FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:s STANDARD FÖR TERAPI I ÖPPEN VÅRD FÖR GRAVT HANDIKAPPADE Version 6/19.1.2010 (gäller från 1.1.2011)
INNEHÅLL 1 ALLMÄNNA PRINCIPER... 3 1.1 STANDARDENS ANVÄNDNINGSÄNDAMÅL OCH SYFTEN... 3 1.2 PRINCIPER SOM SKA TILLÄMPAS VID REHABILITERINGEN... 3 1.3 KLIENTENS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 4 2 ORGANISERING AV TJÄNSTERNA... 6 2.1 FOLKPENSIONSANSTALTEN... 6 2.1.1 Principer för upphandlingen av tjänster... 6 2.1.2 Handläggning av ett rehabiliteringsärende... 7 2.2 SERVICEPRODUCENTEN... 9 2.2.1 Anbudsgivning och avtalsenligt agerande... 9 2.2.2 Säkerhet... 9 2.2.3 Uppgifter om genomförandet av rehabiliteringen... 10 2.3 KVALITETSREVISION... 13 3 REHABILITERING FÖR GRAVT HANDIKAPPADE... 15 3.1 ALLMÄN DEL OM REHABILITERING I ÖPPEN VÅRD... 15 3.1.1 God rehabiliteringspraxis... 15 3.1.2 Rehabiliteringsplan och vårdenhet... 16 3.1.3 Uppgifter om genomförandet av terapin... 17 3.2 INDIVIDUELL TERAPI... 22 3.2.1 Fysioterapi... 22 3.2.2 Talterapi... 24 3.2.3 Ergoterapi... 26 3.2.4 Musikterapi... 27 3.2.5 Psykoterapi... 29 3.2.6 Neuropsykologisk rehabilitering... 31 3.3 GRUPPTERAPI... 33 3.4 MULTIPROFESSIONELL TERAPI... 35 3.5 DAGREHABILITERING... 37 BILAGOR... 40 BILAGA 1 BEGREPP... 40
3 1 ALLMÄNNA PRINCIPER 1.1 Standardens användningsändamål och syften I beskrivningen av den terapi i öppen vård som ordnas av FPA (standard 1 ) fastställs kvalitetskraven för medicinska terapitjänster inom öppenvården för gravt handikappade (nedan även öppenvårdstjänster, öppenvårdsterapi eller terapi i öppen vård). Standarden syftar till att garantera FPA:s rehabiliteringsklienter god öppenvårdsterapi i rätt tid och att se till deras rättigheter. Förutsättningen för en högkvalitativ rehabiliteringsprocess är att klientens situation beaktas på ett övergripande sätt, att målen för rehabiliteringen ställs upp med klienten i fokus och att man samarbetar med klientens närmaste nätverk. Rehabiliteringsprocessens kvalitet är en helhet som dessutom innefattar bl.a. öppenvårdstjänsternas standardföljsamhet, information om påvisade effekter av rehabiliteringen, en yrkeskunnig serviceproducent 2, lokaler och utrustning som är ändamålsenliga och säkra, serviceproducentens erfarenhet av rehabiliteringsverksamhet samt samverkan mellan personer inom olika organisationer. FPA utvecklar och köper rehabiliteringstjänster enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (FRPL 566/2005) och säkerställer kvaliteten på dem. För införandet och utvecklandet av standarden svarar rehabiliteringsgruppen vid FPA:s hälsoavdelning. Rehabiliteringsgruppen hör sakkunniga när det gäller utvecklandet av standarden. Den lagstiftning och de förmånsanvisningar som gäller FPA-rehabiliteringen är primära i förhållande till standarden när det gäller för vem FPA ska ordna rehabilitering och hurdan rehabilitering som ska ordnas. Standarden är indelad i avsnitt om klienten, rehabiliteringsprocessen samt FPA:s och serviceproducentens andel i klientens rehabiliteringsprocess. Kapitlen 1, 2, 3 avsnitt 3.1 och bilagorna gäller samtliga terapier. Avsnitten 3.2 3.5 i kapitel 3 innehåller dessutom villkor avseende den fysio-, musik-, tal-, psyko- och ergoterapi samt neuropsykologiska rehabilitering, gruppterapi, multiprofessionella terapi och dagrehabilitering som nämns i dessa avsnitt. 1.2 Principer som ska tillämpas vid rehabiliteringen Den rehabilitering som ordnas av FPA baserar sig på god rehabiliteringspraxis (FRPL 10 och regeringens proposition 3/2005) och på påvisade resultat. Vid genomförandet av öppenvårdsterapin för gravt handikappade beaktas klientens arbets-, studie- och livssituation samt rehabiliteringsbehoven och målen. För att öppenvårdsterapin ska ge önskat resultat är det viktigt att alla parter är aktiva och samarbetar för att genomföra rehabiliteringen och eventuella fortsatta insatser. 1 Med standard avses en sådan teknisk specifikation som avses i den upphandlingslag som trädde i kraft 1.6.2007. 2 Serviceproducenten kan vara självständig yrkesutövare, privatföretagare, en privat eller annan sammanslutning eller stiftelse, en institution eller en del därav, eller så kan tjänsterna delvis tillhandahållas av underleverantörer.
4 I rehabiliteringsprocessen ingår bl.a. en beskrivning av klientens funktionsförmåga med tillhörande bedömning av rehabiliteringsbehovet, planering av rehabiliteringen och uppställande av mål som görs av den enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården som ansvarar för vården (nedan kallad vårdenhet). I processen ingår även ansökan om rehabilitering hos FPA, uppgörandet av rehabiliteringsbeslutet, den rehabilitering som genomförs av serviceproducenten samt uppföljningen av rehabiliteringen och fortsatta insatser tillsammans med vårdenheten. Klienten deltar aktivt i planeringen av rehabiliteringsprocessen i dess olika skeden. Under rehabiliteringens gång ska klienten och hans familj samt honom närstående personer och hans närmaste nätverk samarbeta för att stödja klientens mål. Samarbete bedrivs dessutom med FPA, vårdenheten, producenterna av rehabiliteringstjänster samt övriga instanser med nära anknytning till rehabiliteringen. Rehabiliteringsklienten: rehabiliteringsbehov och motivation, den närmaste omgivningen Rehabiliteringsklienten och den offentliga hälsovårdsenheten, det multidisciplinära teamet: planering av rehabiliteringen, beskrivning av funktionsförmågan, mål, överenskommelse om uppföljningen, samverkan FPA: rehabiliteringsbeslut, intervju med kunden och vägledning Serviceproducenten: lägesbedömning, måluppställning för terapin, genomförande av rehabiliteringen, resultatutvärdering, samverkan med övriga intressenter, respons, klientens egen bedömning FPA och hälsovården: lägesbedömning, utvärdering, övriga stödfunktioner och samverkan Dokumentering och kundsamarbete 1.3 Klientens rättigheter och skyldigheter Genomförande av rehabiliteringen Klienten har rätt till högkvalitativ rehabilitering. Klienten har rätt att bland de serviceproducenter som FPA godkänt själv välja ut den serviceproducent som ska genomföra rehabiliteringen. För detta ändamål har FPA uppgifter om alla serviceproducenter, t.ex. var deras arbetslokaler är belägna och vilken specialisering de har. Förutsättningen för valet av serviceproducent är att rehabiliteringen har önskad
5 effekt och att de resekostnader som terapibesöket medför är skäliga och nödvändiga. Vid valet av serviceproducent kan klienten även utnyttja vårdenhetens eller FPA:s sakkunskap. Rehabiliteringen ska genomföras så att man lyssnar på klienten och bemöter honom med respekt för hans människovärde och integritet. För att rehabiliteringen ska falla väl ut förutsätts klienten förbinda sig att följa den plan som utarbetats för perioden. Klienten bör därför aktivt delta i utarbetandet av planen och uppställandet av målen. Eventuella behov av ändringar i planen ska diskuteras med klienten, serviceproducenten och den vårdenhet som upprättat planen samt vid behov med FPA. Rehabiliteringen ska vara förenlig med god rehabiliteringspraxis och uppgifterna om påvisade resultat och basera sig på särskild sakkunskap och specialkompetens. FPA och serviceproducenten ska beakta klientens önskemål så att de stöder rehabiliteringen. Klienten får ge en skriftlig och/eller muntlig utvärdering och hans åsikter, önskemål, behov och mål antecknas under processens olika skeden i akten och i den rapport om öppenvårdsterapi som skickas till FPA efter avslutad rehabilitering. Språk Klienten har rätt att använda sitt nationella modersmål (finska eller svenska, i särfall samiska) i samband med rehabiliteringen. Klienten ska även såvitt möjligt få formulär, handlingar, utlåtanden och rapporter om öppenvårdsterapin på sitt modersmål. Klienten har rätt att med hjälp av tolk använda något annat språk än de som nämnts ovan, ifall detta förutsätts för att rehabiliteringen ska kunna genomföras. FPA ordnar med tolk och ersätter kostnaderna för tolkningen. Lämnande av uppgifter Klienten har rätt att hos serviceproducenten och/eller FPA granska de handlingar som rör honom och rehabiliteringsprocessen. FPA har rätt att få (59 och 60 FRPL) och lämna ut (63 FRPL) uppgifter om klienten i de situationer som avses i dessa lagrum. Klienten kan ge sitt skriftliga samtycke till att serviceproducenten från annat håll, t.ex. hälso- och sjukvården, får begära de uppgifter om klienten som behövs för rehabiliteringen. Serviceproducenten ska inte lämna uppgifter om klienten till utomstående utan dennes samtycke, såvida inte lagen uttryckligen medger rätt att lämna uppgifter såsom enligt 59 i lagen om FRPL. Vid rehabilitering i grupp (gruppterapi, multiprofessionell terapi och dagrehabilitering) ska en enskild klients angelägenheter inte behandlas utan klientens samtycke - de behandlas bara på ett allmänt plan. Anhöriga och närstående Det som sagts ovan om rehabiliteringsklienten gäller i tillämpliga delar även vårdnadshavare, annan anhörig, närstående eller intressebevakare, om klienten på grund av minderårighet eller sin sjukdom inte kan bevaka sina rättigheter och sköta sina skyldigheter. Ett barns föräldrar eller annan vårdnadshavare har föräldrars rättigheter och ansvar också under rehabiliteringen.
6 2 ORGANISERING AV TJÄNSTERNA 2.1 Folkpensionsanstalten 2.1.1 Principer för upphandlingen av tjänster I denna standard beskrivs på ett allmänt plan de grundläggande principerna för upphandlingen av FPA:s rehabiliteringstjänster. I anbudsförfrågan för varje upphandling som ordnas beskrivs närmare det förfarande som ska tillämpas vid upphandlingen i fråga. Om det förfarande som beskrivs i standarden avviker från det förfarande som beskrivs i anbudsförfrågan för en enskild upphandling, ska förfarandet för ifrågavarande upphandling tillämpas. Anbudsförfarande FPA:s försäkringsdistrikt eller kretscentraler organiserar enligt en avtalad arbetsfördelning ett anbudsförfarande avseende terapi i öppen vård för gravt handikappade. Kretscentralerna svarar för upphandlingen av behövliga terapitjänster inom kretsarna. FPA köper som regel rehabiliteringstjänster genom ett anbudsförfarande och följer härvid lagen om offentlig upphandling (348/2007). FPA definierar i sin standard kvalitets- och innehållskraven på rehabiliteringen. Anbudsgivningen på rehabiliteringstjänster sker som regel enligt ett öppet förfarande, varvid alla intresserade serviceproducenter har möjlighet att delta. Den upphandling som anbudsförfrågan gäller utannonseras alltid först på annonseringskanalen HILMA (www.hankintailmoitukset.fi). Materialet i anslutning till anbudsförfarandet publiceras på internet på FPA:s webbplats och finns, medan anbudsgivningen pågår, på adressen www.kela.fi under Yhteistyökumppanit > Lääkärit ja terveydenhuoltohenkilöstö > Kuntoutuspalvelut > Hankinnat > Avoterapiahankinnat. Offerthandlingarna består av anbudsförfrågan, FPA:s standard för terapi i öppen vård samt övriga blanketter och bilagor som nämns i anbudsförfrågan. Som urvalsgrund beaktas den ekonomiska helheten och i anbudsförfrågan meddelas prisets och kvalitetens viktade värde i procent. Som faktorer med betydelse för kvaliteten beaktas vad som nämns i anbudsförfrågan. FPA bedömer kvaliteten på den offererade rehabiliteringen med ledning av uppgifterna i offerthandlingarna. Avtal FPA ingår tidsbundna avtal med de utsedda serviceproducenterna. Avtal ingås endast i den omfattning som beräknas motsvara behovet. I avtalet beskrivs närmare köp av tjänster, priser, genomförande av servicen, fakturering och betalning, förfarande för anmälan om förändringar samt faktorer i anslutning till bl.a. klientsäkerheten. FPA för ett register över de uppgifter om offerthandlingarna som är nödvändiga för
7 genomförandet av rehabiliteringen. Uppgifterna används bl.a. för att informera klienterna om valet av serviceproducenter samt för beslutsfattandet och betalningen av fakturor. Uppgifter som gäller affärs- och yrkeshemligheter lämnas inte till utomstående. Underleverans Rehabiliteringsservicen kan också genomföras så att FPA:s serviceproducent anlitar underleverantörer för en del av servicen. Rehabilitering som utförs som underleverans är verksamhet, där en rehabiliteringsserviceproducent som står i avtalsförhållande till FPA av en tredje part köper en del av en rehabilitering som ingår i FPA-rehabiliteringen (t.ex. av en terapeut som verkar som självständig yrkesutövare). Underleverantören ger serviceproducenten service utifrån deras inbördes avtal. Serviceproducenten, som står i avtalsförhållande till FPA, ansvarar dock inför FPA för underleverantörens service som för sin egen. En underleverantör är en självständig yrkesutövare eller ett företag som står i avtalsförhållande till en serviceproducent som anlitas av FPA och som utifrån detta avtal på serviceproducentens vägnar ger FPA:s klienter rehabiliteringsservice. Underleverantören och den serviceproducent som anlitas av FPA är alltid separata företag. Underleverantören står inte i avtalsförhållande till FPA. Anbudsgivaren svarar inför FPA för underleverantörernas ansvar och skyldigheter som för sina egna. Underleveransen ska alltid omfattas av ett giltigt avtal där underleverantören förbinder sig att iaktta lagenliga förfaranden i fråga om insamlingen av patient- och personuppgifter om FPA:s rehabiliteringsklienter, datainnehållen, sin egen verksamhet samt vid utlämnande, förvaring, skydd, förstöring och annan behandling av uppgifter. Serviceproducenten och underleverantören ska se till och ansvara för att personuppgiftslagen (523/1999), lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och social- och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar (298/2009) tillämpas vid upprättande och förvaring av klienternas handlingar och övrigt material som gäller vården av klienterna. En underleverantör har inte heller rätt att i sin egen verksamhet använda sådana sekretessbelagda uppgifter som producerats enligt uppdrag, vilket innebär att det i samband med verksamheten i fråga ska vara möjligt att hålla isär andra än FPA-klienternas uppgifter i patientregistret. En serviceproducent som ingår ett underleverantörsavtal ska observera villkoren i lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006). Arbetarskyddsbyrån vid Nylands arbetarskyddsdistrikt ger information i hela landet och övervakar att lagen om beställarens utredningsskyldighet efterföljs. 2.1.2 Handläggning av ett rehabiliteringsärende Vid ansökan om rehabilitering ska klienten lämna in sin ansökan till FPA tillsammans med en rehabiliteringsplan som beskriver klientens nuvarande hälsotillstånd och funktionsförmåga och som uppgjorts av vårdenheten. Rehabiliteringsbehovet ska motiveras i handlingarna. Om ansökan fylls i hos FPA i samband med rehabiliteringsintervjun diskuterar FPAtjänstemannen olika rehabiliteringsmöjligheter och målen för rehabiliteringen med klienten. Tjänstemannen kartlägger klientens synpunkter på sin situation som helhet. Med klienten och utifrån de handlingar som FPA har till sitt förfogande utreder tjänstemannen vilka medicinska undersökningar och behandlingar klienten har genomgått samt tidigare genomförda rehabiliteringsåtgärder med betydelse för genomförandet av öppenvårdsterapin.
8 Klienten informeras om rehabiliteringens syfte, innehåll och genomförande. Tjänstemannen utreder klientens engagemang i rehabiliteringen och dess mål samt informerar om betydelsen av egen aktivitet för måluppfyllelsen. Dessutom informeras klienten om sina skyldigheter och om försäkrings- och utkomstskyddet under rehabiliteringen samt om reseersättningar och hur man ansöker om dem. Klienten får även en lista över de serviceproducenter som FPA godkänt. FPA utfärdar ett rehabiliteringsbeslut till klienten med bifogade anvisningar om terapitjänsterna. Om FPA avslår rehabiliteringsansökan hänvisas klienten till den instans som ansvarar för vården eller någon annan instans som ordnar rehabilitering. Delgivning av beslut När en klient beviljats rehabilitering sänder FPA beslutet till serviceproducenten för kännedom. I beslutet uppges vilken rehabilitering som beviljats, t.ex. terapi, terapiform och -slag, var terapin ges, besökens längd i minuter och deras antal per år samt antalet handledningsbesök i anslutning till terapin. Beslutet innehåller dessutom uppgifter om genomförandet av terapin, t.ex. information om gemensamma förhandlingar i anslutning till rehabiliteringen. Till beslutet fogas kopior av rehabiliteringsplanen (blankett KU 207r), medicinska utlåtanden och andra utlåtanden eller utredningar med direkt anknytning till rehabiliteringen samt kopia av rehabiliteringsansökan. Av beslutet och dess bilagor framgår klientens egna rehabiliteringsmål och bakgrundsuppgifter samt motiveringen för behovet av rehabilitering. FPA sänder rehabiliteringsbeslutet till den instans som ansvarar för vården av klienten, vare sig rehabilitering beviljats eller ansökan avslagits. Klienten, serviceproducenten och FPA kontaktar varandra vid behov i frågor som gäller öppenvårdsterapin. Fortsatta insatser Efter genomförd öppenvårdsterapi eller minst en gång per år går en FPA-tjänsteman igenom klientens terapirapporter. Efter kontakt från serviceproducenten eller klienten reder tjänstemannen ut frågor som gäller rehabiliteringen. Efter avslutad rehabilitering svarar FPA för sin del för de fortsatta rehabiliteringsinsatserna och anvisar vid behov klienten andra tjänster. Rehabiliteringsprocessen återförs till vårdenheten, om det inte är motiverat att fortsätta handläggningen vid FPA. Fakturering och betalning FPA ersätter serviceproducenten för kostnaderna för rehabiliteringen mot räkning såsom avtalats. Ersättningen kan betalas även om den inte sökts inom utsatt tid, om det skulle vara oskäligt att förvägra någon ersättning på grund av att ansökan är försenad. FPA ersätter endast kostnaderna för genomförd rehabilitering. Kostnaderna för annullerade besök ersätts inte. Vid faktureringen bör serviceproducenten följa FPA:s anvisningar och använda FPA:s redovisnings- och faktureringsblankett eller sina egna blanketter med motsvarande uppgifter. Vid upprepade eller väsentliga avvikelser från faktureringsanvisningarna kan FPA avbryta behandlingen av redovisningar och utbetalningen av ersättningar.
9 Förmåner till klienten FPA ersätter klienten (och klientens anhöriga som deltagit i rehabiliteringen) för de nödvändiga och skäliga resekostnader som rehabiliteringen medfört och som överstiger självriskandelen. Resekostnader ersätts på basis av ansökan och erhållna utredningar. Information om förmåner som utbetalas i samband med rehabilitering som ordnas av FPA fås hos FPA och på FPA:s webbsidor (www.fpa.fi). Övrigt FPA ersätter inte klienten, en anhörig/närstående person eller serviceproducenten för kostnader som uppstår på grund av olycksfall eller skada. Om aktuella frågor, t.ex. nya rehabiliteringsblanketter, informerar FPA på www.kela.fi > Yhteistyökumppanit > Lääkärit ja terveydenhuoltohenkilöstö > Kuntoutuspalvelut > Tiedotteet. 2.2 Serviceproducenten 2.2.1 Anbudsgivning och avtalsenligt agerande Serviceproducenten deltar i anbudsgivningen och lämnar i offerthandlingarna uppgifter om den öppenvårdsterapi som förutsätts i anbudsförfrågan och som producenten kan erbjuda. I enlighet med avtalet förbinder sig serviceproducenten att upprätthålla och kontrollera rehabiliteringens kvalitetsnivå så att den under hela upphandlingsperioden åtminstone når upp till vad som anges i det godkända anbudet. Om serviceproducenten vill göra ändringar i rehabiliteringsservicen under pågående avtalsperiod bör ärendet diskuteras och avtalas med det FPA-försäkringsdistrikt som ingått avtalet. Förändringar i servicens kvalitet, ändrat FO-nummer, ägarbyte eller annan väsentlig förändring bör serviceproducenten omedelbart anmäla till det FPA- försäkringsdistrikt som ingått avtalet. Kvalitetspåverkande faktorer är bl.a. förändringar som gäller terapeuterna samt ändringar och renoveringar i lokalerna. 2.2.2 Säkerhet Serviceproducenten ska se till klientsäkerheten. Serviceproducenten ska ha anvisningar om förfarandet i problemsituationer såsom hot om våld, alkohol- och narkotikaproblem, infektioner och olycksfall. Serviceproducenten ska ombesörja den övriga klientsäkerheten och beredskapen i första hjälpen. För förstahjälpenberedskap förutsätts minst Finlands Röda Kors grundkurs Fhj 1 och upprätthållna färdigheter i första hjälpen, giltig utbildning i livräddande första hjälpen eller repetitionskurs eller motsvarande kunskaper och färdigheter. Information om kurserna får man bl.a. på Röda Korsets webbplats, www.redcross.fi. Serviceproducenten ska ha tecknat tillräckligt försäkringsskydd för rehabiliteringsklienterna och för anhöriga/närstående som deltar i rehabiliteringen (patientskadeförsäkring samt ansvarsförsäkring för verksamheten). Musikterapeuter, som inte kan få en patientförsäkring, ska teckna en motsvarande försäkring. Serviceproducenten ska meddela klienten och/eller klientens anhöriga/närstående vad försäkringen täcker.
10 Serviceproducenten ska se till att klienten har tillgång till uppgifter om patientombudsmannen. I samband med exceptionella infektioner, såsom MRSA, ska serviceproducenten kontakta infektionsläkaren i det egna sjukvårdsdistriktet för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. Om en MRSA-bärare har en akut infektion eller om någon annan infektion medför att MRSA-infektionen aktiveras, bör serviceproducenten diskutera med klienten, infektionsläkaren på hemorten, vårdenheten och FPA-byrån om det är möjligt att flytta fram rehabiliteringen. För att förhindra att allvarliga infektioner blir allt vanligare ska allmänna hygienanvisningar följas noggrant. Bland annat händerna och den utrustning som klienterna varit i kontakt med ska desinficeras efter varje klient. Serviceproducenten ska se till att de lokaler som används vid rehabiliteringen är snygga, rymliga och säkra. Lokalerna ska vara anpassade för gravt handikappade klienter. Vid bedömningen av lokalernas lämplighet beaktas klientens ålder, sjukdomens eller handikappets särdrag samt rörelse- och funktionsförmågan. Om serviceproducenten genomför rehabiliteringen i andra än sina egna lokaler, t.ex. en skola eller ett daghem, ska serviceproducenten se till att lokalerna är lämpliga för rehabiliteringen av målgruppen. Serviceproducenten ska även se till att klienterna störs så litet som möjligt av eventuella renoveringar och andra reparationsarbeten. Ifall stora ombyggnader eller grundliga förbättringar genomförs under normala rehabiliteringstider, ska de klienter som fått ett beslut om rehabilitering informeras om renoveringsarbetet och hur det påverkar rehabiliteringsverksamheten. Vidare ska serviceproducenten se till att en räddningsplan har gjorts upp och att den är uppdaterad (räddningslagen 468/2003 och statsrådets förordning om räddningsväsendet 787/2003). Förutsättningarna för personer med nedsatt och begränsad funktionsförmåga att rädda sig vid en eldsvåda ska beskrivas separat i en säkerhetsutredning. Vattenterapi ska ges i bassängutrymmen för vilka anvisningen i Konsumentverkets publikationsserie 1/2003 tillämpas. Anvisningen har utarbetats i enlighet med lagen om produktsäkerhet (914/1986) för att öka säkerheten i simhallar och badinrättningar och definiera minimikraven för säkerheten. I bassängutrymmena ska det under pågående vattenterapi finnas en övervakare med behörighet enligt Konsumentverkets anvisningar. Som övervakare fungerar antingen en separat övervakare eller den terapeut som ger vattenterapi. FPA:s rehabiliteringsklienter hör alltid till de specialgrupper som nämns i avsnitt 8.2. i anvisningarna i fråga. Konsumentverkets anvisningar finns på webbadressen www.tukes.fi > Kuluttajaturvallisuus > Ohjeita ja vaatimuksia yrittäjille > Palveluiden turvallisuusvaatimuksia > Kylpylät, uimahallit ja muut uimapaikat > Uimahallien ja kylpylöiden turvallisuus. Ridterapi ska ges i lokaler för vilka anvisningen i Konsumentverkets publikationsserie 8/2004 tillämpas. Anvisningen har utarbetats i enlighet med lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet (75/2004) i syfte att främja ridtjänsternas säkerhet. Konsumentverkets anvisningar finns på webbadressen www.tukes.fi > Kuluttajaturvallisuus > Ohjeita ja vaatimuksia yrittäjille > Palveluiden turvallisuusvaatimuksia > Ratsastus > Ratsastuspalvelujen turvallisuus. 2.2.3 Uppgifter om genomförandet av rehabiliteringen Serviceproducenten ska se till att rehabiliteringen genomförs med avtalat innehåll. För varje klient utses en ansvarig terapeut, som svarar för rehabiliteringen av klienten. Innan rehabiliteringen påbörjas ska serviceproducenten bekanta sig med klientens
11 rehabiliteringsplan och övriga handlingar och vid behov begära dem av FPA. Serviceproducenten kommer överens med klienten om när terapin ska inledas och reserverar en tid för det första besöket. När rehabiliteringen inleds ska serviceproducenten med klienten och hans anhöriga/närstående gå igenom principerna för hur rehabiliteringen genomförs, såsom standarden, datasekretessen och tillståndsärenden. Klienten och hans anhöriga/närstående ska informeras om olika rehabiliteringsalternativ och deras effekter på klientens funktionsförmåga och medverkan. Serviceproducenten ska ansvara för upprätthållandet och utvecklandet av yrkeskunskaper och kunnande, för handledning och för kvalitetssäkring av servicen samt tillämpa de yrkesetiska och yrkesmässiga normerna för branschen. Serviceproducenten ska ombesörja behövligt vikariatsarrangemang under semesterperioden och under annan tid. En terapeut som uppfyller behörighetsvillkoret i standarden med avseende på terapin (inte t.ex. studerande) kan fungera som vikarie. Vikariatsarrangemanget ska avtalas med det FPA-försäkringsdistrikt som avtalet ingåtts med. FPA:s standard för öppenvårdsterapi ska finnas framlagd på en synlig plats i serviceproducentens lokaler så att klienten kan läsa den. Vid hembesök ska serviceproducenten ha med sig en dokumentportfölj eller mapp med standarden och övriga handlingar av vikt för terapin, så att klienten får bekanta sig med dem. Kontakt och samarbete Med klientens samtycke samarbetar serviceproducenten med klientens anhöriga/närstående, den vårdansvariga enheten, andra serviceproducenter som genomför rehabiliteringen och med klientens närmaste nätverk. Till klientens närmaste nätverk hör personer som fungerar tillsammans med klienten i vardagen, såsom personal och assistenter i skolan, daghemmet eller servicehuset. För att öka samarbetet och informationsutbytet mellan olika terapeuter inom öppenvården används ett terapihäfte som klienten bär med sig. Serviceproducenten är skyldig att lämna uppgifter som är nödvändiga för anordnandet, kvalitetskontrollen och utvärderingen av FPA:s rehabiliteringstjänster. Serviceproducenten ska kontakta FPA-byrån i ärenden som gäller en enskild klient, dvs. rehabiliteringsbeslutet, genomförandet av rehabiliteringen, betalningen eller när klienten avbryter terapin eller upprepade gånger annullerar inbokade terapibesök. Om det under rehabiliteringens gång konstateras att den rehabilitering som klienten har beviljats inte är ändamålsenlig ska serviceproducenten diskutera med klienten, vårdenheten och FPA hur man ska gå till väga. Serviceproducenten kan föreslå justeringar i rehabiliteringsplanen genom att diskutera de ändringar som han ansett nödvändiga med den enhet som ansvarar för vården och som gjort upp rehabiliteringsplanen. I frågor som gäller upphandlingen och organiseringen av tjänsterna samt avtalen kontaktas det FPA-försäkringsdistrikt som ingått avtalet och vid behov FPA:s kretscentral. Dokumentering och handlingar Serviceproducenten ska dokumentera alla tillstånd som begärts av klienten och/eller anhöriga/närstående personer, såsom tillstånd att inhämta uppgifter och att skicka
12 handlingar till andra än FPA och vårdenheten samt tillstånd för fotografering och videofilmning och för användning av material som dessa resulterar i. Serviceproducenten ansvarar för att personuppgiftslagen (523/1999), lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), social- och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar (298/2009) och lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) tillämpas vid upprättande och förvaring av klienternas handlingar och övrigt material som gäller rehabiliteringen av klienterna. Bestämmelserna gäller även ljud-, film- och videoinspelningar samt fotografier. Serviceproducenten ska dessutom följa lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation (516/2004). Serviceproducenten ska dokumentera genomförandet av rehabiliteringsservicen så att dess innehåll, kvalitet, karaktär, evaluerings- och mätresultat samt tidpunkten för genomförandet och klientens respons kan konstateras i efterhand utifrån korrekta anteckningar. Serviceproducenten antecknar varje terapibesök på ett sådant sätt att händelser under rehabiliteringstiden, såsom genomförandet av terapin, utnyttjade metoder, samarbetsbesök och gemensamma förhandlingar samt handledningsbesök, kan verifieras i efterhand. Anteckningarna utnyttjas vid planeringen, genomförandet och utvärderingen av terapin för varje klient samt i efterhand vid uppföljningen av processen. Serviceproducenten har gjort upp en registerbeskrivning som personuppgiftslagen föreskriver och en informationshandling (datasekretessbeskrivning) över det personregister som bildas av klientens handlingar (10 och 24 i personuppgiftslagen). Det ska vara möjligt att separat extrahera uppgifter om FPA:s klienter ur andra servicebeställares och enhetens egna patientregister. Serviceproducenten ska iaktta lagenliga datasekretessförfaranden i fråga om insamlingen av patient- och personuppgifter, datainnehållen, sin egen verksamhet samt vid lämnande, förvaring, skydd, förstöring och annan behandling av uppgifter. Serviceproducenten har inte rätt att använda sådana sekretessbelagda uppgifter som producerats enligt uppdrag i annat syfte än för rehabiliteringen av FPA:s kunder. Fakturering Serviceproducenten debiterar FPA de faktiska kostnaderna för rehabiliteringen högst en gång i månaden och senast inom två månader från besöket. Vid faktureringen används FPA:s blankett KU 203r och redovisningsblankett KU 206r som fungerar som sammandragsblankett. Serviceproducenten får även använda sina egna blanketter med motsvarande uppgifter. Vid faktureringen används de prisslag, godkända priser och övriga grunder som överenskommits i avtalet. Webbtjänst Serviceproducenterna kan utnyttja en webbtjänst som hjälpmedel vid genomförandet av rehabiliteringen. Webbtjänsten kan användas t.ex. som hjälpmedel vad gäller rehabiliteringens innehåll, kontakten under de mellanliggande perioderna och utförandet av uppgifter mellan perioderna. Serviceproducenten svarar för användningen av webbtjänsten och för användningsreglerna. Före ibruktagandet klargör serviceproducenten användningsprinciperna och - reglerna för klienterna. I webbtjänsten loggar man alltid in som registrerad användare. Före registreringen ska serviceproducenten begära en skriftlig förbindelse av klienten om iakttagande av användningsreglerna. I förbindelsen specificeras vilka uppgifter som hanteras i webb-
13 tjänsten och i vilka situationer, och vem som har tillgång till uppgifterna i olika delar av tjänsten. Klienten måste också få veta var och hur länge uppgifter om honom lagras i webbtjänsten. Marknadsföring Serviceproducenten svarar för marknadsföringen av sina egna rehabiliteringstjänster och upprätthåller webbsidor om genomförandet av terapi i öppen vård för gravt handikappade. Sidorna bör innehålla information bl.a. om de terapeuter som ger terapin, om specialisering och språkkunskaper som skaffats genom arbetserfarenhet och utbildning samt om lokalerna och utrustningen. När serviceproducenten informerar om FPA-rehabiliteringen eller om forskningsresultaten från något FPA-projekt ska av det material som ges offentlighet tydligt framgå att - det är fråga om rehabilitering som ordnas och finansieras av FPA - förmånerna till klienterna betalas av FPA. I det material som ges offentlighet ska sådana tjänster som ingår i FPA-rehabiliteringen och sådana tjänster som klienten kan skaffa på egen bekostnad tydligt särskiljas från varandra. Övrigt Serviceproducenten får inte ta ut någon klientavgift, självriskandel eller annan tilläggsavgift av klienten för den verksamhet som ingår i rehabiliteringen. Serviceproducenten och klienten kan i en terapiförbindelse avtala bl.a. om hur man förfar vid annulleringar och avbrott. Dessutom avtalar man om att klienten själv ska svara för extra kostnader i anslutning till själva terapin, t.ex. avgifter för att prova på olika motionsformer. Villkoren i förbindelsen får inte vara oskäliga för klienten och inte strida mot lagen om FPA-rehabilitering, FPA:s övriga anvisningar eller standarden om öppenvårdsterapi. 2.3 Kvalitetsrevision FPA följer upp kvaliteten på serviceproducenternas rehabiliteringsservice genom kvalitetsrevisioner. Enligt ett avtal med serviceproducenten har FPA rätt att när som helst utföra kvalitetsrevision av den rehabiliteringsservice som omfattas av avtalet. Syftet med kvalitetsrevisionerna är att bedöma rehabiliteringsprocessen som helhet ur FPA:s och rehabiliteringsklientens perspektiv, att säkerställa klientsäkerheten samt att verifiera att de förhållanden som har uppgetts i avtal och anbudshandlingar motsvarar den praktiska verksamheten samt att föra fram eventuella utvecklingsbehov. Med kvalitetsrevisionerna bedömer man i enlighet med god rehabiliteringspraxis om serviceproducentens servicelinje motsvarar standarden, det uppgjorda anbudet och det avtal som ingåtts utgående från anbudet samt de lagar och förordningar som reglerar rehabiliteringsverksamheten. Bland serviceproducentens funktioner granskas i enlighet med god rehabiliteringspraxis följande kvalitetssegment: kvalitetsledning, personal, rehabiliteringslokaler och -utrustning, klientsäkerhet, klientens rättigheter, rehabiliteringsprocessen (innehåll och genomförande) samt dokumentation. Som
14 kvalitetsrevisorer verkar utbildade FPA-tjänstemän. Observationerna vid en kvalitetsrevision klassificeras i allvarliga och lindriga avvikelser samt förslag till förbättring. Vid revisionerna samlas även uppgifter in om styrkorna i serviceproducentens verksamhet och instrueras serviceproducenterna att också utveckla sin rehabiliteringsverksamhet. En allvarlig avvikelse är avsaknaden i serviceproducentens verksamhet av kvalitetselement och/eller förfaranden som avviker från den rehabiliteringsservice och/eller personal, kvalitetspolicy eller mål som utlovats i serviceproducentens avtal. Det är fråga om lindriga avvikelser när något element i kvalitetsledningen, t.ex. dokumentationen, inte helt motsvarar de kriterier som uppställts eller utlovats för verksamheten. Kraven i FPA:s standard som nämns i avtalet och kraven i de lagar och förordningar som reglerar rehabiliteringsverksamheten uppfylls därmed inte helt och en lindrig avvikelse kan med fog bedömas leda till att ett kvalitetselement inte håller om det inte korrigeras. Syftet med kvalitetsrevisorernas förslag till förbättringar är att vidareutveckla serviceproducentens rehabiliteringsverksamhet, vilket innebär bättre kvalitetsledning för serviceproducenten. Allvarliga avvikelser som observerats vid revisionerna kräver alltid omedelbara åtgärder av serviceproducenten, lindriga avvikelser förutsätter åtgärder inom två månader.
15 3 REHABILITERING FÖR GRAVT HANDIKAPPADE 3.1 Allmän del om rehabilitering i öppen vård 3.1.1 God rehabiliteringspraxis FPA-rehabiliteringen är en systematisk och multidisciplinär verksamhet vars syfte är att hjälpa klienten att förverkliga sina egna mål i livet och att bevara sin arbets-, studie- och funktionsförmåga och förmågan att hantera sitt liv när dessa äventyras av sjukdom eller skada. Klienten och, i mån av möjlighet, klientens anhöriga/närstående är aktiva rehabiliteringsplanerare och -aktörer. I det samarbete som stöder rehabiliteringen deltar även klientens övriga närmaste nätverk. Rehabiliteringen fokuserar även på klientens omgivning, så att måluppfyllelsen ska kunna stödjas på flera sätt jämsides. Den medicinska rehabilitering för gravt handikappade som ordnas av FPA genomförs i form av intensiva och individuellt planerade perioder enligt rehabiliteringsbehovet och den förväntade nyttan. Rehabiliteringstjänsterna ska motsvara principen om god rehabiliteringspraxis. Med god rehabiliteringspraxis avses den allmänt etablerade rehabiliteringspraxis som tillämpas av FPA och av den offentliga hälso- och sjukvården. Med allmänt etablerad praxis avses tillämpning av kunskaper som är etablerade och erfarenhetsbaserade, eller metoder baserade på vetenskapliga rön. Vid planeringen av rehabiliteringstjänsterna beaktas såväl klientens som anhörígas/närstående personers livssituation, resurser och möjligheter. Klientens vardag bör bibehållas som en ändamålsenlig helhet där olika rehabiliteringsfunktioner och -övningar ingår. Rehabiliteringen kräver handledning och koordinering av tjänsterna som stöd för klienten och hans anhöriga och närstående, så att sökandet och genomförandet av rehabiliteringen och de övriga tjänsterna inte blir en oskälig belastning. Rehabiliteringen baserar sig på konkreta, ändamålsenliga och uppnåbara mål som ställts upp i samverkan både på kort och lång sikt och i skälig omfattning. Den genomförs på ett sådant sätt att den är tillräcklig för att målet ska nås. Detta förutsätter att klienten vid rätt tidpunkt får den rehabilitering han ansetts behöva och att den genomförs på ett sådant sätt, med sådant innehåll, med sådan intensitet och frekvens, i sådana perioder och så länge att målet för att trygga eller förbättra en del av arbets- eller funktionsförmågan kan nås. Rehabiliteringen är interaktiv och här utnyttjas den breda sakkunskap som uppstår vid samverkan. Med dialoger försäkrar man sig om ett likriktat förfaringssätt. Genomförandet och resultatet av rehabiliteringen stöder man genom att integrera funktionerna i klientens vardag. Effekten av rehabiliteringen utreds genom målutvärdering och tillförlitliga utvärderingsmetoder. Som en referensram för rehabiliteringen fungerar ICF-klassifikationen (en internationell klassifikation av funktionsförmåga, funktionsnedsättning och hälsa). Funktionsförmågan består av fysiska, psykiska, sociala och kognitiva faktorer som även påverkas av människans individuella egenskaper och olika situationsfaktorer samt av hennes omgivning. Vid rehabiliteringen bedöms klientens resurser och behov av rehabilitering förutom på basis av hälsotillståndet även utifrån alla områden av ICF-klassifikationen: kroppsbyggnad och - funktion, prestationer och deltagande samt faktorer i omgivningen och individuella faktorer. Dessutom följer man med klientens livskvalitet i anslutning till hälsan.
16 3.1.2 Rehabiliteringsplan och vårdenhet Rehabiliteringsplan Den medicinska rehabiliteringen för gravt handikappade baseras på en rehabiliteringsplan som uppgjorts av klientens vårdenhet. Vårdenheten upprättar en skriftlig rehabiliteringsplan för minst ett och högst tre år. Klienten och/eller dennes anhöriga/närstående samt i mån av möjlighet serviceproducenterna deltar i upprättandet och justeringen av planen. Rehabiliteringsplanen upprättas av en läkare eller av en läkare och ett multidisciplinärt team i samråd med klienten. Rehabiliteringsplanen undertecknas av läkaren. Rehabiliteringsplanen upprättas på blankett KU 207r, Rehabiliteringsplan för medicinsk rehabilitering av gravt handikappade. I rehabiliteringsplanen beskrivs begränsningen av arbets- och funktionsförmågan eller risken för en begränsning, samt de individuella och konkreta lång- och kortsiktiga målen för rehabiliteringen. Vid planeringen beaktas klientens situation som helhet så att den helhet som rehabiliteringsinsatserna ger upphov till och det antal olika mål som kräver intensivt arbete är skäliga och ändamålsenliga. I planen motiveras det faktiska aktuella behovet och effekten av den rehabilitering som sökts samt hur åtgärden kan stödja de mål som ställts upp för rehabiliteringen. Rehabiliteringsplanen innehåller - uppgifter om sjukdomen eller skadan samt prognos - en övergripande beskrivning av funktionsförmågan (ICF) - resultaten, inklusive referensvärden, av de utvärderingsmetoder som använts - klientens livssituation och resurser - rehabiliteringens och klientens mål - tidigare genomförd rehabilitering och de resultat som uppnåtts - klientens övriga aktiviteter, t.ex. motionsvanor - behövlig rehabilitering som rekommenderas, inklusive motiveringar. I rehabiliteringsplanen antecknas följande uppgifter som är nödvändiga för genomförandet av rehabiliteringen: - rehabiliteringsform, tidtabell, längd och hur rehabiliteringen genomförs - handledningsbesök av en anhörig eller annan närstående person i samband med terapi för barn - medverkan av det närmaste nätverket - omgivningen där rehabiliteringen genomförs och behovet av att variera den - periodisering av terapin, alternering med annan terapi - eventuell instans som genomför rehabiliteringen, serviceproducenten - hur uppföljningen är ordnad - tidpunkten för upprättandet av följande plan. Av planen framgår namnen på de personer som deltagit i planeringen samt deras kontaktuppgifter. Ifall uppgifter om eventuell instans som genomför rehabiliteringen/serviceproducent har antecknats i planen ska det framgå att serviceproducenten har valts i samråd med vårdenheten och klienten och/eller klientens anhöriga/närstående.
17 Vårdenhet Vårdenhet är den enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården som har ansvaret för anordnandet av vården och rehabiliteringen av en gravt handikappad person. Den offentliga hälso- och sjukvården kan upphandla upprättandet av rehabiliteringsplanen hos den privata sektorn. En rekommendation som en serviceproducent uppgjort för den offentliga hälso- och sjukvården kan inte godkännas som egentlig rehabiliteringsplan om serviceproducenten fungerar både som upprättare av planen och som producent av rehabiliteringen för klienten. I sådana fall kan serviceproducentens rekommendation dock beaktas, om det är vårdenheten som upprättar den egentliga rehabiliteringsplanen. 3.1.3 Uppgifter om genomförandet av terapin Terapiformer Rehabiliteringstjänsterna omfattar terapiformerna fysioterapi, musikterapi, neuropsykologisk rehabilitering, psykoterapi, talterapi, ergoterapi och multiprofessionell terapi och dagrehabilitering. Särskilda terapiformer De särskilda terapiformerna inom öppenvården är - vid fysioterapi: vattenterapi, lymfterapi och ridterapi - vid ergoterapi: ridterapi - vid psykoterapi: bildkonstterapi. Om särskilda terapiformer utfärdas beslut om rehabilitering på samma sätt som om terapiformer. Terapislag Terapislagen vid medicinsk rehabilitering för gravt handikappade är individuell terapi, och gruppterapi. Vid psykoterapi är terapislaget familjeterapi. Terapibesök och pris Öppenvårdsterapin genomförs i form av - individuell terapi: 45, 60, 90 och 120 minuters besök - gruppterapi och multiprofessionell terapi: 90 120 minuter - dagrehabilitering: 5 timmar (se avsnitten 3.2 3.5). Rehabiliteringsklienten får terapi hela den tid som serviceproducenten fakturerat för och som FPA:s beslut gäller. I den tid som använts för rehabiliteringen, och som utgör prissättningsgrund vid upphandlingen av rehabiliteringstjänster, ingår sådant förberedande arbete, registreringsarbete och efterarbete som serviceproducenten inte utför under terapitiden. Registreringen av ett terapibesök kan ske under terapitiden bara om detta av motiverade skäl görs tillsammans med klienten och/eller en anhörig/närstående person. Den tid som går åt till resor ingår inte heller i tiden för terapibesöket.
18 Vid prissättningen av en rehabiliteringstjänst beaktas alla utgifter för rehabiliteringen, t.ex. expeditionsavgifter, utgifter för sådan assistans som är nödvändig för att genomföra rehabiliteringen (t.ex. omklädning vid vattenterapi), utgifter i samband med terapin (vid ridterapi hyra för hästen och utgift för en person som leder hästen, vid vattenterapi simhallsavgift, vid dagrehabilitering utgifter för måltider, vid musikterapi mervärdesskatt) samt skriftlig terapirespons som ges en gång per år. I priset på gruppterapi och multiprofessionell terapi ingår årligen två individuella besök för klienterna (60 min) samt i barngrupper två gruppmöten för föräldrar/anhöriga/närstående (60 min). Hembesök Rehabiliteringen kan genomföras helt eller delvis på annat håll än i serviceproducentens lokaler, t.ex. i klientens hem eller i skolan, i daghemmet, i servicehuset eller någon annan plats i klientens dagliga omgivning där det är motiverat att träna funktionsförmågan. Terapin kan ordnas som hembesök, när terapi i form av hembesök nämns i beslutet. När terapin enligt rehabiliteringsbeslutet ges i klientens hem, i skolan, i daghemmet, i servicehuset eller på någon annan plats i klientens vardagsmiljö, betalas till serviceproducenten utöver terapipriset ett hembesökstillägg som godkänts i avtalet om upphandling. Om terapeuten under hembesöket på en och samma adress behandlar flera klienter, betalas tillägget för bara en klient. Hembesökstillägget betalas också för handledningsbesök som görs på annan plats än i terapeutens lokaler. Hembesökstillägget gäller inte vattenterapi, ridterapi, gruppterapi eller multiprofessionell terapi och inte heller dagrehabilitering. Handledning i olika motions- och fritidsaktiviteter Inom ramen för individuell terapi kan klienten få pröva på olika motionsformer och motsvarande verksamhet samt anvisas hobbyverksamhet som stöder måluppfyllelsen deltagandet. Dessa aktiviteter kan testas högst 5 gånger under ett års tid. I mån av möjlighet ser terapeuten till att klientens anhöriga och närstående personer kan delta i handledningsmötena, så att hobbyverksamheten och motionen ska kunna integreras i klientens vardag. När en sådan terapisession äger rum någon annanstans än i serviceproducentens lokaler betalas serviceproducenten utöver det normala priset för ett terapibesök dessutom ett hembesökstillägg. Klienten svarar själv för de extra kostnader som orsakas av att prova på olika former av motion och andra fritidsaktiviteter. Sådana kostnader är t.ex. avgifter för bowling. Handledningsbesök i anslutning till barnterapi I samband med terapi för barn under 18 år kan det behövas handledningsbesök för föräldrarna. Under ett handledningsbesök handleder och stöder serviceproducenten föräldrarna så att de mål som satts upp för rehabiliteringen av barnet ska uppnås. Barnet behöver inte nödvändigtvis närvara vid besöken. Handledningsbesöken är individuella och kan ske hos serviceproducenten, men även hemma, på daghemmet eller i skolan. I handledningsbesöken kan förutom föräldrarna även delta sådana personer vars närvaro barnet, föräldrarna och serviceproducenten bedömer som nödvändig. När ett handledningsbesök görs t.ex. vid ett daghem kan daghemspersonalen delta efter behov, så att de får kännedom om överenskommen praxis och i sitt eget arbete kan stödja barnets växande och utveckling. För handledningsbesök
19 som sker någon annanstans än i serviceproducentens lokaler betalas serviceproducenten utöver det normala priset för ett terapibesök dessutom ett hembesökstillägg. Antalet handledningsbesök är högst 10 per år. Med beaktande av individuella behov eller i samband med psykoterapi kan antalet handledningsbesök uppgå till högst 20. Ett handledningsbesök får som regel pågå lika länge som ett för barnet beviljat individuellt terapibesök. Psykoterapeuten för handledningsbesöken i samband med psykoterapi kan vara en annan än barnets psykoterapeut. Handledning för klientens närmaste nätverk samt för anhöriga vid vuxenterapi Handledningen för klientens närmaste nätverk genomförs så att behövliga personer medverkar vid klientens terapibesök så länge det är nödvändigt. I terapi för vuxna klienter kan handledning för anhöriga och andra närstående personer inte ingå. Handledningen för en anhörig eller annan närstående person sker så att han medverkar vid klientens terapibesök. Terapihäfte Terapihäftet är ett häfte, en mapp eller någon annan motsvarande metod för utbyte av information som avtalats med klienten eller klientens anhöriga/närstående och som klienten bär med sig. Klienten, de anhöriga/närstående, terapeuterna och övriga serviceproducenter som tillhandahåller FPA-rehabilitering eller andra personer i klientens vardagsmiljö kan utnyttja terapihäftet för att kommunicera med varandra. I terapihäftet antecknas sådant som de övriga aktörerna behöver veta. Serviceproducenten förklarar terapihäftets betydelse för klienten och ser till att klienten tar med sig häftet när han deltar i någon annan rehabilitering, t.ex. individuella rehabiliteringsperioder för gravt handikappade. Man kan avtala med klienten om att t.ex. terapi- eller rehabiliteringsrapporterna fogas till terapihäftet. Gemensamma förhandlingar En serviceproducent som tillhandahåller terapi för gravt handikappade kan i enlighet med rehabiliteringsbeslutet delta som sakkunnig i de gemensamma förhandlingar under året som gäller upprättande eller justering av en rehabiliteringsplan enligt följande: - upprättande eller justering av en medicinsk rehabiliteringsplan inom hälso- och sjukvården (högst 2 möten) - utprovning av hjälpmedel eller instruktion i hjälpmedelsanvändning som utförs i vardagsmiljö i social- eller hälsovårdens regi (högst 2 möten) - uppgörande av en individuell undervisningsplan (IUP, på finska HOJKS) i daghem eller skola (högst 2 möten). Under ett år kan de gemensamma förhandlingarna uppgå till sammanlagt högst 4 när det gäller vuxna och högst 6 när det gäller barn och unga. Vid förhandlingarna ger och får serviceproducenten information för genomförandet av terapi med påvisad effekt. De olika aktörerna kan i samråd med klienten, hans anhöriga/närstående och närmaste nätverk komma överens om gemensamma principer för terapin och handledningen av klienten. För deltagande i gemensamma förhandlingar ersätts serviceproducenten för högst två terapitimmar (60 min). Priset motsvarar ett normalt terapibesök. Dessutom ersätts resekostnaderna i enlighet med skatteförvaltningens kilometertaxor.