1.1 Medier och religiös förändring

Relevanta dokument
5.15 Religion. Mål för undervisningen

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg

Program för högre seminariet i religionssociologi och religionspsykologi Vårterminen 2019

Medier, individer, samhälle

För mera information: Peter Nynäs, ,

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Judar och muslimer. bygger tro och tillit i Malmö. årsbok 2018 myndigheten för stöd till trossamfund

JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Kl Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap, berättar om tillitens roll i det nordiska välfärdssamhället

Religionskunskap. Syfte

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits

Kursen är valbar på den tredje terminen av Masterprogrammet i Asienstudier. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ämne Religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Religiös förändring på nationell och lokal nivå

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Religionskunskap. Ämnets syfte

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

DIALOGMÖTE. Forskning om migration och integration - behov och möjligheter. #NFPmigint

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Kristendomens ställning i dagens Sverige. En forskningsöversikt av orsaker till Sveriges sekularisering

Kursen är valbar på den tredje terminen av Masterprogrammet i Asienstudier. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Educating for Peace A Theological Task in Contemporary Times

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tillägg till redovisning av uppdraget att stärka det interreligiösa arbetet samt genomföra en kompetensinsats för trossamfundsledare KU2016/00712/D

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Johannes Heikkonen. Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund

RRE1K UPPS, Kandidatprogram i religionsvetenskap Studieort Uppsala, 180 hp

Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

Internationell politik 1

Nordplus-kurs, läsåret : Food and learning in a changing society - food is not only nutrition

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition

Metodologier Forskningsdesign

Studiebesök i! religionskunskapsundervisningen.

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Förslag den 25 september Engelska

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Magisterprogram i religionsvetenskap, 60 hp

Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Värdegrundsforum 14 september

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Nya högstadiet i Ryd, årskurs 7-9 Läsår: 2018

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2012.

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Transkript:

1.1 Medier och religiös förändring De projekt som ingår i denna kategori har ett gemensamt syfte i att undersöka framställningar av religion i massmedier, och hur medier och reklam påverkar bilden av religion i det svenska samhället. Detta görs genom innehållsanalyser av debattprogram om religion i public service-medier, religiösa teman i damtidningar samt av implicit existentiella teman i reklam. Hur presenteras religion och religiösa aktörer i dessa medier? Behandlas religion som en resurs eller ett hot för ett modernt samhälle eller både och? Fokuserar massmedier oproportionerligt mycket på vissa religiösa grupper, trosföreställningar och praktiker? Sådana frågor är av ökande betydelse i ett samhälle där massmedier blivit en central arena för formandet av värderingar och identiteter. Projektet består av följande delprojekt: 1.1 a Engaging with Conflicts in Mediatized Religious Environments. A Comparative Scandinavian Study (CoMRel) Projektets tre svenska fallstudier undersöker: Detta projekt studerar samspelet mellan medier och religion med hänseende på konflikter och spänningar omkring religioners närvaro i offentliga sammanhang i Danmark, Norge och Sverige. Syftet är framförallt att undersöka hur religion tematiseras och iscensätts i public service-medier och hur dessa representationer förhandlas i olika typer av socialt samspel, till exempel i skola, lokala aktioner och i sociala medier. Fokus riktas på mediernas representationer av religion som källa till konflikt och som en resurs för att hantera spänningar, och hur dessa tolkas och hanteras i social interaktion. Genom detta syftar projektet till att utveckla kunskap om förändrade mönster för socialt samspel och kommunikation i Skandinaviska samhällen. Projektet finansieras genom Norges Forskningsråd (SAMKUL-programmet) och är förlagt vid Universitetet i Oslo. Den svenska delen utförs i samarbete med Impact of religion. Projektet pågår mellan 2014 2017. http://www.hf.uio.no/imk/english/research/projects/engaging-with-conflictsin-mediatized-religious-environments/index.html) - Programmet Runda Bordet: religion (SVT2 november 2014), som format för en dialog- snarare än konfliktorienterad modell för diskussion om religion i public service-medier. - Representationer av muslimer och Islam i radioprogrammet Människor och tro (SR, P1) genom väl av ämnen, gäster, telefonväkteri och sociala medier. - Användning av mediematerial om religion och konflikter i religionsundervisning inom ett urval Svenska gymnasieskolor. Detta delprojekt görs i samarbete med Religionsundervisning i senmoderna Sverige: lärarprofessionalitet på gränsen mellan offentligt och privat (http://www.crs.uu.se/forskning/aktuellaforskningsprojekt/religionsundervisning+i+senmoderna+sverige/) Participating researchers: Mia Lövheim, Linnea Jensdotter, Maximilian Broberg

1.1 b Konstruktioner av religion och det sekulära i samtida svensk debatt. Projektet genomför en multidisciplinär analys av hur gränserna mellan religiös och sekulär konstrueras i tre fall hämtade från svensk mediedebatten åren 2000-2012. De medverkande forskarna kommer från Teologiska och Juridiska fakulteten. Ämnet undersöks genom analys av debatter om religions- och yttrandefrihet i fallet det missionerande Kopimistsamfundet, diskriminering och jämlikhet samt statsfinansierade konfessionella skolor utifrån följande frågor: Vilka normer och värden begreppen religiöst och sekulärt laddas med? Vilka är de huvudsakliga deltagarna i dessa debatter och vilken kontext befinner de sig i? Vad innebär distinktionen religiöst - sekulärt för den allmänna bilden av religionens roll i det offentliga, och hur bidrar dessa föreställningar till att skapa en nationell identitet, minoritetsidentiteter och religiös pluralism? Deltagande forskare: Per-Erik Nilsson, Victoria Enkvist, Mia Lövheim, Ulf Zackariasson 1.1.c De-konvertering på YouTube utförandet av icke-religiösa identiteter online Projektet studerar hur självpositionerade de-konvertiter utför (eng. perform) identitet i konvertits biografier på YouTube. Utifrån en syn på deras YouTube videor som minnesartefakter kommer detta projekt vidare undersöka hur dessa videor positioneras av informanterna i deras vidare liv. Projektet fokuserar på identitet som format av sociala, språkliga och materiella sammanhang och tittar således på hur internet (och då särskilt YouTube) formar informanternas identitetsutövning. Studien är en kvalitativ etnografisk mediestudie, och ställer frågor kring signifikansen av icke-religiösa identitetsmarkörer. Projektet pågår 2014-2018. Deltagande forskare: Evelina Lundmark 1.2 Religion i Sverige (RISE) Delprojektet har till syfte att skapa en databank om religion i de nordiska länderna: Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Projektet kommer initialt att fokusera på Sverige och tillgänglig statistik i de nordiska länderna. Databanken vid Uppsala universitet görs tillgänglig för vetenskaplig användning liksom för EU och nationella politiska och religiösa institutioner. Deltagande forskare: Per Pettersson, Anders Sjöborg.

1.3 Religion och unga i Sverige 1.3.a Youth and Religion. A survey of the role of religion for young people s living conditions in Sweden. Detta delprojekt består av en enkätstudie om religioners närvaro och betydelse i vardaglivet för unga från olika religiösa, etniska och sociala bakgrunder. Undersökningen bygger på tidigare forskning inom tema 1 och 4, samt enkätstudien Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv 2008 (Lövheim & Bromander, red, 2012), och kommer att vidareutveckla frågor från denna samt från tidigare undersökningar av mental hälsa (Sense of Coherence Scale). En enkät genomfördes hösten 2014. Projektet slutförs våren 2017. Deltagande forskare: Maria Klingenberg, Mia Lövheim Nätverket Unga och religion inkluderande Impactforskare Pia Karlsson Minganti, Maria Liljas och Anders Sjöborg fungerar som referensgrupp för projektet, tillsammans med professor Anna Singer från tema 3. 1.3.b YARG: Young adults and religion in a global perspective. Delprojektet gäller en fallstudie som bedrivs inom projektet Young Adults and religion in a global perspective: A cross-cultural, comparative and mixed-method study of religious subjectivities and values in their context. Detta internationella projekt som inbegriper fallstudier av unga vuxnas religiositet och värdeprofiler i tio länder är förlagt vid är förlagt vid spetsforskningsenheten YARG vid Åbo Akademi, Finland. I analysen av fallstudierna fokuseras särskilt relationen mellan religiositet och värderingar på individnivå, samt de tänkbara förändringar i religiös socialisation som har uppstått som följd av globala sociala fenomen i form av sociala rörelser, konsumtion och digitala medier. Studien genomförs som ett mixed-methods projekt, där varje fallstudie inkluderar en enkätstudie samt ett relativt nytt och för ändamålet reviderat forskningsinstrument, the Faith Q-set, för kartläggning av individuell religiositet. Den skandinaviska fallstudien genomförs i Åbo och i Uppsala. YARG pågår 2015-2018. Deltagande forskare: Maria Klingenberg, Mia Lövheim 1.4. Gender, religion och sekularitet 1.4.a. Livsberättelser i intersektionen mellan religion och genus: Transpersoner med judisk ortodox bakgrund Avhandlingsprojektet behandlar hur transpersoner med ortodox bakgrund utforskar gamla och nya vägar att leva meningsfulla judiska liv, med särskilt fokus på samspelet mellan religion och genus i deltagarnas liv. Projektet syftar till att fånga upp deltagarnas personliga erfarenheter, och hur de förhandlar sin

ställning visavi värden inom ortodox judendom och inom de samhällen där de lever. Studien inkluderar två längre fältstudier i Israel och Nordamerika, och beräknas vara avslutad år 2017. Deltagande forskare: Oriol Poveda 1.4.b The reluctant reformists of Islam an ethnographic study of Muslim feminist in Scandinavia Detta avhandlingsprojekt undersöker hur unga kvinnor i Skandinavien vilka självdefinierar sig som muslimska feminister, konceptualiserar och praktiserar relationen mellan islam och feminism. På ett empiriskt plan fokuseras dessa individers erfarenheter som kvinnor och som tillhörande en religiös minoritet, samt deras relation till klassiska teologiska metodologier. Vidare studeras interaktionen mellan hur religiösa subjektiviteter formas i samspel med sekulära sensibiliteter och omgivande politiska, sociala och kulturella processer. I denna komplexa dynamik står konstruktionen av en vardagsteologi i forskningens centrum. På ett teoretiskt plan kretsar projektet kring den akademiska konstruktionen av det muslimska kvinnliga subjektet samt tongivande teoretiska och normativa debatter om religionens roll i samhället och tesen om individualisering av religion i synnerhet. Projektet beräknas avslutas 2017. Deltagande forskare: Vanja Mosbach 1.5 Politik och religion 1.5.a Kommersiell reklam och gemensamt agerande Projektet undersöker argumentet att kommersiell reklam försvagar medborgarnas intresse för gemensamma angelägenheter och gemensamt agerande, men ökar intresset för individuellt agerande genom konsumtion. Av särskilt intresse är hur detta påverkar traditionellt politiskt deltagande. Projektet behandlar därmed också frågor om demokratins utveckling, i betydelsen förändringar i fördelningen av ansvar mellan individer och kollektiv och vilka intressen och frågor hos medborgare som anses möjliga att påverka. Projektet förväntas slutföras under 2017. Deltagande forskare: Johan Wejryd. 1.5.b Perspektiv på representation: religion, politik och medier Detta avhandlingsprojekt studerar relationen mellan religiöst profilerade politiker och religiösa grupper eller församlingar som aktivt stöttar dessa politiker, samt hur medias representation av relationen mellan religion och politik upplevs samt uppges påverka olika aktörers agerande. Därigenom skapas en

möjlighet att studera religion och politik från en utgångspunkt där media inkluderas som en viktig faktor i studiet av religionens plats i samhället och den offentliga sfären. Projektet påbörjas hösten 2015. Deltagande forskare: Linnea Jensdotter