Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Christina Ståhl Enhetschef 040-675 31 34 christina.stahl@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-31 Dnr 1300977 1 (5) Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Kunskapscentrum vård till personer från andra länder Ordförandens förslag Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden följande 1. Ett kunskapscentrum med inriktning Vård personer från andra länder ska bildas 2. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger sjukvårdsnämnd Sund i uppdrag att organisera verksamheten med startdatum 1 september 2015. 3. Finansiering av kunskapscentrum sker med det anslag på 6,4 mkr på helår som finns på Skånevård Sund för regional kunskapsspridning 4. Flyktinghälsans uppdrag koncentreras till enbart klinisk verksamhet i Malmöområdet och flyttar från Skånevård Sund till Skånes universitetssjukvård 5. Finansiering av Flyktinghälsan och den kliniska verksamheten sker genom hälsovalets ersättningsmodell där statsbidragen ingår. 6. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att under våren 2016 återkomma med förslag på hur vården kan förstärkas för personer som fått uppehållstillstånd, asylsökande och gömda. I detta arbete ingår även att se hur andra landsting arbetar med att få en sammanhållen vård för gruppen. Sammanfattning Ett kunskapscentrum bildas med inriktning att stödja hälso- och sjukvårdspersonalen att kunna erbjuda en mer jämlik och säker vård till personer från andra länder. Som konsekvens renodlas Flyktinghälsans uppdrag till klinisk verksamhet och verksamheten flyttas till Skånes Universitetssjukvård. C:\pactdok\Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård\2015-04-13\kunskapscentrum vård till personer från andra länder\1300977-u2 HSN_Beslutsförslag.docx Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: www.skane.se
Datum 2015-03-31 2 (5) I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag 2015 03-31 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Den globala rörligheten av människor ökar. Internationell migration präglas inte bara av att omfattningen ökar utan också på det sätt den sker. Gränsöverskridande nätverk och kontakter mellan nationalstater, organisationer och individer påverkar människors benägenhet att flytta. Konflikter och krig förekommer i olika delar av världen som inverkar på den globala rörligheten. EU:s rörlighetsdirektiv syftar till att skapa ett område med fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital. Man kan säga att sjukvården står inför en internationalisering. Den ökade globala rörligheten i kombination med nya lagstiftningar ger utländska medborgare ökade möjligheter att söka vård i Sverige. Rätten till vård Det finns idag ett stort fokus på asylsökande och flyktingar. Perspektivet behöver breddas. Person från annat land kan definieras som en person som lämnat sitt hemland och befinner sig i ett annat land, tillfälligt eller permanent. Personer kan till exempel komma som turist, av kärlek, för arbete eller studier och för att söka asyl. Om den asylsökande beviljas uppehållstillstånd går hen in i etableringsfasen och då har också familjemedlemmar rätt att komma hit. Förutsättningarna för att ge vård till personer från andra länder styrs av olika regelverk, vilka styr vilken typ av vård personerna i de olika grupperna har rätt till och hur betalningsansvaret ser ut. Personer med uppehållstillstånd har rätt till samma hälso och sjukvård som folkbokförda. De som är bosatta i andra länder och blir sjuka vid ett tillfälligt besök i Sverige har alltid rätt till omedelbar vård och vård som inte kan anstå. I finns av Regionfullmäktige beslutad policy om vård för personer från andra länder, riktlinjer beslutade av Regionstyrelsen om tillämpning för asylsökande och papperslösa. Dessutom finns olika tillämpningar kring bl a varaktig vård, asylsökande, papperslösa och EUmigranter hälsoundersökningar. Av policyn framgår att ska följa lagstiftning och nationella riktlinjer och att den medicinska vården liksom för övriga patientgrupper ska komma i första hand och betalningsförmågan i andra hand. Jämlik vård Andelen personer med utländsk bakgrund som söker den skånska vården ökar. Hälso- och sjukvårdspersonal ställs inför nya utmaningar då vårdare
Datum 2015-03-31 3 (5) och vårdtagare inte delar språk, värderingar eller kultur. Kunskapen om kulturarv, samhällstruktur och livshistoria t.ex. när det gäller synen på hälsa och sjukdom är viktig. Det kommer allt fler exempel som visar att personer från andra länder inte får vård efter behov. Hälso- och sjukvården ska anpassa verksamheten efter människors olika behov av vård och behandling. Såväl nationellt som regionalt lyfts behov fram av metodutveckling, forskning, systematisk handledning och utbildning. Verksamheterna behöver olika former av stöd för att bättre kunna ta hand om personer från andra länder och detta behövs utifrån en ökad mångfald i befolkningen. Uppdrag från hälso och sjukvårdsnämnden Hösten 2013 påbörjades på uppdrag av hälso och sjukvårdsnämnden ett projekt för att undersöka förutsättningarna för ett mångkulturellt centrum. En arbetsgrupp bestående av personer från sjukvårdsförvaltningarna och koncernkontoret skapades. Kopplat till arbetet fanns också en referensgrupp där bland annat Malmö och Helsingborg stad, Malmö högskola, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen var representerade. Gruppen presenterade sin slutrapport i december 2013. Förslaget var att skapa ett Kunskapscentrum för Migration och Hälsa. Erfarenheter från andra landsting Stockholms läns landsting erbjuder genom det Transkulturella Centrat vårdpersonal fortbildning, handledning, konsultation och nätverk kring olika grupper av migranter. Centrat bedriver ingen klinisk patientverksamhet. I Västra Götalandsregionen finns en enhet med inriktning på asyl och flyktingfrågor. Förslag I enlighet med beslutade riktlinjer bildas ett kunskapscentrum med inriktning att stödja hälso och sjukvårdspersonalen att kunna erbjuda en mer jämlik och säker vård till personer från andra länder. Namnet kunskapscentrum för migration och hälsa har föreslagits tidigare. Uppdraget innebär: Sammanställning av kunskap Utbildning, utvärdring och kvalitetssäkring Kunskaps och metodutveckling Främja målgruppens hälsa och förebygga ohälsa genom att identifiera och systematiskt kartlägga områden där vården inte når ut Stödja implementering av policy, riktlinjer och tillämpningar i alla av s finansierade verksamheter
Datum 2015-03-31 4 (5) Viktiga samarbetspartners för kunskapscentret är bland annat Smittskydd Skåne, Malmö högskola, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. I enlighet med riktlinjerna bedrivs ingen klinisk verksamhet vid kunskapscentrum. Förslaget innebär att sjukvårdsnämnd Sund inom sitt ansvarsområde får i uppdrag att organisera verksamheten. Sund organiserar idag andra anslagsfinansierade regionövergripande verksamheter. Konsekvenser för Flyktinghälsan Förslaget om ett fristående kunskapscentrum innebär att Flyktinghälsans uppdrag i fortsättningen renodlas till klinisk verksamhet. Då Flyktinghälsans kliniska verksamhet helt bedrivs i Malmöområdet föreslås att Flyktinghälsan flyttas från Skånevård Sund till Skånes Universitetssjukvård med syfte att få en mer naturlig organisationstillhörighet. Förslaget att flytta Flyktinghälsan har tagits fram i samråd med verksamhet och de både förvaltningarna. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Flyktinghälsan som idag ansvarsmässigt ligger i Skånevård Sund bedriver främst klinisk verksamhet men har också uppdrag avseende regional spridning av kunskap. Den kliniska delen finansieras via ersättningar från staten för utförd verksamhet. Det regionala uppdraget om spridning av kunskap finansieras av ett anslag som finns definierat i Skånevård Sunds förvaltningsuppdrag. Vid flytt av den kliniska verksamheten från Skånevård Sund till Skånes Universitetssjukvård blir verksamheten en del av Hälsovalet och finansiering sker genom dess ersättningsmodell där den statliga ersättningen är en del. Detta sätt att finansiera gäller redan för andra enheter inom Hälsovalet som organiserat uppdraget kring i första hand hälsoundersökningar på liknande sätt, ett uppdrag som ligger i Hälsovalets ackrediteringsvillkor. Det anslag för kunskapscentrum som 2015 finns på Skånevård Sund ligger kvar för att finansiera uppbyggnad och drift av ett kunskapscentrum kring vård av personer från andra länder. Konsekvensen av ovanstående är det inte kommer att ske några förflyttningar av budgetmedel mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och sjukvårdsnämnderna med anledning av detta beslut.
Datum 2015-03-31 5 (5) Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har inte bedömts som nödvändig. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte ha några miljökonsekvenser Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan/MBL-förhandling sker på lokal nivå. Uppföljning Uppföljning av detta kunskapscentrum sker enligt rutiner för uppföljning av kunskapscentrum. Anna-Lena Hogerud Ordförande Ingrid Bengtsson-Rijavec Hälso- och sjukvårdsdirektör