Inledande synpunkter. Tel

Relevanta dokument
HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009.

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över Förslag till ny Plan- och bygglag samt förslag till ändringar i anläggningslagen (1973:1149)

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar

Främja, Skydda, Övervaka - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsät t- ning Svar på remiss av SOU2009:36

Remissvar: Patientlag, SOU 2013:2 Delbetänkande av patientmaktsutredningen

LOs yttrande över utredningen Ny struktur för mänskliga rättigheter SOU 2010:70

Handikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Standarder för universellt utformade bostäder bör utvecklas utifrån kunskap om mindre behov av anpassningar.


Genomförandet av funktionsrättspolitiken

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Remissvar: Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik (SOU 2009:81)

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Ds 2019:4

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129

I propositionen om Sveriges ratificering av konventionen bör framhållas att:

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Alla barn har egna rättigheter

Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen

Strategi för tillgänglighet och delaktighet

Remissyttrande avseende promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Ds 2019:4

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

Handikappförbunden anser att den nationella genomförandeplanen bland annat måste innehålla följande mål/åtgärder:

YTTRANDE ÖVER PM OM EXTERN SAMVERKAN I ARBETSFÖRMEDLINGENS FRAMTIDA ORGANISATION

PTS synpunkter på remissen av digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Remiss Socialstyrelsens skrivelse Vissa frågor om överförande, bevarande och gallring av dokumentation enligt SoL och LSS, S2006/1858/ST

Ett samhälles etiska och kulturella standard avspeglas på det sätt det tar hand om sina svagaste individer. Albert Schweitzer/Mahatma Gandhi

HANDIKAPP. FöRBUNDEN. ? i. Vårreferens:StefanEklundÅkerberg Dnr:52015/04694/FST. Remissvar: Slutbetänkandet Barns och ungas

Yttrande över slutbetänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2008:130. Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008

Svar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Lidingö stad hälsans ö för alla

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Sektorsansvaret på webben

Ingenting om oss utan oss

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

DO en samlad kraft mot diskriminering

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Fråga patienten (SOU 2015:102)

Yttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23)

Vår referens: Sundbyberg Stefan Eklund Åkerberg Dnr. 2014:

MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017

Tillgänglighetsplan

Från rättighet till handling. Hur kommuner, landsting och regioner tillsammans med lokal funktionshindersrörelse kan arbeta för mänskliga rättigheter

Kommittédirektiv. Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Dir. 2008:25. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST

Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

Nordisk funktionshinderpolitik. Kurs på rätt arbete och samarbete

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Yttrande över promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige

Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Jämställdhetsombudsmannen Utlåtande 1 (6)

Funktionsrättskonventionen som verktyg

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Barnombudsmannen uppdrag, organisation och arbetssätt

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Synpunkter på förslag i del Handläggare: Marie-Louise Luther. Socialdepartementet Stockholm. Kopia till Handikappförbunden

Yttrande över utkast till lagrådsremiss; Stärkt skydd mot diskriminering i skolan Ku2018/01543/RS

Överlag är Enskilda Högskolan Stockholm positiv till att det inrättas en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige.

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Yttrande över betänkandet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Yttrande över betänkandet Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet, SOU 2014:9

HANDIKAPPOLITISK PLAN

HANDIKAPPOLITISK PLAN

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet

Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23)

Transkript:

1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning SOU 2009:36 ( Diarienummer S2009/4203/ST) Handikappförbundens samarbetsorgan, nedan kallat Handikappförbunden, är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. Vårt mål är ett samhälle för alla. Det samhället präglas av solidaritet, jämlikhet och full delaktighet för alla människor. Handikappförbundens samarbetsorgan representerar 43 medlemsförbund med sammanlagt ca 480 000 enskilda medlemmar. Inledande synpunkter Handikappförbunden välkomnar delbetänkandet men finner det samtidigt anmärkningsvärt att uppgiften att främja, skydda och övervaka denna konvention utreds separat. På sidan 11 i delbetänkandet framgår att förslagen i det framtida slutbetänkandet kan komma att påverka och förändra uppgifterna för de myndigheter som redovisas i detta delbetänkande. Handikappförbunden vill därför framhålla vikten av att Delegationen vid utarbetandet av slutbetänkandet fokuserar på att utröna tillvägagångssätt att säkerställa att respektive konventions målgrupps rättigheter främjas, skyddas och övervakas på ett effektivt sätt. Lika viktigt är det att hitta tillvägagångssätt att uppmärksamma förekomst av flerfaldig diskriminering, dvs. diskriminering som relaterar till eller uppkommer på grund av flera diskrimineringsgrunder. Handikappförbunden vill även understryka vikten av att perspektivet barn med funktionsnedsättning ytterligare behandlas så att barnen inte riskerar hamna mellan olika instansers och konventioners ansvarsområden.

2 Övergripande synpunkter på delegationens förslag Handikappförbunden ställer sig principiellt sett bakom Delegationens förslag att Diskrimineringsombudsmannen ska få huvudansvaret att främja, skydda och övervaka konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar inom de områden som framgår på sidan 18 under rubriken huvudansvaret för att främja, skydda och övervaka konventionens genomförande. Handikappförbunden anser dock att Diskrimineringsombudsmannens nuvarande och i delbetänkandet föreslagna mandat inte är tillräckligt för att ombudsmannen ska kunna sägas skydda rättigheterna i konventionen. På exempelvis sidan 13 i delbetänkandet framgår att skyddande innefattar både uppgiften att ta emot och behandla individuella klagomål och uppgiften att göra generella utredningar av misstänkta kränkningar av mänskliga rättigheter i samhället. Diskrimineringsombudsmannen får i dagsläget endast driva individuella klagomål till domstol som grundar sig på Diskrimineringslagen (Lag 2008:567) och Föräldraledighetslagen (Lag 1995:584). Dessa två lagar täcker inte in alla de rättighetsområden som omfattas av Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De ovan nämnda lagarna omfattar i stort sett endast ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Handikappförbunden ställer sig mycket kritiska till att delegationen inte behandlat Diskrimineringsombudsmannens inskränkta möjlighet att driva fall som relaterar till konventionens medborgerliga och politiska rättigheter. Handikappförbunden finner det även ytterst anmärkningsvärt att Delegationen inte heller behandlat frågan om individuella klagomål enligt konventionens tilläggsprotokoll. Handikappförbunden har även synpunkter som relaterar till främjande och övervakning vilka framgår under respektive rubrik under avsnittet 3 nedan. Synpunkter på författningsförslaget Handikappförbunden välkomnar delegationens förslag att Diskrimineringsombudsmannens mandat ska regleras av lag. Handikappförbunden anser att den framtida/ de framtida instansernas mandat måste regleras av lag samt att instansen/instanserna även får ett brett mandat som inte kan inskränkas på ett otillbörligt sätt eller på sätt som är oförenliga med exempelvis Parisprinciperna. Handikappförbunden har inga invändningar på de författningsförslag som presenteras på sid 45 46 i delbetänkandet. Handikappförbunden välkomnar särskilt delegationens förslag att Lagen om diskrimineringsombudsmannen kompletteras med en ny paragraf 2a angående skyldigheten för Förvaltningsmyndigheter, kommuner och landsting att, de på Diskrimineringsombudsmannens begäran ska lämna information till ombudsmannen.

3 Handikappförbunden anser dock att författningsförslaget är otillräckligt. Lagen om diskrimineringsombudsmannen bör kompletteras med skrivningar som omfattar följande mandat: Diskrimineringsombudsmannen måste få utvidgat mandat att även få driva fall enligt Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Diskrimineringsombudsmannen måste få utvidgat mandat att även bistå enskilda med individuella klagomål till utomnationella instanser. Synpunkter angående avsnitt 3. Förslag Handikappförbunden ställer sig principiellt sett bakom utredningens förslag att Diskrimineringsombudsmannen ska få huvudansvaret att främja, skydda och övervaka konventionen till de delar som beskrivs på sid 93 i betänkandet. Handikappförbunden har dock synpunkter relaterade till de olika ansvarsområdena vilka framgår nedan. Främjande Handikappförbunden instämmer i Delegationens bedömning att det inte går att ge hela ansvaret att främja konventionens genomförande till endast en instans. Handikappförbunden anser att alla offentliga aktörer, däribland myndigheter, landsting, kommuner m fl. måste få tydliga direktiv om att respektive verksamhet ska leda till att konventionens rättigheter förverkligas. Handikappförbunden tror dock att samordning, kompetensstöd och aktivt påverkansarbete är nödvändigt för att rättigheterna i konventionen ska främjas på ett fullgott sätt. Handikappförbunden instämmer i Delegationens bedömning att Diskrimineringsombudsmannen i nuläget är den mest lämpade instansen att samordna främjandet av konventionens rättigheter. För att Diskrimineringsombudsmannen ska leva upp till Parisprincipernas riktlinjer anser Handikappförbunden dock att A. Diskrimineringsombudsmannens uppdrag måste utvecklas till att omfatta alla rättigheter i konventionen, inte endast till frågor som rör likabehandling och diskriminering. Handikappförbunden ställer sig bakom lagförslaget på sid 20 i delbetänkandet. B. Diskrimineringsombudsmannen måste utveckla samarbetet med Handikappförbunden. Se vidare under avsnittet Diskrimineringsombudsmannens råd. Samordningsmekanism för handikappolitiken Vad gäller samordning av genomförandet av regeringens prioriterade mål inom handikappolitiken instämmer handikappförbunden i Delegationens bedömning att

4 Handisams roll som stabsmyndighet/samordningsmekanism för Regeringens handikappolitik överensstämmer väl med de uppgifter som beskrivs i artikel 33 punkt 1. Vad övrigt gäller Handisams roll, uppdrag och arbetsformer måste resultatet av den pågående utredningen av genomförandet av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken inväntas. Handikappförbunden anser dock att Handisam i sin nuvarande roll och med nuvarande arbetsmetoder inte är lämpad som instans att samordna främjandet av själva konventionen enligt artikel 33 punkt 2. Handisams nuvarande roll som stabsmyndighet, och som därigenom verkar direkt under regeringen är inte förenlig med exempelvis Parisprincipernas krav på oberoende. Ska uppgiften att samordna främjandet och verka pådrivande åläggas Handisam måste Handisams mandat ändras. Handisam måste genom lag få mandat att själv avgöra hur arbetet ska bedrivas. Samarbetet med handikapprörelsen måste också intensifieras och bli en mer naturlig del i hela Handisams arbete. Flera förbund har uttalat att Handisams kunskap om levnadsvillkor för vissa funktionsnedsättningar är alldeles för låg. Kritik riktas mot att Handisam inte samverkar med handikapporganisationer och därigenom får den nödvändiga kunskap som behövs för att arbetet ska bli fullgott. Vad övrigt gäller Handisams arbete måste resultatet av pågående utredning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken inväntas. Fördjupad information om rättigheter Handikappförbunden instämmer i Delegationens bedömning att uppgiften att ansvaret för fördjupad information och utbildning om innebörden i de olika rättighetsområdena bör åläggas den/de statliga myndigheter som bär ansvar för respektive rättighetsområde. Skydda Handikappförbunden ställer sig principiellt sett bakom Delegationens förslag att Diskrimineringsombudsmannen ska åläggas uppgiften att skydda genomförandet av konventionen. Av betänkandet, (sid 13) framgår att begreppet skydda inkluderar både uppgiften att ta emot och behandla individuella klagomål och uppgiften att göra generella utredningar av misstänkta kränkningar av mänskliga rättigheter i samhället. På sidan 110 i delbetänkandet framgår även att Behandlingen av individuella anmälningar till myndigheten utifrån diskrimineringslagen (2008:567) ger värdefulla erfarenheter i bedömningen av hur lagar och verksamheter fungerar i förhållande till intentionerna i konventionen. Handikappförbunden vill här särskilt framhålla att Diskrimineringslagen inte omfattar konventionens samtliga rättighetsområden. Handikappförbunden instämmer rent principiellt i delegationens konstaterande att utredning av individuella klagomål och generella utredningar inte behöver ligga under samma instans, men, anser samtidigt att det är av yttersta vikt att undersöka alternativa lösningar på vilken instans i Sverige som kan bistå enskilda med

5 individuella klagomål. Delegationen konstaterar själv på sidan 114 att det finns områden där det idag inte finns någonstans att vända sig med sina klagomål. Handikappförbunden ställer sig mycket kritiska till att delbetänkandet inte innehåller några förslag gällande lämpliga instanser att ta emot och bearbeta individuella klagomål relaterat till samtliga rättighetsområden i konventionen. Rådande diskrimineringslag omfattar i huvudsak endast ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. För att Diskrimineringsombudsmannen ska få bättre möjlighet att skydda även de medborgerliga och politiska rättigheterna i konventionen föreslår Handikappförbunden att Diskrimineringsombudsmannen även ska få mandat att driva fall enligt Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Som framgår ovan ställer sig Handikappförbunden även kritiska till att Delegationen helt underlåtit att utreda lämpliga instanser för att bistå enskilda individer som vill göra individuella klagomål enligt konventionens tilläggsprotokoll. Handikappförbunden anser att den instans som åläggs uppgiften att skydda mänskliga rättigheter även måste få ett uttalat mandat att få bistå enskilda individer som vill överklaga fall till någon utomnationell instans. Övervaka Handikappförbunden instämmer i Delegationens slutsats att Diskrimineringsombudsmannen är den mest lämpade befintliga instansen att bära huvudansvaret för övervakningen av konventionen. Handikappförbunden instämmer också i Delegationens konstaterande på sida 120 om att varje myndighet som har ett uppdrag att utvärdera, följa upp och utöva tillsyn inom sin sektor på ett värdefullt sätt kan bidra till Diskrimineringsombudsmannens granskning av hur konventionen genomförs i Sverige. Handikappförbunden välkomnar därför särskilt Delegationens förslag på författningstexten avseende en ny 2A gällande instansernas skyldighet att på Diskrimineringsombudsmannens begäran inkomma med information. Handikappförbunden välkomnar också Delegationens förslag på sid 120-121, att berörda myndigheters Uppdrag att bidra till genomförandet och övervakningen av konventionen, bör framgå av myndigheternas instruktioner. Handikappförbunden instämmer också i Delegationens bedömning att det inledningsvis sannolikt även fordras konkreta uppdrag med återrapporteringskrav i myndigheternas regleringsbrev. Handikappförbunden vill avslutningsvis även understryka vikten av att Diskrimineringsombudsmannen utvecklar samarbetet med handikapprörelsen, se nästa avsnitt.

6 Handikapprörelsens medverkan i övervakningen Handikappförbunden vill särskilt framhålla vikten av att samarbetet med handikapprörelsen utvecklas på alla nivåer i samhället samt att beslutsfattare m fl. ger handikapprörelsen såväl faktisk som praktisk möjlighet att involveras i såväl övervakningen som genomförandet av konventionen. (se artiklarna 4 punkt 3 och 33 punkt 3 i konventionen. Handikappförbunden vill också framhålla vikten av att representanter för handikapprörelsen får faktisk möjlighet till såväl kompetenshöjning som att vidareutveckla sitt representantskap. Representanter för handikapprörelsen måste också få skäligt arvode för sin medverkan. Representanternas breda erfarenheter av att arbeta med perspektivet människor med funktionsnedsättning måste tas till vara på ett bättre sätt och handikapprörelsen måste också få ekonomisk möjlighet att bistå aktörer i samhället som arbetar med att såväl genomföra som övervaka konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Diskrimineringsombudsmannens råd På sidorna 22 och 114 föreslår Delegationen att ledamöterna i Diskrimineringsombudsmannens råd även fortsättningsvis utses av ombudsmannen, men, vill erinra om vikten av att det i rådet finns personer med egna funktionsnedsättningar. Handikappförbunden anser att det är av yttersta vikt att det i rådet sitter representanter från handikapprörelsen som även blivit föreslagna av handikapprörelsen själv. Handikappförbunden vill även understryka vikten av att diskrimineringsombudsmannen även på andra sätt utvecklar samarbetet med handikapprörelsen. Handikapprörelsen föreslår och förväntar sig att Diskrimineringsombudsmannen redan i ett inledande skede bjuder in handikapprörelsen för att diskutera arbetsformer och representantskap i myndighetens löpande arbete. Något som särskilt framhölls vid det andra statspartsmötet för konventionen som hölls i New York 24 september 2009 var vikten av att upprätta former och rutiner för samarbete med handikapprörelsen. Med vänlig hälsning HANDIKAPPFÖRBUNDEN Ingrid Burman Ordförande Örjan Brinkman Generalsekreterare