmarknadsenhet 2011 2010 2009 Nettokostnad per invånare för arbetsmarknadsåtgärder - 422 298 Individ- och familjeomsorg 2011 2010 2009 Strukturkostnadsindex - 135,1% 134,5% Handläggningstid ekonomiskt bistånd, antal dagar 9 5 - Andelen ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats 71 - - Placeringsdygn, vuxna 662 1 270 2 097 Kostnad placeringar vuxna, kr 1 431 698 2 689 520 2 939 450 Placeringsdygn, barn 5 656 5 938 6 651 Kostnad placeringar barn, kr 7 611 304 6 986 714 7 713 253 Antalet placeringsdygn för personer med psykiska funktionsnedsättningar - 1 095 1 030 Kostnad för försörjningsstöd, kr 5 184 129 5 177 200 5 613 421 Nöjd-Kund-Index individ- och familjeomsorg (max 100) - 86 - Handikappomsorg 2011 2010 2009 Serviceutbud, grupp- och servicebostad LSS 98% - - Antalet personer i särskilt boende - - 683 Antalet personer inom daglig verksamhet 25 24 23 Kostnad per plats i daglig verksamhet, kr 38 38 34 Antalet timmar personlig assistans utförd av kommunen 53 465 54 393 51 625 Andelen ärenden inom personlig assistans utförda av privata utförare - 18% 36% Väntetid till bostad med särskild service, antal dagar - 59 333 Brukarnöjdhet daglig verksamhet skala 1-4 - 3,52 - Äldreomsorg 2011 2010 2009 Strukturkostnadsindex äldreomsorg - 107,9% 107,3% Kostnad per särskild boendeplats, kr - 595 231 601 273 Kostnad per hemtjänsttimma, kr - - 423 Kostnad per vårdtagare i hemtjänsten, kr - 136 757 119 698 Nöjd-Kund-Index, Hemtjänst 73 79 81 Nöjd-Kund-Index, Särskilt boende 78 78 71 Serviceutbud, särskilt boende 87% 83% - Serviceutbud hemtjänst 76% 76% - Särskilt boende, andelen nöjda med mat - 57% - Hemtjänst, andelen nöjda med mat - 54% - Väntetid till särskilt boende, antal dagar 62 77 60 Antal vårdare som besöker en brukare med hemtjäst under en 14-dagars period 14 11 13 12