Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvets regionala tjänster

Västarvets museer & besöksmål

Europeiska landskapskonventionen

Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Dess medel är förbättrat skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd.

Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Vi måste ofta förhandla om hur landskapets resurser ska nyttjas och utvecklas. Det krävs därför ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda för att landskapets mångfald av värden ska kunna hanteras på ett hållbart sätt.

Definition av landskap Landskap är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Alla landskap omfattas; natur, landsbygd, stad och förort. Såväl de som anses värdefulla, vardagliga eller vanvårdade. Bebyggelse inkluderas. Tar avstånd från indelningar av landskap som natur kontra kultur. Landskapet kan liknas vid en komplex väv av rättigheter där enskilt ägande och nyttjande måste samsas med kollektiva nyttigheter och statliga anspråk. Europeiska landskapskonventionen

Äganderätten Kraven i landskapskonventionen gäller i första hand stat och kommun. Intentionerna i både konventionen och Riksantikvarieämbetets förslag är att stärka förutsättningarna för medborgarna, vilket givetvis inkluderar markägarna, att vara delaktiga i hur stat och kommun i framtiden utformar styrmedel och politik för skydd, förvaltning och utveckling av landskapet. Europeiska landskapskonventionen

ELC innebär en förstärkning av demokratin. Kommuner och myndigheter måste tillvarata lokal kunskap och öka medborgarnas delaktighet vid förvaltning, skydd och utveckling av landskapet. Frågorna om landskapet är så komplexa att det inte finns någon möjlighet för någon enskild att greppa över allt eller ha alla svar. All samhällsplanering ska ske i dialog. Koordination av befintlig kunskap. Framtagande av ny kunskap. Europeiska landskapskonventionen

Demokrati och landskap Landskapskonventionen innehåller en tydlig demokratisk aspekt. Dels därför att den lyfter fram landskapets sociala betydelse, dels därför att den understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet. Den demokratiska aspekten märks också tydligt i den definition av landskap som finns i konventionen: landskap är "ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer." Europeiska landskapskonventionen

Att införa konventionen är ett sätt att förbereda oss för kommande utmaningar! Europeiska landskapskonventionen

Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar vi oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap i enlighet med konventionens intentioner. Detta innebär bland annat att Sverige ska: erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som rör landskapet

Hållbar utveckling En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (Brundtlandrapporten) - Ekologiskt - Ekonomiskt - Socialt

LAB190 En laborativ miljö med sikte mot ett Modellområde för hållbar utveckling

Vi är överens om att de gröna kilarna ska tas tillvara för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt markanvändningen i mötet mellan landsbygd och/eller grönområden

Vi hittade ett område som skulle kunna fungera bra som laborativ miljö för ELC Ett LAB där natur och kulturarvet kan fungera som en tillgång i arbetet med hållbar utveckling. Ett område där vi kan driva en process under nästa EUprogramperiod och som kopplar stad och land.

Essunga Odlingslandskap, 5500 invånare Nordöstra Göteborg 95 000 invånare

Förstudie 2013 Vi bjöd in kommunala företrädare från fyra kommuner; Göteborg, Lerum, Alingsås och Essunga att åka med på en busstur genom landskapet i oktober. 50 personer från kommunerna, VGR, Länsstyrelsen, HS och GR åkte med.

Återträff i december 2013 En arbetsgrupp bildades. Vi enades om tre teman och 16 aktiviteter för att komma igång Turism Inventera bo, äta, göra. Synliggöra genom en app och karta. Därefter stärka upp de svaga länkarna Inventera det som finn längs sträckan och lyfta fram/synligöra det Tredagars paket i regionen Turista hållbart och mot hållbara ex o turistmål Infrastruktur Man ska kunna åka kollektivt längs vägsträckan vilket inte går idag Hur löser man detta? App 190 samt grafiskt material. Synliggöra möjligheterna med cykelväg. Företag mm Bind samman cykelväg längs hela sträckan Utveckla och sammanlänka GC-stråken och även ridvägar med rastplatser Marknadsföring och gemensam hemsida Mat Bilda ett nätverk för närproducerad mat och ge stöd åt småskaliga lokala livsmedelsproducenter Inventera vad som finns och vad som saknas och vilka möjligheter som finns samt av produktionscykeln i sin helhet Berörda kommuner köper in djur för köttproduktion som sköts av jordbrukare inom området kring väg 190 liknande dalamodellen. Köttet serveras sedan i skolor och äldrevård. Konkreta pilotprojekt: Upplåta mark (ex Göteborgs markresurs) knyta an arbetslösa agronomer, odla! Utveckla! Prova nya metoder. Inventera/utveckla via görande Samverkan Utveckla och testa former för dialog och inflytande i ett case till exempel Ge väg Bilda styrgrupp, en samverkansplattform som håller ihop alla delprojekt (t ex finansieringsmöjligheter) Kommuner, Länsstyrelsen, Västarvet m.fl. Inventera vilka intresseorganisationer som har kommunövergripande verksamheter och bjud in dem till samtal.

Kartläggning utifrån tre teman Enkäter Dialogmöten Kunskapssammanställningar Analys

Förankring Kartläggning Analys Handlings -plan Projekt/aktiviteter Slutarbete/analys Sam verkans avtal Implementering i bef. verksamhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Utmaningar för detta landskapet LAB190: Inte generella utmaningar! Kan vi utveckla en ny urbanisering som integrerar stad och land för hållbar utveckling? Bilden att landsbygden är till för staden Urbanisering Medborgerlig delaktighet skendemokrati Projekttrötthet Integration Gränser (geografiskt och tematiskt) Top-down och bottom-up långsamma proc. möter snabba Omställning Målbild (öppet eller specifikt mål)