Uppföljning: Importen av frukt till Sverige

Uppföljning: Importen av frukt till Sverige Februari 2009

Författare: Annika Torstensson Foto framsida: Latinamerikagrupperna Publicering: Februari, 2009 Webbplats: www.swedwatch.org Denna skrift har publicerats med ekonomiskt stöd från Sida, som dock ej medverkat vid utformningen och ej heller tar ställning till skriftens innehåll.

UPPFÖLJNING: Svenska importörer förstärker sitt etikarbete men brister i uppföljningen Låga löner, hälsorisker och begränsade fackliga rättigheter är exempel på några av de problem som säsongsarbetare i den chilenska och sydafrikanska fruktindustrin ofta utsätts för. Det visade SwedWatchs studie 2005. SwedWatchs uppföljning visar att de tre största importörerna av färsk frukt till Sverige idag i högre grad prioriterar långsiktiga samarbeten med sina leverantörer. Företagen har gjort sina etiska krav tydligare i deras avtal med leverantörer, men de har varit sena med att införa system för att kontrollera att deras krav följs. Ett av de tre största inköpsföretagen, som bland annat levererar frukt till Coop, kontrollerar fortfarande inte arbetsvillkoren hos sina leverantörer på ett systematiskt sätt och övriga två bör involvera arbetare och fackföreningar mer i sina kontroller. SwedWatchs uppföljning bygger på intervjuer gjorda från Sverige samt på skriftligt material. SwedWatch har inte genomfört någon fältstudie för att kontrollera villkoren för arbetare i den chilenska och sydafrikanska fruktindustrin. Svenska konsumenter har blivit vana vid färsk frukt året runt. Detta är möjligt tack vare import från länder utanför EU ofta utvecklingsländer med svagare arbets- och miljölagstiftning än i Europa. Exporten av färsk frukt har de senaste årtiondena blivit en viktig del av många långinkomstländers ekonomier och har skapat jobb inte minst för många kvinnor. SwedWatchs undersökning från 2005 avslöjade dock svåra förhållande för anställda hos fruktproducenter som exporterade till den svenska marknaden i två av dessa länder; Chile och Sydafrika. Enligt studien från 2005 var villkoren sämst för de säsongsanställda och så är det fortfarande i Chile, enligt Pamela Caro på CEDEM, en chilensk kvinnoorganisation som arbetar för säsongsanställdas rättigheter. 2006 var 55 procent av alla som jobbade inom fruktindustrin i Chile tillfälligt anställda, och bland kvinnorna var andelen ändå högre: hela 70 procent av kvinnorna arbetade endast en del av året. Ett av de främsta problemen för säsonganställda i den chilenska fruktindustrin är fortfarande sämre lön och villkor än fast anställda. Många saknar kunskap om sina rättigheter och är rädda för att framföra klagomål eftersom de fruktar för att förlora jobbet. De senaste åren har en rad strejker och aktioner genomförts av chilenska fruktarbetare men utan några större resultat. Detta beror bland annat på att tillfälligt anställda i jordbrukssektorn enbart har rätt att förhandla kollektivt om deras arbetsgivare går med på det, vilket strider mot ILO:s konvention 98 om rätten att organisera sig. En annan inskränkning i de chilenska fruktarbetarnas fackliga rättigheter är att de enligt lag är förbjudna att strejka under skördesäsong. I Chile har problemen för de säsonganställda även uppmärksammats politiskt. 2007 antogs en ny lag för kontraktsanställda. Enligt lagen måste företag visa att de följer chilensk lag för inhyrd och visstidsanställd personal. Pamela Caro är positiv till att lagen är antagen men säger att det är för tidigt att kunna se något resultat av den. De tre största svenska importörerna köper samtliga frukt från Chile, bland annat äpplen, päron, kiwi, avacado och citrusfrukter. CEDEM driver bland annat projekt för att stärka organisationer för säsongsanställda och för att påverka frukt- och vinindustrin att ta ansvar för hela sin produktionskedja. Organisationen har släppt en rad rapporter som finns att ladda ner på deras hemsida www.cedem.cl

De svenska importörerna Fruktimporten till Sverige domineras fortfarande av de tre importörer som SwedWatch granskade 2005; ICA, Everfresh AB och SABA Frukt och Grönt. Bolagens respektive kundkretser har dock förändrats något. Everfreshs största kund är Coop men bolaget säljer också till Willys, Hemköp och Bergendalsgruppen (AG: s, City Gross och Vi-handlarna). ICA säljer till de egna handlarna medan SABA Frukt och Grönts största kund är Axfood där Hemköp, PrisXtra och Willys ingår. De svenska importörerna köper idag i princip enbart frukt som är certifierad enligt den internationella standarden Global Gap eller likvärdiga initiativ. Global Gap hette tidigare EurepGAP och är en certifiering som begränsar användningen av bekämpningsmedel och ställer krav på hygien och kvalitet. Förutom miljökrav omfattar Global Gap krav på anställdas hälsa och säkerhet men inte deras rättigheter. Global Gap kontrollerar årligen samtliga producenter, men arbetsvillkor omfattas alltså inte. SwedWatch har kontaktat de tre importörerna för att fråga hur de ser på sitt leverantörsansvar och om de har utvecklat sitt CSR-arbete sedan SwedWatchs studie publicerades 2005. Everfresh ägs av det internationella bolaget Total Produce och arbetar med ramavtal för sina leverantörer. I avtalen står det att leverantören ska följa FN:s konvention för mänskliga rättigheter och ILO:s kärnkonventioner samt att lönen ska vara skälig. Enligt Paulina Luedkte, kvalitetsansvarig på Everfresh, har företaget sedan 2005 förtydligat avtalen genom att skriva att exportören eller kooperativet det köper ifrån har ansvaret för att se till att företagets etiska krav uppfylls hos producenterna. Everfresh har också lagt till kontrollfrågor för att försäkra sig om att leverantörerna har tagit till sig innehållet och företaget köper i dag enbart frukt från exportörer eller leverantörer som Everfresh har kontrakt med. Under 2008 har Everfresh lagt över ansvaret för kontroller av leverantörer från inköpspersonalen till miljöoch kvalitetsansvariga. Inköparna fokuserar på att köpa och har inte rätt förkunskaper om exempelvis pesticider och miljö. Därför har vi bestämt att kvalitetsansvariga ska ta över kontrollen, säger Paulina Luedtke. Företaget har arbetat fram en metod för bedömning av leverantörer samt ett protokoll där även arbetsvillkor ingår. Detta nya sätt att arbeta håller dock fortfarande på att utvecklas och under 2008 besökte Everfreshs kvalitetsansvariga enbart producenter i Italien. Det innebär att det hittills bara är inköpare som har besökt producenter i utvecklingsländer. Under 2008 besökte inköparna Chile, Argentina och Sydafrika. Paulina Luedtke säger att inköparna även tittar på arbetsförhållanden, men hon uppger att företaget inte kontrollerar villkoren för anställda på ett systematiskt sätt. Inköparna är ute i packhusen och på odlingarna och kollar hur det ser ut. Men jag skulle vilja säga att det mer har handlat om att skaffa sig en allmän bild. De har inte suttit ner och enskilt intervjuat arbetare om exempelvis arbetstider, säger hon. Jörgen Steen, chef och ansvarig för inköpsutveckling, kvalitet och miljö på Total Produce Nordic, säger att inköparna regelbundet besöker företagets cirka 450 leverantörer. Han säger att företaget talar med många arbetare under sina besök, men uppger att det sker på deras arbetsplats och oftast i närvaro av en person i chefsställning. Hur många leverantörer som företagets kvalitetsansvariga kommer att kontrollera under 2009 är ännu inte

klart, inte heller exakt hur kontrollerna av arbetsvillkor kommer att genomföras i framtiden. Vi är inne i en utvecklingsprocess och kommer att börja i de länder där vi känner oss minst trygga, där exempelvis leverantörerna är nya, säger Jörgen Steen. Säsongsanställda ska omfattas av samma rättigheter som andra anställda, enligt de avtal Everfresh har med sina leverantörer. Att säsonganställda i exempelvis Chile har begränsade rättigheter enligt lag är inget som företaget har uppmärksammat eller tagit något ansvar för. Kommentarer från SwedWatch Everfresh bör: Genomföra regelbundna kontroller av att krav på anställdas rättigheter följs och utbilda de som utför kontrollerna i frågor som rör arbetsrätt och mänskliga rättigheter. Samarbeta med lokala fackföreningar och organisationer för att få in deras synpunkter om arbetarnas situation hos producenterna. Särskilt uppmärksamma säsongsanställdas situation hos leverantörer i länder där deras rättigheter riskerar att kränkas och där de inte har samma rättigheter enligt lokal lag. ICA ägs till 60 procent av livsmedelskoncernen Ahold. ICA:s sociala krav på sina fruktleverantörer grundar sig på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och ILO:s kärnkonventioner. Kraven står med i avtal med leverantörerna. Sedan SwedWatchs förra rapport publicerades 2005 har ICA gjort kraven på sina leverantörer tydligare så att det klart framgår att eventuella underleverantörer också omfattas av dem, enligt Mats Jakobsson, inköpschef för frukt på ICA. ICA uppger att företaget köper cirka 90 till 95 procent direkt från fruktproducenter runt om i världen. Resten köps från exempelvis andra importörer i Holland. ICA ställer samma etiska krav på dessa, men Mats Jakobsson säger att företaget inte har samma kontroll över hur denna frukt är odlad. Du får ju så att säga ett företag emellan. Det gäller för oss att ta kontroll över informationen, att systematisera detta på ett bra sätt. ICA:s målsättning är att enbart köpa frukt direkt från producenter, men Mats Jakobsson tror att det blir svårt att genomföra i praktiken på grund av att frukt är färskvara. Om leveranser exempelvis blir försenade är företaget tvunget att skaffa frukten på annat sätt, säger han. 2005 förlitade sig ICA främst på Global Gaps (dåvarande EurepGaps) kontroller, som alltså inte omfattar arbetarnas rättigheter. Sedan 2008 kräver ICA att alla företagets fruktleverantörer ska delta i BSCI, Business Social Compliance Inititiative. BSCI är ett företagsstyrt initiativ för att säkra arbetsvillkor i leverantörskedjan vars medlemmar har en gemensam uppförandekod och ett gemensamt kontrollsystem. Våra inköpare tittar också på arbetsförhållanden men det blir inte lika professionellt. Det är därför vi har valt att satsa på BSCI, säger Mats Jakobsson. ICA kräver att samtliga fruktleverantörer ska nå upp till BSCI:s krav före 2011 års utgång. Rent praktiskt innebär det att ICA:s fruktleverantörer först utvärderar sig själva och genomgår viss utbildning och därefter kontrolleras av revisionsföretag engagerade av BSCI. Efter kontrollen får leverantörerna handlingsplaner med tidpunkter för när eventuella problem ska vara åtgärdade. Under 2008 har två tredjedelar av ICA:s fruktleverantörer i Afrika och hälften av fruktleverantörerna i Latinamerika inlett

processen för att klara BSCI:s krav. Tre fruktleverantörer året kontrollerats av BSCI under samma år och enligt Mats Jakobsson kommer det antalet att stiga kraftigt under 2009 i takt med att fler leverantörer säger sig uppfylla villkoren. Arbetare intervjuas under kontrollerna. Chefer får inte vara delaktiga under intervjun eller välja ut vem som ska intervjuas. Dock är det är inte alltid säkert att intervjuerna sker utanför själva arbetsplatsen, säger Mats Jakobsson, något som ICA och Ahold ska titta närmare på eftersom det finns risk för att arbetarna inte vågar framföra klagomål på sin arbetsplats. Mats Jakobsson säger att säsonganställda ska omfattas av samma villkor som fast anställda. Han tror att ICA:s nya sätt att arbeta inom BSCI kommer att leda till förbättringar för arbetarna och ger ett positivt exempel från Ghana där arbetarna hos en producent nyligen bildade en fackförening. Vi ser positiva tendenser i Afrika där vi kommit längst med vår uppföljning. I Chile och Sydamerika är det lite tidigt att se resultat, säger Mats Jakobsson. Kommentarer från SwedWatch: SwedWatch ser positivt på det faktum att ICA utvecklar sitt uppföljningsarbete av företagets fruktleverantörer. BSCI:s svaga punkt är dock att det inte involverar andra intressenter än företag, varken fackföreningar eller organisationer. BSCI:s kontroller genomförs av revisionsföretag och dessa har visat sig ha svårt att upptäcka problem med exempelvis diskriminering. 2 ICA bör därför verka för att BSCI öppnas upp och involverar arbetare och fackföreningar. Minimera andelen frukt som köps på den öppna marknaden med slutmålet att enbart köpa frukt från leverantörer de har långsiktiga relationer med. Särskilt uppmärksamma säsongsanställdas situation hos leverantörer i länder där deras rättigheter riskerar att kränkas och där de inte har samma rättigheter enligt lokal lag. SABA Frukt och Grönt ägs sedan 2005 helt av Dole Food Company. Huvuddelen av SABA:s frukt kommer från producenter de har kontrakt med eller leverantörer som ägs av Dole. Enligt Bengt Petersén, kvalitetsansvarig på SABA, köper företaget idag cirka tio procent av sin frukt på öppna marknaden, exempelvis på fruktauktioner i Nederländerna. SABA skriver avtal med de leverantörer de köper från på den öppna marknaden där villkor för arbetskraft och miljö ingår, men Bengt Petersén säger att företaget har mycket mindre kontroll och inflytande över dessa. Dole äger främst banan- och ananasplantage och köper in annan frukt från oberoende odlare. Samtliga plantage Dole äger är certifierade enligt ISO 14001 för miljöskydd. Vad gäller sociala förhållanden är 80 procent av Doles bananplantage och 70 procent av företagets ananasodlingar SA 8000-certifierade 4. Målet är att alla Doles företag ska omfattas av certifieringen, säger Sylvan Cuperlier, CSR ansvarig på Dole. Arbetare jag talat med säger att SA 8000 har betytt mycket, inte minst för att minska antalet arbetade timmar. För att klara en minskning av arbetstid utan att sänka lönen har vi i Costa Rica effektiviserat arbetsprocessen så att exempelvis arbetarna i packhusen inte behöver vänta på nästa last bananer. Produktiviteten är kvar på samma nivå men antalet arbetade timmar och lönen är den samma, säger han. 2 BSCI har kritiseras för brister i bland andra Clean Clothes Campaigns rapport Looking for a Quick Fix från 2005. ISO 14001 är en standard med syfte att skapa ett effektivt och strukturerat miljöarbete med hjälp av ett dokumenterat miljöledningssystem. 4 SA 8000 är en standard för socialt ansvar som är utvecklad av Social Accountability Internatinal (SAI) och som omfattar ILO:s kärnkonventioner samt har krav på skälig lön och arbetstider.

I de kontrakt Dole och SABA har med oberoende odlare finns det skrivelser om hälsa och säkerhet, miljöskydd och arbetsvillkor. I de länder där Dole har en avdelning som är certifierad enligt SA 8000, men också köper från oberoende odlare, kontrollerar SA 8000 att även de oberoende odlarna lever upp till standarden. Under de kontroller som görs av SA 8000 intervjuas arbetare, även utanför sina arbetsplatser. Om intervjuerna görs på arbetsplatsen kanske de anställda inte känner att de fritt kan rapportera om allting säger Sylvan Cuperlier. I andra länder, exempelvis i Sydafrika, sköts kontrollerna av Doles personal i landet. Arbetsvillkor kontrolleras cirka en gång per år. Under Doles interna kontroller intervjuas som regel inte arbetare utan där handlar det mer om kontroll av dokument. Dole har inte skrivit något särskilt kring säsonganställd personals rättigheter i sina etiska regler, men meningen är att alla anställda hos leverantörer ska omfattas av företagets etiska krav. Förra året upptäckte Dole att vissa av paketerarna hos en leverantör i Peru, vilka var anställda av en agent, inte hade fått de ersättningar som de hade rätt till och Dole hjälpte då till att medla mellan parterna. Vi säger inte att säsonganställda eller arbetare anställda av bemanningsföretag som jobbar för våra leverantörer inte är vårt problem, eftersom vi menar att det är vårt ansvar att alla som indirekt arbetar för oss ska få de fördelar de enligt lag har rätt till, säger Sylvan Cuperlier. Sylvan Cuperlier säger att företaget kanske bör se över om det finns behov av att ändra något i kontrakten med leverantörer angående säsonganställdas rättigheter. Kommentarer från SwedWatch: SABA bör: Minimera andelen frukt som köps på den öppna marknaden med slutmålet att enbart köpa frukt från leverantörer de har långsiktiga relationer med. Uppmärksamma säsongsanställdas situation hos leverantörer i länder där deras rättigheter riskerar att kränkas och där de inte har samma rättigheter enligt lokal lag När Dole kontrollerar oberoende leverantörer bör arbetare intervjuas. Enbart kontroll av dokumentation gör det svårt att avslöja exempelvis diskriminering av säsonganställda, fackligt aktiva eller andra utsatta grupper. Dole uppger att fackföreningar generellt inbjuds att vara med vid kontroller. Dole/Saba bör utveckla sitt samarbete med fackföreningar och organisationer. Svenska importföretag ej med och utvecklar sociala krav i global certifiering De tre största importörerna säger till SwedWatch att de i dag i princip enbart köper frukt från producenter certifierade enligt Global GAP eller likvärdiga certifieringar. Det är en förbättring jämfört med 2005 då enbart ICA krävde detta från samtliga leverantörer. Global Gap omfattar förutom miljökrav krav som gäller arbetares hälsa och säkerhet, men inte deras rättigheter. Just nu pågår dock utvecklingen av sociala krav inom Global Gap men inget av de tre svenska importföretagen är engagerade i detta arbete.

ICA väljer istället att satsa på sitt engagemang inom BSCI, eftersom företaget tror att Global Gaps sociala krav kommer att hålla en lägre nivå. SABA:s ägare Dole säger att företaget satsar på certifiera egna odlare enligt SA 8000. Everfresh uppger att företaget inte kände till utvecklingen av sociala krav inom Global Gap, men säger att det ska titta närmare på frågan. Global Gap (då EurepGap) omfattade från början krav på arbetares rättigheter men dessa togs bort 2004 eftersom de bedömdes som alltför generella och omöjliga att kontrollera, säger Kerstin Uhlig, ansvarig för intressentdialog på Global Gap. På grund av bland annat kampanjer i främst Tyskland och Schweiz om dåliga arbetsvillkor på frukt- och grönsaksodlingar inledde Global Gap, i samarbete med bland andra Coop i Schweiz, ett pilotprojekt som kallas Grasp. Grasp syftar till att ta fram ett verktyg för bra arbetsvillkor inom jordbrukssektorn. Idén är att våra tekniska kontrollanter, som varje år besöker producenterna, ska kontrollera sociala faktorer samtidigt gentemot ett protokoll. Det finns stora synergieffekter som inte behöver betyda stora extra kostnader för producenterna, säger Kerstin Uhlig. Pilotprojektet har tagit fram ett protokoll som omfattar ILO:s kärnkonventioner och som är utformat för att inkludera säsongsanställda. Checklistan kommer till en början vara något som fruktimportörer och livsmedelskedjor kan välja att lägga till. 2011 publiceras nästa version av standarden och då är planen att protokollet ska lanseras. Global Gap kommer inte att genomföra kontroller som inkluderar intervjuer med arbetare utan endast kontrollera befintlig dokumentation och den information de anställda får genom exempelvis anslag. I de fall svåra brister avslöjas av Global Gaps kontrollanter ska återförsäljaren kunna beställa en kontroll av ett tredjepartsinitiativ, exempelvis BSCI, ETI eller SEDEX 5. Det positiva är den enorma räckvidd som detta initiativ har menar Kerstin Uhlig, som säger att de medlemsföretag som vill kommer att kunna börja tillämpa kraven redan före 2011, i samråd med producenter. Vid lanseringen av något nytt är det viktigt att ha några som går i täten. Idag är det främst tyska och schweiziska medlemmar som driver på utvecklingen. Om vi lyckas med Grasp kommer det att kunna göra stor skillnad, säger hon. Kommentarer från SwedWatch: SwedWatch välkomnar att Global Gap utvecklar sociala krav, men tycker att information även bör inhämtas från arbetare och fackföreningar under kontrollerna för att garantera att kraven följs. Exempelvis diskriminering och inskränkningar av fackliga rättigheter är svåra att upptäcka enbart genom dokumentation och observationer. Svenska importföretag rekommenderas att ta chansen att vara med och påverka Global Gap i denna riktning. 5 Ethical Trading Initiative (ETI) är en brittisk organisation som samlar företag, enskilda organisationer och fackföreningar som tillsammans försöker hitta bättre sätt att arbeta med problem i leverantörskedjan. Sedex, Supplier Ethical Data Exchange, är ett annat initiativ för sunda arbetsförhållanden där producenter och köpare kan utbyta information.

Ekologisk och rättvisemärkt frukt på uppgång Efterfrågan på ekologiskt odlad frukt har ökat i Sverige och hela Europa de senaste åren. Enligt Statistiska centralbyrån ökade försäljningen av ekologisk frukt i Sverige med 65 procent mellan 2004 och 2007 6. Enligt det svenska ekologiska certifieringsorganet KRAV steg försäljningen av ekologiska produkter med drygt 40 procent under 2008 7. Det brittiska konsultföretaget Organic Monitor spår att marknaden för ekologiska livsmedel kommer att fortsätta att öka med runt tio procent per år de närmaste fem åren. Nästan hela tillväxten kommer att ske i Europa och i Nordamerika och större efterfrågan i den rika världen leder till ökad ekologisk produktion i utvecklingsländer. Mellan år 2000 och 2005 tredubblades den ekologiskt odlade arealen i Afrika, Asien och Latinamerika. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) finns det kommersiellt ekologiskt jordbruk i 120 länder. FAO menar att ekologiskt jordbruk har stor potential att minska fattigdomen. Ekologisk odling ger fler arbetstillfällen, bidrar till att återställa den ekologiska balansen och minska beroendet av att köpa exempelvis konstgödsel och bekämpningsmedel, säger Christina Engfeldt, informationsdirektör på FAO Norden. En nackdel med ekologisk odling från utvecklingsländernas perspektiv är att det är en komplicerad och kostsam process för mindre producenter att certifiera sig, menar FAO, som arbetar för att processen ska bli enklare. Även försäljningen av rättvisemärkta produkter har ökat kraftigt. 2007 dubblerades nästan försäljningen av rättvisemärkt frukt och grönt i Europa och importen av rättvisemärkt frukt till Sverige ökade med hela 230 procent mellan 2005 och 2007 8. Ökningen skedde dock från en låg nivå, vilket gör att andelen rättvisemärkt frukt i butikerna fortfarande är liten. Även antalet rättvisemärkta produkter som finns i hyllorna har ökat. 2005 fanns det enbart rättvisemärkta bananer på den svenska marknaden medan det 2008 även fanns rättvisemärka druvor, avacado och ananas. Våra kunders intresse har ökat, men vi försöker också ligga ett steg före. Vi har en inköpare som enbart arbetar med ekologiskt och rättvisemärkt i dag, säger Paulina Luedtke, ansvarig för miljö och kvalitet på Everfresh. 2007 var 9,5 procent av den frukt företaget importerade ekologisk, jämfört med bara fyra procent 2005. Även ICA:s import av ekologiskt och rättvisemärkt ökar. Andelen är runt fem procent och växande. Vi har inte gjort någon exakt uppdelning mellan ekologiskt och rättvisemärkt, merparten av det rättvisemärkta är också ekologiskt. Detta har ökat och fortsätter att öka, säger Mats Jakobsson, inköpschef för frukt på ICA. SABA uppger att importen av ekologiska bananer har ökat kraftigt, men att övrig frukt är så säsongsbetonad att det är svårt att räkna ut om importen har ökat på senare år. 6 KRAV:s årsredovisning 2007. 7 KRAVs marknadsrapport 2009. 8 Intervju med Cecilia Jaukkuri, ansvarig för frukt på Rättvisemärkt i Sverige.