www.pwc.se Revisionsrapport Alf Wahlgren Certifierad kommunal revisor, Christina Widerstrand, certifierad kommunal revisor Lena Salomon Certifierad kommunal revisor Fredrik Andrén, jurist Granskning av besluts- och uppföljningsprocess gällande fyra investeringsprojekt
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och revisionskriterier... 1 1.1.1. Revisionsfrågor... 1 1.1.2. Revisionskriterier... 1 1.1.3. Avgränsning och revisionsmetod... 1 2. Riktlinjer för investeringsramar i Lunds kommun... 3 2.1. Investeringsprövning, investeringsramar och investeringsbudget... 3 2.2. Igångsättningstillstånd... 4 3. Om- och tillbyggnad av Stadsparkscaféet... 5 3.1. Beslutsprocess... 5 3.2. Ekonomisk redovisning... 7 3.3. Projektledning och styrning... 8 3.4. Iakttagelser och bedömningar... 9 4. Saluhallen, till- och ombyggnad... 11 4.1. Beslutsprocess... 11 4.2. Ekonomisk redovisning... 14 4.3. Projektledning och styrning... 15 4.4. Iakttagelser och bedömningar... 16 5. Högevallsbadet... 18 5.1. Beslutsprocess... 18 5.2. Ekonomisk redovisning... 24 5.3. Projektledning och styrning... 26 5.4. Iakttagelser och bedömningar... 27 6. Kristallen, ny förvaltningsbyggnad... 28 6.1. Beslutsprocess...28 6.2. Ekonomisk redovisning... 31 6.3. Projektledning och styrning... 32 6.4. Iakttagelser och bedömningar... 33 7. Granskningens kontrollmål... 34 7.1. Det finns en tydlig och ändamålsenlig process för större investeringsprojekt34 7.1.1. Bedömning... 35 7.2. Beslut gällande de fyra investerings-projekten har fattats av behöriga... 37 7.2.1. Bedömning... 38 7.3. Det finns beslut och/eller omständigheter som dokumenterar varför det blivit fördyringar i de fyra projekten... 38 7.3.1. Bedömning... 40 September 2013 Lunds kommun
7.4. Relevant återrapportering har skett till servicenämnden, kultur- och fritidsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige gällande investeringsprojekten... 41 7.4.1. Bedömning... 42 7.5. Ansvarig nämnd har säkerställt kontroll och insyn i aktuella projekt... 44 7.5.1. Bedömning... 45 7.6. Projektens slutresultat är i överensstämmelse med vision och funktionsplan46 7.6.1. Bedömning... 47 8. Sammanfattande revisionell bedömning och rekommendationer48 September 2013 Lunds kommun
1. Inledning 1.1. Bakgrund och revisionskriterier Kommunens investeringsbudget uppgår 2012 till sammanlagt 721 mnkr och av detta ansvarar servicenämnden för 576 mnkr gällande olika typer av investeringar. Resterande investeringar hanteras framförallt av tekniska nämnden och ingår inte i denna granskning. Under slutet av 2012 har de redovisade utgifterna för framförallt fyra investeringsprojekt uppmärksammats av bl a massmedia med tanke på att utgifterna överstiger budgeterade investeringsmedel rejält. Mot den bakgrunden vill revisorerna genomföra en granskning av fyra investeringsprojekt som ger en samlad beskrivning av beslutsprocessen och av vilka svagheter och felaktigheter som kan ha förekommit. 1.1.1. Revisionsfrågor Har servicenämnden och kommunstyrelsen säkerställt en besluts- och uppföljningsprocess gällande de fyra investeringsprojekten i syfte att åstadkomma en ändamålsenlig användning av kommunens resurser? 1.1.2. Revisionskriterier Granskningen har inriktats mot följande revisionskriterier: Det finns en tydlig och ändamålsenlig process för större investeringsprojekt. Beslut gällande de fyra investeringsprojekten har fattats av behöriga (avtal, delegationsordning). Det finns beslut och/eller omständigheter som dokumenterar varför det blivit fördyringar i de fyra projekten (t ex byggsamrådsprotokoll, nämndsbeslut). Relevant återrapportering har skett till servicenämnden, kultur- och fritidsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige gällande investeringsprojekten. Ansvarig nämnd har säkerställt kontroll och insyn i aktuella projekt. Projektens slutresultat är i överrensstämmelse med vision (målbild) och funktionsplan (avstämning i tillämpliga delar). 1.1.3. Avgränsning och revisionsmetod Granskningen har avgränsats till följande fyra beslutade investeringsprojekt inom servicenämndens ansvarsområde: Högevallsbadet Saluhallen Kommunhuset Kristallen (projektet är pågående vid granskningens genomförande) Stadsparkscaféet Lunds kommun 1 av 50
Avgränsningen har motiverats med att dessa fyra investeringsprojekt redovisat större avvikelser jämfört med beslutad investeringsbudget för 2012. Granskningen har genomförts utifrån följande moment: Kartläggning En genomgång och kartläggning har gjorts av besluts-, upphandlings- och uppföljningsprocessen för de fyra investeringarna. Kartläggningen har inneburit genomgång av protokoll från servicenämnden, servicenämndens au kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunfullmäktige samt upphandlingsunderlag och andra relevanta handlingar. Kommunens budgetchef har medverkat på ett av kommunrevisionens sammanträde för att beskriva beslutsprocessen för större investeringsprojekt. Intervjuer Intervjuer har genomförts med: Projektledare för Stadsparkscaféet, Lundafastigheter Projektledare för Saluhallen, tillika projektchef vid Lundafastigheter Projektledare för Högevallsbadet, Lundafastigheter Projektledare för Kristallen, Lundafastigheter Tidigare servicedirektör, serviceförvaltningen Budgetchef och ekonomichef, kommunkontoret Servicenämndens presidium Kultur- och fritidsnämndens presidium Kommunstyrelsens ordförande Oppositionsråd Analys och bedömning Utifrån dokumentationen och genomförda intervjuer har en analys och bedömning gjorts av besluts- och uppföljningsprocessen avseende de fyra investeringsprojekten och orsakerna till kostnadsavvikelserna och vem som har beslutat om dessa. För respektive investeringsprojekt lämnas en redogörelse i kronologisk ordning över de beslut som fattats, när beslutet fattats och vad beslutet avser. Detta i syfte att åskådliggöra beslutsprocessen då de fyra investeringsprojekten sträcker sig över en flerårsperiod. Vår samlade bedömning gällande de fyra investeringsprojekten utifrån uppställda kontrollmål redovisas i kapitel 7. Lunds kommun 2 av 50
2. Riktlinjer för investeringsramar i Lunds kommun Kommunfullmäktige beslutade i samband med Ekonomi- och verksamhetsplan 2009-2011 att ersätta den specificerade investeringsbudgeten per objekt med investeringsramar. Kommunstyrelsen utarbetade sedan ett förslag till riktlinjer för investeringsramar som sedan fullmäktige fastställde vid möte 2008-10-30 i 211. Bakgrunden till att övergå från investeringsramar till investeringsbudget uppges vara att åstadkomma en förbättrad och effektivare process. Tidigare förbrukades enbart 50 % av investeringsbudgeten totalt och behov lyftes från nämnderna som många gånger låg längre fram i tiden. I riktlinjerna anges att nämnderna ska redovisa sina investeringsbehov för den kommande planperioden i samband med kommunens investeringsprövning och budgetprocess. I riktlinjerna betonas att de behov som redovisas också ska vara tidsmässigt genomförbara under planperioden. Följande framgår av dokumentet Investeringsramar i Lunds kommun reviderade riktlinjer 1. 2.1. Investeringsprövning, investeringsramar och investeringsbudget Kommunstyrelsens arbetsutskott genomför årligen i december månad en investeringsprövning. Prövningen resulterar i förslag till investeringsramar som föreläggs kommunfullmäktige för beslut i samband med budgeten. Fullmäktige fastställer i budgeten för respektive år en investeringsram för varje nämnd. Respektive nämnd beslutar om prioritering av investeringsobjekt inom erhållen investeringsram. I samband med ordinarie internbudgetarbete ska alla nämnder upprätta detaljerad investeringsbudget. Nämnd som beslutar om investeringsobjekt ska tillförsäkra sig att driftskostnaderna kan täckas inom berörda nämnders driftsbudgetram. Ekonomisk uppföljning av investeringsramen görs i samband med de fastställda rapporteringstillfällena under året. Om investeringsutgifterna är större än investeringsramen ska nämnden göra omprioriteringar inom given ram. I samband med bokslutet ska kommunstyrelsen besluta om överföring av eventuella överskott från föregående år utifrån en analys av kommunens ekonomiska läge och var överskott i nämndernas investeringsbudgetar har uppstått. 1 Kommunkontoret, ekonomiavdelningen 2009-07-14 Lunds kommun 3 av 50
2.2. Igångsättningstillstånd Om investeringsobjektets utgifter uppgår till 15 mnkr (tidigare 5 mnkr) eller mer så ska nämnden erhålla igångsättningstillstånd genom beslut i kommunstyrelsen. Om investeringsobjektets utgifter uppgår till på 50 mnkr eller mer ska igångsättningstillstånd erhållas genom beslut i fullmäktige. Tekniska nämndens exploateringsverksamhet undantas från dessa beloppsgränser. Syftet med igångsättningstillstånden är att informera kommunledningen om större investeringar. I ärende om igångsättningstillstånd från nämnd till kommunstyrelse/kommunfullmäktige ska följande ingå Bakgrundsinformation om investeringsobjektet Start- och slutdatum för byggnation Specificerad investeringskalkyl Nettoutgift totalt samt fördelning per år Hur objektet bedöms påverka nämndens investeringsram Driftskostnader totalt samt fördelning per år Hur driftskostnaderna ska finansieras Att avstämning är gjord med kommunkontorets lokalstrateg Konsekvenser om investeringen inte genomförs Om större avvikelse befaras i förhållande till beviljat igångsättningstillstånd ska särskilt ärende lyftas från nämnd till kommunstyrelsen. Vad som avses med större avvikelser framgår inte av riktlinjerna. Lunds kommun 4 av 50
3. Om- och tillbyggnad av Stadsparkscaféet 3.1. Beslutsprocess Inför att Stadsparken skulle fylla 100 år 2011 planerade tekniska nämndens förvaltning en upprustning av parken inklusive befintliga byggnader. Ulf Nordfjell, en av Sveriges mest ansedda landskapsarkitekter, fick uppdraget att upprätta en utvecklingsplan för stadsparken. I utvecklingsplanen föreslogs en restaurang som en entré i paradaxeln, likt ett orangeri. Händelse och datum Tjänsteskrivelse Lundafastigheter 2010-02-08 Beskrivning av innehållet I tjänsteskrivelsen framgår det att förnyelsen av parken bland annat innefattade en ombyggnad av det befintliga caféet på 180 kvm och en tillbyggnad på ca 300 kvm. Den gamla delen skulle fortsätta att vara café och tillbyggnaden skulle bli en restaurang med ett utbud som liknade det som tillhandahållits sommartid. Det konstateras att det befintliga köket är otillräckligt och ska ersättas med ett nytt i tillbyggnaden. Förändringen av stadsparkscaféet skulle också innebära att det hölls öppet året runt. Om- och tillbyggnaden av caféet fanns inarbetat i investeringsplanen för 2010-2012 och 2011-2015 med 5 mnkr. Beloppet hade tagits fram i september 2009 som en översiktlig bedömning innan projektet påbörjats. Då projektet påbörjades i december konstateras att projektet är större och det bedömdes att, utifrån då föreliggande skissförslag, kunna genomföras inom en ram om 10 mnkr. Servicenämnden 2010-04-20 Tjänsteskrivelse kommunkontoret En viktig förutsättning för om- och tillbyggnaden var att det skulle tecknas ett nytt långsiktig hyresavtal. I tjänsteskrivelsen förslog Lundafastigheter att servicenämnden beslutar hemställa till kommunstyrelsen att bevilja igångsättningstillstånd för projekt om- och tillbyggnad av Stadsparkscaféet under förutsättning att nytt hyresavtal tecknas med nuvarande hyresgäst. Åtta dagar efter upprättad tjänsteskrivelse behandlas ärendet i servicenämnden 2010-02-16 som beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen. När ärendet ånyo behandlas i servicenämnden har ramen för projektet höjts med 1 mnkr till 11 mnkr. Utöver tjänsteskrivelsen nämns en förslagsskiss preliminär handling daterad 2010-02-15 som beslutsunderlag. Servicenämnden beslutade att hemställa hos kommunstyrelsen om igångsättningstillstånd. Tjänsteskrivelsen från kommunkontorets ekonomiavdelning bygger på serviceförvaltningens tidigare tjänsteskrivelse samt Lunds kommun 5 av 50
2010-04-21 servicenämndens beslut. Tjänsteskrivelsens avslutas med: Omoch tillbyggnaden av Stadsparkskaféet bedöms bidra till att förstärka parkens totala attraktivitet. Kommunkontoret förslår att kommunstyrelsen beviljar igångsättningstillstånd för projektet. Kommunstyrelsen 2010-05-05 Tjänsteskrivelse serviceförvaltningen 2010-09-09 Kommunstyrelsen behandlar servicenämndens hemställan om igångsättningstillstånd och beslutar att lämna ett sådant under förutsättning att bygglov beviljas och nytt hyresavtal tecknas för de om- och tillbyggda lokalerna. Tjänsteskrivelsen har rubriken: Antagande av entreprenör avseende om- och tillbyggnad av Stadsparkscaféet. I Tjänsteskrivelsens sammanfattning avslutas med: Tillkommande renoveringsarbeten av det gamla huset och tillkommande markarbeten har tillsammans med ökade byggkostnader och en kort produktionstid medfört en kostnadsökning av projektet. I tjänsteskrivelsen framgår det också att serviceförvaltningen sammanställt ett förfrågningsunderlag för upphandling av generalentreprenad och att upphandlingsförfarandet varit förenklat (under tröskelvärde). I en bilagd kostnadsprognos eller kalkylsammanställning daterad 2010-09-07 bedöms slutkostnaden för projektet uppgå till 18 731 762 kronor. I kalkylen ingår att krögaren betalar en storköksutrustning på 1 814 000 kronor och att Lundafastigheter betalar 500 000 kronor för underhåll samt byte av takpannor, nya skorstenar och byte av golv. Vid anbudstidens utgång 2010-09-01 hade tre anbud inkommit. Utvärderingen av anbuden, visade att NE Perssons Byggnads AB anbud på 17 750 000 SEK var lägst. I tjänsteskrivelsen konstateras att igångsättningstillstånd är beviljat för 11 miljoner kr, bygglov är beviljat och att hyresavtal är påtecknat av krögaren villkorat till att servicenämnden beviljar investeringsanslag på ca 18 miljoner kronor och beslutar om upphandling av entreprenör. Servicenämnden 2010-09-21 Servicenämndens arbetsutskott 2010-09-24 Serviceförvaltningen föreslår servicenämnden att besluta att anta entreprenör enligt bilaga och övergå till förhandlad upphandling. Ärendet om antagande av entreprenör behandlas på servicenämndens sammanträde. Servicenämnden beslutar att överlåta till nämndens arbetsutskott att besluta i ärendet. Arbetsutskottet beslutar att anta NE Persson Byggnads AB som entreprenör och övergå till förhandlad upphandling. Lunds kommun 6 av 50
3.2. Ekonomisk redovisning I tabell 1 nedan visas det ekonomiska utfallet för investeringsprojektet Stadsparkscaféet. Avstämning görs mot en total kalkylkostnad på 18,7 mnkr i enlighet med tjänsteskrivelse från serviceförvaltningen 2010-09-09. I kalkylen görs, som noterats innan, avdrag för kostnader för storkök på 1,8 mnkr och 0,5 mnkr för planerat underhåll. I uppgörelsen med krögaren för Stadsparkscaféet ingick att denne skulle stå för kostnaden för storkök. Dock kom ägarens kostnad för storköket efter förhandling med Lundafastigheter att i stället bli 710 000 kronor. Resterande 1,1 mnkr kom att belasta projektet. Tabell 1: Projektredovisning augusti 2013 Entreprenadkostnader Kalkyl Utfall Avvikelse Entreprenad 17 775 000 17 065 000 710 000 Oförutsett entreprenad 888 750 2 111 114-1 222 364 Summa 18 663 750 19 176 114-512 364 Lundafastigheters kostnader Kalkyl Utfall Avvikelse Projekt- och byggledning 221 000 563 007-342 007 Konsultkostnader 1 559 465 2 488 786-929 321 Myndighetskostnader 225 000 168 992 56 008 Övriga kostnader 160 000 11 107 148 893 Oförutsett Lundafastigheter 216 547 0 216 547 Summa 2 382 012 3 231 892-849 880 Total byggkostnad 21 045 762 22 408 006-1 362 244 -Avgår planerat underhåll 500 000 1 000 000 -Avgår storkök 1 814 000 -Summa avgående 2 314 000 1 000 000 Total investering minus avgående 18 731 762 21 408 006-2 676 244 Källa: Transaktionslista från ekonomisystemet (Cognosrapport) och projektledarens sammanställning. Av redovisningen framgår det att kostnadsslagen Oförutsett entreprenad, Projektoch byggledning och Konsultkostnader blev betydligt högre än vad som kalkylerats. För entreprenadkostnader beräknades i kalkylen posten Oförutsett (ändrings- och tilläggsarbeten) till 888 750 kronor eller 5 % av kostnaden för entreprenaden. Redovisningen visar att det blev ändrings- och tilläggsarbeten för sammanlagt 2 111 114 kronor vilket utgör 12,4 % av entreprenadkostnaden. För Lundafastigheters kostnader beräknades i kalkylen att posten Oförutsett skulle utgöra ca 10 % eller 216 547 kronor. Redovisningen visar att avvikelsen sammanlagt blev 849 880 kronor vilket gör att andelen oförutsett i stället kom att utgöra 26 %. Lunds kommun 7 av 50
Den sammanlagda avvikelsen gentemot kalkyl blev -2 676 244 kronor. I samband med att ombyggnaden påbörjades visade en okulär besiktning att caféet var i sämre skick än förväntat. Det medförde att bedömningen av det planerade underhållsbehovet behövde revideras och därför höjdes till 1 000 000 kronor. Enligt projektledaren gjordes nästan inga beställningar utöver ram. Merparten av kostnaderna för Oförutsett, som uppges berott på bl.a. brister i handlingar och oförutsedda faktorer i befintlig byggnad, har initierats av entreprenören. Lundafastigheter beställde en ändring av skorstenen till en kostnad av 73 462 kronor. Krögaren beställde ett el-uttag till en glassmaskin till en kostnad av 1 729 kronor. 3.3. Projektledning och styrning Projektledaren vid serviceförvaltningen berättar i en intervju att från början gällde projektet endast en renovering av caféet som kunde betecknas som nästintill K- märkt eftersom stadsarkitekten och stadsantikvarien var inblandad i bygglovsprocessen. Köket var inte godkänt enligt nya gällande krav och i detta skede började förvaltningen titta på projektet. Krögaren informerades om vad som behövde göras men tyckte att det blev för dyrt. I stället ville krögaren göra om caféet till en restaurang med plats för 90 matgäster. En arkitekt, anlitad av tekniska förvaltningen, tog fram ett förslag samt en grov kalkyl på 10 mnkr som sen ändrades till 11 mnkr. Projektering påbörjades under sommaren 2010 och när handlingarna var klara skulle det börjas bygga direkt. Projektledaren menar att detta inte var en optimal situation med att det var så bråttom och insåg också tidigt att den ursprungliga kalkylen inte skulle hålla. Efter upphandlingen överlät NE Persson Byggnads AB entreprenaden till dotterbolaget August Lundbergs Byggnads AB. Uppfattningen från projektledaren är att det blev fel från början på grund av bytet. Bytet krävde en ny projektgenomgång med de nya som inte var insatta i projektet. På arbetsplatsen uppstod det återkommande problem i förhållande till vad som stod i handlingarna. Bland annat var det problem med konstruktionen som fick lösas på plats. Med tanke på den snäva tidsramen så fick projektledaren godkänna ändringar löpande. Projektledarens uppfattning är att utförarföretaget var dåligt bemannade på plats. De hade en duktig produktionschef men ingen som höll koll på ekonomin. Det var först i februari 2011 som de första ändrings- och tilläggsarbetena (ÄTA) presenterades och då saknades prissättning. Några dagar innan slutbesiktning gick projektledaren igenom ÄTA-listan tillsammans med vd: n för August Lundbergs Byggnads AB och såg att de hade flera fakturor som strömmade in med högre kostnader. När vd: n för företaget fick upp ögonen för ekonomin ville han riva upp den överenskomna ÄTA-listan. Lunds kommun 8 av 50
Projektledarens uppfattning är att entreprenören försökte lägga till nya punkter för att täcka upp sina kostnader på 4 mnkr. När det gäller fördyringar så uppger projektledaren att det fanns ett muntligt mandat från servicedirektören att godkänna de ändringar som behövs för projektet inom ramen (18,7 mnkr). Några beloppsgränser inom projektet fanns inte uttalade och det fördes inga diskussioner om att begära ett utökat igångsättningstillstånd, vilket det heller inte ansågs finnas tid för. Kalkylen hade enligt projektledaren brister från början då den innehöll en väldigt låg procentsats för oförutsedda kostnader, denna var satt till 5 %. För en ombyggnad som denna hade 10 % varit mer realistisk enligt projektledarens uppfattning. Av projektledarens skriftliga kommentarer till utfallet av projektredovisningen framgår det att antalet timmar och ändrings- och tilläggsarbeten blivit fler beroende på alltför kort tid för projektering och byggnation. Den korta projekteringstiden som medförde bristande handlingar, sträng vinter samt ett komplicerat hus uppges vara orsaken till kostnadsökningen. Kommentaren avslutas med upplysningen att byggentreprenören har lämnat in ett krav till Lundafastigheter på 4 823 789 kr för ändrings- och tilläggsarbeten. Ärendet är för närvarande föremål för en rättslig tvist. 3.4. Iakttagelser och bedömningar Investeringsprojektet har varit starkt kopplat till Stadsparkens 100 års jubileum och måste därför samordnas med tekniska nämndens tidsramar. En koppling som på ett negativt sätt kom att prägla hela projektet. Den projektkalkyl som utgjorde underlag för servicenämndens begäran om igångsättningstillstånd bedöms som bristfällig med avseende på omfattning och kostnader då differensen mellan anbud och igångsättningstillstånd blev över 6 mnkr. De procentsatser som använts för att beräkna oförutsedda kostnader vad gäller både entreprenadkostnad och Lundafastigheters kostnader får bedömas som för små i förhållande till projektets omfattning och vad som är brukligt (se avsnitt 7.3). Entreprenadkostnaderna för projektet kom att kalkyleras utifrån anbuden i samband med upphandlingen och inte utifrån underlaget för igångsättningstillståndet. Förutsättningarna för konkurrens i upphandlingen minskade i och med att en snäv tidsram för projektet utgjorde ett skall-krav i upphandlingsunderlaget, ett krav som endast en anbudsgivare klarade. Därmed går det inte att utesluta att kommunen med en längre tidshorisont hade fått en annan möjlighet till priskonkurrens via fler anbud. Servicenämndens arbetsutskotts beslut om antagande av entreprenör blev otydligt med avseende på vilken total kostnadsram för projektet som beviljades. Det fick konsekvenser för projektredovisningen där avstämning felaktigt gjorts mot entreprenadkostnaden i stället för den totala kostnaden där även Lundafastigheters Lunds kommun 9 av 50
egna kostnader ingår och att den redovisade avvikelsen varit för stor fram till och med den sista prognosen. När servicenämndens arbetsutskott hade beslutat om upphandling av entreprenör ansökte servicenämnden aldrig om ett utökat igångsättningstillstånd. Vi kan då konstatera att den fördyring som de ökade investeringsutgifterna ledde till gällande driftskostnaderna inte beaktats i sammanhanget. Lunds kommun 10 av 50
4. Saluhallen, till- och ombyggnad 4.1. Beslutsprocess En av utgångspunkterna för att göra något vid Saluhallen var att det fanns en uppfattning om att Saluhallens ursprungliga charm gått förlorad vid renoveringen på 1970-talet och att delar av Saluhallen var svåruthyrda och hade en låg kommersiell attraktivitet. Händelse och datum Tjänsteskrivelse Lundafastigheter 2008-06-10 Beskrivning av innehållet Under 2007 arbetade Lundafastigheter tillsammans med Centrumutveckling Syd AB och Johan Celsing Arkitektkontor AB fram ett förslag till om- och tillbyggnad av Saluhallen i ett plan. Förslaget, som bland annat presenterades för Ksau, vann inget gehör hos varken stadsbyggnadskontoret eller tekniska förvaltningen och det fick arbetas om, denna gång tillsammans med Hegelund & Marsvik Arkitekter AB. Utformningen av det förslag som presenteras i tjänsteskrivelsen hade tagits fram i samråd med företrädare för tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden och respektive förvaltning. Det nya förslaget resulterade i en mer kostsam lösning i två plan och med mindre uthyrbar butiks- och restaurangyta. Det nya förslaget innebar att Saluhallen skulle innehålla 15 enheter för försäljning av livsmedel, ett restaurangtorg med 3-4 enheter och en uteservering ut mot Botulfsplatsen. På plan 2 i tillbyggnaden skulle två kontorsenheter skapas. Förändringen av Saluhallen skulle genomföras i två etapper till en sammanlagd kostnad på 79 mnkr varav 20 mnkr avsåg åtgärder inom befintlig byggnad. Hyresintäkterna bedömdes uppgå till ca 5,5 mnkr/år. I tjänsteskrivelsen föreslås att servicenämnden begär att kommunfullmäktige beviljar investeringsanslag på 79 mnkr för om- och tillbyggnad av Saluhallen. Servicenämnden 2008-06-18 Tjänsteskrivelse kommunkontoret 2008-08-31 På servicenämndens sammanträde beslutades att godkänna serviceförvaltningens förslag till utveckling av Saluhallen och att begära att kommunfullmäktige beviljar ett investeringsanslag på 79 mnkr i enlighet med tjänsteskrivelsen. Av kommunkontorets skrivelse framgår det att servicenämnden för planperioden 2008-2010 bedömt att utgiften för om- och tillbyggnad av Saluhallen uppgår till 60 mnkr fördelat på 5 mnkr, 50 mnkr respektive 5 mnkr. Då servicenämnden nu begär 79 mnkr menar kommunkontoret att en sådan fördyring i Lunds kommun 11 av 50
normala fall ska lösas inom den investeringsram som servicenämnden har erhållit. Mot bakgrund av att begreppet lönsamma investeringar 2 införts i budgetarbetet och som innebär att sådana investeringar inte kommer att belasta den kommunala ekonomin på lång sikt, så menar kommunkontoret att merutgiften på 19 mnkr bör kunna tillföras servicenämndens investeringsram. Kommunkontoret föreslår därför att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att finansieringen av merutgiften på 19 mnkr bör hänskjutas till arbetet med Ekonomi- och verksamhetsplan 2010-2012 med budget 2010. Kommunstyrelsen 2008-09-11 Kommunfullmäktige 2008-09-25 Tjänsteskrivelse Lundafastigheter 2010-03-24 På sammanträdet beslutar kommunstyrelsen att föreslå att kommunfullmäktige beslutar bevilja 79 mnkr för om- och tillbyggnad av Saluhallen, att utgifter för 2009 ska täckas inom servicenämndens investeringsram för 2009 samt att finansiering av merutgifter på 19 mnkr hänskjuts till arbetet med Ekonomi- och verksamhetsplan 2010-2012 med budget 2010. Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag från den 11 september. I tjänsteskrivelsen anges att projektering har pågått under 2009 med ett kortare uppehåll för en djupare analys av en större intressent som visat intresse för plan 2 i den tillbyggda delen av Saluhallen. Det har inneburit att delar av plan 1 och plan 2 omprojekterats med utökad yta i plan 2, ny varuinlastning, rulltrappor, hissar samt en utökning av källarplanet. Då om- och tillbyggnad skulle ske med kvarboende hyresgäster i Saluhallen påpekas det att projekteringen därmed blivit både tidskrävande och kostsam. I skrivelsen nämns också bevarandeaspekten där arbetet med att projektera nya Saluhallen förväntades ta hänsyn till kulturhistoriska värden. Det skulle bland annat innebära att den gamla tegelväggen återskapas, att golvbeläggningen blir ny med ett gammalt utseende och att golvrännor demonteras, rengörs och återmonteras. I skrivelsen hänvisas till prognos 2 från den 22 september 2009 som visade på en slutkostnad på 95 000 000 kr för en tillbyggnad i två plan och utökad källare och att beloppet reducerades till 94 300 000 kr i den investeringsplan som kommunstyrelsen beslutat om. I mars 2010 hade serviceförvaltningen räknat fram ett nytt investeringsbelopp på 104 000 tkr och som inkluderade en omarbetning av plan 2 för storbutiksändamål. Det anges att 2 Begreppet avser investeringar som på lång sikt inte kommer att belasta den kommunala ekonomin. I budgetarbetet har dessa lönsamma investeringar lagts utanför den investeringsvolym som de finansiella investeringsmålen medger. Lunds kommun 12 av 50
kostnadsökningen beror på en utökning av den planerade tillbyggnadens yta, arkeologiska undersökningar, utvändiga arbeten på gatumark, kvarboende gäster samt ökade kostnader för installationer. Serviceförvaltningen föreslår servicenämnden besluta att begära igångsättningstillstånd för ett utökat investeringsbelopp om 104 000 tkr. Servicenämnden 2010-03-24 Tjänsteskrivelse kommunkontoret 2010-04-23 Kommunstyrelsen 2010-05-05 Kommunfullmäktige 2010-05-27 Tjänsteskrivelse serviceförvaltningen 2010-09-13 Servicenämnden beslutar att begära igångsättningstillstånd för ett utökat investeringsbelopp om 104 000 tkr. Kommunkontorets tjänsteskrivelse bygger på serviceförvaltningens tjänsteskrivelse och utmynnar i att kommunkontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att lämna igångsättningstillstånd för Saluhallen 1 med ett utökat investeringsbelopp om 104 000 tkr. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att lämna igångsättningstillstånd för Saluhallen 1 med ett utökat investeringsbelopp om 104 000 tkr. När ärendet behandlades i kommunfullmäktige beslutades att lämna igångsättningstillstånd för Saluhallen 1 med ett utökat investeringsbelopp om 104 000 tkr. Ledamöter från vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet. I skrivelsen konstateras att Saluhallens projektering är avslutad och anbud har inkommit. Under rubriken Ekonomi hänvisas till en prognos 2 som grundar sig på anbud augusti 2010 och visar på en slutkostnadsprognos på 127 miljoner kr. Kostnadsökningen anges bero dels på en ökning av entreprenadkostnaden som är en följd av en uppgång i byggkonjunkturen samt en ökad projekteringskostnad. Den genomförda upphandlingen av entreprenaden kommenteras i skrivelsen med att upphandlingsformen varit ett förenklat förfarande över tröskelvärdet enligt LOU, och att det inkommit ett anbud som avviker avsevärt från beslutad budget. Den omständigheten kommenteras med att LOU ger serviceförvaltningen rätten att övergå till förhandlad upphandling. Serviceförvaltningen föreslår servicenämnden besluta att anta entreprenör enligt bilaga 1 och övergå till förhandlad upphandling. Av bilaga 1 (anbudsförteckning) framgår att PEAB lämnat ett anbud på 96 495 000 kr. Servicenämnden 2010-09-21 På sammanträdet presenteras servicenämnden följande text i ärendet: Saluhallens projektering är avslutad och anbud har Lunds kommun 13 av 50
inkommit. Hyresförhandlingar är avslutade med ankarhyresgäster och pågår med nya hyresgäster. Idag är 66 % av ytan uthyrd. Prognos visar en slutkostnad på 127 miljoner kr. (Texten är hämtad från serviceförvaltningens tjänsteskrivelse). Servicenämnden beslutar att anta PEAB som entreprenör och övergå till förhandlad upphandling. Förhandlad upphandling I samband med den förhandlade upphandlingen upprättades ett uppgörelseprotokoll daterat 2010-09-24. Av protokollet som är upprättat mellan serviceförvaltningen och PEAB framgår det att entreprenören åtar sig att utföra entreprenadarbeten för totalt 96 495 000 kr. 4.2. Ekonomisk redovisning I tabell 2 nedan visas kostnadsutvecklingen för projektet Saluhallen. Uppgifterna i tabellen är sammanställda utifrån serviceförvaltningens egna kalkyler och transaktionslista i ekonomisystemet. Tabell 2: Ekonomisk utveckling för Saluhallen och utfall augusti 2013 Entreprenadkostnader Kalkyl 2008 I-tillstånd Upphandling Utfall aug Avvikelse maj 2010 2010 2013 Entreprenad 63 980 000 76 598 000 100 300 000 122 023 126-45 425 126 Oförutsett 7 165 000 3 800 000 4 800 000 Summa entreprenadarbeten 71 145 000 80 398 000 105 100 000 122 023 126-41 625 126 Lundafastigheters kostnader Kalkyl 2008 Kalkyl I 2010 Kalkyl II 2010 Utfall maj Avvikelse Konsultkostnader 5 390 000 16 018 270 17 849 573 30 908 950-14 890 680 Myndighetskostnader 1 525 000 1 764 000 1 612 302 328 292 1 435 708 Övriga kostnader 800 000 5 995 200 3 235 225 6 251 783-256 583 Oförutsett 500 000 Summa 7 715 000 24 277 470 22 697 100 37 489 025-13 211 555 Total byggkostnad 78 860 000 104 675 470 127 797 100 159 512 151-54 836 681 Källa: Transaktionslista från ekonomisystemet (Cognosrapport) och projektledarens sammanställning. Kalkylen från 2008 på ca 79 mnkr är det belopp som kommunfullmäktige beviljade för om- och tillbyggnad. Kalkylen är framtagen av Bertil Strand Byggkonsult AB och har rubriken Grov kostnadsbedömning av tillbyggnad och ombyggnad, Saluhallen Lund. I kalkylens förutsättningar redovisas till exempel att inredningar, galler mm ej ingår, befintliga butiker och yttertak bibehålles utan åtgärder och att kostnader för arkeologiska undersökningar heller inte ingår. Oförutsett för entreprenadkostnader uppgår till 11 procent i kalkyl 2008 och 5 procent i nästföljande kalkyler. Oförutsett för Lundafastigheters kostnader i kalkylen benämnd I-tillstånd maj 2010 uppgår till 2 procent. Lunds kommun 14 av 50
Under 2009 pågår projektering och i serviceförvaltningens prognos 2 och 3 samma år redovisas ett överdrag på nästan 16 mnkr och totalkostnaden för projektet beräknas till 95 mnkr. I mars 2010 tar serviceförvaltningen fram en ny kalkyl som utgör underlag för begäran om utökat investeringsbelopp på 104 mnkr. Kostnadsökningen från de ursprungliga 79 mnkr till 104 mnkr inkluderar nu en omarbetning av plan 2, en utökning av den planerade tillbyggnadens yta, arkeologiska undersökningar, utvändiga arbeten på gatumark, hantering av kvarboende hyresgäster samt ökade kostnader för installation. Bara kostnaden för att anpassa Saluhallen efter Systembolagets önskemål beräknades till ca 25 mnkr. I samband med att servicenämnden i september 2010 efter avslutad upphandling skulle besluta om entreprenör så presenterades en ny kalkyl som uppgick till nästan 128 mnkr. Kalkylen grundade sig på anbudssumman och serviceförvaltningens prognos 2 som visade en beräknad totalkostnad på ca 127 mnkr för projektet. Anledningen till ökningen av kostnaderna från 104 mnkr till 127 mnkr uppges vara en ökning av entreprenadkostnaden till följd av en uppgång i byggkonjunkturen samt en ökad projekteringskostnad. Avvikelsekolumnen i tabellen är framräknad utifrån igångsättningstillståndet från 2010 som är det utökade investeringsbelopp som kommunfullmäktige senast beviljade. Räknat från den ursprungliga kalkylen från 2008 har projektet blivit mer än dubbelt så dyrt, men då handlar det om ett väsentligen förändrat projekt. Projektet är inte slutredovisat. 4.3. Projektledning och styrning I maj 2010 beslutade fullmäktige om ett igångsättningstillstånd på 104 mnkr. Vid upphandlingsförfarandet inkom ett anbud. En stor skillnad från det ursprungliga förslaget var att Systembolaget var ny hyresgäst med omfattande förändringar av byggnaden som konsekvens. Denna förändring behandlades enligt projektledaren inte av nämnden förrän i samband med upphandlingsbeslutet. Det var istället servicedirektören som tog ställning till denna förändring. Nämnden fattade ett beslut om att anta anbudet men till en kostnad om 127 mnkr samt att det skulle förhandlas om förbilligande genom att tillsammans med entreprenören titta över möjliga kostnadsbesparingar. En förändring som enligt uppgift innebar en stor besparing var att ändra fasadens utförande från granit till glas. Projektledaren och entreprenören kom överens om att detta skulle behandlas som ändrings- och tilläggsarbeten (benämnt ÄTA framöver) och skedde med en muntlig överenskommelse innan byggstart. Under tiden för projektets genomförande visade prognos från kvartal 1 år 2011 att budgeten enligt igångsättningstillståndet inte skulle hållas. Ett överskridande om 23 mnkr jämfört med igångsättningstillståndet befarades av projektledaren. Projektledaren berättar att servicedirektören inte ansåg att det behövde ansökas om ett utökat igångsättningstillstånd samt att det var oklart hur sådana överskridanden skulle hanteras. Uppfattningen vid det tillfället var att prognosen skulle hålla till dess att projektet var genomfört och byggnaden färdigställd. Lunds kommun 15 av 50
Under ombyggnationen upplevde projektledaren en hård tidspress för projektet från politiker, allmänhet och befintliga och kommande hyresgäster. Projektledaren drar en parallell till ombyggnationen av Stadsparkscaféet som även det omgärdades av stark tidspress. Många ÄTA har framkommit i efterhand eftersom det var tvunget att genomföra ändringar löpande för att inte bygget skulle stå stilla och därmed skjuta fram inflyttningstiden ytterligare. Enligt projektledaren är Saluhallsprojektet uppe i över 800 ÄTA sammanlagt. Merparten av dessa ÄTA avser fördyrningar men inte alla. En stor del av ÄTA är dock strukna eller inte aktuella längre. Enligt projektledaren beror ÄTA på bland annat felprojekteringar, att fler hyresgäster med förändrade krav tillkommit under tiden samt att statusen på byggnaden inte var känd från början. Flera överenskommelser om ÄTA har skett i efterhand enligt projektledaren. Det har inte funnits tid att behandla både kostnader och ritningar samtidigt och för att projektet inte skulle stå stilla har gången varit denna. En försvårande omständighet har enligt projektledaren varit att befintliga hyresgäster skulle stanna kvar i byggnaden för att kunna bedriva ordinarie verksamhet under hela ombyggnationen. Projektet hade också att ta hänsyn till befintlig verksamhet inkluderande julhandeln 2010 och 2011 och att julhandeln 2012 heller inte skulle störas. Detta medförde lösningar som var mer komplicerade och dyrare än om ombyggnationen hade kunnat göras i en utrymd byggnad. I ett tidigt skede fanns det förslag på att hyresgästerna istället skulle inrymmas i paviljonger på Mårtenstorget men det avfärdades på tjänstemannanivå. Projektledaren framför även att situationen med hyresgäster som ställt krav under tiden för ombyggnationen i vissa fall bakbundit projektet och försvårat genomförandet i vissa avseenden. 4.4. Iakttagelser och bedömningar Förutsättningen för att den ursprungliga kalkylen skulle hålla bedöms som obefintlig då kalkylen utgjorde en grov kostnadsbedömning där kostnader för bl.a. inredningar, galler, ändringar av butiker och yttertak samt kostnader för arkeologiska undersökningar inte ingick. Projektet har haft en relativt lång och kostsam projekteringfas från 2007 till 2010 och hade att ta hänsyn till att befintlig verksamhet skulle finnas kvar under själva om- och tillbyggnaden. Dessutom har upphandlingen av projektet kännetecknats av bristande konkurrens då endast ett anbud inkom. Detta kan sammantaget ha bidragit till att budgetering och prognostisering av projektet försvårats samt att kostnaderna för projektet blivit högre. Den kalkyl som utgjorde underlag för kommunfullmäktiges beviljande av utökat investeringsbelopp på 104 mnkr i maj 2010 behövde drygt tre månader senare räknas upp med 23 mnkr, vilket indikerar att investeringen inte var färdigprojekterad när igångsättningstillstånd beviljades. Lunds kommun 16 av 50
Det stora antalet ändrings- och tilläggsarbeten i projektet (867) visar också att projektet inte varit genomarbetat från början och att väsentliga ej planerade förändringar gjorts under byggtiden. Exempelvis resulterade servicedirektörens godkännande av Systembolaget som hyresgäst i Saluhallen den enskilt största förändringen av projektet med ca 25 mnkr enligt kalkyl. Mängden ÄTA har medfört att kontrollen av kostnaderna blivit tidskrävande och har påverkat möjligheterna att lämna tillförlitliga prognoser för kostnadsutvecklingen. Antalet ÄTA i projektet kommenteras specifikt under avsnitt 7.3. Vi konstaterar att servicenämnden har underlåtit att lyfta särskilt ärende till kommunstyrelsen utifrån uppkomna avvikelser sedan nämnden blev beviljad de ursprungliga 104 mnkr. I de av serviceförvaltningens upprättade prognoser från och med prognos 3 år 2010 anges investeringsramen felaktigt till 127 mnkr eftersom det saknas beslut om igångsättningstillstånd för det högre beloppet. Det har inneburit att servicenämnden lämnat felaktiga prognoser till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Lunds kommun 17 av 50
5. Högevallsbadet 5.1. Beslutsprocess Under 2007 medverkade serviceförvaltningen i en utredning om olika alternativ för att utveckla Högevallsbadet. Viktiga utgångspunkter för att vidta åtgärder avseende badet var att det fanns tekniska brister i befintlig anläggning samt att det fanns ett uttalat behov av att tillföra badet fler vattenytor och ökad attraktivitet. Händelse och datum Kommunstyrelsen 2008-01-10 Beskrivning av innehållet På sammanträdet behandlade kommunstyrelsen utbyggnaden av Högevallsbadet. Ärendet hade under 2007 vid olika tillfällen behandlats i kultur- och fritidsnämnden och som förordade ett alternativ nr 5 som var kostnadsberäknat till 241 mnkr. Alternativ 5 innebar: ombyggt äventyrsbad med två rutschkanor kombibassäng, dock ej delbar ny 50-meters bassäng med sex banor läktare för 400 personer samt förråd och toaletter ökad tillgänglighet, hiss vid publik entré ökat utrymme för omklädning, 540 platser ny teknik frisk byggnad Kommunfullmäktige 2008-01-31 Beslut i ärendet föregicks av olika yrkanden, ställd proposition samt omröstning. Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med alternativ 5, kostnadsberäknat till 241 mnkr. Den politiska oenigheten fortsatte då ärendet skulle avgöras på fullmäktiges sammanträde. Efter sju olika yrkanden, ställda propositioner och omröst-ningar beslutade kommunfullmäktige bland annat att besluta enligt alternativ 5, kostnadsberäknat till 241 mnkr. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2009-03-30 Vidare beslutade kommunfullmäktige att servicenämnden ska verka för att Högevallsbadet ska bli en attraktiv anläggning även ur ett långsiktigt energiperspektiv genom att alternativa energikällor och energiteknik prövas i fortsatt projekteringsarbete. Chefen för projektavdelningen på Lundafastigheter informerar om kommunfullmäktiges beslut att renovera och bygga till Högevallsbadet för 241 mnkr. Arbetsutskottet beslutade att ge serviceförvaltningen i uppdrag att återkomma med rapporter till arbetsutskottet under projektets gång med särskild vikt vid eventuella avvikelser i budgeten. Lunds kommun 18 av 50
Tjänsteskrivelse serviceförvaltningen 2009-04-14 Skrivelsen har rubriken: Begäran om ändrade utvärderingsgrunder för Högevallsbadet. Av skrivelsen framgår bland annat att badhus är högriskprojekt som kräver entreprenörer och projektörer med hög kompetens. Vidare står det: Det huvudsakliga målet för projektet är att beslutad investeringsram på 240 [sic!] msek ska hållas. Vi är därför mycket måna om att finna kompetenta entreprenörer för projektering och byggnation. I projektet är vi i behov av andra utvärderingsgrunder än tidigare. Servicenämnden 2009-05-19 Tjänsteskrivelse Lundafastigheter 2009-10-30 Till skrivelsen fanns sex bilagor med förslag på prövning av anbud för byggentreprenad, el-entreprenör, VVS-entreprenör, reningsprocessentreprenör samt styr- och övervakningsentreprenör. På servicenämndens sammanträde redogjorde chefen för projektavdelningen för tjänsteskrivelsen. Servicenämnden beslutade därefter om värderingsgrunder för upphandling av Högevallsbadet enligt serviceförvaltningens tjänsteskrivelse samt att servicenämnden hålls fortlöpande informerad i ärendet. Skrivelsen handlar om antagande av entreprenör avseende system- och bygghandling samt utförande för om- och tillbyggnad av Högevallsbadet. I skrivelsen nämns att upphandlingsformen är delad entreprenad med fem delar: 1) Bygg, 2) VVS, 3) El, 4) Styr samt 5) Process och badteknik. Entreprenadformen benämns som en totalentreprenad uppdelad i följande: 1. Omvandling av programhandling till systemhandling. 2. Omvandling av systemhandling till bygghandling. 3. Utförande av entreprenaden. Vid anbudstidens utgång hade följande antal anbud inkommit gällande de fem delarna: 3 st Bygg, 1 st VVS, 5 st El, 1 st Styr samt 4 st Process och badteknik Utvärdering av anbuden gjordes enligt de värderingsgrunder för upphandling av Högevallsbadet som servicenämnden beslutat om. Servicenämnden 2009-11-11 Till skrivelsen fanns bilagt en kostnadsprognos som upprättats på grundval av anbuden. Prognosen anger en total investering exklusive moms på 260 690 000 kr (entreprenadkostnaden uppgår till 207 603 320 kr och resterande belopp utgörs av kommuninterna kostnader för administration, projektering, myndighet och övriga kostnader). På sammanträdet beslutade servicenämnden att utse fem stycken totalentreprenörer för Bygg, VVS, El, Styr samt Process och badteknik för att utföra projektering till systemhandling och bygghandling samt om kommunen beslutar att gå vidare med projektet utföra entreprenaden. Lunds kommun 19 av 50
Tjänsteskrivelse Lundafastigheter 2010-04-07 Avskrivelsen framgår det att arbetena har indelats i två etapper, där etapp 1 omfattar tillbyggnad av teknikutrymme och läktare, ny 50-meters bassäng med omklädningsrum och renovering av befintlig tävlingsbassäng. Etapp 2 skulle omfatta ombyggnad av befintligt bassängrum till upplevelsebad samt renovering av befintliga omklädningsrum. Etapp 2 kunde också inrymma en utbyggnad för styrketräningslokal, vilket dock förutsatte ett externt hyresavtal. För att kunna påbörja etapp 1 krävdes, enligt tjänsteskrivelsen, att de el-, vatten-, avlopp- och fjärrvärmeledningar som ligger där utbyggnaden ska ske läggs om, och att provisorier görs för att möjliggöra drift av befintligt bad under byggtiden. Dessa arbeten gavs benämningen 0 och kostnadsberäknades till 1 600 000 kr. I skrivelsen anges att dessa arbeten var beställda med förbehållet att de kunde avbrytas om kommunen beslutar att ej genomföra badhusprojektet. I skrivelsen hänvisas till en bilagd kostnadsprognos daterad 2010-04-07. Av prognosen framgår att investeringskostnaden för byggnaden uppgår till ca 241 000 000 kr och att i det beloppet ingår vattenrutschbanor. Detta belopp motsvarar den byggkostnad (exklusive verksamhetsanknuten utrustning) som servicenämnden redovisat inför kommunfullmäktiges beslut 2008-01-31. Med hänvisning till utredningsarbetet konstateras att serviceförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen funnit att verksamhetsanknuten utrustning bör ingå i upphandlingen av badhusentreprenaden. Det har också i utredningarbetet visat sig att en geoterminalanläggning har en pay-off tid på 4 år och att den högre investeringskostnaden kompenseras med väsentligt lägre energikostnader under badets brukstid. Slutligen konstateras att en utökad styrketräningsanläggning ökar badets attraktivitet men förutsätter ett avtal med Nautilus eller annan operatör. Avtalet skulle innebära en utökning av investeringen och betraktas som en lönsam investering för kommunen. De tillkommande kostnaderna sammanfattades till: Verksamhetsanknuten utrustning, 13 000 000 kr Merkostnad för geoenergi, 3 350 000 kr Ombyggnad för Nautilus, 6 690 000 kr. Om en hiss till vattenrutschbana skulle utföras tillkom ytterligare 1 165 000 kr. Serviceförvaltningen föreslog servicenämnden besluta att: begära utökat igångsättningstillstånd för badprojekt omfattande investeringskostnad för byggnaden, verksamhetsanknuten utrustning, geoenergianläggning och eventuell hiss om 258 500 000 kr och Lunds kommun 20 av 50
Servicenämnden 2010-04-20 begära igångsättningstillstånd för utökad styrketräningslokal om 6 700 000 kr under förutsättning att avtal tecknas med operatören. När servicenämnden sammanträdde den 20 april 2010 hade den att ta ställning till ett utökat igångsättningstillstånd för omoch tillbyggnad av Högevallsbadet. På sammanträdet yrkade en ledamot från miljöpartiet att en hiss ska ingå och att kultur- och fritidsnämnden får avgöra om hissen ska ingå i beställningen. En ledamot från vänsterpartiet yrkade att avtal med kultur- och fritidsnämnden ska tecknas före igångsättning av projektet. Servicenämnden biföll båda yrkandena och beslutade: att begära utökat igångsättningstillstånd för badprojektet omfattande investeringskostnad för byggnaden, verksamhetsanknuten utrustning, geoenergianläggning och hiss om 270 000 000 kronor, varav 6 700 000 kronor ingår för utökad styrketräningslokal under förutsättning att hyresavtal tecknas med operatören, samt att teckna hyresavtal med kultur- och fritidsnämnden. Tjänsteskrivelse kommunkontoret 2010-04-23 Kommunstyrelsen 2010-05-05 Kommunfullmäktige 2010-05-27 Tjänsteskrivelse Lundafastigheter 2011-03-10 I kommunkontorets skrivelse noteras att jämfört med underlaget till kommunfullmäktiges beslut 2008-01-31 har utgifterna ökat med 29 100 tkr. Utgiftsökningen fördelas enligt följande: Byggnationen, 4 895 tkr Verksamhetsanknuten utrustning, 13 000 tkr Ombyggnad för Nautilus, 6 690 tkr Geoterminalanläggning, 3 350 tkr Hiss till vattenrutschbana, 1 165 tkr Kommunkontoret föreslår att igångsättningstillstånd lämnas för om- och tillbyggnad av Högevallsbadet med en investeringsutgift på 270 100 tkr. Kommunstyrelsen beslutade att förslå kommunfullmäktige besluta att igångsättningstillstånd lämnas för om- och tillbyggnad av Högevallsbadet med en investeringsutgift på 270 100 tkr. Tre veckor senare beslutade kommunfullmäktige att igångsättningstillstånd lämnas med en investeringsutgift på 270 100 tkr. Av tjänsteskrivelsen framgår det att kostnadsramen har påverkats av ändrade konstruktionsregler, kostnadsutvecklingen samt projektförbättringar och att investeringsramen behöver utökas till 295 000 000 kr. I skrivelsen specificeras kostnadsförändringarna som inte ryms inom budgeten för ÄTA och oförutsett: Ändrade konstruktionsregler för snölaster, Bestämmelser för dimensionering av snölaster har ändrats och Lunds kommun 21 av 50
innebär att ursprunglig takkonstruktion som skulle behållits måste bytas: 7 000 000: - Kapacitetsökning vattenrening, För att säkerställa en god vattenkvalitet vid ändrade driftsförutsättningar (ändrad kvalitet på färskvatten, ändrat badbeteende eller utökning av antalet bassänger) så har vattenreningskapaciteten ökats med 18 %: 500 000: - Utökning utrymme för vattenrening, Upphandlat vattenreningssystem krävde mer utrymme än vad som antagits i tidigare bedömningar: 2 000 000:- Energibesparingsåtgärder VVS, Under projekteringsarbetet har utförandet av vatten, värme och ventilationssystemet förbättrats. Detta ger en minskning av driftskostnader på ca 1 000 000 kr per år (med dagens energipriser): 850 000: - Ändrad konstruktion ytterväggar och undertak, Utförande av ytterväggar och undertak har ändrats under projekteringen för att får en mer långsiktigt hållbar byggnad: 1 000 000:- Hisstorn utökat i storlek, Under projektering har framkommit att hisstorn måste göras större för att hantering och förvaring av badringar till vattenrutschbana ej fick plats i ursprungligt förslag: 720 000: - Utökning utebassäng, Utebassängen har gjorts större för att kunna rymma en virvelfunktion: 1 000 000:- Utökad vildfors, Vildforsen har fått en bättre utformning: 1 000 000:- Kostnader på grund av elentreprenör i konkurs, Advokatkostnader samt något dyrare pris från ny elentreprenör: 2 000 000:- Indexuppräkning av entreprenadsumma, Uppräkning av entreprenadsumma pga indexutvecklingen som varit kraftigare än väntat: 7 000 000:- Kreditivkostnad, Med en räntekostnad på 1,25 respektive 2,25 för 2011 och 2012 blir räntekostnaden ca 6 000 000: 1 500 000:- Summa 24 570 000:- I tjänsteskrivelsen begär serviceförvaltningen ett utökat anslag om 25 000 000 kr för att täcka de extra kostande som uppstått. Lunds kommun 22 av 50