Landstinget Sörmland Foto: Catharina Krumlinde 2010-02-22 Landstinget Sörmland Miljöenheten
Innehåll SAMMANFATTNING... 2 A. EFFEKTIVT MILJÖARBETE... 3 1. STYRNING AV MILJÖARBETET...3 2. UPPHANDLING... 3 3. UTBILDNING... 4 B. KLIMATPÅVERKAN... 5 1. TRANSPORTER, MÅL TILL 2013... 5 2. LUSTGAS OCH NARKOSGAS... 7 3. KÖLDMEDIER... 7 4. JORD- OCH SKOGSBRUKET... 8 5. ENERGI... 8 C. KEMIKALIER OCH LÄKEMEDEL... 10 1. KEMIKALIER... 10 2. LÄKEMEDEL... 10 ÖVRIGA BETYDANDE MILJÖASPEKTER FÖR LANDSTINGET SÖRMLAND... 11 AVFALL... 11 ÖVRIGT AVFALL... 12 VATTENFÖRBRUKNING... 13 1
Sammanfattning Landstinget Sörmlands miljöredovisning för 2009 innehåller uppgifter som redovisats med utgångspunkt från landstingets nya Miljöprogram 2009-2013. Miljöprogrammet innehåller miljömålsområden och miljömål enligt nedan: Miljömålsområden och miljömål A. Effektivt miljöarbete B. Klimatpåverkan C. Kemikalier och läkemedel 1. Styrning av miljöarbetet 1. Transporter 1. Kemikalier 2. Upphandling 2. Lustgas och narkosgas 2. Läkemedel 3. Utbildning 3. Köldmedier 4. Jord- och skogsbruk 5. Energi A. Effektivt miljöarbete 1. Styrning av miljöarbetet; Arbetet med att införa rutiner för ett certifierbart miljöledningssystem enligt ISO 14001 har kommit i gång under 2009 och beräknas klart 2010. 2. Upphandling; Förvaltningarna uppmanas att endast göra inköp mot de leverantörer som landstinget har ramavtal med. Inköp av ekologiska livsmedel hamnade på 35 procent inom Kultur- och utbildningsförvaltningen. Inom Service Kost utgjorde de ekologiska livsmedlen 13 procent av inköpsvärdet. Inköp av rättvisemärkta livsmedel har rapporterats ligga på under en procent 2009. 3. Utbildning; Grundläggande miljöutbildning ställdes in under hösten 2009 pga. risk för spridning av influensa. Den interaktiva utbildningen är påbörjad och beräknas klar i juni 2010. B Klimatpåverkan 1. Transporter; CO2 utsläppen från tjänsteresor med fossilt bränsle har ökat med ca 4,5 procent. Landstinget har ökat innehavet av miljöbilar med 21 procent sedan 2008. Den totala förbrukningen av fossilt bränsle har ökat trots att andelen miljöfordon ökat. Det är av största vikt att tanka bilarna med det bränsle som är avsett, etanol i etanolbil, biogas i biogasbil etc. 2. Lustgas; Utsläppen av lustgas har minskat med ca nio procent sedan 2008. Utsläppen av narkosgas har däremot ökat med 26 procent. 3. Köldmedier; Utfasning av ozonnedbrytande köldmedier är ej påbörjad under 2009 4. Jord- och skogsbruk; andelen naturbetesmarker inte ökat utan ligger kvar som tidigare på 200 ha. 5. Energi; Elenergiförbrukningen har minskat med ca 2,4 procent. Värmeenergiförbrukningen har minskat med 5,7 procent. C. Kemikalier och läkemedel 1. Kemikalier; Utfasningslista med kemikalier kommer att tas fram under 2010. 2. Läkemedel; Läkemedelsprovtagning är utfört under 2008-2009 vid alla Landstinget Sörmlands sjukhus samt vid avloppsreningsverkens in- och utlopp i respektive kommun. Resultaten kommer att sammanställas och utvärderas under 2010. Uppgifter om avfall och vatten presenteras längst bak i Miljöredovisningen. 2
A. Effektivt miljöarbete 1. Styrning av miljöarbetet Alla förvaltningar ska ha inarbetat och infört ett certifierbart miljöledningssystem enligt ISO 14 001 Förvaltning Hälso- och sjukvården, HSF Regionsjukhuset Karsudden, RSK Habilitering och Hjälpmedel, HH Folktandvården, FTV Kultur och utbildning, KUS Service Resultat miljöledningssystem Ett flertal rutiner och instruktioner klara Ett flertal rutiner och instruktioner klara Ett flertal rutiner och instruktioner klara Ett flertal rutiner och instruktioner klara Sörmlands Naturbruk (Öknaskolan & Nynäs) är ISO 14 001certifierat, övriga verksamheter inom KUS har ett flertal rutiner och instruktioner klara Ett flertal rutiner och instruktioner klara 2. Upphandling Landstingets verksamheters köptrohet mot ramavtal ska minst vara 95 %. 50 % av det totala inköpsvärdet av de livsmedel som landstinget köper in ska vara ekologiskt producerade 5 % av det totala inköpsvärdet av de livsmedel som landstinget köper in ska vara producerade enligt Rättvisemärkt 1 eller liknande etiska och socialt godtagbara förhållanden Miljömål Köptrohet mot ramavtal Antal procent ekologiska livsmedel av totala inköpsvärdet Resultat Landstinget förvaltningar uppmanas att följa alla upprättade ramavtal vid inköp KUS -08 Kost -08 KUS- 09* Kost -09 30 % 13 % 35 % 13 % Antal procent rättvisemärkta livsmedel av totala inköpsvärdet KUS -08 ej registrerat Kost -08 ej registrerat KUS -09* ca 0,5 % Kost -09 < 0,1 % Ekologiska livsmedel = Sörmlands naturbruk (Öknaskolan och Nynäs)) 35 %, Eskilstuna Folkhögskola 100 % för kaffe och te, Åsa Folkhögskola 11,5 %. Rättvisemärkta livsmedel = Sörmlands Naturbruk ca 0,5 %, Eskilstuna Folkhögskola ca 1 % 1 Rättvisemärkt innebär rättvis handel med tredje världen, att fattiga bönder får skäligt betalt för sitt arbete, motverkar slav- och barnarbete och diskriminering pga. kön, hudfärg och tro. 3
3. Utbildning All personal i ledande ställning ska ha en grundläggande utbildning i miljökunskap och om landstingets miljöarbete All personal ska erbjudas tillgång till grundläggande interaktiv miljöutbildning enligt fastställt utbildningsprogram eller motsvarande Miljömål Resultat 2009 Personal i ledande ställning har fått en grundläggande miljöutbildning Utbildning inställd pga risk för spridning av influensa Tillgång till interaktiv miljöutbildning Tas fram under 2010 4
B. Klimatpåverkan 1. Transporter, mål till 2013 Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 %, utgångsvärde 2008 95 % av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen 2, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 %, utgångsvärde 2008, för landstingets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar Transporteruppgifter Miljömål Utgångsvärde -08 Årsvärde -09 Ökning/Minskning i procent Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor 1 232 ton CO 2 1 288 ton CO 2 + 4,5 % med fossilt bränsle 3 Procentuellt innehav av miljöfordon 52 % 63 % + 21 % Total förbrukning av bränsle 435 274 liter 478 960 liter + 10 % Förbrukning av fossila bränslen 392 297 liter 410 232 liter + 4 % Utgångsvärdet från 2008 kan behöva justeras pga. av ev. fel i statistiken. 2009 har landstinget upphandlat ytterliggare miljöbilar under 2009. I december hade landstinget 71 st etanolbilar, 21 st hybridbilar, 17 st biogasbilar och 56 st småbil diesel med partikelfilter och max 120g CO2-utsläpp per km samt 5 st småbil bensin max 120g CO2-utsläpp per km. Totalt finns ca 170 st miljöbilar i Landstinget vilket är 63 % av det totala bilinnehavet. Totala bilantalet exkl förmånsbilar är 265 st. Vid bokning av hyrbil från Hertz erbjuds för det mesta etanolbil. 2 Statliga Miljöbilsdefinitionen SFS 2004: 1364 med ändringar, om myndigheters inköp och leasing av miljöbilar 3 Beräkningsmodell http://www.naturvardsverket.se/upload/05_klimat_i_forandring/pdf/emissionsdata_koldioxid.pdf 5
Förvaltningarnas behovsbilar 2009 Hälso- och sjukvården Habilitering & Hjälpmedel Kultur & utbildning Regionsjukhuset Karsudden Folktandvården Etanolbil 51 8 0 0 0 8 Biogasbil 9 1 4 0 0 3 Hybridbil 9 2 0 0 3 6 Service Diesel med 54 0 0 2 0 0 partikelfilter Småbil, 5 0 0 0 0 0 bensin Totalt antal 128 11 4 2 3 17 miljöbilar Totalt antal 160 35 21 9 3 38 behovsbilar % miljöbil 80 % 31 % 19 % 22 % 100 % 45 % Utsläppsdiagram CO2, transporter 2009. Transporter 2008 & 2009 25 000 000 Antal km 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 Sjukresor Ambulanstransporter Egen bil i tjänsten Hyrbil Verksamhetens egna bilar Totalt 2008 2009 Sjukresor har minskat med nästan 75 procent pga av ändrade direktiv. Patienterna får i de flesta fall bekosta sina sjukresor själva. Statistik över hur många resor som görs i privat regi finns inte. CO2-utsläppen regionalt har troligen inte minskat, de ligger uppskattningsvis på samma nivå som tidigare om inte de flesta valt kollektivtrafik i stället för egen bil. 6
2. Lustgas och narkosgas Utsläppen av lustgas ska minska med 30 %, utgångsvärde 2008 Utsläppen av narkosgas ska minska, utgångsvärde inköpt mängd halogenerande narkosmedel 2008 Miljömål Utgångsvärde -08 Årsvärde -09 Ökning/Minskning i procent Utsläpp av lustgas = inköpt mängd lustgas 7 250 kg 6 679 kg -9 % Koldioxidutsläpp, ton, från lustgas 2 175 ton 2 004 ton -9 % Antal förlossningar 2 795 st 2 813 st + 0,6 % Utsläpp av narkosgas = inköpt mängd narkosgas 206 liter 259 liter + 26 % Antal operationstimmar 15 548 h 15 980 h + 2,8 % Lustgas är en starkt klimatpåverkande gas. Den beräknas vara drygt 300 gånger stabilare än koldioxid. Landstinget Sörmland förbrukade 2009 ca 6 679 kg lustgas. Det motsvarar ett koldioxidutsläpp (CO 2 ) på ca 2 004 ton 4. Motsvarande CO 2 utsläpp från våra biltransporter med fossilt bränsle var ca 1 288 ton CO 2. Idag finns teknik att för att minska utsläppen av lustgas men Landstinget Sörmland har ännu inte några sådana anläggningar på sjukhusen. Halogenerande narkosgas verkar uttunnande på jordens ozonlager på samma sätt som freoner. Gasen är även klimatpåverkande. Teknik att insamla och förstöra narkosgas saknas. Via utsug släpps idag narkosgasen direkt ut i luften från sjukhusen. 3. Köldmedier Alla ozonnedbrytande och/eller klimatpåverkande köldmedia ska fasas ut mot mindre påverkande alternativ Kommentar Utfasning av ozonnedbrytande köldmedier har inte påbörjats under 2009. En inventering finns och ska utvärderas. 4 Lustgas x 300= koldioxidmängd. 7
4. Jord- och skogsbruket Sörmlands Naturbruk skall öka andelen naturbetesmarker på Nynäs med 10 % Kommentar Under år 2009 har inte andelen naturbetesmarker ökat utan ligger kvar som tidigare på 200 ha. 5. Energi Landstingets elenergianvändning ska minska med 5 % per total BRA 5, utgångsvärde 2008 Landstingets energiåtgång för uppvärmning ska minska med 5 % per total BRA utgångsvärde 2008 95 % förnyelsebara energikällor ska användas till uppvärmning i landstingets lokaler, som inte är fjärrvärmeanslutna 100 % av den el som landstinget köper in ska även fortsättningsvis uppfylla kriterierna för Bra Miljöval eller motsvarande Miljömål Utgångsvärde -08 Årsvärde -09 Ökning/Minskning i procent Elanvändningen ska minska med 5 % per total BRA 102,6 kwh/m 2 100,1 kwh/m 2-2,4 % Energiåtgång för värme ska minska med 5 % per total BRA Antal procent förnyelsebara energikällor till uppvärmning 119,2 kwh/m 2 112,4 kwh/m 2-5,7 % 97 % 97 % Samma Inköpt el uppfyller kriterierna Bra Miljöval eller motsvarande 100 % Bra Miljöval 100 % vattenkraft Samma 5 BRA = Bruksarea, arean av alla våningsplan exklusive omslutande konstruktionsarea, mäts från insidan av yttervägg. Skillnaden mellan bruttoarean, BTA och BRA är omslutande konstruktionsarea (OKA). BTA är byggnadens totala area i alla plan, mätt till utsida av yttervägg. BRA är således BTA med avdrag för ytterväggar och andra större konstruktionsdelar i byggnaden. BRA = 0,92 * BTA. 8
Förbrukning per m2 kwh 140 120 100 80 60 40 20 0 Elförbrukning per m2 (kwh) Värmeförbrukning per m2 (kwh) 2008 2009 9
C. Kemikalier och läkemedel 1. Kemikalier Användningen av miljöskadliga kemikalier ska minska med 10 % Kommentar Utfasningslista med kemikalier kommer att tas fram under 2010. Kemikalier som köps via Varuförsörjningen (VF)/Kronans Droghandel (KD) är kontrollerade och godkända av Miljögruppen i VF. Dock kvarstår enstaka produkter som ännu inte kan tas bort pga. brist på alternativ. De kemikalier som inte köps från VF och KD skall verksamheter själva ta ansvar för att de inte hanteras i strid med upphandlingspolicy, miljöpolicy och arbetsmiljökrav. 2. Läkemedel Medverka till att nivåerna av de mest miljöpåverkande läkemedlen i utsläppen från reningsverken eller i ytvattnet minskar med 10 %, utgångsvärde 2006 6 Kommentar Läkemedelsprovtagning är utfört under 2008-2009 vid alla Landstinget Sörmlands sjukhus; Regionsjukhuset Karsudden, Kullbergska sjukhuset, Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett samt vid avloppsreningsverkens in- och utlopp i respektive kommun. Resultaten kommer att sammanställas och utvärderas under 2010. 6 IVL, Swedish Environmental Research Institute, Results from the Swedish screening 2006, rapport B1751, oktober 2007. 10
Övriga betydande miljöaspekter för Landstinget Sörmland Avfall Avfall är en betydande miljöaspekt för Landstinget Sörmland. Landstingets verksamheter förbrukar årligen många ton förbrukningsmaterial som efter användning blir till avfall. Allt avfall ska sorteras enligt miljöskalan (återanvändning, återvinning, förbränning och i sista hand deponi). Ambitionen för landstinget är att avfallsmängderna ska minska och återvinningen ska öka. Landstinget ska därmed verka för att förbrukat material återförs till kretsloppet. Avfallets olika flöden mäts årligen. Förpackningsavfall som sorteras genererar lägre kostnad för landstinget. Osorterat avfall kostar i snitt 1 000 kr/ton plus transport. Sorterat avfall ger endast transportkostnad. Källsorterat avfall ger i vissa fall inkomst till landstinget exempelvis wellpapp som ger 100-150 kr/ton. Total mängd olika avfallsslag (ton) cirka. Avfallsslag Utgångsvärde -08, ton, ca Årsvärde -09, ton, ca Wellpapp & pappersförpackningar 187 150 Kontorspapper/returpapper/tidningar 261 235 Plast, mjuk & hård 43 42 Elektronikskrot 25 30 Metallförpackningar 8 9 Glas, färgat & ofärgat 16 13 Organiskt avfall, (matavfall) 221 192 Konventionellt avfall, osorterat avfall 930 937 Total mängd sorterat avfall 758 670 Total mängd avfall 1 688 1 606 Sorteringsgrad Sorterat avfall/total mängd avfall Utgångsvärde-08 Årsvärde -09 Total mängd sorterat avfall/total mängd avfall 44 % 42 % Källsorterat avfall kg/vårddag År Utgångsvärde -08 Årsvärde -09 Totalt källsorterat avfall 758 000 670 000 Totalt antal vårddagar 228 782 262 781 Nyckeltal, kg/vårddag 3,31 2,54 Totalt avfall kg/vårddag År Utgångsvärde -08 Årsvärde -09 Totalt avfall 1 688 000 1 606 000 Totalt antal vårddagar 228 782 262 781 kg/vårddag 7,37 6,11 11
Avfall 2008 & 2009 Antal ton 300 250 200 150 100 50 0 Wellpapp Pappersförpackningar Kontorspapper/returpapper Plast, mjuk Plast, hård Elektronikskrot Metallförpackningar Glas, ofärgat Glas, färgat Organiskt avfall, (matavfall) 2008 2009 Övrigt avfall I landstinget har vi många olika slags avfall. Utöver källsorterade förpackningar, matavfall och konventionellt (hushållsliknande avfall) har vi Farligt avfall och Specialavfall från vården. Avfallsslag Årsvärde -09, ton, ca Farligt avfall, t.ex. kemikalier, 111 kvicksilver, batterier Specialavfall från vården Smittförande avfall 43 Läkemedelsavfall 20 Stickande/skärande avfall 16 Totalt 190 12
Vattenförbrukning Vattenförbrukning är också en betydande miljöaspekt för Landstinget Sörmland. Landstingets verksamheter förbrukar årligen många kubikmeter vatten som efter användning blir till avloppsvatten som måste renas. Både reningen från ytvatten/grundvatten till dricksvatten och reningen av avloppsvatten kräver en hel del energi och resurser. Ambitionen för landstinget är att vattenförbrukningen ska minska för att inte belasta miljön i onödan, mindre förbrukning genererar även lägre kostnad. Vattenförbrukningen mäts årligen. Utgångsvärde -08 Årsvärde -09 Ökning/Minskning Vattenförbrukning 316 000 m 3 302 000 m³ - 4,5 % Vattenförbrukning, total 320000 315000 310000 305000 2008 2009 300000 295000 Vattenförbrukning m3 13