Gränslöst arbete gränslös fritid

Gränslöst arbete gränslös fritid Analys av planerings- och utvecklingsförutsättningar i gränsregionen Østfold fylkeskommune och Västra Götalandsregionen Sarpsborg/Mariestad mai 2008

Förord Norge och Sverige har mycket gemensamt, detta är grunden för en tradition av samverkan och samarbete. I gränsregionen Østfold/Västra Götaland bor idag en halv miljon människor och där passerar viktiga transportleder för båda länderna. Denna rapport beskriver några viktiga förutsättningar för tillväxt och utveckling i den gemensamma regionen. Den bygger på den harmoniserade gränsregionala statistiken som tagits fram inom ramen för ett Interreg-projekt. Tillsammans med liknande arbete i Öresundsregionen finns nu ett embryo till en nordisk gränsregion statistik med syfte att öka kunskapen om förutsättningarna och möjligheterna för rörligheten över riksgräns. Det är ett viktigt utvecklingsarbete som påbörjats eftersom det idag finns mörkertal i den nationella statistiken som inte tar hänsyn till arbete och inkomst över riksgräns. Det kan även finnas behov att följa upp gränsgångaravtal som reglerar beskattning och tillgång till välfärdssystem för personer som bor i ett land och arbetar i ett annat. Mobiliteten för människor och företag ökar som en del av globaliseringen, utvecklingen av våra nordiska gränsregioner är en del i den processen. Göteborg/Sarpsborg i maj 2008 Bertil Törsäter Utvecklingsdirektör Västra Götalandsregionen Atle Haga Fylkesrådmann Østfolds fylkeskommune 2

Innholdsfortegnelse Sammanfattning... 4 Inledning...5 Bakgrund... 7 Befolkning... 8 Befolkningsutveckling... 8 Ålder...9 Födda i grannlandet... 10 Utrikes födda utanför grannlandet... 11 Befolkningstäthet... 12 Utbildning... 12 Flyttningar... 13 Utrikes flyttningar... 13 Inrikes flyttningar... 15 Fastighetspriser... 16 Arbetsmarknad och näringsliv... 17 Arbetsmarknad... 17 Sysselsättning efter bransch... 18 Egna företagare... 21 Pendlare... 22 Arbetspendlare... 23 Ålder och kön... 23 Födelsregion... 24 Näringsgren... 25 Övriga löneinkomsttagare... 25 Total lönesumma... 27 Några slutsatser... 27 3

Gränslöst arbete gränslös fritid Analys av planerings- och utvecklingsförutsättningar i gränsregionen Østfold fylkeskommune och Västra Götalandsregionen Sammanfattning Norge och Sverige har en lång landgräns, till största delen glest befolkade fjäll- och skogsbygder. Men i söder, Østfold/Västra Götaland finns ett av Norges mest tätbefolkade områden och där går också viktiga transportleder. Här finns en tradition av samverkan och rörelse över gränsen i båda riktningarna. Rapporten är en första ansats att beskriva några gemensamma förutsättningar för tillväxt i regionen utifrån ny gränsregional statistik. Den officiella statistiken i respektive länder tar inte hänsyn till de personer som bor i ett land och arbetar i det andra. I Interreg-projektet gränsregionaltstatistik- och analysarbete har vi låtit framställa denna nya statistik och då dessa arbetspendlare över riksgräns inkluderas ökar t ex andelen sysselsatta män i Strömstad från 71 % till 83 %. Denna underskattning av sysselsättningen kan påverka en mängd olika beslut som baseras på statistik om sysselsättning och inkomster för kvinnor och män i gränsregionen. Den nya gränsregionala statistiken innebär också en sammanläggning av statistik om demografi och näringsliv. I gränsregionens 13 svenska och 9 norska kommuner bor närmare en halv miljon invånare. I hela Østfold/Västra Götaland bor 15 000 personer födda i grannlandet. Folkmängden har ökat med 2 % sedan sekelskiftet. Immigrationenfrån EU25 utanför Norden har ökat under de senaste åren. Norrmän har nära till rekreation och fritid i attraktiva kust- och inlandsområden i Sverige medan de i gränsregionen bosatta svenskarna istället reser till Norge för arbete. Det har skett en utjämning av fastighetspriserna i gränsregionen. Kvadratmeterpriset i Tanum, Strömstad, Halden och Fredrikstad var 2002-2006 i samma prisintervall. Både den svenska och den norska delen av gränsregionen har nettoutpendling. Utpendlingen från den norska delen riktar sig mot Oslo/Akershus medan strömmen mot Sverige är mindre. Den svenska delen av gränsregionen har sitt största pendlingsberoende av Norge. Nettoutpendlingen från den svenska gränsregionen till övriga Sverige är 400 personer och till Norge 1200. Regionförstoring, ett allt större område för arbete, service och bosättning, är ett centralt begrepp i strävandena mot tillväxt i våra regioner. Det är angeläget att utveckla nya analysmodeller som går på tvärs av riksgränsen och som identifierar faktorer som påverkar tillväxt och utveckling. Från Västra Götaland till Norge arbetspendlar 3 600 personer. Denna är den enskilt största strömmen av arbetspendlare till Norge. Ju närmare gränsen desto fler av dessa är födda i Norge, varannan arbetspendlare till Norge från Strömstad och var tredje från den svenska gränsregionen är född i Norge. En av fyra arbetspendlare finns inom byggverksamheten. Antalet norrmän som arbetspendlar till Sverige ökar 4

och år 2006 var de 2 000 personer, var fjärde kommer från Østfold och de flesta arbetar inom handeln. Totalt genererar gränspendlingen mer än 5 miljarder SEK per år i lönesummor. Huvuddelen härrör från personer bosatta i Sverige som arbetspendlar till Norge. Gränsgångaravtalet mellan länderna omfattar Dals-Ed, Tanum, Strömstad och Halden i gränsregionen. Det innebär att endast inkomster från personer bosatta i dessa kommuner och med arbete i gränsregionen beskattas i hemkommunen. Lönesumman som beskattas i hemlandet är en begränsat del av den totala lönesumman från pendling över riksgräns. Handel föder handel. Trots handelns stora omfattning i Strömstads kommun sysselsätts inom sektorn i Østfold en något högre andel än i Norge i genomsnitt. Påståendet om handelsdränage från Norge till Sverige kan därför ifrågasättas. Gränshandeln är en företeelse lokaliserad till Strömstad kommun och var femte sysselsatt där är bosatt i Norge. Om dessa personer inkluderas i den svenska officiella statistiken ökar sysselsättningen inom handeln i kommunen från 26 % till 31 %. I den övriga delen av den svenska gränsregionen är sysselsättningen inom handeln lägre än både i Västra Götaland och i riket. I Västra Götaland finns 300 företagsförekomster registrerade på en norsk ägare, av dessa finns ett 70-tal i gränsregionen och mer än hälften av dessa är lokaliserade till Strömstad och Uddevalla kommuner. Inledning I gränsregioner finns en unik möjlighet till utveckling och tillväxt genom att ta tillvara två mer eller mindre olika samhällssystem och miljöer för ekonomiska, social och miljömässig utveckling. Norge och Sverige har en lång landgräns, till största delen glest befolkade fjäll- och skogsbygder. Men i söder, Østfold/Västra Götaland finns ett av Norges mest tätbefolkade områden och där går också viktiga transportleder. Här finns en tradition av samverkan och rörelse över gränsen i båda riktningarna. Den period vi här studerar är 2000-2006. Norge har en god konjunktur med låg arbetslöshet/arbeidsledighet och Sverige har haft en ekonomisk uppgång under perioden. Detta har betydelse för de gränsöverskridande strömmar som vi studerar i rapporten som är en första ansats att försöka beskriva några gemensamma förutsättningar för utveckling i regionen utifrån ny gränsregional statistik. Tyngpunkten i vår analys ligger här på befolkning och gränsregional pendling. Det finns behov att utveckla den harmoniserade gränsregionala statistiken för att bättre kunna studera t ex näringslivets förutsättningar och möjligheter. Kontakter och samverkan med andra nordiska gränsregioner är en väsentlig del av det framtida arbetet. Ambitionen är att med denna nya kunskap mer systematiskt och bättre kunna identifiera tillväxtförutsättningar i regionen. En viktig del av statistiken är den gränsregionala pendlingen. Det är ny statistik, personer som arbetar i annat land än där de bor redovisas inte i nationell statistik. Dessa nya data bygger på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken i länderna. Det är unikt för de nordiska 5

länderna med dessa register och en förhoppning är att våra erfarenheter från arbetet kan vara intressanta för andra gränsregioner i Europa. Vårt arbete har presenterats för EU:s DG för Regional Policy hösten 2007 och en sammanfattning av denna rapport översätts till engelska. Rapporten är utabetad av Christina Christiansson, Västra Götalandsregionen och Kjell Rennesund, Østfold fylkeskommune. Underlagsmaterial som kartor och diagram har tagits fram av Magdalena Naploszek, Västra Götalandsregionen. 6

Bakgrund Interreg-projektet gränsregionalt statistik- och analysarbete bedrevs perioden 2004-2007 med syfte att utveckla och producera ny statistik om gränsregionen som belyser integrationsprocessen. Projektet hade två huvudinriktningar Utveckling av en tillgänglig statistikdatabas med ny och jämförbar information om gränsregionen erbjuda kommuner och regionala aktörer utbildning i analys och användning av denna statistik Projektägare var Østfold Fylkeskommune och Västra Götalandsregionen. Denna rappport är en analys av planerings- och utvecklingsförutsättningar i gränsregionen baserad på den statistik som producerats i projektet. Statistiken finns tillgänglig på www.vgregion.se/grensestatistikk och tolkningar även på www.ostfoldanalyse.no. En uppgift för projektet var att föreslå former för hur statistiken löpande ska kunna aktualiseras och distribueras efter projektperioden. Arbetet resulterade i att SCB i sitt regleringsbrev i december 2006 fick i uppdrag att ta fram uppgifter om produktion, publicering och kostnader för gränsregional statistik. Inget beslut har ännu fattats på grundval av uppdraget. En uppdatering under 2008 planeras. 7

Den norsk/svenska gränsen är lång och där identifieras tre delområden 1 för interregsamverkan. Området i söder, Østfold/Västra Götaland är viktigt även för övriga Norge då där finns Norges mest trafikerade gränsövergång, E6 Oslo-Göteborg-Malmökontinenten. I följanden text används benämningen den norska gränsregionen respektive den svenska gränsregionen för delområdet Gränslöst Samarbete vilket omfattar 13 svenska och 9 norska kommuner 2. Kartor och diagram visar hela Østfold med 18 kommuner och Västra Götaland med 49 kommuner. Befolkning Befolkningsutveckling I gränsregionens 13 svenska och 9 norska kommuner bor närmare en halv miljon invånare. Folkmängden har ökat med 2 % sedan sekelskiftet.både i Sverige och i Västra Götaland ökade folkmängden perioden 1993-2006 3 med 4 %. I Norge var ökning högre, 8 % och i Østfold finns kommuner där befolkningsökningen var bland de högsta i riket. Denna bild av utvecklingen förstärks om vi studerar en längre period, 1968-2006. Befolkningsutviklingen i grenseregionene 1.1.1969-1.1.2007. Indeks 1970=100 140 135 130 Grenseløst samarbeid Indre Skandinavia Nordens grønne belte Innenfor støtteområde Hele Norge Norge 140 135 130 Grenseløst samarbeid Indre Skandinavia Nordens grønne belte Innenfor stødområde Hele Sverige Sverige 125 125 120 120 115 115 110 110 105 105 100 100 95 95 90 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 90 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Kilde: Østlandsforskning på grunnlag av GSA/SSB og SCB Kartan nedan visar befolkningsutvecklingen perioden 1989-1997 och 1997-2005 per kommun i de två länderna. Befolkningsökningen under den senare perioden är än mer koncentrerad till vissa stråk runt de större städerna i respektive länder. Den 1 www.interreg-sverige-norge.com 2 Dessa är i Sverige 1427 Sotenäs, 1430 Munkedal, 1435 Tanum, 1438 Dals-Ed, 1439 Färgelanda, 1460 Bengtsfors, 1461 Mellerud, 1484 Lysekil, 1485 Uddevalla, 1486 Strömstad, 1487 Vänersborg, 1488 Trollhättan och 1492 Åmål samt i Norge 0101 Halden, 0104 Moss, 0105 Sarpsborg, 0106 Fredriksdal, 0111 Hvaler, 0128 Rakkestad, 0135 Råde, 0136 Rygge, 0137 Våler. 2 3 Folkmängden avser 31 december respektive år 8

svenska västkusten och området runt Oslo utgör sådana områden med stark befolkningstillväxt. Även om vissa kommuner i gränsregionen har befolkningsminskning framstår gränsregionens utvecklingsmöjligheter tydligare om närheten till tillväxtområden på andra sidan riksgränsen inkluderas i analysen. Procentvis befolkningsändring 1989-1997 1997-2005 Kilde: Østlandsforskning Ålder Generellt är svensk befolkning äldre än norsk. I Sverige utgör barn och ungdomar 24 % av befolkningen och i Norge 26 %. Motsvarande siffror för åldern 65+ är 17 % för Sverige och 15 % för Norge. Dessa skillnader i befolkningens åldersstruktur förstärks då vi studerar gränsregionen. 9

procent 25,5 Befolkning 0-19 år 25,0 24,5 24,0 Østfold fylke Västra Götaland Norsk gränsregion Svensk gränsregion 23,5 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 år Både i Västra Götaland och i den svenska gränsregionen minskade andelen barn och ungdomar under perioden. Det motsatta förhållandet gäller för Norge, både i Østfold och i den norska gränsregionen ökade andelen. Befolkningen i den svenska delen av gränsregionen tenderar att bli äldre och i den norska yngre. Födda i grannlandet I Västra Götaland bodde 12 500 personer födda i Norge, vilket motsvarar 0,8 % av befolkningen. I Østfold var 1,1 % av befolkningen födda i Sverige och av dessa bodde 84 % i den norska gränsregionen. Det innebär att 7 000 personer i gränsregionen och 15 000 personer i de båda länen/fylkena är födda i grannlandet. Andel ( %) av befolkningen född i grannlandet Sverige eller Norge. Enligt uppgifter från SSB 4 fanns i Norge vid förra sekelskiftet 50 000 personer födda i Sverige vilket då var 2,2 % av befolkningen. I Norge idag finns 45 000 personer födda i Sverige och totalt 35 000 personer i Sverige födda i Norge 4 Statistisk sentralbyrå, Norge 10

Utrikes födda utanför grannlandet Av Sveriges befolkning är 13 % födda utomlands och i Norge 8 %. I Sverige är finländare den enskilt största invandrargruppen. Andel (%) befolkning födda utanför Sverige och Norge efter år och födelseregion 8% Sveriges befolkning 8% Norges befolkning 6% 6% 4% 2% Övriga Norden Övriga EU25 Övriga världen 4% 2% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Andelen födda i övriga världen eller utanför EU25 5 och Norden ökade 2000-2006 både i Sverige och i Norge. Detta är en följd av ländernas invandrings- och flyktingpolitik, en tillfällig asyl lag införes i Sverige 2005. Även andelen födda i EU25 men utanför Norden ökade i de båda länderna under perioden men den största ökningen var efter år 2005. Detta kan förklaras av att 1 maj 2004 blev tio nya länder medlem i EU. Andelen från övriga Norden ligger på en oförändrad nivå. 5 Avser de 25 nationerna (Austria, Belgium, Cyprus, Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Greece, Hungary, Ireland, Italy, Latvia, Lithuania, Luxembourg, Malta, Netherlands, Poland, Portugal, Slovakia, Slovenia, Spain, Sweden and the United Kingdom) som var medlemmar t o m 1 maj 2004. 11

Befolkningstäthet I Norge bor 15 personer per km 2 och i Sverige 22 personer. Det är i ett europeiskt perspektiv glest befolkade länder men i både i Västra Götaland och Østfold bor befolkningen tätare än i länderna totalt. Den norska delen av gränsregionen är mer tätbefolkad än den svenska. Dessa norrmän har nära till rekreation och fritid i attraktiva kust- och inlandsområden i den svenska gränsregionen. Medan de i gränsregionen bosatta svenskarna istället reser till Norge för arbete. Utbildning Projektet har framställt harmoniserad utbildningsstatistik för de två länderna. Den visar att norrmän och svenskar är lika välutbildade. Andelen med minst 2 års eftergymnasial utbildning i Norge är 25 % och i Sverige 24 %. I den svenska delen av gränsregionen finns flera kommuner med låg utbildningsnivå. 12

Andel av (%) befolkningen 16-74 år med minst 2 års eftergymnasial utbildning inklusive forskarutbildning Flyttningar Utrikes flyttningar Totalt ökade invandringen till Västra Götaland med 37 % under perioden 2000-2006. Ökningen av immigrationen från övriga världen de två senaste åren kan förklaras av den ovan nämnda tillfälliga asyllagen. Även immigrationen från Övriga EU25 ökade under slutet av perioden. En förklaring är där att 1 maj 2004 blev 10 nya länder i Central- och Östeuropa medlemmar i EU. Även i Østfold är det en stor ökning av invandrare från övriga EU25 främst under de senaste fyra åren. Antalet ökade med 550 personer perioden 2003-2006. Även här spelar medlemskapet av tio nya länder i EU från 1 maj 2004 in genom Norges EEA-avtal med EU. Efter år 2002 har antalet utvandrare från Østfold till Sverige minskat en tredjedel eller 200 personer. 13

Immigration og emmigration fra Västra Götaland og Østfold Immigration till Västra Götaland efter migrationsregion och år Emigration från Västra Götaland efter migrationsregion och år 16000 16000 12000 12000 8000 4000 Övriga världen Övriga EU25 Övriga Norden Norge 8000 4000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2500 Immigration till Østfold fylke efter migrationsregion och år 2500 Emigration från Østfold fylke efter migrationsregion och år 2000 2000 1500 1000 500 Övriga världen Övriga EU25 Övriga Norden Sverige 1500 1000 500 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 14

Inrikes flyttningar. Nedan redovisas in- och utflyttningskommuner. Det är tydligt att inflyttningskommuner finns vid kusten och utflyttningskommunerna främst i inlandet. In- och utflyttningskommuner, 2006. Inflyttning utflyttning Om man betraktar de norska inflyttarna till Mellerud, Dals-Ed och Bengtsfors som inrikes flyttare blir bilden delvis en annan. Dessa kommuner blir fortfarande utflyttningskommuner men flyttningsunderskottet minskar markant, för Dals-Ed halveras flyttningsunderskottet. Nettoflyttning (medeltal 2000-2006) efter region och flyttningstyp Netto inrikes plus mot Norge Inrikes netto Utrikes netto mot Norge Dals-Ed -39 19-20 Bengtsfors -115 27-88 Mellerud -71 24-47 Västra Götaland hade 700 fler inflyttade från övriga Sverige än utflyttade. Högt positivt inrikes flyttningsöverskott hade kommuner i Göteborgs omnejd medan Bengtsfors i gränsregionen hade stort flyttningsunderskott. I Østfold var det inrikes flyttningsöverskottet likaså på nivån 700 men där återfinns kommuner i gränsregionen, Moss, Fredrikstad, Halden och Sarpsborg bland de med högt inrikes flyttningsöverskott. 15

Nedan redovisas genomsnittligt inrikes nettoflyttning perioden 2000-2006 för den svenska och den norska gränsregionen. De flesta flyttarna är i åldern 20-34 år, även i dessa gränsregioner där utflyttarna är fler än inflyttarna. För både den svenska och norska delen är det ett flyttningsöverskott i åldrarna 0-14 samt 30 år och uppåt. Störst är denna inflyttning av barnfamiljer i den norska delen av gränsregionen. Inrikes nettoflyttning efter ålder. Medeltal 2000-2006. 400 300 200 100 0-100 -200 0-4 25-29 50-54 75-79 Norsk gränsregion Svensk gränsregion -300-400 -500-600 Fastighetspriser Fastighetspriserna i gränsregionen redovisas på kartan nedan. Kvadratmeterpriset är beräknat för alla objekt under den aktuella perioden. Detta pris varierat starkt i regionen, det är billigast i inlandet och dyrast vid västkusten. Allra dyrast är fastigheterna i Göteborg med omnejd samt norska kommuner som Hvaler, Moss och Rygge med närhet till Osloregionen. Däremot tycks det ha skett en utjämning mellan den norska och svenska delen av gränsregionen. Kvadratmeterpriset i Tanum, Strömstad, Halden och Fredrikstad fanns i samma intervall 12 200-14 800 SEK per kvadratmeter. 16

Fastighetspriser i SEK per kvadratmeter (genomsnitt för år 2002-2006) 6 Arbetsmarknad och näringsliv Arbetsmarknad Uppgifter om sysselsättning hämtas från den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken som finns i båda länderna. Denna är unik för de nordiska länderna. Den publiceras med viss eftersläpning, ca ett år efter räkningsårets slut. I Norge är andelen sysselsatta högre än i Sverige för både kvinnor och män. För män är skillnaden störst i Norge arbetar 81 % av män i åldern 20-64 och motsvarande andel för Sverige är 77 %. Andel förvärvsarbetande kvinnor är i Sverige 74 % och i Norge 75 %. 6 För Aremark gäller genomsnitten bara för år 2004 och 2006. För Rømskog uppgift saknas. 17

Andel (%) sysselsatta 20-64 år efter kommun Män kvinnor Det är tydligt att andelen sysselsatta män är högre än kvinnor. Men det finns enligt denna redovisning en kommun i vilken andelen sysselsatta kvinnor är högre än män Strömstad. Denna statistik som är den officiella i respektive länder tar inte hänsyn till de personer som bor i ett land och arbetar i det andra. Då dessa arbetspendlare över riksgräns inkluderas ökar andelen sysselsatta män i Strömstad från 71 % till 83 %. Denna underskattning av sysselsättningen kan påverka en mängd olika beslut som baseras på statistik om sysselsättning och inkomster för kvinnor och män i gränsregionen. Den justerade sysselsättningsgraden för Strömstad är hög om man jämför med den nationella nivån. Nationsgränsen är inget hinder för arbete varken för kvinnor eller män. Regionförstoringen stoppar inte vid riksgränsen. Både utbudet av arbetskraft och efterfrågan ser annorlunda ut i en gränsregion jämfört med en enbart nationell arbetsmarknad. I gränsregionen finns ett mer varierat utbud av arbetskraft beträffande utbildning, yrken, erfarenheter och kompetens, men också ett mer varierat näringsliv med annan efterfrågan och karriär- och utvecklingsmöjligheter. Gränsen skapar nya möjligheter som bidrar till utveckling och tillväxt för regionens invånare och dess företag. Sysselsättning efter bransch Branschstrukturen i den västliga delen av den svenska gränsregionen, Norra Bohuslän är differentierad med jord, skog, fiske samt gränsrelaterat näringsliv med fokus på handel och turism/besöksnäring. I Dalsland, den östliga delen av den svenska gränsregionen finns en skogsråvarubaserad industri (trä, papper och 18

massa) samt fordonsindustri. I Fyrstadsområdet dominerar fordonsindustrin. I den norska delen av gränsregionen är tillverkningsindustri viktig, 7 % av industrinproduktionen i Norge sker idag i Østfold. Østfold er Norges 5 største eksportfylke og mer enn 70% av det som produseres blir eksportert. Byggverksamheten som här ingår i tjänstenäringar är betydande. Antallet arbeidsplasser i Østfold har økt sterkt de siste to årene, etter en nedgang i 2003 og 2004. Nedgangen skyldes hovedsakelig nedgang i antall industriarbeidsplasser, mens tjenesteytende næringer har vokst. Østfold har en forholdsvis liten andel bedrifter med FoU (forskning og utvikling). Det har vært en stor økning av etableringsfrekvensen av nye foretak i hele Norge, men Østfold fylke ligger litt under landsgjennomsnittet i 2006. Regionene Nedre Glomma og Mosseregionen har høyere etableringsfrekvens enn landsgjennomsnittet, mens Halden og Aremark og Indre Østfold har hatt en lavere etableringsfrekvens. Sysselsättning i gränsregionen 2005 50 45 40 Norsk gränsregion Svensk gränsregion Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 jordbruk tillverkningsindustri privata tjänster offentliga tjänster I ovanstående diagram jämförs sysselsättningen summerad till sektorer i den svenska och den norska delen av gränsregionen. Dessa data är de officiella i respektive länder och innefattar då inte de personer som arbetspendlar över riksgränsen. Byggnadsverksamhet ingår i privata tjänster. Skillnader i näringslivsstrukturen finns inom tillverkningsindustrin och den privata tjänstesektorn. I den norska delen sysselsatts inom tillverkningsindustrin 19 % och i den svenska 27 % Den höga andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin i den svenska gränsregionen förklaras av fordonsindustrins dominans i Fyrstadsområdet. I Trollhättan sysselsätter tillverkningsindustrin en av tre förvärvsarbetande. Den viktigaste sektorn för både svenska och norska delen av gränsregionen är privata tjänster där sysselsätts 80 000 personer. I den svenska gränsregionen sysselsätts 39% och i den norska 45 % av arbetskraften. Den privata tjänstesektorns höga andel av sysselsättningen i den norska delen beror dels av en omfattande 19

byggnadsverksamhet men också en hög andel inom handel. Det är förvånande mot bakgrund av diskussionen om handelsdränage då norrmän handlar i Sverige. Därför studeras nedan handeln omfattning närmare. Andel sysselsatta inom handeln i Sverige är 13 % och i Norge 15 %. Nivån är konstant under perioden. Effekten av gränshandeln kan mätas i en hög och ökande sysselsättning inom handeln I Strömstad. I diagrammet finns två linjer för Strömstad, en exklusive arbetspendlare från Norge (den officiella statistiken) och en där arbetspendlarna från Norge har inkluderats. Skillnaden är stor mellan andelen med och utan arbetspendlare från grannlandet. Andelen inklusive arbetspendlare ökade från 26 % till 31 %. Av de totalt 1700 sysselsatta inom handeln i Strömstad är var femte bosatt i Norge. Den ökade sysselsättningen i handeln i Strömstad har inte inneburit någon negativ utveckling är handeln i Halden, där sysselsätts 2005 en lika stor andel av arbetskraften som 2001. Gränshandeln är i första hand en företeelse lokaliserad till Strömstad kommun. I den övriga delen av den svenska gränsregionen är sysselsättningen inom handeln 11 %, d.v.s. lägre än både i Västra Götaland och i hela riket. Undantaget är Dals-Ed där sysselsättningen ökade under senare delen av perioden. I den norska delen av gränsregionen är andelen 16 %, alltså i nivå med Østfold och högre än genomsnittet för Norge. Hotell- och restaurangverksamheten är en viktig del av besöksnäringen. Under perioden 2000-2005 var sysselsättningen i Strömstad konstant, 8% av den totala sysselsättningen. I Tanum ökade den till 7 % år 2005. För hela den svenska gränsregionen liksom i landet totalt är andelen 3 %. 20

Egna företagare Var tredje egen företagare 7 finns inom den privata tjänstesektorn. Nedan redovisas antalet i den svenska och den norska gränsregionen 2005 fördelat på handel, företagstjänster och kommunikation och transporter. Totalt finns i gränsregionen 5000 egna företagare inom dessa tre branscher. Det är något fler i norska delen än i den svenska delen, men fördelningen är relativt lika. Hotell och restaurang står för den största andeln, där finns totalt 1 200 verksamma egna företagare. Antal egna företagare 2005 efter bransch 1400 1200 1000 800 600 handel, hotell och restaurang transport, magasinering, kommunikation finansiell verksamhet och företagstjänster 400 200 0 Norsk gränsregion Svensk gränsregion I statistikdatabasen finns uppgifter om utländskt ägda företagsförekomster i Sverige. Ett företag kan ha flera arbetsställen i olika kommuner eller inom samma kommun. En företagsförekomst är alla arbetställen hos ett företag i kommunen. Det går inte summera dessa för län/fylke för att dra några slutsatser om strukturella förhållanden. Totalt finns i Västra Götaland 300 företagsförekomster registrerade på en norsk ägare, av dessa finns ett 70-tal i gränsregionen och mer än hälften av dessa är lokaliserade till Strömstad och Uddevalla kommuner. Motsvarande statistik finns inte att tillgå för Norge. Det finns idag kontakter och samverkan inom näringslivet i gränsregionen som kan utvecklas. Ett konkret exempel är de av Gränskommittéen årliga arrangerade kontaktmässorna. Interreg-programmen delfinansierar ytterligare ett stort antal aktiviteter med syfte att främja konkurrenskraft och tillväxt i gränsregionen. 7 Personer verksamma i eget bolag, ej anställda i eget AB 21

Pendlare Østfold har flere sysselsatte enn arbeidsplasser. Dette gjelder også for hele grenseregionen, det är en nettoutpendling, utpendlingen är större än inpendlingen. I den norska delen riktar sig pendlingen mot Oslo/Akershus medan strömmen mot Sverige är mindre. Den svenska delen av gränsregionen har sitt största pendlingsberoende av Norge. Nettoutpendlingen från den svenska gränsregionen till övriga Sverige är 400 personer och till Norge 1200. Det blir nästan tre gånger så stort beroende av Norge jämfört med Sverige beträffande arbetsplatser. Regionförstoring är ett centralt begrepp i strävandena mot tillväxt i våra regioner. En fortsatt analys av hur dessa strömmar utvecklas och hur de kan påverkas är en angelägen uppgift i det regionala utvecklingsarbetet. 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 Norsk gränsregion Nettoutpendling, 2005 Svensk gränsregion mot det egna landet mot grannlandet Statistiken om arbetspendlare, övriga löneinkomsttagare och lönesummor för personer som bor i ett land och arbetar i ett annat är ny statistik som inte omfattas av den officiella statistiken om arbetsmarknaden i respektive land. Denna statistik finns endast publicerad i den tidigare nämnda statistikdatabasen www.vgregion.se/grensestatistikk. Det är ny kunskap som tillförs arbetet med visioner och strategier för gränsregionen. Pendlare över riksgräns 8 är personer som är bosatta i ett land och har löneinkomst det andra landet. Arbetspendlare är personer som haft lönearbete under november månad och där löneinkomsten är större än eventuell löneinkomst i hemlandet. Löneinkomsttagare är övriga personer med löneinkomst. 8 Redovisningen omfattar inte personer som arbetar i hemlandets företag, och även får sin lön därifrån, även om han/hon tjänstgör i ett grannland. Företagare som utför arbete i grannlandet för sin egen firma ingår inte heller i redovisningen. 22

Arbetspendlare Från Sverige arbetspendlade 2006 drygt 13 000 personer till Norge och var fjärde från Västra Götaland. Var tredje svensk i Norge arbetade i Oslo. I den andra riktningen arbetspendlade 2 000 personer och var fjärde kom från den norska gränsregionen, de allra flesta från Halden. Dessa arbetade främst i Strömstad. Antall svensker som arbeidspendler til Norge og antalll nordmenn som arrbeidspendler til Sverige 1987 13240 Möjligheten att etablera sig på en ny arbetsmarknad i grannlandet ger individer ökade möjligheter till egen försörjning. Samtidigt underlättas företagens kompetensförsörjning när det finns möjlighet att rekrytera arbetskraft från olika länder. Detta bidrar effektivt till ökad konkurrenskraft och tillväxt i regionen. Den enskilt största arbetspendlingen från Sverige till Norge går från Västra Götaland. Bosted for pendlere fra Sverige til Norge fordelt på län 2005 Øvrige Sverige 30% Stockholm 7% Skåne 7% Jämtland 3% Västra Götaland 27% Örebro 3% Värmland 23% Ålder och kön Arbetspendlaren från Sverige till Norge är oftast en man i åldern 25-34 år. Kvinnorna är färre och yngre. Arbetspendlaren från Norge till Sverige är en man eller kvinna i åldern 25-34 år. 23

Arbetspendlare efter kön och ålder (genomsnitt 2001-2005) Från Norge till Sverige Från Sverige till Norge 250 3000 200 2500 150 2000 1500 100 1000 50 500 0-15 16-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-59 60+ 0-15 16-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-59 60+ Män Kvinnor Födelsregion Bland arbetspendlare från Sverige till Norge finns många födda i Norge och ju närmare gränsen desto fler är de norskfödda bland arbetspendlarna. Av arbetspendlarna från Strömstad till Norge är varannan född i Norge. Arbetspendlare från Sverige till Norge efter födelseregion Antall pendlere over riksgrensen 115 til 803 (8) 76 til 115 (4) 51 til 76 (7) 36 til 51 (4) 26 til 36 (7) 18 til 26 (6) 12 til 18 (6) 6 til 12 (7) Fødselsregion Norge Sverige Ôvrigt Dals-Ed Strömstad Tanum Uddevalla 24

Näringsgren Det stora antalet arbetspendlarna från Sverige till Norge finns inom byggverksamhet men även inom företagstjänster, tillverkning, hotell- och restaurangverksamhet samt hälso- och sjukvård. Arbetspendlarna från Norge till Sverige finns inom handeln. Arbetspendlare efter kön och näringsgren (genomsnitt 2001-2005) Parti- och detaljhandel, reparation av motorfordon, hushållsartiklar Från Norge till Sverige Häslo-, sjukvård, sociala tjänster, veterinärverksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Män Kvinnor Transport, magasinering, kommunikation Tillverkning 0 100 200 300 400 500 Från Sverige till Norge Byggverksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Tillverkning Män Kvinnor Hotell och restaurangverksamhet Häslo-, sjukvård, sociala tjänster, veterinärverksamhet 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Övriga löneinkomsttagare Förutom dessa arbetspendlare som har sitt huvudsakliga arbete i det andra landet pendlade ytterligare 14 000 personer från Sverige och 3 000 personer från Norge över riksgränsen. Dessa personer, övriga löneinkomsttagare, har sin huvudsakliga sysselsättning och inkomst där man är bosatt. Av dessa svenskar, som hade extra inkomst i Norge arbetade 1000 personer i Østfold. 25

Antall arbeidspendlere og övriga löneinkomsttagare fra Sverige til Norge 2001-2005 16000 15500 15000 14500 14000 13500 13000 12500 12000 2001 2002 2003 2004 2005 Övrige löneinkomsttagare Arbeidspendlere Antall arbeidspendlere og övriga löneinkomsttagare fra Norge til Sverige 2001-2005 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2001 2002 2003 2004 2005 Övrige löneinkomsttagare Arbeidspendlere Arbetspendlingen från Sverige till Norge har under perioden varit på en konstant nivå medan arbetspendlingen från Norge till Sverige har ökat. Utvecklingen av antalet övriga löneinkomstttagare visar ett inte entydligt mönster. Faktorer som kan tänkas påverka denna utveckling är konjunkturutvecklingen i de båda länderna, arbetskraftsinvandring från övriga Europa samt valutaförändringar. Arbetskraftsinvandringen från Polen till Norge har t ex ökat under perioden. 26

Total lönesumma Den totala lönesumman för pendlare över riksgränsen Sverige/Norge var 5,3 miljarder kr år 2005. Huvuddelen (70%) härrörde från personer bosatta i Sverige som arbetspendlade till Norge. I både Sverige och Norge betalar löntagare skatt i den kommun där man bor, inte där man arbetar. Om den kommun där man arbetar ligger i grannlandet sker beskattning istället där inkomsten är intjänad om man inte bor och arbetar i en kommun med s.k. gränsgångaravtal. Dessa kommuner med gränsgångaravtal är i Västra Götaland Dals-Ed, Tanum och Strömstad samt i Østfold Römskog, Marker, Aremark och Halden. Lönesumman som beskattas i hemlandet är en begränsat del av den totala lönesumman från pendling över riksgräns. 500 Total lönesumma 400 miljoner EUR 300 200 100 0 2001 2002 2003 2004 2005 år arbetspendlare från Norge till Sverige " från Sverige till Norge övriga inkomsttagare (exkl. arbepspendlare) från Norge till Sverige " från Sverige till Norge Några slutsatser I den norska delen av gränsregionen finns kommuner med den snabbaste befolkningstillväxt i Norge medan den svenska delen är gränsregionen har en konstant befolkning Totalt bor 15 000 personer i Østfold/Västra Götaland som är födda i grannlandet. Den norska delen av gränsregionen är mer tätbefolkad än den svenska. Dessa norrmän har nära till rekreation och fritid i attraktiva kust- och inlandsområden i Sverige. Medan de i gränsregionen bosatta svenskarna istället reser till Norge för arbete. 27

Immigrationen till Västra Götaland från EU25 utanför Norden har ökat de senaste åren. En förklaring är att 1 maj 2004 blev 10 nya länder i Central- och Östeuropa medlemmar i EU. Även i Østfold ökade invandringen från EU25 utanför Norden främst under de senaste fyra åren. Norge har ett EEA-avtal med EU som underlättar immigrationen från dessa länder. Bilden av den svenska gränsregionen som avflyttningsbygd blir delvis en annan. om man betraktar flyttningarna till och från Norge som inrikes. För Dals-Ed halveras då det inrikes flyttningsunderskottet De flesta inrikes flyttarna är i åldern 20-34 år, så även i dessa gränsregioner där utflyttarna är fler än inflyttarna. För både den svenska och norska delen är det ett flyttningsöverskott i åldrarna 0-14 samt 35 år och uppåt. Störst är denna inflyttning av barnfamiljer i den norska delen av gränsregionen Det har skett en utjämning av fastighetspriserna mellan den norska och svenska delen av gränsregionen. Kvadratmeterpriset i Tanum, Strömstad, Halden och Fredrikstad var 2002-2006 i samma intervall, 12 200-14 800 SEK per kvadratmeter. Totalt finns i Västra Götaland 300 företagsförekomster registrerade på en norsk ägare, av dessa finns ett 70-tal i gränsregionen och mer än hälften av dessa är lokaliserade till Strömstad och Uddevalla kommuner. Den officiella statistiken i respektive länder tar inte hänsyn till de personer som bor i ett land och arbetar i det andra. Då dessa arbetspendlare över riksgräns inkluderas ökar andelen sysselsatta män i Strömstad från 71 % till 83 %. Det är en hög sysselsättningsgrad jämfört med den nationella nivån. Både den svenska och den norska delen av gränsregionen har nettoutpendling. Utpendlingen. från den norska delen riktar sig mot Oslo/Akershus medan strömmen mot Sverige är mindre. Den svenska delen av gränsregionen har sitt största pendlingsberoende av Norge. Nettoutpendlingen från den svenska gränsregionen till övriga Sverige är 400 personer och till Norge 1200. Regionförstoring är ett centralt begrepp i strävandena mot tillväxt i våra regioner. Det är angeläget att utveckla nya analysmodeller som går på tvärs av riksgränsen och som pekar på faktorer som påverkar tillväxt och utveckling. Från Västra Götaland till Norge arbetspendlar 3 600 personer. Denna är den enskilt största strömmen av arbetspendlare till Norge. Ju närmare gränsen desto fler av dessa är födda i Norge, varannan arbetspendlare till Norge från Strömstad och var tredje från den svenska gränsregionen är född i Norge. En av fyra arbetspendlare finns inom byggverksamheten. Vid sidan av dessa arbetspendlare finns nästan lika många personer (3 200) från Västra Götaland som arbetar i Norge vid sidan av sitt ordinarie arbete. Antalet norrmän som arbetspendlar till Sverige ökar och år 2006 var de 2 000 personer, var fjärde kommer från Østfold och de flesta arbetar inom handeln. 28

Totalt genererar gränspendlingen mer än 5 miljarder SEK per år i lönesummor. Huvuddelen härrör från personer bosatta i Sverige som arbetspendlar till Norge. Gränsgångaravtalet mellan länderna omfattar Dals- Ed, Tanum, Strömstad och Halden i gränsregionen. Det innebär att endast inkomster från personer bosatta i dessa kommuner och även med arbete i gränsregionen beskattas i hemkommunen. Lönesumman som beskattas i hemlandet är en begränsat del av den totala lönesumman från pendling över riksgräns. Gränshandeln är en företeelse lokaliserad till Strömstad kommun. Var femte sysselsatt inom handeln i Strömstad kommun är bosatt i Norge. Om dessa personer inkluderas i den svenska officiella statistiken ökar sysselsättningen inom handeln i kommunen från 26 % till 31 %. I den övriga delen av den svenska gränsregionen är sysselsättningen inom handeln lägre än både i Västra Götaland och i riket. Handel föder handel. Trots handelns stora omfattning i Strömstads kommun sysselsätts inom sektorn i Østfold en något högre andel än i Norge i genomsnitt. Påståendet om handelsdränage från Norge till Sverige kan därför ifrågasättas. 29