Omvärldsbevakning december 2016
Småland-Blekinges Brysselkontors omvärldsbevakning bygger på att vi gör ett urval av EU-frågor som har EU-relevans utifrån våra läns situationer. Följaktligen gör vi bedömningen att EU:s eller andra europeiska regioners aktiviteter, föranleder Småland-Blekinge att se närmare på sitt engagemang på den europeiska arenan såväl som på hemmaplan. Aktiviteterna kan gälla EUfinansiering, direktiv eller samarbeten. Omvärldsbevakningen avser att svara på frågan vad som kan eller bör göras och lämnar frågan om hur det ska göras till huvudmännen. Omvärldsbevakningen är indelad i tre kategorier: Strategiska ärenden- Frågor av strategisk vikt med regelbunden uppföljning av status i Småland-Blekinge Bevakningsärenden- Frågor som bör bevakas eftersom de bedöms föranleda aktivitet hos huvudmännen Informationsärenden- Frågor som inte föranleder aktivitet, men påverkar huvudmännen och kan leda till uppdrag för organisationen Parallellt med omvärldsbevakningen har varje läns huvudmän kartlagt sina gemensamma behov till Brysselkontoret. I de länsspecifika dokumenten beskrivs länens respektive intressen för internationellt arbete. Specifikt för denna uppdatering Efter Brexit har frågan om EU:s roll överskuggat många andra skeenden. När EU:s halvtidsutvärdering av långtidsbudgeten presenterades togs hänsyn till vad man kan tänka sig att EU ska göra och inte göra för att medborgarna ska känna förtroende. Samma process får enskilda större budgetposter gå igenom redan nu i samtalen om framtiden för sammanhållningspolitiken, forsknings- och innovationspolitiken. I denna kontext pendlar diskussionerna mellan specifikt innehåll och vilken roll budgetposten ska fylla och om den över huvud taget ska fylla någon roll. Utifrån diskussionerna idag kan vi göra kvalificerade gissningar om att EU:s totalbudget kommer att minska efter 2020, att EU-program som vi använder idag kommer att se sina potter minska, att betydelsen av finansiella instrument ökar och att kraven på bevisad nytta kommer öka. Medan effektivitet och mätbarhet torde ha ett brett stöd hos mång, hyser andra farhågor om svårare tider för aktiviteter som syftar till internationella samarbeten. Hur mäter man den långsiktiga nyttan av samförstånd och tolerans båda hörnpelare i fredsprojektet EU? EU-kommissionens starka fokus på tillväxt och arbete kvarstår och andra områden är nedprioriterade, vilket märks i antalet initiativ från EU-kommissionen. För att nå resultat på fokusområdena har flera initiativ tagits för att underlätta samarbete mellan Europas aktörer. Samarbetet ses som nödvändigt för att nyttja varandras erfarenheter och knyta samman kompetenser till en större helhet än summan av varje enskild kompetens. Som ett resultat är de flesta regionkontor i Bryssel i hög grad engagerade i att assistera sina hemmaregioner med aktiviteter i samarbetsstrukturer (plattformar och nätverk) för att underlätta deltagande i EU:s program. Målet är att uppnå ökat kompetensutbyte och säkerställa att man är med i de grupperingar där utveckling sker de som utvecklar nya tjänster, standarder och sätter agendan för utformningen av nya utlysningar. Detta märks i omvärldsbevakningen genom att förskjutningen från lagstiftning mot samarbetsstrukturer och uppmaningarna till huvudmännen att delta i de europeiska samarbetsplattformarna kvarstår. I denna omvärldsbevakning följs EU-kommissionens strävan att arbeta horisontellt med frågor för att undvika många policyinitiativ utan tillräcklig koppling till varandra. Vi har därför breddat ärendet om cirkulär ekonomi som kompletterats med bioekonomi. Häri ryms många initiativ som påverkar t ex avfallshantering eller skogsbruk från flera olika håll. Värt att notera är även de många aktiviteter inom ramen för våra strategiska ärenden som huvudmännen initierat på hemmaplan. Avslutade ärenden finns beskrivna i det uppdaterade Annexet. 2
EU-kommissionens arbetsprogram för 2017 Varje år lägger kommissionen fram ett arbetsprogram innehållande förslag på prioriteringar som unionen bör fokusera på under nästkommande år. Arbetsprogrammet för 2017 fortsätter på den inslagna vägen av att prioritera åtgärder för tillväxt och fler arbetstillfällen samt att EU ska vara stort i stora frågor och små i små frågor. Junckers 10 prioriteringar är som tidigare vägledande. Intressant att notera är att det fortfarande talas tyst om Europa 2020-strategin samtidigt som många vill se hårdare krav på att EU-medel kan kopplas till nationella reformer. Om betydelsen för strategin minskar, vilken målbild förväntas såväl regionala som nationella utvecklingsplaner knyta an till? Och om man å andra sidan vill koppla användningen av EU-medel till konditionalitet, går det ihop med principen om att beslut ska fattas så nära medborgaren som möjligt? Programmet bygger på Junckers 10 politiska prioriteringar och består av 21 initiativ samt 18 åtgärder för redan befintliga lagar. Flera av de initiativ som täckts i fjolårets arbetsprogram är fortfarande aktuella. Under 2017 vill Juncker-kommissionen se ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum. Juncker menar själv att detta efterfrågas av den europeiska befolkningen just nu. Utöver EU:s tillväxtmål föreslås därför åtgärder som förbättrar samt effektiviserar EU:s försvarsstrategi och insatser för att få stopp på kriget i Syrien. Bland initiativen återfinns också förslaget om en social pelare som väntas läggas fram under årets första kvartal. Rådgivare till Juncker är den svenske f d finansminister Allan Larsson. Kommissionen vill även se en större budget för den europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI, = lån, garantier och riskkapital), då investeringar och innovationer inom utvalda områden med detta verktyg anses skapa fler arbetstillfällen. Ytterligare resurser läggs på att tackla den fortfarande höga ungdomsarbetslösheten. Sveriges regioner förväntas inte längre ta del av ungdomsinitiativet eftersom sysselsättningen bland ungdomar ökat de senaste åren. Vidare väntas fler arbetstillfällen skapas genom den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi där kommuner och lokala aktörer kan tänkas dra fördel. På den globala nivån förväntas diskussionerna kring handelsavtalet med USA fortsätta parallellt med att förhandlingar med Australien, Japan, Nya Zeeland och Chile kan tänkas påbörja. Handelsavtalen har stött på mycket motstånd, men anses samtidigt undanröja handelshinder med viktiga partners för SMF:s utanför EU. Beroendet av stöd från länders ledare är av naturliga orsaker avgörande för utgången. Under 2017 står politiska ledare i flera länder till omval. Värt att notera är diskussioner kring EU:s budget också står på agendan. Sedan Storbritanniens folkomröstning i juni har pundet rasat, något som både på lång och kort sikt kommer påverka budgeten negativt. Detta väcker också önskemål om en budgetökning, vilket har stött på motstånd från flera håll, inte minst från nationella regeringar då en ökning skulle innebära höjda insatser från EU:s medlemsstater. Frågor som rör budgeten förväntas få konskekvenser för EU:s nästa långtidsbudget. 3
Kommissionens 21 förslag för 2017 är följande: Utökning av ungdomsinitiativet Paket för cirkulär ekonomi samt en strategi för användandet och återanvändandet av plast EU-budgeten efter 2020 Halvtidsöversyn av strategin för den digitala inre marknaden Genomförandet av energiunionen och dess handlingsplan post 2020 Genomförande av strategin för den inre marknaden Rättvisare skatteregler för företagare EU:s rymdstrategi Halvtidsöversyn i arbetet med kapitalmarknadsunionen En starkare monetär union genom en vitbok för ett Europa efter Brexit En pelare för sociala rättigheter Förhandlingar kring handelsavtal med Japan, Australien, Chile och Nya Zeeland Förslag till paketet för dataskydd Finansiering för ökat säkerhetsskydd Förslag om migration-samarbete med tredje länder Förslag som effektiviserar det europeiska försvaret Genomförande av den globala EU-strategin EU-strategi för Syrien och återuppbyggnaden av landet Starka relationerna med Afrika Modernisering av fördragsregler En mer strategisk metod för EU-lagstiftningen 4
Innehållsförteckning 1. Strategiska ärenden... 6 1.1 Transportmöjligheter i sydöstra Sverige och TEN-T... 6 1.2 Arbetskraftsförsörjning... 7 1.3 Ökat deltagande i EU-finansierade program... 7 2. Bevakningsärenden... 9 2.1 Cirkulär ekonomi och bioekonomi... 9 2.2 Hälsa... 10 3. Informationsärenden... 11 3.1 Förslag om begränsning av transfetter inom livsmedelsindustrin... 11 4. Annex avslutade ärenden... 12 5
1. Strategiska ärenden 1.1 Transportmöjligheter i sydöstra Sverige och TEN-T För att kunna möta ökad global konkurrens behöver Europas rörlighet öka. Sammanlänkningen av vägnätet anser EU vara av stor betydelse för rörligheten. Transeuropeiska nät (Trans-European Networks, TEN-T) är EU:s infrastrukturprogram och bidrar med EU- finansiering till projekt inom transport, energinät och telenät, med avsikt att koppla samman infrastrukturen i EU:s länder. För att EU skall anse en regions infrastruktur som del av TEN-T kartan krävs europeiskt mervärde och tydligt engagemang från medlemsstaten. Nya TEN-T projekt kan få cirka 20 % finansiering. Exempel på svenska projekt som ingår i TEN-T-kartan och som fått EU-medel är Öresundsbron, Svinesundsbron, Citytunneln i Malmö och i viss mån några väg- och järnvägsprojekt Stockholm-Malmö, Stockholm-norska gränsen och Malmö-norska gränsen. Många regioner bedriver lobbying på såväl nationell som EU-nivå för att öka sina chanser att få infrastrukturfinansiering. En av dessa regioner är North Sweden som genom sin lobbying erhållit resurser till förverkligandet av Bothniabanan. För att infrastrukturarbetet skall kunna genomföras på ett koordinerat sätt pekar Småland-Blekinges huvudmän på nödvändigheten av att lokala, nationella och EU-initiativ sker i samspel. Även om Småland-Blekinge i dagsläget inte har en sammanhållen agenda för att driva utveckling av infrastrukturprojekt i anslutning till TEN-T, samarbetar huvudmännen på transportområdet genom Sydsvensk regionsamverkan. 2016 beslutade styrgruppen att komplettera Systemanalys för Sydsveriges infrastruktur utifrån ett TEN-T perspektiv. Kompletteringen ska se närmare på samverkansmöjligheter mellan huvudmännen på lokal, regional, nationell och EU-nivå, identifiering av kostnadseffektiva insatser som kan göras kompletterande till länstransportplanerna. Transportfrågan i sydöstra Sverige har dock en vidare betydelse än enbart TEN-T-perspektivet. Enligt Trafikverkets kapacitetsutredning kommer efterfrågan på person- och godstransporter i östvästlig riktning att öka, sannolikt mer än landförbindelser, vilket innefattar anpassningar till europeiska standarder och planeringsramar. Transport avser även rörlighet i vidare bemärkelse, till exempel viljan att förflytta sig till och från våra län. Det påverkar allt från arbetsmarknad till attraktionskraft i ungdomars och turisters ögon. EU stödjer denna utveckling på samma sätt som man stödjer utbyggnaden av intelligenta transportsystem och implementering av grön innovation och upphandling genom EU-medel. Fortsatt arbete Småland-Blekinge: I dagsläget förutsätts stöd av Sveriges regering för att komma i fråga för TEN-T finansiering och att regionen finns med på TEN-T kartan. Samverkan främjar möjligheterna att komma ifråga för anpassningar, standarder och anslutningar till befintliga korridorer. Huvudmännen gynnas även av att beakta europeiskt samarbete för att utveckla innovativa lösningar inom ITS och grön teknik. Situationen för biodrivmedel är fortfarande oklar och Sveriges regioner har mycket att vinna på om vi kan få till stånd långsiktiga spelregler. Det kan vidare vara en god idé att beakta EU:s finansiella instrument (EFSI) för lån, garantier och riskkapital till projekt som annars har svårt att finna finansiering. Brysselkontoret: Val och prioriteringar som görs av Småland-Blekinges uppdragsgivare styr behov och möjligheter för påverkansarbete i Bryssel. Samarbeten är etablerade och huvudmännen kan oavsett gemensamma prioriteringar stödjas för att finna partner till transportrelaterade projekt i en bredare mening än TEN-T. 6
1.2 Arbetskraftsförsörjning Demografiska prognoser för de kommande decennierna pekar på en krympande tillgång på arbetskraft i de flesta europeiska länder, vilket väntas leda till ökad konkurrens om kompetens mellan städer, regioner och länder inom EU. Samtidigt är ungdomsarbetslösheten fortsatt hög och arbetskraftsrörligheten bedöms vara för låg. EU-kommissionen har pekat på att kompetensen hos arbetskraften inte matchar arbetsmarknadens behov, hälften av arbetstillfällena bedöms vara högkvalificerade år 2025, medan endast 1/10 av arbetstillfällena kommer att räknas som lågkvalificerade. Flyktingkrisen medför både möjligheter och utmaningar för arbetsmarknaden. EU-kommissionen har under Junckers ledning prioriterat jobb och tillväxt. För en fungerade inre marknad har därför en gemensam social pelare inom EU tagits fram. Avsikten är att harmonisera de sociala villkoren mellan medlemsländerna, t ex genom standarder för minimumlöner och föräldraledighet. Härvid uppstår en svår gränsdragning om vilka beslut som kan fattas på EU-nivå. EU har även nyligen tagit initiativ för att underlätta för studenter och forskare utanför EU att studera och arbeta i Europa genom regler som harmoniserar, förtydligar och förenklar villkor. Nästa steg i processen faller nu på medlemsländerna, som har två år på sig att applicera ändringarna i den nationella lagstiftningen. Ytterligare ett initiativ som ska attrahera kvalificerad arbetskraft är förslaget att reformera blåkortsdirektivet genom att ersätta parallella nationella system. I EU-kommissionens årliga landspecifika rekommendationer till Sverige samt i rapporten för år 2015 gällande implementeringen av EU:s ungdomsgaranti, framkommer flera utmaningar för Sverige såsom integration av nyanlända och en hög ungdomsarbetslöshet. Den föreslagna förlängningen av ungdomsgarantins medel ser dessvärre inte ut att komma våra huvudmän till godo denna. Anledningen är positiv, Småland-Blekinge har idag en lägre ungdomsarbetslöshet än 25%. EU:s tematiska program utgör intressanta verktyg för att arbeta med kompetensrelaterade frågor. Efter den förra programperioden presenterade Universitets- och högskolerådet (UHR) en rapport som dock pekade på ett lågt deltagande i våra län i programmen för livslångt lärande. UHR:s initiativ till en nystart av ett regionalt nätverk Sverige kommer därför lägligt. I linje med rekommendationerna i OECD-studien över Småland-Blekinge (2012), presenterade Småland-Blekingesamarbetet 2015 en gemensam förstudie om det interregionala arbetet runt arbetskraftsförsörjning med fokus på internationella studenter och nyanlända akademiker. Huvudmännen har som följd tagit steg mot ett gemensamt projekt som syftar till att tillvarata nyanländas kompetenser på arbetsmarknaden. Lärosätena har även konstaterat att det finns ett behov av att koordinera valideringen gällande kunskapsbehörighet mellan regionerna. Ytterligare samarbete inom området utesluts ej. Fortsatt arbete Småland-Blekinge: I ovannämnda förstudier presenteras insatser på flera områden såsom en ökad koordinering mellan lärosäten, näringsliv och kommuner samt aktörer såsom fastighetsägare för att underlätta en ingång på bostadsmarknaden. Insatserna förutsätter ett nära samarbete mellan bland annat huvudmännen, arbetsgivare och arbetsförmedlingen. Studien föreslår en omvärldsanalys med fokus på hur andra länder hanterar kompetensflykt. En växande arbetskraftsbrist leder troligtvis till att behovet av samarbete med andra europeiska regioner ökar. EU:s verktyg för till exempel livslångt lärande (Erasmus+) kan bidra på ett positivt sätt i denna strävan. Brysselkontoret: Brysselkontoret fortsätter att bevaka direktiv och rapporter kopplade till arbetskraftsförsörjning, samt har möjlighet att skapa kontaktnätverk och utveckla samarbeten med andra regioner. Inte minst vad gäller att finna projektpartners. 7
1.3 Ökat deltagande i EU-finansierade program EU:s nuvarande programperiod som löper fram till 2020 medförde många förändringar i arbetssättet. Utvecklingen framöver bär med sig många frågetecken med stor påverkan på den regionala och lokala nivån. Utifrån olika ståndpunkter finns starka röster för en relativt kraftig förändring av hörnpelarna i EU-programmen. Diskussionen kopplas till en troligt minskad EU-budget och diskussionen om vad EU ska göra och inte göra. I detta sammanhang ifrågasätter flera europeiska aktörer EU:s finansieringsform i form av bidrag. Istället förordas ökad andel finansiella instrument. Småland-Blekinge nyttjar EU-medel framgångsrikt, särskilt de så kallade strukturfonderna. Ändå finns det en stor potential att öka medlen för våra län, framför allt genom att delta i tematiska EUfinansierade program för bland annat forskning och innovation, kultur, utbildning, och företagande. Dessa EU-program kan bidra till att främja den utveckling som länen vill uppnå, inte minst genom att fördjupa och förlänga insatser av strukturfonder. Regionernas engagemang i UHR:s nystartade regionala nätverk för livslångt lärande är ett verktyg i den processen. Småland-Blekinges Brysselkontor har under 2015/16 koordinerat den svenska insatsen för europeiska regioners gigantiska lobbyinsats som pekade på betydelsen av sammanhållningspolitiken. Huvudmännen har även varit aktiva i frågan på hemmaplan genom inspel till SKL och genom debattartiklar i media. OECD har understrukit vikten av att Småland-Blekinge kliver uppåt i produktionsvärdekedjan och Vinnova har visat på vårt områdes underrepresentation (oavhängig anledning) i både EU:s forskningsprogram samt Vinnovas egna fonder. Följaktligen har styrgruppen för Småland- Blekingesamarbetet pekat ut forskning- och innovationsprogrammet Horisont 2020 som särskilt angeläget och tillsatt en gemensam arbetsgrupp för en möjlig utveckling av en gemensam smart specialiseringsstrategi som tycks bli allt mer avgörande för framtida EU-finansiering. Småland-Blekingesamarbetet har tidigare nyttjat goda inspelsmöjligheter via svenska referensgrupper för att framföra åsikter kring Horisont 2020-utlysningar. För att öka våra möjligheter att delta i EU:s framtida forsknings- och innovationsprogram finns det dock både anledning och möjlighet för ökat engagemang hos både lärosäten och regionala nivån parallellt med väl fungerande referensgrupper, så som sker i frågan om framtida sammanhållningspolitiken. För att finna lösningar för bredbandsutbyggnad i hela vårt område har ett gemensamt arbete inletts som utreder möjligheterna för finansiering via EU:s finansiella instrument som erbjuder lån, garantier och riskkapital. Härigenom skapas värdefull erfarenhet för en framtid där finansiella instrument troligen spelar en större roll än idag. Fortsatt arbete Småland-Blekinge: Det är viktigt att fortsatt stödja aktiviteter som främjar ett brett deltagande i EU:s program, t ex genom engagemang i nätverk i Bryssel eller informationsseminarier på hemmaplan. Länsöverskridande strategier inom specifika områden kan g enskilda kommuner tillräckligt stor kritisk massa för att kunna genomföra projekt. För att öka innovationsgraden i samhället och ta del av Horisont 2020 krävs det idag fler kompetenser involverade än tidigare. Ett aktivt deltagande i framtagandet av EU:s forsknings- och innovationsprogram efter 2020 rekommenderas. Brysselkontoret: Engagemanget i ovannämnda lobbyinsats har lett till att kontoret bjudits in att delta i regionala nätverk för att göra inspel kring framtida sammanhållnings- samt forsknings- och innovationspolitiken. Kontorets betydelse för att assistera huvudmännen till relevanta europeiska samarbeten bedömer vi vara av ökande karaktär. 8
2. Bevakningsärenden 2.1 Cirkulär ekonomi och bioekonomi För att möta miljö- och klimatmässiga utmaningar arbetar EU med några horisontella strategier som tar sig an flera områden samtidigt. Cirkulär ekonomi och bioekonomi är två exempel där Småland- Blekinges intressen återfinns i flera delar. I EU produceras varje år stora mängder avfall och hanteringen bedöms inte vara ekonomiskt och miljömässigt hållbart. I slutet av 2015 antog EU-parlamentet ett paket om cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi fokuserar på att produkter, material och resurser behålls i ekonomin så länge som möjligt och avfallet minimeras. Sveriges syn på kommissionens ambitösa mål inom cirkulär ekonomi är positiv. Det finns dock farhågor att revideringsförslag av direktiv om avfalls och avfallsenergi på sikt kan påverka landets fjärrvärmeverk. Från svenskt regionalt håll har även påpekats att avfall inte borde definieras utifrån kvantitet utan baseras på avfallets sammansättning. Bioekonomi är tätt ihopkopplat med cirkulär ekonomi och syftar till att använda förnyelsebara resurser till produkter och energiutvinning. Precis som för cirkulär ekonomi handlar bioekonomi inte om ett nytt lagförslag utan det fokuserar på att kraftsamla för att nå ett hållbarare samhälle och samla befintlig lagstiftning. EU-kommissionen förväntas revidera sin strategi på området mot slutet av 2017. En grundbult är den så kallade kaskadprincipen som kan beskrivas som att en råvara används från ax till limpa i en ordning där råvaran omformas allt efter dess livscykel för optimal ekonomisk och miljömässig vinst. Principen är sammankopplat med EU:s strategier för energi, markanvändning och skog. Just för skog befarar man från svenskt håll en alltför snäv syn kring uttaget i skogen samt flis-och pelletsproduktion. Sverige har även uttryckt oro för möjligheten att stödja produktion av biobränslen baserade på livsmedel tas bort och att produktionen av biodiesel från skog begränsas. Biobränslen fungerar som ett förnybart alternativ till fossila bränslen och hjälper till att reducera utsläpp av växthusgaser samt kan stärka EU:s försörjningstrygghet. Samtidigt ser EU-kommissionen en risk att jordbruks- och skogsmark nyttjas för produktion av drivmedel. - Energiunionens ramprogram uppdateras - Revideringsförslag till avfallsdirektivet 2012: Strategi för bioekonomi 2013: Paket för cirkulär ekonomi -EP behandlar reviderat avfallsdirektiv -Revidat förslag förnyelsebar energi? -Uppdatering av bioekonomi paketet 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2015: Nytt paket presenteras i februari - Förslag om bindande utsläppsminskningar av växthusgaser från LULCF - Ny skogsstrategi Fortsatt arbete Småland-Blekinge: Våra förutsättningar att driva utveckling på detta område hänger starkt samman med EU:s och Sveriges utformning av lagar och regler för beskattning. Framöver behöver vi därför sannolikt öka länsöverskridande strategier och samarbeten för att möta kommande regler implementeringsfaser. EU-projekt kan vara ett verktyg för detta. Småland-Blekinges erfarenheter inom avfallshanteringsprocesser samt design av varor och processer kommer då väl till pass. EUmedel knyts främst via Horisont 2020- och Life+-programmet, men EU:s finansiella instrument bör också beaktas. Brysselkontoret: Goda förutsättningar för bevakning och partnersök finns genom väl fungerande nätverk med andra svenska aktörer i Bryssel. 9
2.2 Hälsa På hälsoområdet har EU:s medlemsstater beslutskompetens. Behovet av samverkan för att stödja varandra i hälsofrågan är stort. För att klara betydande demografiska och kostnadsrelaterade utmaningar behöver hälso-och sjukvårdssystemen reformeras och moderniseras. Mot denna bakgrund, och att frågan dessutom påverkar den inre marknaden, ber medlemsstaterna EUkommissionen om stöd med lagstiftning och policyutveckling. På EU-nivå arbetar man till exempel för att minska onödig antibiotikaanvändning och reglerna för användning inom jordbruket har blivit mer restriktiva i EU. Policy- och lagstiftning inom ramen för ambitionen att skapa en digital inre marknad avspeglar sig på utvecklingen av e-hälsa. Ny teknik som har potential att förbättra kvaliteten i analysarbetet för att sätta diagnoser och skräddarsy behandling utvecklas just nu i olika EU-projekt. Ett av dessa är fotonik. EU arbetar också för att motverka epidemier såsom zikaviruset, HIV, hepatit och tuberkulos. Utbytet av information är viktigt när patienter söker vård i olika länder i unionen. Connecting Europe Facility är ett EU-program för finansiering av infrastruktur, men har även finansierat s k ehealth National Contact Points. Dessa har som uppgift att förmedla och utbyta data på hälsoområdet på ett säkert sätt över nationsgränser. För att kunna hantera dessa utmaningar uppmuntrar EU-kommissionen samverkan med eller utan EU-finansiering. Kommissionen har inte alltid velat formulera standardiseringar för till exempel e- hälsoprodukter (appar, system), utan låter tillsvidare många blommor blomma. Utvecklingen sker i plattformar och nätverk där aktörer i hälsoorganisationer och regioner driver utvecklingen. Man bygger strategiska allianser för kompetensutbyte där man kan påverka beslut och utlysningar samt driva utvecklingsprojekt. Genom att vara del av europeiska hälsonätverk tillägnar man sig frukterna av många utvecklingsprojekt som drivits över hela Europa. TTIP antas? Annex för läkemedel och prisbildning Den nya dataskyddsförordningen förväntas vara slutförd Fortsatt arbete Tredje hälsoprogrammet och Horisont 2020 upphör 2018 2019 2020 EU:s nya forskningsprogram ännu kallat FP9 lanseras Småland-Blekinge: För att tillvarata intressen hos alla huvudmän har numera kontaktpersonsgruppen gemensamt ansvar för hälsofrågan. Småland-Blekinge har sedan tidigare en målsättning att engagera sig i ett eller flera internationella projekt för att vår kompetens ska tillvaratas och utvecklas tillsammans med andras. Brysselkontoret: Vid sidan informerar om projektutlysningar, konferenser och nyheter är kontoret redo att assistera huvudmännen på plats i Bryssel för att öka mervärdet av besöken. Tillsammans med andra svenska regionkontor deltar vårt Brysselkontor i ett informationssamarbete inom hälsofrågor. Det underlättar koordination så att svenska aktörer undviker att konkurrera med varandra vid utlysningar. 10
3. Informationsärenden 3.1 Förslag om begränsning av transfetter inom livsmedelsindustrin I december 2015 presenterade EU-kommissionen en rapport på hur intaget av transfetter kan kopplas till den europeiska befolkningens hälsa, framför allt hjärt- och kärlsjukdomar. Trots att konsumtionen inom EU har minskat på senare år, återstår det fortfarande relativt höga halter av transfetter i vissa livsmedel. I rapporten presenterade kommissionen följande förslag: Förslag 0: Ingen åtgärd med anledning av ett pågående förändrat beteende bland konsumenter Förslag 1: Upprätta en laglig gräns för hur mycket industriellt transfett varje livsmedel får innehålla, alternativt att komma överens med relevanta aktörer inom livsmedelsindustrin om en rimlig gräns Förslag 2: Informera om andelen transfetter på förpackningens näringsdeklaration Förslag 3: Förbjuda användandet av härdade oljor i livsmedel På uppdrag av EU-parlamentet och Europeiska rådet ska därför EU-kommissionen under 2017 presentera sitt beslut för hur konsumtionen av transfetter på bästa sätt kan begränsas. Den huvudsakliga drivkraften är att uppnå en jämnare fördelning av befolkningens hälsa. Då vissa medlemsländer redan implementerat en begränsning av transfetter har en heterogen fördelning av hälsorelaterade kostnader inom unionen uppstått. Följaktligen har även den inre marknaden och konkurrenskraften bland berörda aktörer påverkats negativt. Trots att en begränsning förväntas att påverka ekonomin positivt, pekar man även på nackdelar. Tillgången av antalet produkter förväntas på kort sikt begränsas, om inte andra substitut erbjuds till rimliga kostnader, samt att prisnivån skulle öka om producenterna inom livsmedelsindustrin bestämmer sig för att överföra ökade produktionskostnader på konsumenten. EU-kommissionens arbete med att välja ut ett passande förslag har alltså påbörjats. Om Småland- Blekinge har intressen i frågan kopplade till näringslivsstrukturer och/eller hälsoaspekter, är det viktigt att kontakta ansvarig nationell myndighet så att förslaget återspeglar våra synpunkter. 11
4. Annex avslutade ärenden Offentligt stöd till regionala flygplatser Alternativa bränslen Direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer Stöd till offentlig verksamhet Genom region- och nätverks-samverkan ser det ut som svenska regionala flygplatser kommer kunna motta driftsstöd i kontrast till de ursprungliga planerna. Detta p.g.a. att EU-kommissionen öppnar upp för flygplatser med färre än 200.000 passagerare och som av respektive stat räknas som allmän-nyttiga. Fokus på marknads-snedvridning p.g.a. lågprisbolagen lär kvarstå. Regioner och kommuner i Sverige får själva göra bedömningarna om relevansen för fortsatt stöd. EU-kommissionens svar 2016 på Kalmar Öland Airports ansökan om undantag följs med stort intresse av andra svenska aktörer. EU-kommissionens kontroll av vilka flygsplatser som uppfyller kriterierna präglas av att varje flygplats bedöms utifrån sina unika förutsättningar. Prejudikat undviks. Efter behandlingen i ministerrådet beslutades att frågan skall implementeras på nationell nivå. Det innebär att Sveriges riksdag fattar beslut om och hur exv utbyggnad av laddningsstolpar till elbilar skall ske. Frågan betraktas således som utagerad i en EU-kontext, men har aktualiserats genom förslag om biodrivmedel. Styrgruppen beslöt den 6 mars 2014 att ge chefsgruppen i uppdrag att tillsätta en tillfällig arbetsgrupp för arbetskraftsförsörjningsfrågor för att möta behovet av en väl fungerande arbetskraftsinvandring i Småland-Blekinge framöver. Uppdraget kommer genomföras i flera steg, där steg 1, som i första hand rör regionförbunden, är att närmare analysera problemställningen. Direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer sedan januari 2016 börjat gälla med syfte att leda till en smidigare erkännandeprocess, genom exempelvis europeiska yrkeskort som kommer att införas för vissa yrken. Gruppundantagsförordningen är antagen och SGEI-områdena (Services of General Economic Interest) finns integrerade i andra riktlinjer. Redan nu kan positiva effekter skönjas genom förenklingar kring offentligt stöd till innovation. I sina kontakter med den nationella nivån kan det lämpa sig för huvudmännen att fortsatt EU-kommissionens pressrelease 20 feb ARC-rapport om riktlinjerna Pressmedelande från Europa rådet Info om direktivet PM SmålandBlekinge Gruppundantagsförordningen 12
Kreativa och kulturella industrier hålla ögonen på gäller möjligheterna för riskkapital, miljö- och energistöd samt omstrukturering av företag i kris. Ansvarig utredare för det svenska regionalstödet heter Katalin Frydenlund och arbetar på Näringsdepartementet. Vid sidan av kultur ser EU kreativa näringar som ett strategiskt område för innovationsutveckling. Det innebär att frågan är horisontell och i ett EU-perspektiv hanteras som en sådan. Digitalisering är t.ex. ett tydligt tema för kommande EU-finansierade utlysningar som spänner över flera områden. Vatten Livsmedel Hållbara byggnader Linnéuniversitet har framgångsrikt deltagit två gånger i EU Design Days och har därmed satt våra län på kartan. Regionala projekt har tillsammans med Brysselkontoret etablerat marknadsföring i Bryssel (exv ArtLine och Bridging Ages) samt assisterat Bridging Ages till en framgångsrik ansökan in om EUfinansierade program. Frågan bedöms för tillfället ha begränsad inverkan på Småland-Blekinge och läggs därför åt sidan. Fler initiativ förväntas dock framöver, vilket gör att frågan åter kan bli aktuell. Brysselkontoret lyckades under 2014 få med vår svenska EU-parlamentariker Anna Hedh i EU-parlamentets intergrupp för kust, hav och öar, vilket ger oss en utmärkt plattform för att föra fram våra åsikter. Assistans har getts till huvudmännen för att dra till sig profilerande värdskap för EUkommissionens troliga konferenser om Blue Growth. Brysselkontoret har även engagerat sig i en arbetsgrupp för blå tillväxt i nätverket ERRIN. Ett ökat intresse bland huvudmännen i kombination med att fler initiativ tas på EUnivå kring livsmedel, gjorde att brysselkontoret sammanställde ett PM om internationella aspekter att beakta. Ärendet följdes noga av brysselkontoret och kontakter knöts för att kunna medverka i en EU-referensgrupp för att ta fram indikatorer. P g a uppdragen våra aktörer har på hemmaplan avböjdes ett deltagande. http://www.smalandblekin ge.eu/files/pm/livsmedelss ektorn.pdf 13
Informations- och kommunikationsteknik (IKT) IKT anses idag som ett verktyg snarare än ett eget ärende och har ersatts med ärenden där effekter av IKT blir märkbara och konkreta, t ex ehälsa. Den digitala inre marknaden är fortfarande prioriterad av EU-kommissionen. En stor del handlar om att undanröja hinder av olika slag. Effekterna lär vi känna av, men hanteringen ligger nu på medlemsstat-nivå. I flera utlysningar knyts fortsatt betydande EU-medel för att lösa samhälleliga utmaningar. 14