MIL JÖPOLITISK T PROGR AM FÖR STOCKHOLMS L ÄNS L ANDSTING
|
|
- Maj-Britt Nyström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MILJÖ STEG 5 MIL JÖPOLITISK T PROGR AM FÖR STOCKHOLMS L ÄNS L ANDSTING M I L J Ö S T E G 5 1
2 INNEHÅLL Produkter Transporter Kemikalier Energi Miljöprogrammets målgrupp och struktur 4 Övergripande vision 5 Policy 5 Läkemedel Kommunikation MILJÖMÅLSOMRÅDEN 7 1. Transporter 8 2. Energi Läkemedel Kemikalier och kemiska produkter Produkter 16 (Varor, byggmaterial, förbrukningsartiklar och livsmedel) Miljöledning Upphandling Medicinsk forskning Regional utvecklingsplanering STYRMEDEL 19 Miljöledning 20 Upphandling 22 Kommunikation 24 Miljömedicinsk forskning och utveckling 26 Regional utvecklingsplanering 28 Landstingets miljömål och de nationella miljökvalitetsmålen 30 Referensdokument 31 Förkortningslista 31
3 Miljöprogrammets målgrupp och struktur Övergripande vision Landstinget tillhandahåller hälso- och sjukvård, tandvård samt kollektivtrafik på ett sådant sätt att invånarnas hälsa och livsmiljö gynnas. Landstinget bidrar till en ekologiskt hållbar utveckling av Stockholmsregionen, med bevarande av dess rika miljö. Stockholms läns landstings femte miljöprogram vänder sig till alla medarbetare samt till de externa företag, som levererar varor och tjänster till landstinget. Miljöprogrammet utgår från alla förvaltningars s miljöutredningar. Underlaget har tagits fram i samverkan med landstingets alla miljösamordnare och miljöchefer. Programmet specificerar landstingets fem viktigaste gemensamma målområden och anger hur landstinget inom dessa områden ska minska sin miljöbelastning. Programmet inleds med en övergripande vision, som anger ett önskvärt tillstånd att sträva mot. Visionen är oförändrad jämfört med det föregående miljöprogrammet. Efter visionen presenteras miljöpolicyn, dvs. det ramverk inom vilket vi ska arbeta för att nå våra mål. Policyn är förändrad jämfört med den som fanns i Miljö Steg 4. De fem målområdena och de fem styrmedlen är presenterade i en enhetlig struktur omfattande vision, mål, tänkbara åtgärder och uppföljning, samt en förklaring till varför respektive målområde eller styrmedel är viktiga. Visionerna är långsiktiga medan målen ska nås inom programperioden. Målen ska nås av landstinget som helhet. Under rubriken Tänkbara åtgärder ges exempel på hur förvaltningar kan arbeta med måluppfyllelse. Uppföljningsmåtten är inte definitiva utan kan komma att utvecklas under programperioden. I programmets avslutande del finns en tabell, som beskriver sambandet mellan landstingets miljömål och de av riksdagen beslutade nationella miljökvalitetsmålen, samt en lista på referensdokument som miljöprogrammet har samband med. Ett specifikationsdokument till miljöprogrammet kommer att utarbetas för att definiera terminologin och specificera målen. Policy Landstingets verksamheter ska bedrivas så att miljöpåverkan blir ringa och ohälsa förebyggs. För att nå detta ska landstinget: verka för ekologisk hållbarhet genom framsynt regional planering, resurshushållning, övergång till förnybara resurser och minskade utsläpp av föroreningar ta miljöhänsyn i varje handling och beslut upphandla, köpa in och beställa varor och tjänster som medför minsta möjliga miljöbelastning uppfylla lag- och myndighetskrav samt sträva efter att verksamheternas miljöresultat ständigt förbättras informera och påverka anställda, allmänhet och andra organisationer i syfte att sprida kännedom om och förbättra landstingets miljöresultat 4 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 5
4 MILJÖMÅLSOMR ÅDEN 6 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 7
5 1. Transporter Landstingets transporter utförs enbart med förnybara drivmedel och ger inte upphov till luftföroreningar eller buller som påverkar hälsa eller miljö negativt. Kollektivtrafikens andel av persontransporterna är hög. utförs minst hälften av landstingets person- och varutransporter med förnybara drivmedel är kollektivtrafikens utsläpp av partiklar och kväveoxider kraftigt reducerade och det bedrivs ett systematiskt bullerreduktionsarbete M I L J Ö S O M R Å D E N Alla förvaltningar upphandlar och leasar fordon som drivs med förnybara drivmedel effektiviserar transportarbetet så att användningen av drivmedel minimeras Färdtjänsten avtalar med sina transportentreprenörer att minst hälften av fordonen ska drivas med förnybara drivmedel MediCarrier samverkar med berörda kommuner om logistiken för varutransporter och SLL Transport avtalar med sina transportentreprenörer att minst hälften av fordonen ska drivas med förnybara drivmedel Alla förvaltningar redovisar andel miljöfordon i förhållande till totalt antal fordon redovisar andel förnybara drivmedel i förhållande till total mängd drivmedel redovisar åtgärder avsedda att minska antalet transporter och transporters miljöpåverkan Färdtjänsten, MediCarrier, SL, SLL Transport RTK SL och WÅAB SL M I L J Ö S O M R Å D E N redovisar hur många person- respektive varutransporter (antal transporter och totalt antal km) som utförts under året redovisar arbetet med att i den regionala utvecklingsplanen verka för en fortsatt konkurrenskraftig kollektivtrafik redovisar totala mängder utsläpp (CO 2, NO X och partiklar) från trafiken samt åtgärder för att minska utsläppen redovisar resultatet av det systematiska bullerreduktionsarbetet Trafikens utsläpp av fossil koldioxid är en av de viktigaste orsakerna till växthuseffekten. Trafiken ger även upphov till luftföroreningar och buller som påverkar människors hälsa. Varje år vårdas flera hundra länsinvånare på sjukhus på grund av luftvägs- eller hjärt-kärlsjukdomar som orsakats av kväveoxider, partiklar, ozon eller buller. Ännu fler besväras dagligen av luftföroreningar och buller i omgivningsmiljön. Landstinget bidrar till att utveckla energieffektiva trafiksystem som ger låga utsläpp av fossil koldioxid, andra luftföroreningar och buller. Denna utveckling leder till minskad klimatpåverkan och positiva hälsoeffekter. SL RTK WÅAB fortsätter att driva spårtrafiken med elektricitet från förnybara energikällor driver minst hälften av bussarna med förnybara drivmedel av hög kvalitet arbetar för att säkra leveranser av högkvalitativa, förnybara drivmedel som framställs på ett långsiktigt hållbart sätt nyanskaffar bussar som innehåller bästa möjliga teknik för reduktion av partiklar, kväveoxider och buller driver ett systematiskt bullerreduktionsarbete verkar i den regionala utvecklingsplanen för en fortsatt konkurrenskraftig kollektivtrafik testar GTL (gas-to-liquid) diesel i fartyg främjar utveckling och tester av biobaserade drivmedel 8 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 9
6 2. Energi M I L J Ö S O M R Å D E N M I L J Ö S O M R Å D E N Alla förvaltningar redovisar gradtalskorrigerad energianvändning för kyla, el och värme som hyr redovisar andel förnybar energi i förhållande till all använd energi lokaler externt avseende el, värme samt kyla samt de tre medierna sammanvägda Värme, kyla och elektricitet kommer enbart från förnybara energikällor utan skadliga utsläpp. Effektiv energihushållning och utvecklad teknik medför att fastigheternas behov av energi är ytterst lågt. Locum och SL redovisar gradtalskorrigerad energianvändning för kyla, el och värme redovisar andel förnybar energi i förhållande till all använd energi avseende el, värme samt kyla samt de tre medierna sammanvägda redovisar utsläppt mängd fossil koldioxid har den totala energianvändningen inte ökat jämfört med år 2000 kommer all el och kyla från miljöanpassade källor kommer minst 75% av värmen från förnybara källor som ger låga utsläpp Alla förvaltningar använder så energieffektiva arbetssätt som möjligt deltar i utvecklingsprojekt för användning av förnybar energi upphandlar och inköper elektriska produkter med låg energianvändning använder komfortkyla med återhållsamhet Locum och SL LSF BV RTK arbetar kontinuerligt för att nå ovan beskrivna energimål arbetar för att ovanstående mål även ska gälla vid beställning av vård av externa vårdgivare verkar i regionen för en ökad andel kraft- och fjärrvärmeproduktion med låga utsläpp där energikällan företrädesvis är förnybar RTK redovisar regionala energibalanser redovisar arbetet med regional energiplanering Stockholms läns landstings verksamheter kräver ett stort lokalbestånd. Både egna och inhyrda lokaler används över hela länet. I verksamhetsutövningen används stora mängder el, värme och kyla. Om dessa produceras från fossila energikällor bildas försurande och klimatpåverkande utsläpp. Landstinget vill bidra till att växthusgaserna minskar och prioriterar därför inköp av energi från förnybara källor. Dessutom strävar landstinget efter en så låg användning som möjligt av el, värme och kyla. Samtidigt är det viktigt att verksamheternas krav på inomhusklimatet beaktas. Nedfall av luftburna föroreningar från trafik och energianläggningar bidrar till övergödningen av sjöar, vattendrag och hav. Människors hälsotillstånd kan påverkas av luftföroreningar och buller. Utsläpp från förnybara energikällor kan också vålla miljö- och hälsostörningar. Energikonsumtionen bör därför hållas på så låg nivå som möjligt. 10 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 11
7 3. Läkemedel Landstingets verksamhet tillför inga miljöstörande läkemedelsrester till mark, vatten eller luft. M I L J Ö S O M R Å D E N är nivåerna av de mest miljöstörande läkemedlen i utsläppen från reningsverken eller i ytvatten lägre än 2005 är utsläppen av lustgas minskade med 75% jämfört med år 2002 Alla verkar för att läkemedelsförskrivningen följer Kloka listan till minst 75% vårdproducenter och att all vårdpersonal får utbildning i läkemedels miljöpåverkan verkar för att minska utsläppen av lustgas bekostar tillsammans med Locum installation och drift av utrustning för att minska utsläppen av lustgas Alla vårdproducenter LSF Miljö LSF Miljö och Läkemedelscentrum M I L J Ö S O M R Å D E N redovisar förbrukning och utsläpp av lustgas redovisar läkemedelsnivåer i länets dricksvatten, ytvatten, utsläpp från reningsverk och fisk redovisar följsamhet till Kloka listan i vården redovisar andelen vårdpersonal, som utbildats om läkemedels påverkan Läkemedel är livsviktiga för många människor och är därmed ett av sjukvårdens mest kraftfulla verktyg. Men läkemedel är också en av några få grupper kemikalier som primärt är konstruerade för att ha effekt på levande organismer. Detta gör att läkemedel som kommer ut i vår miljö kan ha negativ påverkan på djur och växter, och i förlängningen även på människor. Genom att så långt det är medicinskt möjligt följa Kloka listan begränsas utflödet av de mest miljöstörande läkemedelsresterna i miljön, och därmed risken för negativ påverkan på vattenlevande organismer och på vårt eget dricksvatten. Locum LSF BV LSF Forum Läkemedelscentrum LSF Miljö SLL Upphandling ansvarar för att tillsammans med vården bekosta installation och drift av utrustning för att minska utsläppen av lustgas ställer krav på producenterna att följa Kloka listan och att minska utsläppen av lustgas verkar för att läkemedels miljöegenskaper ges hög prioritet i rekommendationsarbetet samverkar med LSF Miljö om utbildning och information i läkemedel och miljö samverkar med Läkemedelscentrum om klassificering, prioritering och utbildning i läkemedel och miljö följer läkemedelsnivåer i länets dricksvatten, ytvatten, utsläpp från reningsverk och fisk samarbetar med reningsverken för att minska utsläppen av läkemedelsrester till recipient och ytvatten prioriterar läkemedels miljöegenskaper minst lika högt som priset vid upphandling 12 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 13
8 4. Kemikalier och kemiska produkter Landstingets kemikalieanvändning skapar inga hälsoproblem eller någon miljöstörning. M I L J Ö S O M R Å D E N År 2007 har landstinget identifierat och kvantifierat kemikalier och kemiska produkter som används i verksamheterna och som kan ha allvarliga hälso- och/eller miljöeffekter har 25% av dessa kemikalier och kemiska produkter fasats ut (utfasningslistan) Alla förvaltningar utformar under programperioden lokala rutiner för att följa upp ställda miljökrav LSF Miljö och SLL Upphandling M I L J Ö S O M R Å D E N följer initialt upp upphandling och inköp av kemikalier och kemiska produkter på central nivå inom landstinget Tusentals olika kemikalier tillverkas, används och sprids idag i vårt samhälle. Många av dem är ofarliga och lättnedbrytbara, men några är bevisat skadliga för miljön. Det stora flertalet kemikalier är otillräckligt undersökta och det finns därför en osäkerhet om vilken påverkan de har på människa och miljö. Kemikalier och kemiska produkter behövs för att landstingets verksamheter skall kunna fungera. Genom ett aktivt arbete med produktutbyte och tillämpning av försiktighetsprincipen kan miljöbelastningen hållas så låg som möjligt. Hanteringen av kemikalier och kemiska produkter i landstinget ska vara sådan att giftiga och svårnedbrytbara ämnen inte sprids till miljön eller påverkar människors hälsa. Alla förvaltningar LSF och berörda verksamheter LSF Miljö SLL Upphandling och alla upphandlande förvaltningar följer de centrala avtalen avseende upphandling och inköp ställer miljökrav då egna upphandlingar genomförs genomför en inventering av kemikalier och kemiska produkter i landstinget ger underlag för beslut om vilka kemikalier som är mest prioriterade för utfasning redovisar strategier för substitution samt stöder och samordnar utfasningsarbetet ställer sådana upphandlingskrav att de ur miljö- och hälsosynpunkt mest riskabla kemikalierna fasas ut och inga nya tillkommer 14 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 15
9 5. Produkter Landstingets materialutnyttjande är resurssnålt och kretsloppsanpassat. Det skapar inga hälsoproblem eller någon miljöstörning. prioriteras resurssnålhet och kretsloppsanpassning vid upphandling och inköp har inköpen av varor och förbrukningsartiklar som innehåller landstingets utfasningskemikalier upphört är 25% av landstingets måltider baserade på ekologiskt framställda produkter har användningen av byggmaterial som innehåller ämnen upptagna på Locums avvecklingslista upphört M I L J Ö S O M R Å D E N Alla förvaltningar följer de centrala inköps- och upphandlingsavtalen ställer miljökrav då egna upphandlingar genomförs bidrar till identifikation och avveckling av de varor och förbrukningsartiklar som innehåller landstingets utfasningskemikalier utvecklar rutiner som leder till minskade avfallsmängder Locum (Varor, byggmaterial, förbrukningsartiklar och livsmedel) bidrar till identifikation och avveckling av de byggmaterial som innehåller miljö- och hälsofarliga kemikalier avvecklar användningen av dessa material så långt som möjligt Alla förvaltningar utformar lokala rutiner för att följa upp ställda miljökrav följer upp ställda miljökrav Alla förvaltningar anger årligen hur stor del av de levererade måltiderna som varit som till- kravmärkta och/eller komponerats med ekologiskt odlade livsmedel handahåller måltider Locum i samarbete med förvaltningar SLL Upphandling och LSF Miljö SLL Upphandling i samarbete med berörda förvaltningar M I L J Ö S O M R Å D E N följer upp avfallshanteringen och avfallsmängderna följer upp miljökraven på centralt upphandlade varor, byggmaterial, förbrukningsartiklar och livsmedel inom landstinget sammanställer årligen de upphandlingsobjekt där utfasning av kemikalier skett Många produkter innehåller kemikalier som kan spridas till miljön. Flera av dessa ansamlas i levande organismer eller omvandlas till giftiga ämnen då de bryts ned. Landstinget använder stora volymer varor och förbrukningsmaterial. Detta medför dels en miljöbelastning ur resursförbrukningssynpunkt, dels en risk för spridning av miljöbelastande kemikalier. Den dagliga maten kräver en femtedel av Sveriges totala energianvändning. En människa konsumerar upp till 50 ton under ett helt liv. Livsmedelskedjans alla led kräver mycket resurser och alstrar en stor mängd avfall. Landstinget är en av landets största upphandlare av måltider. Miljöbelastningen från vår måltidsverksamhet är mycket stor. LSF Forum LSF Miljö definierar vad som är ett miljömässigt acceptabelt utbud av livsmedel och måltider utvecklar en checklista för systematiskt miljöarbete avseende livsmedel påverkar livsmedelsindustrin till utveckling av miljömässigt bättre produkter erbjuder utbildning till all personal som arbetar med livsmedel och måltider stöder och samordnar utfasningen av de produkter som innehåller utfasningskemikalierna SLL Upphandling ställer sådana upphandlingskrav att landstingets utfasningskemikalier minskar och på sikt försvinner verkar för att livscykelanalyser används inom de mest prioriterade upphandlingsobjekten 16 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 17
10 ST YRMEDEL 18 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 19
11 Miljöledning Alla landstingets verksamheter styr mot landstingets miljövisioner, tar alltid miljöhänsyn vid beslut och har en föredömlig uppföljning av sitt miljöarbete. fortsätter alla landstingets verksamheter att ha miljöledningssystem som är miljöcertifierade enligt ISO och som styr såväl mot landstingets övergripande mål som mot lokala miljömål är miljöledningssystemen integrerade i ordinarie verksamhetsstyrning ingår miljöhänsyn som en naturlig del i beslutsprocesserna Alla förvaltningar redovisar sina miljöresultat i relation till sina egna verksamhetsmål såväl som i relation till landstingets övergripande mål LSF kontrollerar att miljöstyrning och miljökonsekvensbedömningar ingår som en naturlig del av verksamhetsstyrningen kontrollerar att miljöprestanda förbättras, särskilt i relation till landstingets övergripande miljömål Miljöledningssystem är en administrativ struktur, som utgör basen för ett framgångsrikt miljöarbete. Rätt använt ger miljöledningssystemet stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, kontinuerlig uppföljning, redovisning av resultat för miljöområdet och sökande efter förbättringsmöjligheter. Ledningssystemet utgör en garant för kontinuiteten. Alla förvaltningar har miljöledningssystem som är certifierade enligt ISO och som uppfyller målen ovan bidrar i arbetet med ständiga förbättringar inom landstingskoncernen inför rutiner för att bedöma miljökonsekvenser inför viktiga beslut LSF Miljö initierar och driver projekt som leder till förbättringar av landstingets miljöarbete har ansvar för att aktivt driva på hela koncernens miljöarbete, följa upp efterlevnaden av miljömålen och vidta nödvändiga åtgärder för att målen ska nås 20 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 21
12 Upphandling Landstinget upphandlar, avropar och beställer alla varor och tjänster så att hälsan främjas och miljöpåverkan minskas. genomförs alla miljöprioriterade* upphandlingar och beställningar med relevanta miljökrav som följs upp skärps miljökraven kontinuerligt för de miljöprioriterade upphandlingarna Alla förvaltningar följer upp miljökraven för de upphandlingsobjekt som inte omfattas av de centrala avtalen LSF Miljö och SLL Upphandling gör en sammanställning av de upphandlingsobjekt där miljökrav ställts. För de upphandlingar där ett utbyte skett på grund av miljö- och hälsofarliga ämnen görs en särskild uppföljning Upphandling och beställning är centrala processer som gör det möjligt att nå miljömålen. Som stor kund kan landstinget, genom att ställa faktabaserade krav, styra urvalet av produkter och tjänster som förekommer i landstingsverksamheten och även påverka utbudet på marknaden. Minst lika viktigt är att följa upp de avtalade kraven så att målen kan nås och rättvis konkurrens erhållas. *) enligt SLL Upphandlings system för miljöprioritering Alla förvaltningar följer de centrala upphandlings- och inköpsavtalen ställer relevanta miljökrav för de upphandlingsobjekt, som inte omfattas av de centrala avtalen LSF BV och SLL Upphandling SLL Upphandling ställer välgrundade och faktabaserade miljökrav som regelbundet uppdateras för att leda verksamheterna mot ständig förbättring och överenskomna miljömål implementerar rutiner för uppföljning av miljöprioriterade upphandlingar och beställningar upphandlar transporter separat från godset 22 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 23
13 Kommunikation Landstinget är känt såväl hos de egna medarbetarna som hos omvärlden för ett seriöst, vetenskapsbaserat miljöarbete som ger banbrytande resultat. Landstingets sätt att arbeta med miljöfrågor appliceras av andra och leder till en bättre miljö. känner alla landstingets anställda till hur miljöprogrammet berör deras arbete är landstingets bolag och förvaltningar kända i sina respektive verksamhetsområden som föregångare inom miljöområdet har landstinget deltagit i minst ett externt samarbete per miljömålsområde, där man arbetat för att bidra till lösningar på miljöproblemen Alla förvaltningar följer upp att personalen känner till hur landstingets miljöprogram berör deras arbete redovisar externa informationsinsatser om verksamheternas miljöarbete LSF redovisar antalet samarbeten samt deras resultat följer upp att den utarbetade kommunikationsplanen implementeras gör attitydundersökningar Stockholms läns landsting är beroende av vad som sker i omvärlden för att kunna förverkliga miljövisionerna. Emellanåt krävs förändringar av stora samhällsstrukturer för att nå långsiktiga resultat inom miljöområdet. Genom aktiv informationsspridning kan landstinget få flera aktörer att tillämpa våra miljötekniska lösningar. På så sätt kan en större marknad för den aktuella tekniken skapas, en marknad där flera tillverkare och leverantörer vill komma in och konkurrera. Detta leder i förlängningen till lägre kostnader för landstinget och sannolikt till ytterligare utveckling och förbättring av de tekniska lösningarna. Alla förvaltningar säkerställer att samtliga anställda känner till hur landstingets miljöprogram berör deras arbete informerar och utbildar om miljömål och miljöresultat inom ramen för den ordinarie verksamheten bedriver ett externt informationsarbete avseende miljöresultatet inom sitt verksamhetsområde LSF LSF Miljö LSF Miljö och alla förvaltningar utvecklar och implementerar en kommunikationsstrategi för miljöområdet informerar om läkemedels miljöpåverkan deltar i samarbetsprojekt inom respektive miljömålsområde alternativt säkerställer att annan verksamhet gör det publicerar resultat av utredningar och projekt anordnar interna och externa seminarier, utbildningar och konferenser om verksamhetens miljöfrågor 24 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 25
14 Miljömedicinsk forskning och utveckling Landstingets verksamheter bedrivs i medvetande om hur människors hälsa påverkas av miljön. Vid beslut och åtgärder som kan påverka människors hälsa finns vetenskapliga fakta från miljömedicinsk forskning tillgängliga. LSF Forum utvärderar informationsinsatser och åtgärder i relation till uppsatta mål utvärderar forskningens kvalitet och konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv Arbets- och miljömedicinsk forskning gör det möjligt att identifiera områden där man behöver öka kunskapen om hur miljöfaktorer påverkar vår hälsa. Forskningen skapar förutsättningar för beslut och styrning, som leder till bättre hälsa och minskad miljöpåverkan. tillämpas resultaten från den arbets- och miljömedicinska forskningen i landstingets beslutsprocesser samverkar med LSF Forum och använder miljömedicinska forsknings- resultat i sina beslutsprocesser Berörda förvaltningar LSF Forum forskar och informerar om vägtrafikens miljörelaterade hälsoeffekter forskar och informerar om hur hälsan påverkas av miljöfaktorer i offentlig inomhusmiljö forskar och informerar om hälsoeffekterna av kemikalier i mat, dricksvatten, konsument- och sjukvårdsprodukter utvecklar åtgärdsprogram för skydd mot UV-strålning 26 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 27
15 Den regionala utvecklingsplaneringen leder till en långsiktigt hållbar livsmiljö. Regional utvecklingsplanering utgör den regionala utvecklingsplanens mål och åtgärder för en långsiktigt hållbar livsmiljö en grund för SLL:s strategiska planering RTK SL utvärderar samhällsutbyggnaden avseende markutnyttjande, vatten- och luftkvaliteten, klimatet, transportarbetet, kollektivtrafiken, tillgången till grönområden samt avfallsproduktionen följer upp kollektivtrafikens resandeutveckling I en storstadsregion som Stockholm lever och verkar många människor på en begränsad yta. Antalet invånare i regionen förväntas dessutom öka framöver vilket leder till ett ökat behov av bostäder, kommunikationer, arbetsplatser, sjukvård och rekreationsmöjligheter. Detta innebär påfrestningar på de ekosystem och naturresurser som regionen är en del av. Vi behöver ha tillgång till rent vatten, luft utan farliga föroreningar, livsmedel som inte gör oss sjuka samt rekreationsområden som bidrar till god hälsa och välbefinnande. Därför är det viktigt att ta hänsyn till miljöns begränsningar då regionens fortsatta utveckling planeras. Alla förvaltningar använder den regionala utvecklingsplanen som en del i sin strategiska planering Locum RTK SL effektiviserar markutnyttjande och energianvändning vid om- och nylokalisering samt säkerställer närhet till kollektiva transportmedel verkar tillsammans med kommuner och andra aktörer för att den regionala utvecklingsplanen genomförs konkretiserar och utvecklar de regionala miljöambitionerna i relation till internationella konventioner och EG-direktiv samt nationella miljökvalitetsmål och integrerar dessa i utvecklingsplaneringen verkar för att kollektivtrafikens andel av fordonstrafiken är fortsatt hög 28 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 29
16 16. Ett rikt växt- och djurliv 15. God bebyggd miljö X X X X 14. Storslagen fjällmiljö 13. Ett rikt odlingslandskap X 12. Levande skogar X 11. Myllrande våtmarker 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård X 9. Grundvatten av god kvalitet X X X 8. Levande sjöar och vattendrag X X X 7. Ingen övergödning X X X 6. Säker strålmiljö X X X X 5. Skyddande ozonskikt X X X 4. Giftfri miljö X X X 3. Bara naturlig försurning X X X 2. Frisk luft X X X 1. Begränsad klimatpåverkan X X X X X Nationellt SLL SLL SLL SLL SLL miljökvalitetsmål Miljömålsområde 1 Miljömålsområde 2 Miljömålsområde 3 Miljömålsområde 4 Miljömålsområde 5 Transporter Energi Läkemedel Kemikalier Produkter Landstingets miljömål och de nationella miljökvalitetsmålen Referensdokument Landstingets miljöprogram ; Miljö Steg 1 Miljö Steg 2, Bakgrund, Nuläge, Mål, Landstingets program för sitt fortsatta miljöarbete Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting , Miljö Steg 3 Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting , Miljö Steg 4 De 16 nationella miljökvalitetsmålen Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting 2005 Förslag till Kostpolicy Förslag till Regionala miljömål för Stockholms län 2004 Miljöhandlingsprogram för Stockholms län, Vatten & avlopp, Resor & transporter Miljöutredningen 2005 Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS) Saldo 2005 Uppföljning av miljömål i Stockholms län, Länsstyrelsen SLL:s Miljöredovisningar Tio miljöåtgärder; De tio viktigaste miljöåtgärderna för att förbättra hälsan hos befolkningen i Stockholms län 2005 Förkortningslista LSF Landstingsstyrelsens förvaltning LSF BV Beställare Vård i Landstingsstyrelsens förvaltning LSF Miljö Landstingsstyrelsens förvaltnings miljöavdelning RTK Regionplane- och trafikkontoret SL Storstockholms lokaltrafik SLL Stockholms läns landsting SLL Upphandling Upphandlingsavdelningen inom Landstingsstyrelsens förvaltning WÅAB Waxholms Ångfartygs AB För mer information om landstinget, landstingets förvaltningar samt landstingets miljöarbete se 30 M I L J Ö S T E G 5
17 Landstingsstyrelsens förvaltning Box 22550, Stockholm Telefon: , Å B ERG & CO. FOTO : T A LV R E T EN.
Miljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414
2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval
Grundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Miljöprogram 2012-2015. Policy och program
Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas
Vad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Miljöprogram 2013-2016
Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett
Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013
2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Miljöprogram , Region Gävleborg
Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram
Miljöprogram 2010-2013
Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland
Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 Innehållsförteckning Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2014-2018 3 Landstinget Sörmlands miljöarbete 3 Landstinget Sörmlands Vision 4 Miljöcertifierat
Miljöpolicy och miljöprogram för Region Halland
Ärende 19 RS 2011-10-19 1(2) Datum Diarienummer Regionkontoret 2011-10-19 RS110325 Ann-Christin Bengtsson, miljöutvecklare Avd för Kvalitet och säkerhet 035-13 49 51 Ann-christin.bengtsson@regionhalland.se
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22
Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Trollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen
Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg
Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland
POLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar
Miljöarbete i Lunds kommun 2018-11-07 Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar Goda exempel - Lund Sveriges bästa avfallskommun 2017 och årets
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Miljöprogram för Region Skåne En offensiv satsning på framtiden
Miljöprogram för Region Skåne 2017 2020 - En offensiv satsning på framtiden Region Skånes verksamhet ska främja hållbarhet. Medvetenheten om vikten av att använda resurser mer effektivt ökar i samhället
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel
Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel 2 BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS
Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer
Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting
LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT FÖRSLAG TILL BESLUT 2011-11-21 LS 1010-0851 Ärende 25 Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting 2012-2016 Föredragande landstingsråd:
Miljömål, handlingsplan och resultat för Landstingsstyrelsens förvaltning 2005/2006
Bilaga K Miljömål, handlingsplan och resultat för Landstingsstyrelsens förvaltning 2005/2006 Mål 1 Miljöhänsyn ska integreras i viktiga verksamhetsstyrnings- och beslutsprocesser. : Landstingsdirektören
Klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande. i Stockholms läns landsting
1 Klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande miljöarbete i Stockholms läns landsting Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting 2012 2016 2 1 Miljöprogrammets målgrupp och struktur...
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting
1 (2) 2011-06-13 TN 1105-130 SL 2011-04269 Trafiknämnden Förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting 2012-2016 Landstingstyrelsens förvaltning (LSF) har utarbetat ett miljöprogram
Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Miljöutmaning 2016. Beslutad av Landstingsfullmäktige i december 2011
Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Miljöutmaning 2016 Beslutad av Landstingsfullmäktige i december 2011 1 Innehåll 4 Miljöprogrammets målgrupp och struktur 6 Vision för landstingets miljöarbete
Bilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
MILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING (ny version)
1 (11) MILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING 2012 2020 (ny version) Antaget av landstingsfullmäktige, 280 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 NATIONELLA MÅL FÖR MILJÖARBETET...
Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016
Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen
Hållbarhets- utmaningar i staden Anna Ledin, miljöförvaltningen Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Anna Ledin, miljöförvaltningen Bakgrund Miljökemist forskare och undervisare på: Linköpings
Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Miljöutmaning 2016 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE I DECEMBER 2011
Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Miljöutmaning 2016 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE I DECEMBER 2011 1 Innehåll 4 MILJÖPROGRAMMETS MÅLGRUPP OCH STRUKTUR 6 VISION FÖR LANDSTINGETS MILJÖARBETE
Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Miljöutmaning 2016 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE I DECEMBER 2011
Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Miljöutmaning 2016 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE I DECEMBER 2011 1 Innehåll 4 MILJÖPROGRAMMETS MÅLGRUPP OCH STRUKTUR 6 VISION FÖR LANDSTINGETS MILJÖARBETE
16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne
16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag
God bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Miljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Miljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
M-11-2 2 * 0 2 5 I Landstingsstyrelsen -
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(6) 2011-11-09 LS 1010-0851 j LANDSTINGSSTYRELSEN M-11-2 2 * 0 2 5 I Landstingsstyrelsen - Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting
Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars
Bilaga 1 Kvantitativa mål Steg 6 (styrgruppens diskussion inkl. redovisade skiljaktigheter)
Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Miljö 1 (10) Bilaga 1 Kvantitativa mål Steg 6 (styrgruppens diskussion inkl. redovisade skiljaktigheter) Inledning Bilaga 1 Kvantitativa mål Steg 6 beskriver förslag
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund
Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Våra sju miljömål Universitetssjukhusets sju miljömål gäller under en tre års period. Varje division ska bryta ner dessa
Regional miljöstrategi för vatten
1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms
Trollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Miljömålssystemets nivåer Generationsmålet Miljökvalitetsmålen Preciseringar Etappmålen Regionala tilläggsmål ILLUSTRATIONER TOBIAS FLYGAR Lokala/kommunala miljömål Prognosen för att
Jämlikhet i miljörelaterad hälsa
Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Karin Ljung Björklund Enheten för Miljöhälsa Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 ca 550 anställda i Solna och Östersund Expertmyndighet med det övergripande ansvaret
BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Samma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 50 % av verksamheterna
Dokumenttitel ------tre ------------.,...-----tt" Dokumentnummer Utgåva Fastställd i skolnämnden Utgiven ~F:--2-:,:,:.2~ --t-::1::-----i~2----:,oo~9~- +2~O-O-9--02-..-26-- 1 1(5) Upprättad av Sign Sign
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator
Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14
Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande
1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Miljö FÖRSLAG MÅLOMRÅDEN MILJÖ STEG 6 2010-01-26 Bilaga 2 1. Förslag Det här dokumentet innehåller ett förslag på målområden till ett kommande program för Stockholms
Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter
Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten
Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle
2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra
Mål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Styrande - Krav
Riktlinjer Miljöarbete Gäller för Stockholms läns landsting Antaget av landstingsfullmäktige 2016-11-15 Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Styrande - Krav 2016-12-01 2017-12-01 Dokumentnummer Fastställd
Energiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
PLAN. Miljöplan. Grundläggande plan för lokala miljömål och miljöarbete i Vallentuna kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET
KS 2017.425 PLAN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Miljöplan Grundläggande plan för lokala miljömål och miljöarbete i Vallentuna kommun Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-24 149 Revidering (avsnitt 3 och 4) antagen
Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.
Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta
Budget 2018 för Tjörns Måltids AB
Bild från Bleketskolan Budget 2018 för Tjörns Måltids AB Beslutad av Tjörns Måltids AB 2017-12-11 46 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Tjörns Måltids AB ska bedriva måltidsverksamhet och på uppdrag av
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Miljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-
Specificering av målen i Miljö Steg 4
Miljödirektören Koncernledningen 2005-09-22 LS 0110-0588 Sid1(15) Specificering av målen i Miljö Steg 4 Miljömål 1 Luftföroreningar och buller från väg-, spår- och sjötrafik Vision Landstingets transporter
Miljöpolitiskt program 2012-2016
LK/111831 Miljöpolitiskt program 2012-2016 Vi fortsätter Landstinget i Värmland har under flera decennier prioriterat miljöarbetet. Målsättningen i det senaste miljöpolitiska programmet, halvering av klimatavtrycket,
Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012
Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta
Miljöledningssystem/- arbete
UFV 2012/916 Miljöledningssystem/- arbete Rapport från internrevisionen Till konsistoriet 2012-10-03 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och riskbedömning 3 2 Granskningens omfattning och inriktning 3 3 Iakttagelser
Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006
1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
Miljömål och indikatorer
Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int
Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver
Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver 1 ? 2 Det goda livet är målet! $ $ $ $ $ $ $ $ 3 Systematiken bakom miljömålsarbetet Planera Strategiska
Utdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016
Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016 Kvalitetsaspekter som är det som har störst påverkan på upplevd kvalitet i det vi levererar till kund har identifierats i områden för mätning av nöjd-kund-index, projektmätning,