Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande

Transkript

1 1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Miljö FÖRSLAG MÅLOMRÅDEN MILJÖ STEG Bilaga 2 1. Förslag Det här dokumentet innehåller ett förslag på målområden till ett kommande program för Stockholms läns landsting där de sociala och ekologiska aspekterna av hållbarhet är inkluderade. Enligt det nya programmet ska Stockholms läns landsting vara: Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande Se även bilaga 1, Matris målområden. 2. Bakgrund förslag målområden 2.1. Inledning Stockhoms läns landsting har stor erfarenhet av att arbeta systematiskt med miljöfrågor och vill gärna driva på utvecklingen inom miljöområdet genom att ställa tuffa miljömål. Vårt miljöarbete är baserat på den miljöpåverkan som uppkommer av den landstingsfinansierade verksamhet som bedrivs i länet. Vi vill ge länets invånare lokaltrafik och sjukvård med så lite negativ miljöpåverkan som det bara är möjligt. Landstingets miljöarbete ska ge friskare luft och renare vatten till nytta för länets invånare. Det nya programmet ska utgå från den landstingsfinansierade verksamhet vi har ansvar för, vara banbrytande samt tydligare visa hur vårt landsting bidrar till att uppnå främst nationella miljökvalitetsmål men även internationella. Programmet kommer att innehålla högt ställda mål för våra största miljöaspekter, vi fortsätter att driva utvecklingen framåt och kommer att vara det första landsting som inkluderar även sociala frågor och därmed tar ett första steg mot ett hållbarhetsprogram Klimateffektivt landsting Landstinget ska minska sina utsläpp av klimatpåverkande gaser (CO 2 - ekvivalenter) och förbereda sig på effekterna av klimatförändringar. Ordet klimateffektivt beskriver att vi ska bedriva vård och kollektivtrafik med ett effektivt utnyttjande av resurser vilket även gynnar miljön. Det är ett trovärdigt ord och avsikten är att förstärka det ytterligare med ett specificerat övergripande CO 2 -mål för hela landstinget. Stockholms läns landsting Box Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.lsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Fleminggatan 20. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 1 och 56

2 2 (8) Klimateffektivitet åstadkommer vi genom att: - använda högre andel förnyelsebara energikällor med god CO 2 - effektivitet - öka våra marknadsandelar totalt inom lokaltrafiken - släppa ut mindre mängder klimatpåverkande narkosgaser - öka de vegetariska alternativen vid val av måltider - minska mängden matavfall och ökad återvinning av vårt matavfall - lokal produktion av egenproducerad, förnybar energi - undersöka hur vår användning av kemikalier kan bli mer klimateffektiv. - vår regionala planering ska bidra till ett minskat utsläpp av klimatpåverkande gaser. - energieffektvitet vid användning av all utrustning (verksamhetsel) 2.3. Resurseffektivt landsting Landstinget ska ha en kretsloppsanpassad användning av tjänster, varor, utrustningar och förbrukningsmaterial. Ordet resurseffektivt hänvisar till ett ansvarsfullt utnyttjande av produkter och tjänster. Lanstinget ska arbeta mer med att minska onödigt utnyttjande och området avfall tillkommer i det nya miljöprogrammet. Detta åstadkommer vi genom att: - öka vår energieffektivitet för både fordon och i fastigheter - förbättra vår logistik av transport av varor och tjänster. - förbättra vår resurshantering när det gäller varor, utrustningar och förbrukningsmaterial; ex. minska mängderna engångsmaterial, minska utsläpp och energiåtgång vid produktion av varor som vi köper in - ökad sortering och återvinning av byggavfall - öka vår materialåtervinning - minska mängderna läkemedelsavfall exempelvis genom att öka andelen startförpackningar för läkemedel - ta hänsyn till biologisk mångfald/ekosystemtjänster vid regional planering - ha effektiva vårdkedjor 2.4. Hälsofrämjande landsting Stockholms läns landstings ska vara ett hälsofrämjande landsting som bidrar till ren luft och friskt vatten. Genom att vi bedriver ett tufft och

3 3 (8) framåtsträvande miljöarbete bidrar vi även till en bättre livsmiljö och hälsa till länets invånare på lång sikt. Det nya programmet ska tydligare visa på kopplingen att ett gott miljöarbete bidrar till en bättre hälsa i länet. Landstinget arbetar med att förbättra invånarnas hälsa, både genom bra sjukvård i sunda miljöer men även genom att erbjuda en tillgänglig och miljöanpassad kollektivtrafik. Genom att vi bedriver ett tufft och framåtsträvande miljöarbete bidrar vi även till en bättre livsmiljö och hälsa till länets invånare på lång sikt. Kopplingen mellan hälsa och miljö tydliggörs i det nya miljöprogrammet. Detta åstadkommer vi genom att: - ökad andel förnyelsebara bränslen ger mindre utsläpp av partiklar och andra farliga ämnen - minska bullernivåerna från lokaltrafiken - sortera vårt avfall bättre och därmed bidra till mindre utsläpp av farliga ämnen - ökad mängden ekologiska livsmedel - material till byggnationer ska vara enligt Byggvarubedömningen - minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i kemikalier och varor - användningen av de miljö- och hälsofarligaste kemikalierna ska riskbedömas - minska utsläpp av läkemedel till vatten - minska användningen av de miljöfarligaste läkemedlen där alternativ finns - god regional planering leder till ökad användning av lokaltrafiken vilket ger ökad hälsa - förebyggande arbete som leder till mindre vård- och läkemedelskonsumtion - hänvisning till Folkhälsopolicy med målet - En god hälsa och jämlik hälsa för alla i länet 2.5. Ansvarstagande landsting Stockholms läns landsting är socialt ansvarstagande genom att bedriva sin kärnverksamhet på ett bra sätt, men ska också vara det i relationerna till sina medarbetare och omvärlden. Människan och miljön ska ses i ett helhetsperspektiv och det sociala ansvarstagandet emot medarbetare och omvärlden ska samordnas och förstärkas genom ett program som inkluderar dessa frågor.

4 4 (8) Det nya programmet ska bidra till ökat samspel mellan olika funktioner inom landstinget, samt samordning av existerande policys och riktlinjer inom områdena ekologisk och social hållbarhet. Detta åstadkommer vi genom att: - SLL stödjer Global Compact - SLL arbetar med vägledning av ISO genomföra nulägesanalys av verksamheternas arbete med socialt ansvar, med möjlighet till centralt stöd - utveckla och skärpa den befintliga uppförandekoden för upphandling där kraven avseende miljö och socialt ansvar ska vara relevanta, transparenta och följas upp systematiskt - ha en uppförandekod för landstinget - kommunicera goda exempel på miljöprojekt internationellt där vi bedömer att vi kan bidra till en bättre miljö globalt - undersöka och ta ansvar för landstingets indirekta globala påverkan av tjänster och produkter (ex. påverkan på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och vatten vid produktion av varor) 2.6. Organisationsstyrning i en hållbar verksamhet Områdena ovan har för avsikt att staka ut riktning för vad landstinget ska uppnå under programperioden. I programmet bör även finnas beskrivning av hur landstinget har för avsikt att arbeta för att nå målen. Hög miljöstandard och ständiga förbättringar åstadkommer vi genom att följa lagstiftningen och andra relevanta krav inom de sektorer landstinget har verksamhet. Ett obligatoriskt verktyg i det systematiska miljöarbetet är certifierade miljöledningssystem enligt ISO Vidare tillämpar vi riktlinjerna för socialt ansvar (ISO 26000). Inom ramarna för ledningssystemen arbetar varje förvaltning och bolag med konkreta mål för hållbar utveckling. Aspekter som rör miljö och socialt ansvar beaktas vid planering, vid beslut med hjälp av miljökonsekvensbeskrivningar och vid upphandling. Miljöarbetet stimuleras med ekonomiska incitament. Vi gör aktiva val av miljöanpassade varor, teknik och systemlösningar genom detta gynnas hållbara produktions- och konsumtionssystem och avfallsmängderna minskar. Programmets styrmedel/verktyg: - ledningssystem - kommunikation - upphandling - ekonomiska incitament

5 5 (8) - MKB av beslutsunderlag 2.7. Områden som ingår i programmet Inom de områden som ingår i landstingets påverkan på miljön ska miljöarbetet vara klimateffektivt, resurseffektivt, hälsofrämjande och ansvarsfullt. 1. Transporter 2. Vårdverksamhet 3. Fastighet 4. Kemikalier 5. Läkemedel 6. Varor/produkter 7. Livsmedel 8. Regional planering Se även bilaga 1, Matris målområden. 3. Fakta om hållbarhetsbegreppet 3.1. Inledning Det har under många år skett en utveckling av miljöperspektivet mot ett hållbarhetsperspektiv. De tre huvudkomponenterna för hållbarhet är ekonomiskt perspektiv, miljöperspektiv och socialt perspektiv. Ett steg mot hållbarhetsarbetet är att utöka miljöarbetet med socialt ansvarstagande. Allt fler företag arbetar i dag med så kallat, Corporate Social Responsibility, CSR. Det innebär ett ansvarsfullt företagande som tar hänsyn till mänskliga rättigheter, miljö och det samhälle där man verkar FN Global Compact FN:s Global Compact innefattar principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption. Global Compact är ej enbart för företag utan är öppet för anslutning av frivilligorganisationer, städer, organisationer inom den offentliga sektorn verksamhet, universitet och andra organisationer. Principerna baseras på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet, Rio-deklarationen samt FN:s konvention mot korruption. Tanken med initiativet är att göra företag uppmärksam på och ta ett aktivt ansvar för tio internationellt erkända principer inom fyra områden: Mänskliga rättigheter.

6 6 (8) Arbetsrätt. Miljö. Bekämpning av korruption För att vara med i Global Compact måste: Företagets (organisationens) VD skicka ett brev företrädesvis med godkännande av företagets styrelse om att de stödjer Global Compact och dess principer till FN:s generalsekreterare. Företaget se till att inkorporera Global Compacts principer i sin företagsstrategi och arbeta för att principerna blir en del av företagskulturen i det dagliga arbetet. Företaget åta sig att offentligt stå upp för Global Compact och dess principer. Företaget i sin årsrapport redogöra för hur de stödjer och arbetar för Global Compact och initiativets tio principer. Detta krav gäller ej offentliga verksamheter ISO standard för socialt ansvarstagande Syftet med ISO är att skapa ett internationellt ramverk för socialt ansvarstagande. Standarden ska stödja organisationer att utveckla samhällsansvar och bidra till hållbar utveckling. Den ska även underlätta en trovärdig kommunikation samt en öppen och konstruktiv dialog med intressenter. Standarden går inte att certifiera sig emot och är snarare en kunskapsbas för hur en organisation kan arbeta med socialt ansvar utifrån sina egna förutsättningar. Framtagandet av standarden har varit en omfattande internationell process; 90 länder har deltagit med totalt 400 experter och det har varit en bred samverkan mellan olika intressegrupper. Beslut om den slutliga versionen av standarden tas under En organisation som vill vara socialt ansvarstagande ska följa 7 principer inom 7 områden: Principer Ansvarsskyldighet Transparens Etiskt uppförande Respekt för intressenter Följa lagstiftning Respektera internationella uppförandenormer Respektera mänskliga Kärnområden Organisationsstyrning Mänskliga rättigheter Arbetstagares rättigheter Miljö Rättvis verksamhetsutövning (anti-mutor, korruption mm) Konsumenters rättigheter Lokal samhällsutveckling

7 7 (8) rättigheter 3.4. Landstingets uppförandekod för leverantörer Stockholms läns landsting har tillsammans med Västra Götaland och Skåne arbetat fram en gemensam uppförandekod och en handlingsplan inom området hållbar upphandling. Syftet med samarbetet är att starta en dialog med gemensamma leverantörer och samtidigt sätta press på dem att arbeta aktivt med socialt och etiskt ansvar inom produktionen av de varor de levererar till de tre landstingen. Tillsammans upphandlar organisationerna varor och tjänster för ca 65 miljarder kr per år och svarar för 55% av upphandlingsvolymen av sjukvårdsartiklar i Sverige. Sjukvårdsmaterialet tillverkas oftast i länder såsom Thailand, Vietnam, Pakistan, Kina, Indien och Bangladesh. Sex produktområden har valts ut för att de är stora utgiftsposter för landstingen och för att de tillverkningsbranscherna ofta har problem med sociala aspekter såsom barnarbete, skäliga löner, grundläggande mänskliga rättigheter och arbetsmiljö. Instrument och rostfria sjukvårdsartiklar Operationsartiklar, engångs Handskar Sprutor och kanyler Förbandsartiklar Textilier Uppförandekoden grundar sig på internationella konventioner såsom ILO:s åtta kärnkonventioner (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182), FN:s barnkonvention (artikel 32), det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet samt den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. Juridiskt är det komplicerat att ställa samma krav som gäller för svenska företag eftersom det i vissa fall skulle kunnavara diskriminerande. De lagar och skydd som gäller i tillverkningslandet är tillräckliga så länge de följs. I samarbetet med Skåne och Västra Götaland ingår också att arbeta fram metoder för uppföljning av uppförandekoden. I ett första steg kontrolleras leverantörerna genom en årlig självutvärdering. De leverantörer som bedöms tveksamma kontrolleras sedan på plats av kontrollorganisationer som engageras av landstingen. I grunden handlar det om att fokus för den

8 8 (8) offentliga upphandlingen flyttas från att enbart omfatta pris och kvalitet till att också inkludera aspekter som miljö och socialt ansvar.