Genesis genus generiskt

Genesis genus generiskt Anna Gunnarsdotter Grönberg Föredrag på festminarium för Monica Johansson 17 juni 2011 1

Genesis I begynneln fanns ordet, och ordet fanns hos Monica, och Monica var lärare på första momentet på A-kurn i svenska språket. Foto ovan hämtat 11-06-17 från <www.svenska.gu./om-oss/ personal/monica-johansson/> Ill. Till vänster av Robert Crumb, ur Första Mobok illustrerad av Robert Crumb, Kartago förlag, 2009. Hämtad 11-06-16 från <www.guardian.co.uk/books/gallery/ 2009/oct/23/robert-crumb-art> 2

Den som spar, hon har! Genus -Hur många genus finns det i svenskan? -Det beror på vilken grammatikbok man använder Lilliehöök 3

Grammatik på villovägar? Diver fynd i gamla institutionsbiblioteket: Om genus i svenska språket av Esaias Tegnér d.y., 1891. Ulf Teleman (författare med föredömlig beskrivning av svenskans genussystem) (Foto hämtat 11-06-17 på <www.sol.lu./person/ulfteleman> ) 4 Karl G. Johansson (hjälpsam biblioteksassistent) (Foto hämtat 11-06-17 på <www.hf.uio.no/iln/personer/vit/karlgj/karlgunnar-johansson.jpg>)

Hur var det nu igen? den som spar, han har den som spar, hon har den som spar, den har den som spar, han/hon har den som spar, hon/han har den som spar, h*n har den som spar, hen har generiskt pronomen? 5 Lilliehöök Illustration av Birgitta Lilliehöök. Hämtad 11-06-17 från <http://riewikin.rieframjandet./images/9/9 2/Spara_och_Slösa_(riealbum).png >

Generiskt Pronominell generisk referens innebär syftning på en person vars könstillhörighet är irrelevant eller okänd. Personen, det vill säga den språkliga beteckning som syftningen avr, kallas för referent. Ett generiskt pronomen är ett pronomen som används i en sådan allmänsyftande funktion (Lundbäck 2009:4f, min fetstil) Könsneutralt Könsobundet Könsinkluderande ( Lundbäck 2009:5) 6

Den som har flest prylar när h*n dör vinner! NN Hämtat 11-06-16 från < https://www.facebook.com/pages/den-som-har-flest-prylar-när-hn-dör-vinner/116429965067174> 7

Varför alla dessa h*n?? Hämtat 11-06-16 från <www.familjeliv./forum-26-431/m59519275.html >. Första inlägget publicerat 15 jun 2011 kl. 21:08. A: Någon som kan föklara varför man skriver h*n om sina barn här inne? 9 gånger av 10 skriver dom ändå han eller hon någonstans i inlägget... Varför h*n? B: Säg det? tror oftast detta använda då dom skriver anonym därför man är rädd att nån ska känna igen vem som skriver. Sällan eller ja aldrig r jag "h*n" då man skriver öppet med sitt nick,,för dom flesta här (veteraner) har koll på vaem som har vad för kön på barnen + hur många,,sladdisar,,,styvförälder mm. C: fattar inte det jag heller, det är ju inte som att man kan avgöra vem personen är bara för att man skriver könet på barnet, finns liksom bara två kön att välja emellan. Jag blir sjukt provocerad för det är så vansinnigt meningslöst. En del gör det för att de tar genus-köret för långt, men det är bara vad jag tycker. 8

forts. Varför alla dessa h*n?? D: Enda vettiga användningen är när barnet är ofött och man inte vet vilket kön det är ännu. Annars är det obegripligt. E: Lika störande som hitte-på-ordet "hen".. C: har faktiskt fått användning av det på riktigt nu för det passar verkligen. Finns en person som bor i vårt område. Personen går som en man, har manlig röst men har långt hår (jag vet att killar har det med men detta är garanterat inte en långhårig karl) sminkar sig, fixar naglarna. Vi vet inte om personen är man enligt kön, alltså har snorre men trivs att klä sig som tjej med smink och allt, eller om personen är hemafrodite eller bara nån slags transa, ingen aning om hur personen identifierar sig och när man r personen så blir det fel hur man än tänker, inte en han och inte en hon. Ja vafan, det får bli hen =) Men annars är det bara larvigt tycker jag faktiskt. Man kan ju spara plats i en text genom att skriva hen i stället för han/hon iof. Men det är väl inte ett vedertaget ord så funkar ju bara rent inofficiellt i sånna fall. 9

Hen alltmer populärt? Hämtat 11-06-16 från <www.folkmun./> Hämtat 11-06-16 från <www.folkmun./definition/hen> 10

DN.: Hen i stället för han eller hon Dags för ett nytt ord i språket? Det tycker Anne Uhrgård från Göteborg, som använder det könsneutrala ordet "hen". [ ] Anne Uhrgård hette tidigare Anders, men är nu på väg att byta kön. Anne menar att ordet hen är bra att använda när man syftar på transpersoner, där många inte är riktigt klara över om personen man talar om är en han eller en hon just då. - Omgivningen kan ha svårt med det och då känns det bättre att säga hen. Närmast till hands i svenskan är att använda "den" i stället för han eller hon, som i "den som står där borta." Anne Uhrgård tycker att hen är bättre. - Det blir väldigt opersonligt att säga "den". [ ] Catharina Grünbaum, DN:s språkvårdare, anr att "hen" mycket väl skulle kunna ha en plats i svenskan. - Det skulle vara praktiskt i många fall, säger hon och tar exemplet "den gick över gatan". [ ] Catharina Grünbaum befarar att det blir svårt att få ordet etablerat. Det är inte som att plocka in ett låneord, något som kan gå relativt snabbt. [ ] Tror du att hen kommer att hamna i Svenska Akademiens ordlista? - Det hänger på om det blir etablerat, svarar Catharina Grünbaum. Hämtad 11-06-16 från <www.dn./kultur-noje/hen-i-stallet-for-han-eller-hon>. Publicerad 2007-12-14 16:40. 11

Hen kan fylla språklig lucka Transpersoner går i bräschen för en ny pronomen-revolution. Att prata om en transperson och försöka välja mellan hon och han leder lätt till förvirring och fniss. Det är ett skäl till att det könsneutrala pronomenet hen, en svensk motsvarighet till finskans hän, nu sprider sig bland transpersoner. Ordet kan dessutom vara ett praktiskt sätt att benämna en odefinierad person. Man kan till exempel säga: Hen som har parkerat bilen här kan inte ha läst skylten ordentligt. Då slipper man använda han eller hon, säger Anne Anders Uhrgård, som själv är flitig användare av könsneutrala pronomen. Ovanstående text är ett sammandrag av en artikel som publicerats i pappersupplagan av Språktidningen. Text: Fatima Grönblad, foto: Pontus Johansson. Publicerad i Språktidningen 3/07 och på webben 2007-11-28. http://www.spraktidningen./art.lasso?id=07326 12

Hur är det med isländskan? NN Hämtat 11-06-16 från < https://www.facebook.com/#!/pages/sá-m-á-mest-dót-þegar-hann-deyr-vinnur/38795256988 > 13

Generiskt maskulinum eller neutrum? Ex. 1a: Um leið og krakkar hafa lært þær[kortspelsregler] geta þeir unnið í því m MASK MASK Samtidigt som ungar har lärt sig dem kan de vinna sådant som Ex. 1b: Krakkar ósáttir við að kennarar kíki á þau MASK NEUTRUM Ungar missnöjda med att lärare tittar på dem Ex. 2a: [ ] krakkar byrji strax á að drekka allra sterkasta áfengi m þeir komist í [ ] MASK MASK [ ] ungar börjar genast dricka den allra starkaste sprit som de kommer över [ ] Ex. 2b: Aðrir krakkar m maður þekkir drekka og þau vilja að maður drekki með þeim MASK NEUTRUM Andra ungar som man känner dricker och de vill att man dricker med dem 14 Exemplen hämtade 11-06-16 från <www.nordicgames.is/modules/lists/.../list_item_file_75665_367_1.pdf>, <http://kryppa.com/skolakrakkar-osattir-við-að-kennararkiki-a-þau/>, <http://www2.lydheilsustod.is/greinar/greinasafn/afengi/nr/807> och <www.forvarnardagur.is/files/skyrsla_forvarnardagur_2008.pdf>.

Pågående förändringar i svenskan? Samhället har förändrats dan hen diskuterades som förslag på könsneutralt pronomen under 70-talet. (Se kortfattad historik i Lundbäck 2009:6.) Då var motivet huvudsakligen att motverka xism och främja jämställdhet på samhällsnivå. Dagens ökade bruk av hen och h*en i svenskan har delvis andra orsaker. En av anledningarna till ökningen är internet där fler och fler människor använder skriftspråket i mer eller mindre offentliga sammanhang, utan att det först genomgår någon form av granskning eller korrekturläsning. Några tendenr kan urskiljas: Antixistiskt, antidiskriminerande och könsinkluderande bruk av politiska skäl. (T.ex. feminism, anarkism, hbt-rörelr, queer-teori.) Trans- och hbtq-personer är synligare i dagens samhälle. Det finns ett ökat behov, även på gräsrotsnivå, att kunna referera könsobundet till såväl könsöverskridare som cispersoner *. Individer som väntar barn och vill skriva könsobundet om det kommande barnet. Den och det upplevs som opersonligt. Individer som bloggar eller deltar i diskussionsforum där de vill skriva så anonymt som möjligt om sig själva och andra. Cisperson är, väldigt förenklat, den som inte är transperson. Helt enkelt en person vars biologiska kön, juridiska kön och könsidentitet hänger ihop enligt normen. Hämtat 11-06-20 på <www.transformering./trans/cisperson>. *) 15

Pågående förändringar i isländskan? Den isländska grammatiken har höga krav på kongruens när det gäller genus, kasus och numerus. Traditionellt tt ans grammatiskt och mantiskt genus vara oberoende av varandra och de flesta islänningar har inte upplevt det som något problem. Grammatiken går före biologin och det är naturligare att t.ex. skriva/säga: nú fara allir (m.nom.plur.) í kaffi ( nu tar alla kafferast ) än nú fara öll (n.nom.plur.) í kaffi. I talspråk har pronominaliring i neutrum pluralis, i stället för maskulinum pluralis, länge förekommit i liknande kontexter. Särskilt när man talar om barn och använder krakkar (m.pl.) i stället för börn (n.pl.) och refererar till dem som þau (n.pl.) i stället för þeir (m.pl.). (Mina egna iakttagelr sträcker sig tillbaka till början av 1990-talet.) Men detta har alltså gällt talspråk och islänningar i gemen har varit noggranna med att skilja på tal och skrift. Under nare år har jag dock märkt att bruket av pronomen i neutrum pluralis med könsobunden eller könsinkluderande syftning verkar öka, inte bara i talad utan även i skriven isländska. Det gäller i e-postkommunikation och på internet, alltså nya skriftformer som sällan genomgår någon föregående granskning. Är det fråga om en övergående trend eller långtgående förändringar? Påverkas hela det isländska genussystemet? Eller håller kongruensreglerna på att vidgas? Med tiden kan de kanske omformuleras från att enbart gälla inom den närmaste språkliga kontexten, till att även omfatta de språkliga referenternas utomspråkliga referenter när de utgörs av människor. Jag ber att få återkomma med närmare studier av förändringar av genusbruk i både svenska och isländska! 16

Referenr Grönberg, Anna & Cornelia Westerlund. 1992. Genus. (Språkvårdsarbete inom kurn för svenska 1.) Inst. för svenska språket, Göteborgs universitet. Grönberg, Anna Gunnarsdotter. 2002. Unmarked and generic masculine in current Icelandic. I: Gender Across Languages: The linguistic reprentation of women and men. Vol. 2. Marlis Hellinger & Hadumod Bußman (eds.). (IMPACT: Studies in Language and Society 10). Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. S. 163-185. HON HEN HAN. En analys av hälsosituationen för homoxuella och bixuella ungdomar samt för unga transpersoner. 2010. (Ungdomsstyrelns skrifter 2010:2.) Stockholm: Ungdomsstyreln. Hämtad 11-06-17 på <www.ungdomsstyreln./art/0,2072,8160,00.html> Lundbäck, Lotta. 2009. Han, denne och han eller hon. Om generiska pronomen i juridisk myndighetstext. (Södertörns högskola. Inst. för kommunikation, medier och it. Kandidatuppsats 15 hp. Svenska.) Hämtad 2011-06-16 på <http://sh.diva-portal.org/>. (Permanent länk: <http://urn.kb./resolve?urn=urn:nbn::sh:diva-3028>) Tegnér, Esaias d.y. 1962 [1891]. Om genus i svenska språket. Stockholm. Teleman, Ulf. 1995. Han, hon eller vem som helst. I: Språkvård 1995/1. S. 3-8. Teleman, Ulf (red.). 1987. Grammatik på villovägar. Stockholm: Svenska språknämnden/eslte studium. 17

PS glöm inte: 17 juni Islands nationaldag Foto: Ane Cecilie Blichfeldt - norden.org 18

EXTRAMATERIAL 1: Pågående förändringar i isländskan? Från inkommande e-post till undertecknad. (Namnen fingerade.) Sæl og blessuð og takk fyrir síðast! Sæl verið þið Sæl Sæl öll sömul Blessaður Óskar, sæl öll sömun [ ] Verið blessuð. Ingvar Sæll Óskar og þið hin. Ég vona að þið komist öll í flug á morgun Komið þið sæl. Sæl og blessuð, Takk fyrir síðast! Það var reglulega gaman að hitta ykkur öll. sæll Vésteinn Komdu sæl. Þú ert komin í skrána. Ágætu íslenskukennarar 19

EXTRAMATERIAL 2: Heja den! Jag reagerade på Anne Anders Uhrgårds åsikt att det skulle vara förnedrande att säga den om en person. Socialstyrelns språkvårdsgrupp har försiktigt anslutit sig till Språkriktighetsbokens rekommendation att använda den som könsneutralt pronomen. För även om vi inte håller med om att den känns förnedrande så kan det än så länge kännas främmande i många sammanhang. Men vi tror att den har framtiden för sig! Text: Li Sjöstedt. Publicerad i Språktidningen 1/08 och på webben 2008-02-01. http://www.spraktidningen./art.lasso?id=08106c Heja hoan! Vilken ljuvlig tidning! En Kamratposten för språkare. Ville tillägga att ert förslag på pronomenet hen ju redan har en konkurrent i hoan. Se Iris Johanssons bok En annorlunda barndom. Text: Ingela Ella Hellgren. Publicerad i Språktidningen 1/08 och på webben 2008-02-01. http://www.spraktidningen./art.lasso?id=08106d 20