Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin för dagvatten (minskar toppbelastning på avloppsverket) Problem: dagvattnets föroreningar ger förorenat avloppsslam 4. Separat rening av dagvatten Lokalt omhändertagande minskar toppflöden och krav på kapacitet i ledningsnät Lokalt omhändertagande Infiltration på icke-permabla ytor såsom gräsytor, parkytor och speciellt gjorda fördjupningar på gräsmattor Perkolation genom olika strukturer som avleder vatten till den underligande akvifären Kortvarig magasinering av dagvatten på ogenomsläppliga ytor som t.ex. tak, parkeringsplatser eller industritomter Infiltration på speciellt arrangerade infiltrationsytor som t.ex. permeabla asfaltytor eller öppna betongblock Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dammar och kanaler för Augustenborg dagvattenhantering, Malmö Kombinerade dag och spillvattensystem förorsakade vid regn översvämning av källare och garage För att lösa problemen föreslogs öppen dagvattenhantering Sedan maj 2001 leds dagvatten genom ett system av gröna tak, fördjupningar på gräsmattor, kanaler och små våtmarker
Grönt tak för Augustenborg dagvattenhantering, Malmö Bäckaslöv våtmark Växsjö Systemet består av en sedimenteringsdamm och våtmark med meandrande å. Sedumtak reducerar det årliga dagvattenflödet med 50% genom evapotranspiration. Jämförelse mellan typexempel av en konstruktion av fördröjningsdammar i USA/Canada och i Sverige/Danmark
Dagvattenhantering med lokal infiltration Konventionellt system Alternativt system
Metaller/ämnen som förorenar dagvatten Källor för zink: Spillvatten från bilvårdsanläggningar (kan ha 5 6 gånger högre zinkhalt än Spillvatten från ytbehandlings (galvanisering)- och verkstadsindustri. Dag-, tak- och dränvatten (korrosion av material och produkter som har behandlats med zink eller i övrigt innehåller zink t ex lyktstolpar, räcken, däck). Hushåll (urin, avföring, korrosion). Spillvatten från förbränningsanläggningar (avfallsförbränning, energianläggningar). Källor för kadmium Spillvatten från bilvårdsanläggningar (kan ha 10 15 gånger högre kadmiumhalt än Dagvatten från vägar, parkeringsplatser, trafikplatser m.m. (korrosion av material och produkter som innehåller kadmium och kadmiumförorenat zink). Hushåll (urin och avföring samt korrosion av VVS-utrustning, hushållsapparater m m) Konstnärsfärger (t ex kadmiumgult och kadmiumrött har dispens från kadmiumförbudet) används. Källor för kadmium Tvättvatten från tvätterier som tvättar verkstadskläder. Spillvatten från verkstadsindustri och ytbehandlare (kadmium kan förekomma som förorening i kemiska produkter och zink). Spillvatten från glasindustri (omfattas i vissa fall av dispens från kadmiumförbudet). Rökgaskondensat och annat avloppsvatten från förbränningsanläggningar. Grundvatten från borrade brunnar i områden med kadmiumrik berggrund (t ex kambrisk sandsten).
Källor för nickel Spillvatten från ytbehandlare, verkstadsindustri och andra som bedriver förnickling eller bearbetar rostfritt stål. Spillvatten från bilvårdsanläggningar (kan ha 2 3 gånger högre nickelhalt än Fällningskemikalier. Teoretiskt sett kan vissa kvaliteter vara huvudkällan till nickel i slam. Källor för kvicksilver Hushåll (korrosion av amalgamfyllningar generellt sett är amalgamfyllningar den största källan till kvicksilver bidraget från hushållen via urin och avföring kan uppgå till 50 %). Tandvårdsmottagningar. Laboratorier (analyslaboratorier, skolor etc) och andra lokaler där man hanterar eller har hanterat kvicksilver (vattenlås, vaskar, hoar och avloppssystem). Rökgaskondensat från avfallsförbränningsanläggningar Källor för bly Källor för koppar Tvättvatten från bilvårdsanläggningar (4 7 gånger mer bly än i Dagvatten från trafikplatser och industritomter (atmosfäriskt nedfall, slam i rännstensbrunnar, blyackumulatorer). Tappvattensystem (kopparrör, VVSdetaljer av koppar och mässing). Industrispillvatten. Dagvatten från trafikplatser, kyrkogårdar och industritomter (i huvudsak från koppartak på bostadshus och offentliga byggnader samt bromsbelägg, men också från atmosfäriskt nedfall, impregnerat trä och elektrisk utrustning).
Källor för nonylfenol Källor för PAH PolyAromatiska Kolväten Rengöringsmedel, lim, smörjmedel och andra kemiska produkter inom industrin (verkstads-, textil-, glas-, pappers- och massaindustri). Hårvårdsprodukter och kosmetika. Flytande polymerer till vattenrening och slambehandling. Bilvårdsmedel. Vattenbaserade färger (pigmenterade). Bilavgaser. Rökgaser från förbränningsanläggningar (både energiproduktion och avfallsförbränning). Asfalt. Källor för PCB PolyKlorerade Bifenyler Gamla golv- och väggmaterial. Fogmassor, lim, isolerglas i gamla byggnader. Gamla elkablar i mark (i isoleringen) och kondensatorer. Atmosfäriskt nedfall (PCB används fortfarande i bl a Ryssland). Källor för Ftalater Mjukgjord PVC-plast (exempelvis i plastgolvmattor). Underredsmassor på utländska och äldre bilar. Plåttak ytbelagda med PVC.