FÖRSLAG 2002:28 1 (32) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Reviderat miljöpolitiskt program, Miljö steg 4 Föredragande landstingsråd: Ralph Lédel Ärendet Landstingskontorets förslag till reviderat miljöpolitiskt program för landstinget från april 2002. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anta förslag till reviderat miljöpolitiskt program för landstinget från 1 april 2002 att förvaltningar och bolag, där lagen så tillåter, vid beställning av tjänst eller vara får överenskomma med leverantören om att högst 2 promille av ersättningen skall vara resultatbaserad med avseende på uppnådda miljöresultat i leveransen. Stockholms läns landstings miljöpolicy Miljösteg 3 antogs år 1999. Denna har nu reviderats för vidare uppsatta mål och visioner. Därmed föreslås landstingsfullmäktige att anta den nya miljöpolicyn Miljösteg 4. Den nya miljöpolicyn fokuserar på landstingets miljöpåverkan inom fem områden: Luftföroreningar och buller från kollektivtrafiken. Luftföroreningar från energiproduktion i samband med lokalutnyttjandet i landstingets olika verksamheter. Läkemedelsrester i mark, vatten och luften. Föroreningar i landstingets mark och fastigheter på grund av tidigare miljöfarlig verksamhet. Samt lustgasutsläpp från landstingets vårdverksamheter. Bilagor 1 Landstingskontorets tjänsteutlåtande 2002-02-28 2 Förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting 3 Sammanställning av remissvar
FÖRSLAG 2002:28 2 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 13 mars 2002 Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 19 mars 2002. Ärendet och dess beredning Landstingskontoret har i tjänsteutlåtande den 28 februari 2002 (bilaga) föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att anta det bifogade förslaget till reviderat miljöpolitiskt program för landstinget från 1 april, 2002, att förvaltningar och bolag, där lagen så tillåter, vid beställning av tjänst eller vara får överenskomma med leverantören om att högst 2 promille av ersättningen skall vara resultatbaserad med avseende på uppnådda miljöresultat i leveransen.
FÖRSLAG 2002:28 3 Bilagor Landstingskontoret Kontoret har anfört följande: Bakgrund Landstingsstyrelsen uppdrog den 17 juni 2001 åt landstingskontoret att revidera landstingets miljöpolitiska program.. Bakgrunden var dels att det framkommit vissa tidigare inte uppmärksammade slag av miljöpåverkan av landstingets verksamheter, och dels att uppdelningen av landstingets verksamheter i beställare och utförare föranlett behov av ett förtydligat arbetssätt inom miljöområdet. Landstingskontorets förslag Det reviderade miljöpolitiska programmet föreslås gälla under perioden 2002-2006. Under programperioden skall landstingets ambitioner att förbättra miljön fokuseras på landstingets övergripande miljöpåverkan, som är o luftföroreningar och buller från väg-, spår- och sjötrafik o luftföroreningar från energiproduktion för lokalutnyttjande o mark- och byggnadsföroreningar på grund av tidigare miljöfarlig verksamhet o läkemedelsrester i mark, vatten och luft o lustgasutsläpp från hälso- och sjukvård, samt tandvård de enskilda verksamheternas specifika miljöpåverkan, som varierar på grund av verksamhetens karaktär. Landstingsfullmäktiges tidigare beslut om att certifierat miljöledningssystem skall införas i alla verksamheter innebär att o lokal miljöpåverkan identifieras o verksamhetens miljöresultat ständigt förbättras o lag- och myndighetskrav följs Landstinget skall minska miljöpåverkan enligt ovan inom alla berörda verksamhetsområden. Detta skall huvudsakligen ske genom att beställarna ställer krav på leverantörerna om vilka miljöresultat som skall uppnås uppnådda miljöresultat kan styra ersättningsnivån Förslaget till miljöpolitiskt program har utformats i nära samverkan med landstingets olika verksamheter. Det har därefter remissbehandlats av berörda nämnder och bolag inom sjukvården, kollektivtrafiken och fastighetsförvaltningen. Synpunkterna redovisas i bilaga 2.
FÖRSLAG 2002:28 4 I huvudsak har förslaget bemötts positivt. Flertalet nämnder och bolag har uttryckt stöd för att en fokusering sker på landstingets mest väsentliga miljöpåverkan, att programmet genomförs genom att beställarna framställer miljökrav på leverantörerna, samt att särskild ersättning för goda miljöresultat skall kunna ingå i avtal mellan beställare och leverantörer. Förslaget har avstämts med representanter för SL och Locum, och står därmed i samklang med berörda delar av dessa bolags respektive miljöprogram. Det remitterade förslaget har efter remissbehandlingen förändrats enligt de synpunkter som framkommit. En detaljerad beräkning av kostnaderna för genomförande av programmet blir behäftad med viss osäkerhet, eftersom genomförandet är beroende av bland annat den tekniska utvecklingen inom fordons- och byggmaterialindustri, av beskattningspolitiska åtgärder och av EU-lagstiftningen. Inom näringslivet anses allmänt att miljöförbättrande åtgärder är självfinansierande, men att vissa initialkostnader under en genomförandefas bör accepteras. Dessa kostnader brukar sällan överstiga 2 promille av verksamhetens totala kostnadsram. Landstingskontoret föreslår därför att landstingsstyrelsen beslutar att beställande förvaltningar och bolag, där lagen så tillåter, får överenskomma med leverantören om att högst 2 promille av kostnadsersättningen skall vara resultatbaserad med avseende på uppnådda miljöresultat i leveransen. Införande av en sådan miljöresultatbaserad del av kostnadsersättningen beräknas fram till 2006 ge en successiv kostnadsökning för landstinget om högst 1.5 promille.
FÖRSLAG 2002:28 5 Förslag till reviderat Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting 2002-2006 Vision Miljöpolicy Landstinget tillhandahåller hälso- och sjukvård, tandvård samt kollektivtrafik på ett sådant sätt att invånarnas hälsa och livsmiljö gynnas. Landstinget bidrar till en ekologiskt hållbar utveckling av Stockholmsregionen, med bevarande av dess rika miljö. Landstingets verksamheter ska utformas så att miljöpåverkan blir ringa och ohälsa förebyggs. För att nå detta ska landstinget verka för ekologisk hållbarhet genom resurshushållning, övergång till förnybara resurser och minskade utsläpp av föroreningar i verksamheter som berör landstinget, minska landstingets miljöpåverkan dels övergripande, dels ur de enskilda verksamheternas perspektiv, ställa faktabaserade miljökrav vid beställning och upphandling, låta uppnådda miljöresultat påverka ersättningsnivån till leverantörer av vård-, fastighets- och kollektivtrafiktjänster, minst uppfylla lag- och myndighetskrav, samt sträva efter att verksamheter och regional utveckling ständigt förbättras, informera och påverka allmänhet, anställda och media i syfte att förbättra landstingets miljöresultat.
FÖRSLAG 2002:28 6 Bakgrund Detta är Miljö Steg 4, Stockholms läns landstings fjärde miljöprogram. Det vänder sig till ledning och anställda i landstingets egna bolag och förvaltningar och i de externa företag som levererar tjänster och varor till landstinget. Miljö Steg 1 (1990) var den första beskrivningen av landstingets miljöpåverkan. Ett stort antal åtgärder till förbättring föreslogs, och många av dem genomfördes. Miljö Steg 2 (1994) medförde en ökad grad av struktur och konkretisering. Miljöpolicy och -mål definierades. Decentralisering och införande av miljöledningssystem angavs som lämpliga medel. Landstingets huvuduppgifter hälsa och transporter sattes i fokus. Miljöfrågor sågs nu som verksamhetsintegrerade kvalitetsfrågor. Miljö Steg 3 (1999) införde verksamhetsvision, samt angav miljöpolicy och mål som var mer övergripande och allmänt hållna. Men i vissa avseenden ökade konkretiseringen jämfört med Steg 2. Alla förvaltningar och bolag ålades att införa certifierade miljöledningssystem, och upphandlingspolicyn krävde avveckling av vissa specificerade, miljöbelastande ämnen. Miljö Steg 4 detta program är en fortsättning av de föregående, men med en ambition att förtydliga och förenkla. Programmet presenterar de mål som landstingsfullmäktige har antagit för perioden 2002-2006. En miljöutredning har genomförts för att kunna prioritera SLL:s övergripande miljöarbete. Utredningen pekar ut fem områden där landstinget som helhet har en viktig funktion att öka miljöanpassningen av samhället. Utöver dessa mål fokuserar varje verksamhetsgren på de frågor som är betydelsefulla på det lokala planet. Avsikten är att Steg 4 ska bli en handfast hjälp i det dagliga arbetet i förvaltningar och bolag. Vilka frågor ska vi arbeta med? Landstinget ska minska sin miljöpåverkan både på ett övergripande plan och genom att varje verksamhet bearbetar sin speciella miljöpåverkan. Målen ligger i linje med de nationella miljökvalitetsmål som har beslutats av riksdagen: Miljöfrågor som hela SLL arbetar med: 1. Luftföroreningar och buller från väg-, spår- och sjötrafik 2. Luftföroreningar från värme- och elproduktion 3. Äldre föroreningar i mark och byggnader 4. Läkemedelsrester i miljön 5. Lustgasutsläpp från vården
FÖRSLAG 2002:28 7 Verksamhetsanknutna miljöfrågor: Utöver de landstingsövergripande frågorna fokuseras miljöarbetet på den miljöpåverkan som uppstår till följd av de olika verksamheternas karaktär. Varje verksamhet analyserar och bearbetar kontinuerligt sin egen miljöpåverkan. Hur ska målen nås? Det blir allt tydligare att vi måste söka efter integrerade lösningar på miljöproblemen och andra problem. Rätt utformade kan åtgärder och investeringar som gynnar miljön också bidra till samhällsekonomiska vinster, förbättrad folkhälsa, utveckling av näringslivet och fler arbetstill-fällen. Att bidra till att minska luftemissionerna i stockholmsregionen ger exempelvis friskare luft som kan ge bättre hälsa hos invånarna. Kostnader för miljöåtgärder uppskattas uppgå till 1-2 promille av den totala omsättningen i landstinget vid slutet av programtiden. Detta motsvarar 40 till 80 miljoner kronor. Miljöledningssystem införs i alla verksamheter Att miljöledningssystem införs generellt garanterar att den lokala miljöpåverkan identifierats och att verksamhetens miljöresultat ständigt förbättras. Det innebär också en kontroll av att samtliga lag- och myndighetskrav följs. Beställarna ställer krav på leverantörerna Programmet siktar till att ge operativt stöd vid beställning och upphandling. Den tidigare inriktningen på instruktioner till utförarna övergår till målstyrning genom beställarna. Genom detta når miljöprogrammet den allt öppnare marknaden för landstingsfinansierade tjänster. Uppnådda miljöresultat kan styra ersättningsnivån. Kravet på utförarna av större vård- och kollektivtrafiktjänster ökar genom att ersättningen delvis kopplas till deras uppnådda miljöresultat. Ersättningsregler utformas av beställarorganisationen. Kontinuerlig målstyrning Programmets effektivitet med avseende på miljöpåverkan och samhällsekonomi kommer att följas kontinuerligt under programperioden. Måluppfyllnaden mäts med hjälp av nyckeltal för de fem övergripande miljöaspekterna. Landstingets arbete med miljöfrågor kommer även fortsättningsvis att präglas av en hög utvecklingstakt. Delar av Miljö Steg 4 kan bli inaktuella redan under den planerade giltighetstiden (2002-2006). Under de kommande åren måste därför uppnådda miljöresultat och omvärldsanalyser få påverka programmet. Dessutom kan nya problem uppdagas och nya prioriteringar komma att påverka programmets praktiska innebörd. Ambitionen bakom Miljö Steg 4 är att det ska utgöra ett både flexibelt och stimulerande steg mot det uppsatta hållbarhetsmålet.
FÖRSLAG 2002:28 8 Övergripande miljöfrågor 1. Luftföroreningar och buller från väg-, spår- och sjötrafik. Vision: Landstingets transporter ska enbart utföras med förnybara drivmedel och till hälsomässigt acceptabla bullernivåer. Mål för perioden: 2006 ska minst en fjärdedel av landstingets person- och varutransporter utföras med förnybara drivmedel. Senast 2003 ska en plan för bullerminskning finnas i verksamheter som upphandlar eller bedriver väg- och spårtrafik. Trafik orsakar luftföroreningar och buller. Förbränning av konventionella fordonsbränslen ger utsläpp av såväl växthusgaser som försurande och hälsoskadliga ämnen. Trafikbuller påverkar många människors hälsa, särskilt boende nära spårbunden trafik, motorleder och gator. Om fler människor väljer att åka kollektivt minskar luftföroreningarna. Kollektivtrafiken måste därför göras attraktivare. Säkra infartsparkeringar, fler kollektivtrafiklinjer och ökad turtäthet kan locka fler att lämna bilen hemma. Nya motorer, som drivs av el, bränsleceller, etanol eller gas kommer i framtiden att minska såväl buller som föroreningar från kollektivfordon. Nya fordon bör framför allt sättas in där de kan utnyttjas maximalt för trafik. Äldre fordon kan behållas väl underhållna - som reservfordon eller högtrafikbuffert för mer sporadiskt bruk. Totalkostnaderna för övergången till förnybara bränslen är svåra att uppskatta. Att exempelvis driva en buss med etanol är i dagsläget visserligen dyrare än att använda diesel, men de miljö- och hälsomässiga vinsterna är stora. Jämfört med bensin är det i dag ungefär samma pris per mil att åka etanoldrivet. Den tekniska utvecklingen och ökade volymer kan på sikt bidra till att sänka kostnaderna för etanolen. Kostnader för bullerminskade åtgärder kan i dagsläget inte uppskattas, men redan införandet av etanolbussar bidrar till att minska bullerproblemen eftersom etanolbussar är mer tystgående än dieseldrivna bussar.
FÖRSLAG 2002:28 9 2 Luftföroreningar från värme- och elproduktion Vision: Värme och elektricitet i landstingets lokaler ska enbart komma från miljöanpassade energikällor. Mål för perioden: År 2006 kommer minst 75 % av värme och elektricitet från miljöanpassade energikällor. Den totala energikonsumtionen ska inte ha ökat jämfört med år 2000. Produktion av värme och elektricitet till landstingets lokaler orsakar såväl försurande som klimatpåverkande utsläpp. Exempelvis svarar värme och elproduktionen för omkring en femtedel av landstingets totala utsläpp av växthusgaser. Energianvändning och utsläpp från uppvärmning har dock minskat de senaste åren. Elanvändningen ökar däremot i takt med att mängden energikrävande utrustning ökar. Tillgången på miljöanpassad energi till värme och elektricitet är inte obegränsad. För att nå visionen måste energiförbrukningen effektiviseras ytterligare och krav om miljöanpassning ställas i samband med energiupphandling. Energisparande bör ske genom fortsatt förbättring av fastigheterna och genom samverkan mellan fastighetsförvaltare och hyresgäster. Incitament till energisparande för hyresgästerna bör prövas. Övergång till miljöanpassad el till landstingets fastigheter bedöms öka kostnaderna med omkring 0,5 miljoner kronor per år. 3 Äldre föroreningar i mark och byggnader Vision: Förorenade markområden och byggnader är sanerade. Inga nya föroreningar tillkommer. Mål för perioden: År 2006 är minst hälften av alla identifierade mark- och byggnadsföroreningar sanerade. Uppställningsplatser för bussar och spårområden är ofta förorenade med miljöfarliga ämnen, bl.a. petroleumrester, asbest och olika kemikalier. Byggnader kan innehålla miljöfarliga material eller kvarlämnat material från tidigare användning. Föroreningarna leder till miljöproblem genom att de urlakas till grundvatten och vattendrag. Två föroreningar är särskilt allvarliga: PCB i fogmassor och kvicksilver från bland annat amalgam och termometrar. SL har en plan för att under en femårsperiod kartlägga och sanera förorenade uppställningsplatser för bussar och spårområden. Locum inventerar PCB i sina fastigheter. Man har också startat en inventering av kvicksilver i samtliga avlopp. Sanering av PCB och kvicksilver i tandvårdens lokaler och avloppsledningar pågår. Totalkostnaderna för att nå målet är i dagsläget svåra att uppskatta, eftersom andelen förorenade markområden och byggnader inte är fullständigt kartlagd. För åren 2000-2005 beräknas kostnaderna för återställande av förorenad mark inom transportsektorn uppgå till 25 miljoner kronor. Andra exempel på kostnader är de som uppkommit för sanering av kvicksilver i elva fastigheter under åren 2000 och 2001. De uppgick till
FÖRSLAG 2002:28 10 knappt 2 miljoner kronor. Kostnaden för sanering under 2002 av två fastigheter med PCB-innehållande fasadfogar beräknas också till knappt 2 miljoner kronor. 4 Läkemedelsrester i mark, vatten och luft. Vision: Landstingets verksamhet tillför inga svårnedbrytbara läkemedelsrester till mark, vatten och luft. Mål: 2006 har handlingsplaner för att minska läkemedelsrester i naturen antagits och används i landstingets alla vårdsektorer. Huvuddelen av alla läkemedel som används av patienter utsöndras via urinen och når reningsverk, och ibland också vattendrag och grundvatten. Läkemedel är ofta anpassade för att stå emot biologisk nedbrytning, och kan därför finnas kvar i miljön under lång tid. Vissa läkemedel har påvisats i dricksvatten, vilket är en varningssignal om att nuvarande hantering av läkemedel kan leda till hälso- och miljöproblem i framtiden. Landstinget har, tillsammans med myndigheter och andra intressenter, ett ansvar för att frågan om läkemedlens förekomst i naturen kartläggs, och att åtgärder vidtas. Arbetet med att upprätta åtgärder kommer att ledas från central nivå inom landstinget. Några betydande merkostnader förväntas inte uppstå. Besparingar är däremot möjliga genom att kostnaderna för läkemedelsinköp minskar vid mer kontrollerad hantering. 5 Lustgasutsläpp från vården. Vision: Lustgasutsläpp från landstingets verksamheter eliminerade. Mål för perioden: En testanläggning för rening av lustgas i frånluft ska vara i drift senast 2004. Ambitionen är att lustgasutsläpp från landstingets verksamheter till atmosfären 2006 skall vara reducerade till hälften jämfört med 2001. Lustgas bryts ned långsamt i atmosfären. Gasen har en kraftig växthuseffekt, mer än 300 gånger starkare än koldioxid. Landstingets hälso- och sjukvård, samt tandvård förbrukar varje år omkring 40 ton lustgas. Lustgasen försvinner efter användning ut i omgivningen där den bidrar till växthuseffekten. Lustgasutsläppen bör minskas såväl genom minskad förbrukning som genom rening av frånluft. Personal ska informeras om lustgasens miljöeffekter. Patienterna skall självklart ha oförändrad tillgång till lustgas då medicinskt behov föreligger, men möjligheterna att effektivisera användningen och att ta tillvara eller destruera gas i frånluft ska undersökas. Arbetet med att upprätta åtgärder kommer att ledas från central nivå inom lands tinget. Kostnaderna kan i dagsläget inte uppskattas men bedöms som rimliga. De kostnader som förväntas uppstå är framför allt för installation av reningsutrustning och för omhändertagande av gasen. Förutsättningarna för att minska lustgasutsläppen är under utredning och en testanläggning förväntas komma i drift under programperioden.
FÖRSLAG 2002:28 11 Verksamhetsanknutna miljöfrågor Vision: Genom resurshushållning, kretsloppstänkande och användning av förnybara resurser är verksamheten ekologiskt långsiktigt hållbar. Mål: Den enskilda verksamheten har ett miljöprogram som integrerar hantering av myndighetskrav, verksamhetens bidrag till landstingets övergripande miljömål och verksamhetens egna, lokala miljömål. Miljöprogrammets mål uppnås med hjälp av ett miljöledningssystem, som ska vara certifierat senast år 2003. Varje verksamhet i landstinget har sin särskilda karaktär och miljöpåverkan, och därmed också sin särskilda hälsopåverkan. Viss lokal miljöpåverkan i en verksamhet kan vara mer betydande än verksamhetens bidrag till landstingets övergripande miljöpåverkan. Inom sjukvården skapar de stora materialflödena stor resursförbrukning och betydande avfallsproduktion. Varje verksamhet har också ansvar för att förhindra eller minska sina utsläpp och avfallsmängder. De ska också säkerställa att miljölagstiftningen följs. Allt detta måste beaktas när miljöpolicy, miljömål och handlingsplaner fastställs lokalt. Inom trafiken är det luftföroreningar och buller som skapar mest miljöpåverkan. Inom andra verksamheter kan den indirekta påverkan vara större än den direkta. Miljökonsekvensbedömningar ska vara en länk i det miljöförbättrande arbetet i alla förvaltningar och bolag. Det är viktigt att alla medarbetare har rätt miljökompetens för sin arbetsuppgift, och att denna kompetens hela tiden underhålls. Varje verksamhet måste identifiera sin särskilda lokala miljöpåverkan och ange mål för hur denna ska minskas. Verksamhetens hantering av myndigheters lagkrav och förordningar, landstingets övergripande miljömål och de lokala miljömålen ska integreras i det lokala miljöprogrammet. Verksamheten ska senast vid utgången av år 2003 ha certifierat sitt miljöledningssystem. Detta innebär bland annat att miljökonsekvensbedömning genomförs av alla miljörelevanta beslut. En del centrala initiativ har tagits inom detta område men det är upp till verksamheterna själva att framöver identifiera vilka typer av beslut som är relevanta att beakta ur miljösynpunkt. Miljöledningssystemet bör så långt som möjligt integreras i den ordinarie beslutsprocessen. En grov uppskattning av kostnaderna för det verksamhetsanknutna miljöarbetet är att dessa under programperioden kommer att uppgå till 1-2 promille av den totala omsättningen för landstinget. Denna uppskattning baserar sig på erfarenheter från industrin där man beräknar att ungefär denna del av omsättningen behöver avsättas för att upprätthålla ett fungerande miljöledningssystem.
FÖRSLAG 2002:28 12 Hur ska vi nå målen? 1 Arbetet att införa miljöledningssystem slutförs Landstingsfullmäktige har beslutat att landstingets egna verksamheter ska införa miljöledningssystem och certifiera dessa enligt nationell eller internationell standard senast år 2003. För leverantörer av varor, tjänster och entreprenader till landstinget gäller att de senast år 2003 bör ha ett miljöledningssystem som minst motsvarar kraven för certifiering enligt nationell eller internationell standard, förutsatt att lagstiftningen medger sådana krav. Inom områden med många leverantörer av mindre företagsstorlek (exempelvis taxiföretag som anlitas av Färdtjänst) kan kraven på certifierbarhet var svåra att upprätthålla. Beställarna får bedöma var krav på miljöledningssystem kan förväntas leda till en förbättring ur miljösynpunkt. 2 Beställarna ställer krav på leverantörerna Den tidigare inriktningen på instruktioner till utförarna övergår genom Steg 4 till målstyrning genom beställarna. Beställare och upphandlare ska ges operativt stöd vid beställning och upphandling. Miljökraven formuleras så att den levererade tjänsten eller varan bidrar till att minska såväl landstingets övergripande miljöpåverkan som den enskilda verksamhetens och leverantörens egen, specifika miljöpåverkan 1. Fokus på miljökraven bör ligga där de ger störst miljönytta. Rätt inköp av varor minskar också landstingets miljöpåverkan. Verksamma medel vid inköp har varit att prioritera produkter som uppfyller vedertagna miljökriterier. Denna policy ska bibehållas. Miljövarudeklaration bör krävas vid upphandling där det är relevant. Miljöbalkens regel att välja den minst miljöbelastande varan (produktvalsprincipen) ska iakttas. Produkter som innehåller PVC får inte upphandlas utan mycket starka skäl. Produkter med ämnen som enligt Kemikalie inspektionens kriterier kan ge skadliga långtidseffekter i miljön eller på ozonskiktet ska undvikas. I all upphandling ska landstinget vara en miljömässig föregångare, som ständigt utnyttjar möjligheten att minska miljöpåverkan av varor och tjänster som upphandlas. EKU-delegationens miljökravverktyg kan med fördel användas som stöd vid upphandlingen. 3 Miljöresultatet styr ersättningen Landstinget ska stimulera utförare/leverantörer att minska miljöpåverkan av de tjänster eller varor som levereras. Kravet på utförarna av större vård-, fastighets- och kollektivtrafiktjänster ökar genom att ersättningen delvis kan kopplas till deras uppnådda miljöresultat. 1 Krav på entreprenörer och leverantörer ska ställas enligt gällande lagstiftning; EG-direktiv för offentlig upphandling samt Lagen om offentlig upphandling (LOU).
FÖRSLAG 2002:28 13 Uppnått miljöresultat ska därför användas vid upphandling av såväl tjänster som varor. Regler för vad som påverkar ersättningen inom ett visst område utarbetas av den aktuella beställarorganisationen. Tjänster Beställare och utförare ska i avtal inkludera regler för hur miljökraven ska följas upp. Kraven ska följas upp av beställaren, medan utföraren inrapporterar överenskommet underlag för uppföljningen. Inrapporteringen ska vara minst årlig och omfatta alla avtalade miljökrav. Dess metodik och omfattning ska regleras. Vid upphandling av vård-, fastighets- och kollektivtrafiktjänster kan parterna komma överens om en tilläggsersättning som styrs av leverantörens miljöresultat. Vägledande för storleken på tilläggsersättningen bör vara leverantörens kostnader för att uppnå miljöresultatet. Tilläggsersättningen får uppgå till högst 2 promille av avtalssumman. Varor En viss merkostnad för varor som ger mindre miljöpåverkan bör kunna accepteras när flera alternativ finns tillgängliga. I de flesta fall utformas alltså ersättningsreglerna av de enheter som beställer. För två av de övergripande målen, läkemedel och lustgasanvändning, kommer åtgärder dock att utformas centralt. Det gäller mål 4 (läkemedelsrester) och 5 (lustgasutsläpp) 4 Kontinuerlig målstyrning För att kontrollera att miljöarbetet leder mot målen, kan bland annat styrkort användas som hjälpmedel. Styrkortet är en metod för styrning som förutsätter en helhetssyn på verksamheten och hur den utvecklas. I styrkortet fokuserar man på få och viktiga frågor. Utgångspunkten är en vision om framtiden och strategiska mål för att nå dit. Styrkortet ska innehålla nyckeltal, som mäter framstegen mot de uppsatta målen. Nyckeltalen kan även användas internt och externt för att visa på hur arbetet med miljömålen fortskrider.
FÖRSLAG 2002:28 14 Beställarorganisationens roll och ansvar Beställarkrav rörande landstingets övergripande miljöpåverkan: Det är beställaren som upprättar miljökrav anpassade till den beställda verksamhetens karaktär. Kraven ställs inom de delar som är relevanta ur miljösynpunkt och där de gör störst miljönytta. För beställningar inom vårdsektorn är det framför allt aktuellt med avtalskrav rörande luftföroreningar, läkemedelsrester i mark, vatten och luft, samt utsläpp av lustgas. För beställare inom kollektivtrafiken är det i första hand aktuellt med avtalskrav rörande luftföroreningar från den upphandlade trafiken, samt mark- och byggnadsföroreningar på grund av tidigare miljöfarlig verksamhet. För beställare inom andra sektorer gäller motsvarande rörande anpassning av avtalskraven till landstingets övergripande miljöpåverkan. Beställarens krav rörande den enskilda verksamhetens miljöpåverkan: De upphandlade verksamheterna har sinsemellan olika karaktär, och därmed olika miljöpåverkan. Inom sjukvården innebär den stora förbrukningen av material och energi att resursförbrukningen allmänt kan ge en betydande miljöpåverkan, liksom därmed också produktionen av olika typer av avfall. Sjukvården hanterar också radioaktiva isotoper och stora mängder kemikalier. Inom kollektivtrafiken är den indirekta positiva miljöpåverkan som erhålls genom rekrytering av fler bilister till kollektivtrafiknyttjande av stor betydelse. Beställaren bör samråda med utföraren om hur Miljö steg 4 påverkar utförarens arbete. Beställaren ska också informera utföraren om kraven i ett längre perspektiv, så att denne kan planera verksamhet och investeringar. Utföraren ska hålla beställaren informerad om verksamhetsrelaterad utveckling som har betydelse för miljökraven. Förtroendefull samverkan och tydlighet i träffade avtal är en god grund för att nå de uppsatta miljömålen. Inom vissa områden upphandlas tjänster från många och relativt små leverantörsföretag. Ett exempel är köp av taxitjänster inom färdtjänsten. Att exempelvis kräva miljöledningssystem av sådana företag eller anpassning till bullernivåer är i många fall inte genomförbart. Beställarna får här bedöma vilka miljökrav som är relevanta att ställa och genom vilka krav som miljövinster bäst kan erhållas.
FÖRSLAG 2002:28 15 Faktaruta: Vem är beställare och vem är utförare? De flesta beställarna har en renodlad beställarroll. Många utförare har, förutom sin huvuduppgift att producera och leverera tjänster också en beställarroll, i första hand genom att man hyr lokaler och köper in material för sitt löpande arbete. Nedanstående uppställning av rollfördelningen är ofullständig men ger vägledning: Verksamhet Beställare Utförare/producent/leverantör Akut sjukhusvård/ Geriatrik/psykiatri samt primärvård NÖSO, NVSO, NSSO SSSO, SVSO, SÖSO i samverkan med HSN KS, HS, DS, SÖS, NTS, STS, StG m. fl. - - Geriatriska och psykiatriska kliniker samt vårdcentraler Tandvård TN Folktandvården, privata tandläkare Kollektivtrafik SL Privata och landstingsägda trafikentreprenörer Sjötrafik WÅAB Stockholms Sjötrafik m. fl. Ambulans/sjuktransporter CAK AISAB, privata entreprenörer Färdtjänst FtjN Privata trafikentreprenörer Varutransporter SPO Privata trafikentreprenörer Lokaler Flertalet förvaltn./bolag Locum, privata fastighetsägare Varor och tjänster Samordnad upphandling SLL Upphandling Privata grossister, producenter, leverantörer Varor, löpande Flertalet förvaltn./bolag Medicarrier, privata grossister och producenter Ett antal förvaltningar inom landstinget saknar tydlig beställar- eller utförarkaraktär. Till dessa hör exempelvis Landstingskontoret, Patientnämnden och Landstingsrevisorerna. Hit kan också räknas beställarnas eget, inre miljöarbete. För samtliga dessa gäller samma villkor som för beställda verksamheter, dock med den skillnaden att den enskilda verksamheten själv ska bedöma hur man lokalt ska bidra till att minska landstingets övergripande miljöpåverkan.
FÖRSLAG 2002:28 16 Ordförklaringar Biogas Fossilt bränsle Förnybar Hållbar utveckling Miljöaspekt Miljökonsekvensbedömning Miljöledningssystem Miljömål Gas som bildas vid nedbrytning av biologiskt material med hjälp av metanbildande bakterier Ändlig energiresurs som består av mycket gammalt organiskt material som brutits ned under tryck, exempelvis kol, olja, naturgas (jfr. förnybar energi) Som ej förbrukar jordens ändliga resurser, exempelvis viss form av energi (solenergi, vindkraft, vattenkraft, och biobränslena metanol, etanol, biogas, ved, halm etc.) En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov. Delar av en organisations aktiviteter/verksamhet, produkter eller tjänster som kan inverka på miljön. Bedömning av vilka effekter en viss verksamhet eller ett visst ingrepp får på miljön Del av det övergripande ledningssystemet som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis, rutiner, processer och resurser för att utveckla, införa, uppfylla, revidera och underhålla miljöpolicyn Objektivt mätbart mål för miljöförbättrande arbete Miljöpolicy Miljöpåverkan Miljöresultat Växthusgas Uttalande av en organisation om hur man ska förhålla sig till miljöfrågor och hur de ska integreras i arbetet Varje förändring i miljön, antingen negativ eller positiv, som helt eller delvis är ett resultat av en organisations aktiviteter eller verksamhet, produkter eller tjänster Miljöprestanda, resultat av hur väl en organisation hanterar sina miljöaspekter Gas som i atmosfären påverkar jordens värmebalans
FÖRSLAG 2002:28 17 Förslag på åtgärder Här har ett axplock åtgärdsförslag samlats - stora som små för att inspirera till ett fortsatt framgångsrikt miljöarbete inom landstinget. Många fler förslag finns ute i verksamheterna där man lokalt analyserar och bearbetar sin egen miljöpåverkan. Under de kommande åren kommer nya miljöproblem att uppdagas som kommer att resultera i att nya åtgärder tas fram och genomförs. Åtgärdsförslagen har i huvudsak samlats under rubrikerna för de miljöfrågor som hela landstinget arbetar med, men de flesta av åtgärderna har självfallet också fokus på de verksamhetsanknutna miljöfrågorna. 1. Luftföroreningar och buller från väg-, spår- och sjötrafik Informera om hur luftföroreningar och buller från trafik påverkar hälsa och miljö. Underlätta för personalen att minska luftföroreningar från trafiken, exempelvis subventionera SL-kort och anpassa arbetstider, stimulera samåkning och cykling, erbjud gratisparkering för fordon som drivs med förnybara drivmedel. Verka för att minska luftföroreningar från arbets- och tjänsteresor, exempelvis miljöanpassa fordonsparken, inför motorvärmare vid fordonsuppställningsplatser, öka andelen förnybara drivmedel. Informera patienter om tillgängliga kollektiva transportmedel. Prova utlokalisering eller annorlunda öppethållande av mottagningar för att underlätta för patienter att åka kollektivt. Styr varutransporter mot bruk av förnybara bränslen. 2. Luftföroreningar från värme- och elproduktion Tänk på att en grads temperatursänkning kan spara ca 5 % värme. Undvik att vädra för att sänka temperaturen. Om värme och friskluft inte fungerar bra bör man kontakta fastighetsförvaltaren. Släck lampor då rummet lämnas, ställ apparater i sparläge. Skapa incitament för verksamheten att få del i vinsten från lokala besparingar. Ställ krav på energieffektiv apparatur vid upphandling av ny utrustning.
FÖRSLAG 2002:28 18 3. Äldre föroreningar i mark och byggnader Sanering av mark och byggnader är i första hand en uppgift för fastighetsägaren. Hyresgästen är dock skyldig att anmäla misstänkta föroreningar, så att dessa kan inkluderas i saneringsprogrammet. För att förebygga framtida problem: Förhindra nya utsläpp av miljöstörande ämnen i avlopp. Förhindra att giftiga ämnen och material används vid byggnation. 4. Läkemedelsrester i miljön Ge expertgrupper inom LÄKSAK tillgång till information om läkemedlens miljöpåverkan. Informationen ska utnyttjas vid granskning och rekommendation av olika läkemedel. Beakta även miljöaspekten vid utformning av rekommendationslistan för läkemedelsföreskrivning ( Kloka listan ). Ge förskrivare av läkemedel miljöinformation om läkemedlen. Förebygg - genom åtgärder vid förskrivning - att oanvända läkemedel lagras hos patienten. Informera patienter om att överblivna läkemedel ska lämnas till apotek. Anpassa hanteringsrutinerna för läkemedel inom sjukvården så att miljöpåverkan minimeras. 5. Lustgasutsläpp från vården Verksamheter som använder lustgas bör skapa rutiner så att användningen blir så liten som möjligt. Gasflödet ska inte vara större än vad patienten erfordrar. Läckage och onödiga utsläpp ska identifieras och elimineras. Andra viktiga insatser Skapa entusiasm hos chefer och medarbetare genom utbildning, incitament, särskilda insatser, information och öppenhet om miljöresultat. Integrera miljöfrågorna i de vanliga beslutsprocesserna och beakta miljöeffekterna vid beslut genom miljökonsekvensbedömning. Ställ miljökrav vid upphandling och beställning. Integrera landstingets övergripande miljöfrågor i styrningen av miljöfrågor på verksamhetsnivå. Utveckla fungerande verksamhetsrutiner för att upprätthålla ett hållbart produktions- och konsumtionsmönster. Upprätthåll en tydlig ansvarsfördelning för miljöfrågor. Informera regelbundet alla medarbetare om deras individuella möjlighet att bidra till bättre miljöresultat.
FÖRSLAG 2002:28 19 Sammanställning av remissvar Landstingskontoret sände den 2 februari 2001 ut programförslaget på remiss till ett drygt tjugotal nämnder och styrelser inom landstinget (). Remissammanställningen bygger på svar inkomna till och med den 11 februari 2002. Följande remissinstanser har inkommit med svar: Hälso- och sjukvårdsnämnde Nordöstra sjukvårdsstyrelsen Nordvästra sjukvårdsstyrelsen Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse Södra Stockholms sjukvårdsstyrelse Sydöstra sjukvårdsstyrelsen Sydvästra sjukvårdsstyrelsen Produktionsstyrelsen Södertälje sjukhus Södersjukhuset Norra länets produktionsområde Färdtjänstnämnden Regionplane- och trafiknämnden Tandvårdsnämnden AB Storstockholms lokaltrafik, SL Huddinge Universitetssjukhus AB Danderyds sjukhus AB Waxholms Ångfartygs AB Locum AB SLL Upphandling I denna sammanställning redovisas remissvaren samt LK Miljös förslag till bearbetning av miljöprogrammet. För sammanställningen svarar Kemi & Miljö på uppdrag av LK Miljö. Efter bearbetning kommer Miljö Steg 4 att underställas politisk beredning och beslut i landstingsfullmäktige. Inledningsvis redovisas ett antal synpunkter av mer programövergripande karaktär. Därefter följer en sammanställning av de synpunkter som lämnats avseende de olika avsnitten i programförslaget.
FÖRSLAG 2002:28 20 Programövergripande aspekter Remissynpunkter: Flertalet remissinstanser har under tiden som Miljö Steg 4 arbetats fram lämnat synpunkter och ställer sig i huvudsak bakom det presenterade förslaget. Det nya programmet anses av flertalet remissinstanser ge land stingets förvaltningar och bolag bättre förutsättningar att ta ett större ansvar för miljöfrågorna än vad som varit möjligt inom ramen för tidigare miljöprogram. Man menar också att Miljö Steg 4 innebär bättre möjligheter att implementera programmet i den egna verksamheten. Några synpunkter av mer programövergripande karaktär har framkommit: Stockholms lokaltrafik menar att helhetsintrycket av Miljö Steg 4 är mycket positivt och delar uppfattningen att landstinget bör vara en föregångare inom miljöarbetet. Huddinge sjukhus har synpunkter avseende övergripande samordningsfrågor och om hur implementeringen av de föreslagna åtgärderna ska åstadkommas i praktiken. Bland annat anser Huddinge sjukhus att Miljö Steg 4 bör belysa på vilket sätt landstingsövergripande frågor ska hanteras inom utförargruppen samt vilket forum som ska finnas för organisationer som inte är tydliga beställare eller utförare. Norra Stockholms sjukvårdsområde framhåller särskilt vikten av att miljöarbetet integreras i den modell för verksamhetsutveckling som sjukvårdsområdena nu arbetar efter. Tandvårdsstaben menar att Miljö Steg 4 ännu inte nått ända fram i sin ambition att vara en handfast hjälp i det dagliga arbetet inte heller att det fullt ut skulle innebära förtydliganden och förenklingar jämfört med de tidigare programmen. Man menar därför att det är viktigt att dessa intentioner bibehålls och vidareutvecklas inom ramen för det fortsatta programarbetet. Även Regionplane- och trafiknämnden menar att miljöprogrammet är väl kortfattat för att nå upp till beskrivna ambitioner och att det därför behöver utvecklas och kompletteras. Locum liksom Regionplane- och trafiknämnden efterlyser en ekonomisk konsekvensanalys eftersom de ekonomiska följderna av Miljö Steg 4 inte har belysts. Regionplane- och trafiknämnden menar att det kan bli svårt att värdera målen om inte den samhällsekonomiska effektiviteten berörs för olika åtgärder. En viss merkostnad kan accepteras enligt Locum men det är viktigt att man tar ställning till hur stor denna merkostnad får vara samt hur den ska finansieras.
FÖRSLAG 2002:28 21 Södersjukhuset menar att Miljö Steg 4 i sin helhet är bra men att det genom sin långa varaktighet riskerar att bli inaktuellt under den planerade giltighetstiden. Man efterlyser därför mer kortsiktiga mål. Även Huddinge sjukhus poängterar att miljöprogrammet kan komma att behöva ändras under den planerade giltighetstiden. Huddinge sjukhus anser att den flexibilitet och anpassningsbarhet som programmet ger uttryck för är nödvändig bland annat beträffande detaljeringsnivån i de konkreta åtgärdsförslagen. Flera remissinstanser noterar att det finns frågetecken avseende fokuseringen på hållbar utveckling i Miljö Steg 4. Bland annat påpekar Huddinge sjukhus att definitionen inte motsvarar Brundtland-kommissionens internationellt vedertagna definitionen av hållbar utveckling. Färdtjänsten önskar ett förtydligande av begreppet hälsomässigt hållbara. Man menar också att det kan bli väl omfattande att i ett miljöprogram även infoga hälsobegreppet, vilket även kan höra ihop med arbetsmiljö. LK Miljös kommentarer: Programmet har vid bearbetning förtydligats och förenklats. Synpunkter om att programmet inte är tillräckligt handfast hjälp i det dagliga arbetet och att dessa delar behöver utvecklas har beaktats vid bearbetningen. Därutöver bedöms verksamheterna själva vara bäst lämpade att konkretisera och utforma lokala åtgärder eftersom den bästa probleminsikten finns hos verksamheterna själva. Förtydligande har givits om att landstingsövergripande frågor som lustgasutsläpp- och läkemedelsanvändning ska drivas centralt. Förtydligande har givits om att beställarna samordnar och ställer miljökraven på utförarna. I övrigt sker ingen central samordning. Definition av begreppet hållbar utveckling har ändrats till Brundtland-kommissionens internationella vedertagna definition. Av programmet framgår att målen kommer att kunna revideras under miljöprogrammets varaktighet. Vissa kostnader har uppskattats för genomförande av miljöprogrammet. Den samhällsekonomiska effektiviteten har inte berörts i miljöprogrammet.
FÖRSLAG 2002:28 22 Landstingets övergripande miljöpåverkan Landstinget skall minska sin miljöpåverkan både på ett övergripande plan och genom att varje verksamhet bearbetar sin speciella miljöpåverkan: För att kunna prioritera i miljöarbetet genomfördes en övergripande miljöutredning under 2001. Utredningen pekar ut fem områden där landstinget som helhet har en viktig roll att spela. Under perioden 2002-2006 ska landstinget därför fokusera på: 1. luftföroreningar och buller från väg-, spår- och sjötrafik 2. luftföroreningar från värme- och elproduktion 3. Äldre föroreningar i mark och byggnader 4. läkemedelsrester i miljön 5. lustgasutsläpp från vården Följande synpunkter av mer allmän karaktär lämnades avseende landstingets övergripande miljöpåverkan. Remissynpunkter: Flertalet remissinstanser anser att en fördel med Miljö Steg 4 är att det bygger på de områden som framkommit vid den övergripande miljöutredningen som genomfördes 2001. De övergripande målen blir därigenom tydligare, mer konkreta och framförallt mätbara jämfört med tidigare miljöprogram. Som en följd av detta kan resurserna de närmaste åren koncentreras där de har störst effekt. Flertalet menar också att miljöprogrammets trovärdighet ökar genom att fokus läggs på de väsentligaste miljöproblemen. Huddinge sjukhus anser att flera processfrågor lämnas obesvarade när det gäller landstingets övergripande miljöpåverkan: Hur ska de listade åtgärderna åstadkommas? Vem eller vilken part inom landstinget ska driva, ansvara för och utföra åtgärden. Flera av miljöaspekterna är av övergripande karaktär och samordning och samverkan behövs för effektiva åtgärder. Exempel på detta är energibesparande åtgärder, ökat kollektivresande av personal och patienter, lättnedbrytbara läkemedel och implementeringen av EKU-delegationens verktyg. Huddinge sjukhus menar att ett systematisk angreppssätt för dessa mål förutsätter att en handlingsplan kopplas till varje mål med åtgärder, resurser, tidplan samt ansvariga. LK Miljös kommentarer: Förtydligande har givits om att den bästa probleminsikten finns hos verksamheterna själva. Dessa bedöms därför vara bäst lämpade att konkretisera och utforma lokala åtgärder och handlingsplaner för att uppnå landstingets övergripande miljömål. Undantag är frågor om
FÖRSLAG 2002:28 23 lustgasutsläpp- och läkemedelsanvändning som kommer att drivas centralt. 1) Luftföroreningar och buller från väg-, spår- och sjötrafik Vision: Landstingets transporter utförs så att utsläpp och buller är miljö- och hälsomässigt hållbara. Mål för perioden: Plan för bullerminskning skall senast 2003 finnas i verksamheter som upphandlar eller bedriver väg- och spårtrafik. Minst 25 % av landstingets personoch varutransporter skall utföras med förnybara drivmedel år 2006 Remissynpunkter: Stockholms lokaltrafik menar att de miljömål som förslås för transporter överensstämmer med egna miljöprogram och visioner på miljöområdet. Stockholms lokaltrafik har deltagit i den arbetsgrupp som tagit fram förslaget och har därför inga övriga synpunkter. Färdtjänsten bedömer det som oklart hur en plan för bullerminskning avseende den egna verksamheten ska kunna upprättas och genomföras. Detta är, menar man, en konsekvens av att man är en av många kunder i taxibranschen och det därför är svårt att ställa långtgående miljökrav och krav på bullernivåer på taxifordon. Sådana krav anses kunna medföra anbud med mycket höga priser alternativt att för få anbud inkommer. När det gäller specialfordon bedöms möjligheterna större att ställa specifika krav på kvalitet och miljö utifrån Färdtjänstens behov. Färdtjänsten påpekar även att målet om 25% förnybara drivmedel till stor del är avhängigt av vad marknaden kan erbjuda. Färdtjänsten är positiv till diskussion om subventionering av SL-kort men menar att det här behövs ett landstingsövergripande beslut. Waxholms Ångfartygs AB har inga generella invändningar mot miljöprogrammets förslag att hantera luftföroreningar och buller. Man menar dock att det för närvarande inte är ett uppnåeligt mål för sjötrafiken att minska utsläppen genom val av drivmedel, beroende på att varken etanol, metanol eller biogas i dagsläget kan användas för fartygsdrift. Vidare menar man att det föreslagna mätetalet personkilometer är mindre användbart mått på miljöarbetet hos bolaget. Detta beror främst på skärgårdstrafikens säsongsvariation samt att årsresultatet är mycket väderberoende.
FÖRSLAG 2002:28 24 Danderyds sjukhus påpekar att transportmålet i mindre grad berör sjukvårdsverksamheten eftersom sjukhuset har få egna fordon och gör få egna upphandlingar. Vidare menar man att åtgärdsförslaget om att erbjuda subventionerade SL-kort är för att minska personalens bilresande är mindre lämpligt eftersom korten redan subventioneras genom landstingsskatten. LK Miljös kommentarer: Dagens begränsningar när det gäller fordonsprestanda, drivmedel mm föranleder inga förändringar i miljöprogrammets ambition att verka för ett framåtsyftande miljöarbete för att minska miljöpåverkan från landstingets väg- spår- och sjötrafik. Alla verksamheter har självfallet inte samma förutsättningar att uppnå målen. 2) Luftföroreningar från energiproduktion för lokalutnyttjande Remissynpunkter: Vision: Förbrukningen av värme, kyla och elektricitet för landstingets lokalutnyttjande är miljö- och hälsomässigt hållbar. Mål för perioden: Minst 75 % av landstingsverksamheternas energiförbrukning vid lokalutnyttjande skall år 2006 komma från förnybara energikällor. Den totala energiförbrukningen år 2006 skall ej ha ökat jämfört med år 2000. Flera remissinstanser konstaterar att man för närvarande inte har någon möjlighet att styra eller ens mäta energiförbrukningen för de lokaler som man nyttjar. Man anser att förbrukningsfrågan ägs av Locum som också är den enda som kan påverka hur energin produceras. Om incitament kan skapas för hyresgästerna att spara energi bedöms detta av flera utförare som ett intressant alternativ för att lokalt arbeta med energisparande. Enligt Locum förutsätter målet att landstinget handlar upp el från förnyelsebara källor sk miljömärkt el, vilket innebär ökade kostnader. Man vill därför få belyst och fastlagt hur dessa ökade kostnader ska finansieras. Locum menar dessutom att det fortfarande kan finnas oklarheter i vilka miljökrav som kan ställas och hur de kan ställas på tillverkningen av produkter. Målet att den totala energiförbrukningen år 2006 ej ska ha ökat jämfört med år 2000 är ett lågt satt mål enligt Locum. Locum slår fast att det är den hyres-
FÖRSLAG 2002:28 25 gästanknutna elanvändningen som ökar. Ett förslag till idé om vad som kan göras lokalt bör därför vara att verksamheterna vid upphandling av ny utrustning bör ställa krav på energieffektiviteten. LK Miljös kommentarer: Idélistan har kompletterats med åtgärdsförslag om att verksamheterna vid upphandling av ny utrustning bör ställa krav på energieffektiviteten. Kostnader har uppskattats för övergång till miljömärkt el. Avsnittet om miljökrav vid upphandling har omarbetats. Vikten av att det skapas incitament för verksamheterna att arbeta lokalt med energibesparing har betonats. 3) Mark- och byggnadsföroreningar på grund av tidigare miljöfarlig verksamhet Remissynpunkter: Vision: Mark- och byggnadsföroreningar är sanerade. Landstinget tillför inga nya föroreningar i mark, byggnader och vatten. Mål för perioden: Hälften av påvisade mark- och byggnadsföroreningar skall vara sanerade till år 2006. Dessa frågor bedöms av remissinstanserna i första hand beröra Locum. Locum förslår som idé för vad som kan göras lokalt att verksamheterna ska förhindra utsläpp av miljöstörande ämnen till avlopp. LK Miljös kommentarer: Idélistan har kompletterats med åtgärdsförslag om att verksamheter ska förhindra nya utsläpp av miljöstörande ämnen till avlopp. Exempel har givits på kostnader för sanering av mark och byggföroreningar.
FÖRSLAG 2002:28 26 4) Läkemedelsrester i mark, vatten och luft Remissynpunkter: Vision: Landstingets hantering och utskrivning av läkemedel är miljö- och hälsomässigt hållbar. Mål för perioden: Centrala och lokala rutiner för minskning av läkemedelsrester i naturen skall senast år 2006 vara införda i landstingets hälso- och sjukvård, samt tandvård. Detta anses av flera remissinstanser som en prioriterad fråga för sjukvårdsverksamheten. Bland annat påpekar flera aktörer att man bör utveckla möjligheten att ta hänsyn till eventuella miljöeffekter vid läkemedelsförskrivning. Eftersom frågan emellertid är av större karaktär än vad som kan hanteras lokalt efterlyser man ett samlat agerande inom landstinget. Produktionsstyrelsen liksom Norra länets produktionsområde förslår att Kloka listan som framskrivits av LÄKSAK- läkemdelssakkunniga i Stockholms län bör nämnas i programmet. LK Miljös kommentarer Förtydligande har givits om att läkemedelsfrågan ska drivas centralt på landstingsnivå. Kloka listan har omnämnts i programmet. Kommentar har givits avseende kostnader för läkemedelsmålet. 5) Lustgasutsläpp från hälso- och sjukvård, samt tandvård Remissynpunkter: Vision: Landstingets användning av lustgas är miljö- och hälsomässigt hållbar Mål för perioden: Lustgasutsläppet till atmosfären från landstingets hälso- och sjukvård, samt tandvård skall år 2006 vara reducerat till högst hälften jämfört med 2001. Södersjukhuset påpekar att stora reduktioner av utsläpp av lustgas redan har skett med ny teknik. Man bör framöver som en gemensam satsning inom