1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2). Landstinget i Östergötland välkomnar förslaget till patientlag där bland annat bestämmelser från hälso- och sjukvårdslagen som tydliggör patienters möjligheter till inflytande i hälso- och sjukvården samlas. Fritt val av utförare i öppen vård LiÖ instämmer i utredningens förslag om att i lag reglera patienternas möjligheter att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela landet. En sådan lagreglering innebär att bestämmelserna om valfrihet blir tydligare för såväl patienter som hälso- och sjukvårdspersonal. Till kommande proposition anser däremot LiÖ att det behöver förtydligas vad som avses kring sådan öppen vård som ges enligt reglerna om regionsjukvård i 9 hälso- och sjukvårdslagen. Ska regionsjukvård omfattas av reglerna om fritt val av utförare? Landstingens möjlighet att planera LiÖ vill emellertid framföra att utredningens förslag om fritt val av utförare i den öppna vården kommer att påverka landstingets möjligheter att göra egna prioriteringar och kommer således att påverka landstingets möjligheter att styra över sina kostnader för den öppna vården. Utredningens förslag innebär även att landstinget inte längre kan prioritera sina egna invånare framför patienter bosatta i ett annat landsting utan att landstingen endast har att utgå ifrån de medicinska behov patienterna har. Detta förslag innebär en svårighet för landstingen att planera sin hälso- och sjukvård eftersom landstinget utifrån förslaget vid exempelvis upphandling av vård från privata vårdgivare även måste beakta tillflödet av patienter från andra landsting som söker öppenvård i vårdlandstinget. Vård utanför hemlandstingets vårdutbud LiÖ ställer sig även frågande till regleringen om att det ska vara möjligt att välja sådan vård som inte omfattas av patientens hemlandstings vårdutbud. Varje landsting har fattat olika prioriteringsbeslut kring vilken vård som ska tillhandahållas till vanlig patientavgift eller annan högre avgift. Utredningens förslag kommer att innebära att patienter kommer att kunna välja att åka till
2 (4) landsting som tillhandahåller vissa vårdtjänster även om de inte finns tillgängliga i det egna hemlandstinget till vanlig patientavgift. Sluten vård Enligt betänkandet föreslås sluten vård inte omfattas av förslagen till val av utförare. LiÖ är av den uppfattningen att det kan komma att medföra att förslaget inte innebär någon förändring för patienterna jämfört med hur det ser ut idag. Om en patient söker öppen vård i ett annat landsting för en ny bedömning kan denne enligt förslaget göra detta. Skulle däremot bedömningen innebära sluten vård krävs att patienten kontaktar sitt hemlandsting för att få en remiss. Hemlandstinget kan då neka vården med hänsyn till att exempelvis vården inte finns i patientens hemlandsting. Privata vårdgivare Den rekommendation som landstingen undertecknat och som idag styr patienternas valmöjligheter nationellt har skapat onödig administration för att landstingen ska följa de upphandlingsrättsliga reglerna. LiÖ ställer sig därför positivt till att den administrativa bördan gällande remittering av vård till privata vårdgivare i annat landsting minskas. LiÖ anser med anledning därav att det är av vikt att detta förtydligas för att underlätta för landstingen. Enligt förslaget kommer det innebära att endast remisser rörande sluten vård kommer att vidareförmedlas via landstingens kontaktfunktioner. Det bör även förtydligas i en kommande proposition att den ersättning som utgår till en privat vårdgivare för en vårdtjänst är densamma för såväl inomläns- som utomlänspatienter. Val av behandlingsalternativ LiÖ anser att det behövs ett förtydligande kring vilken vård som avses när det gäller val av behandlingsalternativ. Är det endast öppen vård eller omfattas även den slutna vården av detta? Vad ska gälla för öppen regionsjukvård? Förnyad medicinsk bedömning LiÖ instämmer i förslaget att nuvarande skrivning om att det krävs att det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för patientens framtida livskvalitet tas bort. Information till patienter och delaktighet LiÖ instämmer med utredningen om att begriplig och korrekt information i rätt tid är nödvändig för att stärka patientens ställning och möjlighet att vara delaktig i sin vård. LiÖ delar utredningens uppfattning att vårdgivarnas informationsplikt bör förtydligas så att patienter och närstående alltid får en korrekt och tydlig information om hälsotillstånd, tillgängliga undersökningsoch behandlingsmetoder, relevanta patienträttigheter och stöd. Eftersom en stor del av informationen överförs i det personliga mötet är det av vikt att myndigheter och vårdgivare samverkar för att kunna stödja hälso- och sjukvårdspersonal att klara sitt uppdrag.
3 (4) LiÖ ställer sig positivt till att Socialstyrelsen får ett övergripande ansvar att samordna nationell information men anser att för att långsiktigt säkra kvaliteten i kommunikationen mellan hälso- och sjukvårdspersonal, patienter och invånare krävs en gemensam infrastruktur och ett nära samarbete mellan berörda myndigheter, kommuner och landsting. Det fungerar inte tillfredställande att olika aktörer gör kampanjer eller producerar informationsmaterial och förutsätter att hälso- och sjukvårdspersonalen ska använda sig av detta. Varje landsting måste enkelt kunna integrera nationella och lokala informationsmängder i sina olika system för kunskapsstyrning och patientkommunikation. Självbestämmande och samtycke LiÖ instämmer i utredningens förslag gällande patientens självbestämmande och samtycke men vill betona vikten av information för att en patient ska kunna samtycka ifråga om den vård som erbjuds. Gällande frågan om beslutsoförmögna och samtycke anser LiÖ att resultatet av pågående utredning kring detta bör beaktas innan ny lagstiftning om samtycke införs. Begreppen anhöriga och närstående Av betänkandet framgår att det ska förtydligas att information kan lämnas till närstående och anhöriga. LiÖ vill poängtera att närstående och anhörig är olika begrepp med olika innebörd vilket inte framgår av utredningen. Vidare utgår betänkandet från att alla anhöriga eller närstående är enade gällande frågor för patientens räkning vilket inte överensstämmer med verkligheten. Vad gäller om någon är av annan uppfattning än resterande anhöriga/närstående? Ska närstående/anhöriga kunna säga nej till vård för patientens räkning? Hjälpmedel Av betänkandet framgår inte vad som ska gälla för hjälpmedel som utlämnas i annat landsting än patientens hemlandsting. LiÖ anser att det bör förtydligas att frågor om hjälpmedel till personer som besöker andra landsting ska regleras via riksavtalet för utomlänsvård. Övriga synpunkter I den föreslagna lagen förs en bestämmelse om intyg in. LiÖ anser att det bör förtydligas att skyldigheten att skriva intyg avser intyg som har samband med tidigare genomförd vård, behandling eller undersökning. LiÖ skulle även gärna se ett förtydligande kring skyldigheten att utfärda intyg, även ur ersättningssynpunkt. Landstingens olika regelverk kring intygskrivande och avgifterna för detta skiljer sig mycket åt varför en nationell översyn skulle vara välkommet.
4 (4) Landstinget i Östergötland Marie Morell Ordförande landstingsstyrelsen Barbro Naroskyin Landstingsdirektör