~~ ~ RIKSÄKLAGAR[N ALLMÄN ANVISNING RA:2012:1 tili åklagarna Dnr 39/31/12 Given 6.6.2012 Upphäver RA 2010:1 Dnr 14/3/10 tills vidare I kraft 1.7.2012 - FÖRUNDERSÖKNING AV BROTT SOM EN POLlSMAN MISSTÄNKS HA BEGATT OCH ANMÄLNING OM AKLAGARES BESLUT I ETT sadant ÄRENDE 1. Allmänt Förundersökningen av brott som en polisman misstänks ha begått leds av allmänna åklagaren, med undantag för ärenden som behandlas som ett ordningsbotsärende eiler i strafforderförfarande.' Bestämmelsen gäller brott som misstänks ha begåtts av en polisman, oberoende av om brottet skett i tjänsteutövning eiler utanför denna. Polismän är de tjänstemän som nämns i polisförordninqen." T.ex. de väktare som tjänstgör vid polisinrättningarna är inte polismän. Aklagaren verkar som förundersökningsledare även då en polisman misstänks för ett brott, som han har begått före han har blivit polisman. Samma gäller för en person, som inte under förundersökningen längre är polisman. Det har funnits behov av att ordna ledningen av förundersökningen så att polismyndigheten inte genom ett eget beslut kan avsluta förundersökningen av ett brott som en polisman misstänks ha begått. Avsikten har varit att trygga att förundersökningen verkställs utan att den påverkas av den misstänktes ställning och så att allmänhetens förtroende för att förundersökningen genomförs opartiskt bevaras. Själva utredningen sker hos en polismyndighet, med åtföljd av de anvisningar som ges av den allmänna åklagare som leder den.' Denna förordning gäller åklagarnas förfarande vid förundersökningen av brott som en polisman misstänks ha beqått." 2. Ordningsbots- och strafforderförfarandeärenden Polisen kan självständigt genomföra en summarisk förundersökning, om det redan i inledningsskedet är känt att ärendet kommer att handläggas med ordningsbot eiler strafforder. Om polismannens förfarande står i strid med hans tjänsteplikt kan detta omfatta ett tjänstebrott och ärendet kan då inte behandlas i strafforderförfarande. Ett förfarande skall anses stå i strid med tjänsteplikten när det begås i strid med utfärdade föreskrifter eiler 1 Förundersökningslagen 14 2 mom. (203/1997) 2 Polisförordningen (1112/1995) 3 RP 14/1985 4 För polisens del har Polisstyrelsen gett anvisningen POHAD Dnr /2010/796
bestämmelser. 2 I fall som lämnar rum för tolkning skall ärendet styras tili att följa förfarandet i 14 2 mom. i förundersökningslagen. 3. Ärendets handläggning vid Riksåklagarämbetet 4. Förundersökningsledaren 5 Förundersökningslagen 2 och 14 2 mom. Den inledande utredningen då en polisman misstänks för brott utförs centraliserat vid Riksåklagarämbetet. Då en polisman misstänks för brott börjar utredningen av ärendet vid Riksåklagarämbetet efter att polisen per e-post har meddelat Riksåklagarämbetet (tutkinta.vksv@oikeusji) om den polisanmälan som registrerats i PAT JA-informationssystemet, och där man som förundersökningsledare har antecknat en åklagare som verkar som förundersökningsledare vid polisbrott vid Riksåklagarämbetet. En förundersökningsledare som verkar vid Riksåklagarämbetet beslutar på basen av den preliminära utredningen att endera skicka ärendet för avgörande tili den regionala förundersökningsledaren eiler att inte inleda förundersökning i ärendet. I brådskande fall då ärendet fordrar att utredningen påbörjas omedelbart kan förundersökningsledaren vid Riksåklagarämbetet instruera att en förundersökningsledare från ett åklagarämbete utses tili förundersökningsledare. Då förundersökningsledarna vid Riksåklagarämbetet är förhindrade (t.ex. vid sjukledighet eiler semester) överförs ärendet vid behov direkt tili den regionala förundersökningsledaren. Utredning av polisbrottsärenden kan också utföras vid Riksåklagarämbetet. Den åklagare som är förundersökningsledare beslutar om att inleda eiler låta bli att inleda förundersökninq", leder och ger anvisningar för utredningen samt förordnar om behövliga tilläggsutredningar samt om att förundersökningen avslutas. Aklagaren har som förundersökningsledare samma räuigheter och skyldigheter som en förundersökningsledare som är polisman med nedan nämnda undantag. En åklagare som är förundersökningsledare ansvarar för de anmälningar som anges i 15 i förundersökningslagen, för tvångsmedel, information, avslutande av förundersökningen och för de övriga uppgifter som ankommer på förundersökningsledaren. En åklagare som är förundersökningsledare kan utfärda en strafforder i ett ärende som gäller ett brott som en polisman
3 misstänks ha begått. Straffordern överförs tili en behörig åklagare för att fastställas. En åklagare som är förundersökningsledare kan inte utfärda ordningsbot eiler ge en anmärkning, eftersom ordningsbot utfärdas av en polisman och anmärkningar ges av en förundersökningsmyndighet. Atalsprövningen görs och åtalet drivs alltid av en annan allmän åklagare än den åklagare som varit förundersökningsledare. Klagomål som riktas mot en åklagare i hans ställning som förundersökningsledare handläggs vid Riksåklagarämbetet. Även riksdagens justitieombudsman och statsrådets justitiekansler kan handlägga dylika klagomål. 5. Skyldighet att ta kontakt i situationer med två förundersökningsledare En allmän åklagare som är förundersökningsledare har befogenheter som förundersökningsledare tili endast den del saken gäller ett brott som en polisman misstänks ha begått. Om i ärendet ingår även andra misstänkta är en polisman tili denna del förundersökningsledare. Undersökningsledarna skall se tili att undersökningen i dessa fall utgör en med tanke på utredningen meningsfull helhet. Då Riksåklagarämbetet överför utredningen av en brottsmisstanke för att avgöras av den regionala förundersökningsledaren ber man att ansvarspersonen i polisbrottsärenden vid den polisinrättning som utför undersökningen sköter om att det utses en undersökningsledare för de misstänkta, som inte är polismän. Förundersökningsledarna skall koordinera utredningsåtgärderna och se tili att utredningarna framskrider jämsides. Särskilt skall sörjas för att i konträra utredningar inte som vittne hörs en person som genom detta blev tvungen att vittna i egen sak. Utredningen skall i regel ordnas så att trafikförbindelserna mellan tjänsteplatserna för den åklagare som är förundersökningsledare, den polisman som är förundersökningsledare och utredarna är sådana att de även i praktiken kan träffas personligen. Vanligtvis är det mest ändamålsenliga att polisundersökningsledaren kommer från den polisenhet där utredningen för brottet som en polisman misstänks ha begått utförs. I en situation med två förundersökningsledare skall i ärendet i mån av möjlighet användas samma utredare. Undersökningsledarna skall sinsemellan komma överens om att ge ut information i ärendet. 6. Samarbetet En objektiv förundersökning förutsätter ett omedelbart och intimt samarbete mellan förundersökningsledaren och utredarna. Den åkla-
4 gare som är förundersökningsledare skall aktivt leda förundersökningen, hålla kontakt med utredarna samt sörja för att utredningen framskrider utan dröjsmål. Förundersökningsledaren skall också sörja för att utredaren håller tillräcklig kontakt med förundersökningsledaren och genomför utredningen utan dröjsmål. 7. Ansvarspersoner vid polisbrott och polisbrottskoordinator 8. Mottagandet och registrering av anmälan Vid polisinrättningarna och polisens särenheter skall finnas en ansvarsperson för polisbrottsärenden som ansvarar för att man utan dröjsmål utser en utredare för varje polisbrottsärende som kommer tili enheten. Ansvarspersonen är kontaktman för polisbrottsärendena och skall därtör vara i besittning av alla de uppgifter han behöver om de polisbrottsärenden som utreds vid enheten. Via ansvarspersonen för polisbrottsärenden går också informationen om hur polisbrottsärendena gällande enhetens polismän framskrider tili chefen för enheten. Ansvarspersonens kontaktuppgifter meddelas tili Riksåklagarämbetet. Vid polisstyrelsen verkar en polisbrottskoordinator som säkerställer att det finns utredare att tillgå i polisbrottsärenden. Då en målsägande eiler någon annan person tili polisen anmäler om ett brott eiler en händelse som han anser vara ett brott skall anmälan utan dröjsmål reqistreras." Om i anmälan påstås att en polisman gjort sig skyldig tili ett brott skall ärendet behandlas i den ordning som anges i 14 2 mom. i förundersökningslagen. Anmälan registreras i enlighet med de uppgifter anmälaren ger. Påståendet om att en polisman gjort sig skyldig tili ett brott kan framföras även i ett förhör. Den förhörda skall vid behov tillfrågas om han viii att en brottsanmälan skall registreras i ärendet och samtidigt för honom förklaras innebörden av att en brottsanmälan registreras och de fortsättningsåtgärder den ger upphov tiw. Polisen som mottager anmälan registrerar den informationssystemet för polisärenden med koden för den polisenhet (utredande enhet) som gör en eventuell förundersökning. Anmälningarna registeras i polisens informationssystem vid vederbörande polisenhet. Anmälningen kan undantagsvis registreras i polisens informationssystem vid Riksåklagarämbetet då särskilda utredningsskäl det kräver. anmälan registreras som förundersökningsledare en förundersökningsledare som verkar vid Riksåklagarämbetet och den registrerade anmälningsnummern skall skickas med e-post tili Riksåklagarämbetets e-postadress "tutkinta.vksv@oikeus.fi". Originalhandlingarna som eventuellt hör tili brottsanmälan samt övrigt material skall skickas tili den polisinrättning som utför 6 Förordningen om förundersökning och tvångsmedel 1 1 mom. 7 Se Riksdagens biträdande justitieombudsmans beslut 2563/4/00
9. Hur förundersökningsledaren utses 10. Inledandet av utredningen 5 utredningen. Kopior av bilagor skickas elektroniskt eiler per post tili Riksåklagarämbetet. Riksåklagarämbetet överför polisbrottsärendet tili den regionala förundersökningsledaren enligt anmälda ansvarsområden i en skild förordning (dnr 33/32/11), om förundersökningsledaren vid Riksåklagarämbetet inte avgör ärendet. Ärendetypen i Sakari ska vara "Förundersökningsledarskap". Den åklagare som förordnats tili förundersökningsledare registreras i informationssystemet för polisärenden. Förundersökningsledaren kontaktar ansvarspersonen för sitt eget ansvarsområde och kommer överens om de praktiska arrangemangen i anslutning tili utredningen. Ansvarspersonen för polisbrottsärenden har som sin uppgift att skaffa utredare om förundersökningsledaren har beslutat att inleda förundersökning. Den åklagare som utsetts tili förundersökningsledare har behörighet att avgöra om det i ärendet finns skäl att misstänka att ett brott har begåtts och om förundersökning skall verkställas. Polisen har inte denna behörighet. Om polisen får kännedom om omständigheter som tyder på att det finns orsak att misstänka polismannen för ett brott som inte kan handläggas med ordningsbot eiler i strafforderförfarande skall saken överföras för prövning tili den åklagare som är förundersökningsledare. Verkställande av förundersökning förutsätter att det enligt förundersökningsledarens uppfattning finns ett i 2 i förundersökningslagen avsett skäl att misstänka att ett brott har begåtts. Den åklagare som är förundersökningsledare skall meddela sitt beslut tili utredaren av ärendet innan förundersökning inleds. Tidpunkten för beslutet om att inleda förundersökning skall registreras i informationssystemet för polisärenden. Enligt förarbetena tili förundersökningslagen kan visshet eiler stor sannolikhet om att ett brott begåtts inte krävas, då man bedömer om förundersökning i ärendet ska verkställas. Huruvida ett brott har begåtts, framgår i allmänhet först vid utredningen. Det finns skäl att misstänka att ett brott har begåtts när en noggrant övervägande person utgående från sina iakttagelser kommer tili detta resultat." Förundersökningströskeln kan även definieras så att det för att 8 RP 14/1985
6 denna skall överskridas förutsätls att det i saken kan erhållas även annan utomstående utredning än den misstanke om brott som den som gjort undersökningsbegäran gett uttryck för." Tröskeln för att verkställa en förundersökning är i princip densamma som i fråga om misstanke om övriga brotl. Innan förundersökningsledaren fatlar beslut om atl inleda en förundersökning ska omständigheterna kring ärendet utredas särskilt så att ingen obefogat utsätts för att vara misstänkt för brott. I dethär första skedet av utredningen kan inte i tvångsmedelslagen avsedda tvångsmedel tillgripas. 11. Inledandet av en utredning i situationer i vilka ingår användning av maktmedel I situationer där någon som följd av att polisen använt maktmedel har omkommit eiler skadats allvarligt kan utredningsintresset primärt rikta sig mot att klarlägga händelserna och inte mot inriktningen av straffansvaret. I dylika situationer kontaktar polisen en undersökningsledare vid Riksåklagarämbetet eiler utanför tjänstetid den åklagare som har jouren. Den behöriga åklagaren avgör som förundersökningsledare om en förundersökning skall inledas i ärendet. 12. Inledande av förundersökning i anledning av att en person som hållits i förvar i polisens lokaler har avlidit 13. Brådskande åtgärder I anledning av att en person som hållits i förvar i polisens lokaler avlidit görs en i lagen om utredande av dödsorsak (459/1973) angiven utredning. Vid utredningen av den rättsmedicinska dödsorsaken som polisen utför, följs polislagens bestämmelser om polisundersökning samt det förfarande som anges i polisstyrelsens anvisning 31.10.2011 10. Om det framgår att det är fråga om ett brott som en polisman misstänks för, förfars i enlighet med denna anvisning. Vid polisbrott som inträffar utanför tjänstetid underrättar den polisman som sköter ärendet om det inträffade tili den jourhavande åklagaren som innan en förundersökningsledare förordnas fattar beslut om inledande av förundersökning och om sådana på tvångsmedels-iagen grundade brådskande åtgärder som utredningen förutsätler. En sådan brådskande åtgärd är t.ex. att ta blodprov. Tvångsmedel enligt tvångsmedelslagen kan användas först då det har fattats beslut om att inleda en förundersökning, efter att den åklagare som är förundersökningsledare har fatlat beslut om att utredningströskeln har överskridits. 9 Se Biträdande justitiekanslerns avgörande 604/1/99 10 Polisstyrelsen nr 2020/2011/2272
14. Aklagarnas joursystem 7 Den jourhavande åklagaren skall utan dröjsmål underrätta den åklagare som skall utses tili förundersökningsledare och Riksåklagarämbetet om de åtgärder som vidtagits. I hela landet finns i enlighet med åklagarnas joursystem en åklagare som är förundersökningsledare för polisbrottsärenden. Telefonnumret tili den åklagare som har jouren är 029 56 62080. Joursystemet möjliggör att undersökningsledningen i samband med polisbrott fungerar som i samband med andra brottsärenden. Jourhavandens uppgift är att verkställa de brådskande åtgärder som ankommer på förundersökningsledaren. Eftersom 14 2 mom. i förundersökningslagen är en behörighetsbestämmelse leds alltid förundersökningen av brott som en polisman misstänks ha begått av en åklagare och polisen kan under inga som helst omständigheter fungera som förundersökningsledare på det sätt som avses i 16 3 mom. i förundersökningslagen. 15. Begränsning och avslutande av förundersökningen 16. Den enhet som ansvarar för utredningen Den åklagare som är förundersökningsledare kan på de grunder som avses i 4 1 och 2 mom. i förundersökningslagen låta bli att vidta vidare åtgärder. Den åklagare som är förundersökningsledare kan i enlighet med 4 3 mom. i förundersökningslagen tili den behöriga åklagaren framställa att förundersökning inte skall göras eiler att den skall avbrytas. På detta sätt kan förfaras om saken tili sin natur är sådan att upprätthållandet av förtroendet för utredningen av polisbrott inte förutsätter att förundersökning verkställs och målsägandens intresse inte är betydande. Den åklagare som är förundersökningsledare kan dock inte avsluta förundersökningen med stöd av 43 2 mom. i förundersökningslagen och inte, då det är fråga om ett ringa brott, med stöd av 43 3 mom. i förundersökningslagen tilldela polismannen en anmärkning, eftersom enligt lagen endast förundersökningsmyndigheten kan avsluta förundersökningen och ge en anmärkning. Förundersökning av polisbrott verkställs alltid av en annan polisenhet än den där den polisman som misstänks för brottet är stationerad. Förundersökningen av ett brott som en polisman som tjänstgör vid polisens riksomfattande enheter eiler vid en polisläroinrättning misstänks ha begått ordnas utgående från den ort där ifrågavarande polisman är stationerad. Brott som en polisman som tjänstgör vid inrikesministeriets polisavdelning och vid
polisstyrelsen misstänks ha begått utreds av centralkriminalpolisen. 8 Riksåklagarämbetet förordnar vilka åklagare som skall leda förundersökningen av polisbrott och åklagarnas verksamhetsområden. Den åklagarenhet som tillsätter förundersökningsledaren fastställs i enlighet med riksåklagarämbetets föreskrift, utgående från stationeringsplatsen för den misstänkte polismannen, om inte det från fall tili fall bestäms annorlunda. Förundersökningsledaren skall om möjligt tillhöra ett annat åklagarämbete än det som finns på den plats där den misstänkte polismannen är statlonerad". 17. Klagomål I klagomålsskrivelser kan påstås att en polisman handlat i strid mot sin tjänsteplikt. Om man i ärendet skall bedöma huruvida det finns skäl att misstänka en polisman för att ha gjort sig skyldig tili brott överförs ärendet tili Riksåklagarämbetet för handläggning i enlighet med denna anvisning. I en sådan situation avbryts handläggningen av klagomålet vid Polisstyrelsen i väntan på att beslut om inledande av förundersökning har fattats samt för den tid som en eventuell förundersökning och straffprocess varar. 18. De anmälningar som skall göras om händelsen 19. Anmälning om åtalsprövningsbeslut Den åklagare som är förundersökningsledare bör underrätta ansvarspersonen för polisbrott vid den enhet där den ifrågavarande polismannen är stationerad om beslutet att inleda förundersökning samt om väsentliga förändringar som har framkommit under utredningen. Kontaktpersonen i fråga bör också underrätta den misstänktas förman. Förundersökningsledaren underrättar den misstänkte, målsägande och kontaktpersonen för polisbrott i det område där undersökningen skulle ha utförts om beslut att inte inleda förundersökning. Också kontaktpersonen för den enhet där den misstänkte är stationerad bör underrättas. Kontaktpersonen i fråga har som uppgift att underrätta även den misstänktas förman. Riksåklagarämbetet bör även underrättas om beslutet. Förundersökningsledaren bör förutom de ovannämnda även underrätta polisbrottskoordinatorerna vid polisstyrelsen om beslut att sända det färdiga förundersökningsprotokollet tili åklagaren för åtalsprövning. I den allmänna föreskriften RÄ:2011:1 om den anmälningsskyldighet som tillkommer de lokala åklagaråklagarmyndigheterna förordnas att en lokal åklagare ska anmäla tili Riksåklagarämbetet att tili hans åtalsprövning har kommit ett brott som en polisman misstänks ha begått. 11 RAs föreskrift 1.3.2010 Dnr 16/32/10
9 Efter ett beslut av åklagaren som gör åtalsprövningen i ett polisbrottsärende eiler ett domstolsbeslut kan polismannens förman, d.v.s. chefen för polisenheten ha orsak att överväga om det i ärendet finns grund för tjänstemannarättsliga eiler andra administrativa åtgärder såsom avstängning från tjänsteutövning. Den myndighet som har beslutat om avstängningen ska följa upp grunderna för avstängningen från tjänsteutövningen och då omständigheterna ändras göra ett nytt beslut. Detta förutsätter för polismannens del att chefen för den misstänkta polismannens enhet underrättas om åklagarens beslut om åtalsprövning. Om inte sekretessföreskrifterna föreskriver annat ska åklagaren anmäla sitt beslut att väcka åtal i ett polisbrottsärende likaså sitt beslut om åtalseftergift tili kontaktpersonen för den enhet som den misstänkte polismannen tillhör. Kontaktpersonen ska underrätta polismannens förman om anmälningen. Biträdande riksåklagare -=_.-:::=Jll...o-rm~ Statsåklagare